Familjen.

[Psyla]

Hej alla, känner att jag behöver skriva av mig lite här. Dels för att få uppfattning om våran familjs situation. Väljer kolozzeum av ett otal skäl, men till största del för att här är generellt ganska moget folk.

Vi är en helt ''vanlig'' familj. Jag, mamma, pappa, och min lillebror. Jag är 17 år. Mamma jobbar som sjuksköterska och pappa som snickare. Mammas beteende får mig och övriga i familjen att må minst sagt skit. Mamma har druckit en del under åren (minst en gång i veckan, och då har hon blivit full, väldigt full) jag och broren har alltid funderat på om hon har druckit för mycket men pappa har blankt nekat ''det är helt normalt''

Drickandet fortsatte. Det blev lite mer, hon drack cirkus 2 - 3 gånger i veckan. Det värsta är att hon blir galen när hon dricker hon påstår jag går på steroider när hon är full, pappa är otrogen, jag är hennes största sorg, och min bror är en ignorant jävla idiot. Hon tjatar hela kvällen, allt är skit alla är blåsta där vi bor.

Allt slutar med att hon och pappa vaknar på morgonen, pappa ger henne en jävla utskällning, sen blir dom vänner efter en dag. Han kommer hem med lådvin och rosor (nu ska vi ha en trevlig kväll) men det slutar alltid likadant.....

det är uppenbart att mamma är psykiskt svag när hon är nykter. Hon är osäker och feg. Jag beslut mig för att prata med om henne varför hon drack och gjorde som hon gjorde. Hon började berätta om sin barndom, hennes pappa hade tydligen våldtagit henne genom hela sin barndom..

Det har bara blivit värre och värre, kom precis hem från en kompis och hörde en stor smäll, hon hade rammlat in i bordet och var helt borta, fick ingen kontakt med henne...jag och pappa fick bära in henne i sängen, hon var helt medvetslös...hittade som vanligt en karta med stilnoct (sömntabs) på bänken. Hon dricker lika mycket (om det nu är mycket) men hon har som sagt börjat blanda med diverse antidepressiva el sömntabletter. Farsan snackar hela tiden om skiljsmässa, men dom blir som vanligt vänner igen.

Hur fan ska jag gå tillväga för att ändra morsans situation? Har försökt med allt, hon har lovat mig att inte dricka några gånger men hittar henne däckad två dagar senare...Detta kan väl fan inte vara normalt?

Tack.

[mini]

Nej, din mammas drickande är inte på normalt. Det är destruktivt, och speciellt när hon blandar med tabletter.

Din mamma behöver hjälp, och det gör nog du också. Hon borde komma iväg och prata med någon. Det är tyvärr inget du kan tvinga henne till. Jag tror att du kanske ska försöka få med dig din pappa i det här. En tröstpresent till henne ska till exempel inte vara alkohol. Har du bra kontakt med din pappa? Känner du någon av din mammas vänner du kan prata med så att du inte ensam behöver försöka hjälpa henne?

Och se verkligen till att ta hand om dig själv i det här. Du kan inte "rädda" din mamma ensam. Finns det någon skolkurator du kan prata med?

[ceejay]

Ta tag i saken nu innan det händer något fan. Sök hjälp

[Pez]

Mini ger ett bra svar.

Först vill jag säga att det är fint att du vill hjälpa din mamma och din familj.
Situationen du/ni befinner er i är inte lätt och du ska söka en vuxenkontakt. Detta dels för din och din brors skull, och dels för att över huvud taget kunna ta tag i de problem som du berättar om. Det finns inga lätta lösningar och detta är heller inget som du ska eller kan vara ansvarig för.

Skolkurator kan vara en naturlig vuxenkontakt, eller har du kanske en vuxen bekant/släkting som du känner att du skulle kunna tala med om det här?
Även BRIS hjälplinje kan vara en väg att gå.

"Barnens Hjälptelefon 0200-230 230
Detta är en stödtelefon för barn och unga upp till 18 år. Det är tryggt, anonymt och gratis att ringa Barnens Hjälptelefon och få prata med en vuxen. BRIS betalar samtalen som oftast rings från mobiltelefon. Samtalen syns inte på telefonräkningen och BRIS ser heller aldrig, eller spårar upp uppringarens telefonnummer.

