Visa fullständig version : Domare - Ett yrke man kan studera till?
*popcorn*Hej till er alla kolozzeum forum läsare!
Jag har en fråga som inte stör mig men som jag i alla fall har ingen aning om, frågan lyder: ¨Domare - Ett yrke man kan studera till¨, frågan är då om jag efter att ha studerat till jurist kan söka till domartjänst eller plugga till domare från första början.
Jag älskar verkligen juridik men jag tycker inte så mycket om att hitta information/- och få fram bevis, men jag älskar som sagt lag -och rätt och anser därför att jag borde bli en domare.
Kan jag då bli domare med en utbildning som leder till ett domarjobb, eller kan jag efter att ha läst juridik söka till domare? Finns så lite information i internet så jag vänder mig till er bildade kolozzeum-forum användare.
Tack så mycket på förhand!
Mvh
Urgup :confused: :) *popcorn*
Lagman menar du?
Har du läst någon juridik eller är det funderingar än så länge?
Juridikstudier>notarie och sedan några olika jobbtitlar innan du kan bli lagman. Räkna med många års arbete innan du får möjligheten att arbeta som lagman.
Juridikstudier>notarie och sedan några olika jobbtitlar innan du kan bli lagman. Räkna med många års arbete innan du får möjligheten att arbeta som lagman.
+1. Betyg som heter duga också. Först för notarie, och sedan i sin tur bra betyg under notarietjänsten. Går inte att glida in på ett bananskal, om du nu inte är extremt begåvad. :)
Så för att jag ska bli domare (lagman) så måste jag först studera till Jurist, 4,5år sedan notarie (antal år?) sen en sak till (antal år?) och en massa hårt arbete?
;)
Ja det är många års jobb för att bli lagman och tur är väl det.
+1. Betyg som heter duga också. Först för notarie, och sedan i sin tur bra betyg under notarietjänsten. Går inte att glida in på ett bananskal, om du nu inte är extremt begåvad. :)
Jag anser att jag är ganska bra på det jag alltid gör och som alla runt min omgivning säger att jag är (normalt begåvad plus lite till), men så det är svårt att bli domare... vill verkligen inte bli advokat, kanske jag bara ska bli jurist och arbeta med rättskunskap respektive lag- och rätt.
En kompis vill att jag ska bli advokat och jag har ¨typ¨ blivit ledd till att studera till jurist, då jag inte själv visste vad jag ville bli och man kan säga att det är mer min kompis förtjänst än min att jag antagligen kommer och studera till Jurist.
Lagman menar du?
Har du läst någon juridik eller är det funderingar än så länge?
Jag ska börja göra det nästa år.
Jag anser att jag är ganska bra på det jag alltid gör och som alla runt min omgivning säger att jag är (normalt begåvad plus lite till), men så det är svårt att bli domare... vill verkligen inte bli advokat
Du verkar tro att advokat är en speciell yrkesgrupp; så är det inte.
Vill du sitta ting i typ Stockholm, Göteborg osv är det svårt. Plugga i 4,5 år, få bra betyg. Sedan kanske du vet mer exakt vad du vill bli. :)
Humbucker
2009-06-18, 18:07
Du verkar inte så taggad på att plugga så himla mycket, baserat dels på det du sagt här och följande:
"Fy fan hur kan man läsa matte G, jag orkar fan inte med matte C som jag kommer o ha nästa år!!!
Lycka till du som gör det! Skulle inte fan orka med det!!" (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?p=3713479#post3713479)
"Ojj visste inte att det tar ytterligare 5 år innan man blir antagen till advokatssamfundet...alltså där rök alla jävla planer på högskoleutbildning, hmm något som inte är så stressigt och bekvämt o jobba med vad kan det vara, any ideas? " (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?p=3713478#post3713478)
Som du förstår vill nog ingen ha en domare som dömer folks livsöden, som tror att det skulle bli lätt att bli domare *flex*
Jag anser att jag är ganska bra på det jag alltid gör och som alla runt min omgivning säger att jag är (normalt begåvad plus lite till), men så det är svårt att bli domare... vill verkligen inte bli advokat, kanske jag bara ska bli jurist och arbeta med rättskunskap respektive lag- och rätt.