Barnens Hjälptelefon har öppet:
måndag-fredag kl 15-19"

[Nixon]

Som dom andra säger, försök prata och få med dig släktingar och vänner. Dom kan vara ett mkt bra stöd, både för dig och din mor.
Sen gäller det att få henne att inse att hon har ett problem, inser hon inte det så finns det ingenting som behöver "lösas" eller pratas om.

BRIS & skolkurator i all ära men det finns tyvärr inte så mkt dom kan göra. I värsta fall får ni ta kontakt med dom sociala myndigheterna men får hoppas att det inte behöver gå så långt.

[Tolkia]

Ungdomsmottagningen är ett ytterligare alternativ. För din egen skull, våga prata med någon. Det är inte skamligt, pinsamt eller att skvallra på din mamma.

Jag tycker att det är fel att säga till trådskaparen att det "inte finns något som det behöver pratas om" i det fall mamman inte vill ta tag i sitt problem; de som lever med det och i det kan fortfarande behöva prata med någon om hur DE har det.

[Dan S]

Kom ihåg att det blir värre och värre ju längre du väntar, se till att du får med dig farsan, och tvångsavgifta din mor om du så måste, hon verkar ju inte se att ni mår på det här viset.

[lanzal]

Som dem andra säger, det är fan inte fel att "skvallra" här, hon kommer tacka dig senare.

[Miss A]

Jag har sjalv ingen erfarenhet av en missbrukande familjemedlem, men jag har vanner som vuxit upp med missbrukande foraldrar. Det finns en organisation som heter Al-Anon och som grundar sig pa samma koncept som anonyma aloholister med undataget att Al-Anon riktar sig till anhoriga till en missbrukare. Den svenska hemsidan ar http://www.al-anon.se. Det finns inga krav pa ett aktivt deltagande, du kan ga pa ett mote och bara sitta med och lyssna.

[Snobbe]

Min farsa är alkoholist och varit det sen iaf 10-11 år sen. Han drack mycket innan det också men vi snackade väl inte direkt om det då. Försök prata med henne och din pappa försök att få något att rulla på. Om hon fattar så kommer hon försöka ta tag i det iaf. Men det är såklart 100% upp till henne du kan hjälpa henne på vägen såklart men det är fortfarande hon som måste bestämma sig. Så tänk aldrig att det är ditt fel om du gjort detta vilket många gör. Så mycket som din morsa dricker och vad som händer när hon gör det samt tabletter visar helt klart på att det inte är normalt iaf.

Jag har aldrig snackat med någon om det förutom mina vänner men min syrra går o snackar med en person inte bara om farsan men om andra saker och hon tycker det hjälper väldigt mycket så något sånt för dig och din lillebror och säkert din farsa också är säkert bra om ni vill det. Finns möten i grupp också såklart om man hellre går på sånt.

Nu säger jag inte att din morsa ska åka in på behandlingshem eller så man kan försöka med AA grupper osv lokalt vilket funkar bra ibland såklart. Dock om hon vill åka in till något ställe så kolla upp det först det är nog bra att besöka stället innan hon åker dit osv. Min farsa har varit på 2 olika ett där det enda dom gjorde var o käka nå tabletter som gjorde dom lugna och det var totalt värdelöst folket som höll i stället hade ingen koll och min farsa mådde sämre när han kom hem än när han åkte. Det andra stället han åkte till var riktigt bra dock var o besökte honom där och trivdes verkligen det var som en liten by och var verkligen grymt bra. Om du vill ha mer info kan du PMa eller om du har någon fråga eller något.

[Nixon]

Jag tycker att det är fel att säga till trådskaparen att det "inte finns något som det behöver pratas om" i det fall mamman inte vill ta tag i sitt problem; de som lever med det och i det kan fortfarande behöva prata med någon om hur DE har det.

Dåligt formulerat av mig, ser det nu.
Menade hur modern kommer se det hela bara.
Behöver TS & hans bror prata (och även deras far) med någon så spelar det naturligtvis ingen roll huruvida modern anser sig ha något problem eller inte.