En kompis vill att jag ska bli advokat och jag har ¨typ¨ blivit ledd till att studera till jurist, då jag inte själv visste vad jag ville bli och man kan säga att det är mer min kompis förtjänst än min att jag antagligen kommer och studera till Jurist.
Här hittar du en del info http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____10376.aspx
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____10378.aspx
Kan förtydliga med att man även kan gå direkt från notarietjänst till särskild domarutbildning och dyl.
När du sedan skaffat dig en del erfarenhet kan du söka anställning som domare. Lagman är en titel på en domare (chef för länsrätt/tingsrätt) så du gör bäst i att säga att du vill bli domare, inte lagman. Blir lätt lite pinsamt annars.. ;)
Du verkar inte så taggad på att plugga så himla mycket, baserat dels på det du sagt här och följande:
"Fy fan hur kan man läsa matte G, jag orkar fan inte med matte C som jag kommer o ha nästa år!!!
Lycka till du som gör det! Skulle inte fan orka med det!!" (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?p=3713479#post3713479)
"Ojj visste inte att det tar ytterligare 5 år innan man blir antagen till advokatssamfundet...alltså där rök alla jävla planer på högskoleutbildning, hmm något som inte är så stressigt och bekvämt o jobba med vad kan det vara, any ideas? " (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?p=3713478#post3713478)
Som du förstår vill nog ingen ha en domare som dömer folks livsöden, som tror att det skulle bli lätt att bli domare *flex*
Nää, jag är verkligen inte så där jätte taggad på att läsa vidare, men man måste ju bli något och inte någon så därför anser jag ändå att man måste studera på högskolan och därmed skaffa sig ett bra alternativt rolig yrke, om vi kommer till matte som du skrivit där och intressant nog tagit din tid och tittat på mina äldre citat så kanske du förstår att jag väljer juridik och där behöver man inte så mycket matte direkt, vilket är ett av huvudanledningarna till att jag väljer yrket, jurist.
När vi kommer till att avgöra folks- livsöden så kan man inte tänka som du gör utan att när man väl studerat juridik och vet hur saker och ting fungerar ska man med proffesionalitet avgöra vad som är rätt respektive fel, för om man ska ha en domare och tycka att denne ska ha vissa speciella kvalifikationer är det lika stor chans att denne inte heller är jävig vilket kan medföra ganska negativa saker..
Proffesionalitet är viktigare om domaren i sina unga dar var/-eller inte var taggad att plugga, du kan inte säga att alla som har studerat högskola var så där jätte taggade direkt.. eller?
Här hittar du en del info http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____10376.aspx
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____10378.aspx
Kan förtydliga med att man även kan gå direkt från notarietjänst till särskild domarutbildning och dyl.
När du sedan skaffat dig en del erfarenhet kan du söka anställning som domare. Lagman är en titel på en domare (chef för länsrätt/tingsrätt) så du gör bäst i att säga att du vill bli domare, inte lagman. Blir lätt lite pinsamt annars.. ;)
Tack så hiiiiimllllaaa mycket karvig!!!!! :hbang: :)
Är du medveten om att jurister studerar i stort sett dagligen även efter högskolestudierna? Kanske inte rätt val för dig trots allt, i all välmening, då jag förstår ditt intresse för juridik.
Varför läsa vidare om du inte är motiverad?
Proffesionalitet är viktigare om domaren i sina unga dar var/-eller inte var taggad att plugga, du kan inte säga att alla som har studerat högskola var så där jätte taggade direkt.. eller?
När det gäller just juridik är det mycket plugga. Räkna med 6-8h/dag för att få bra betyg, och bra betyg krävs.
KalleBalik
2009-06-18, 18:24
Att du inte gillar matte tror inte jag är en bra huvudanledning till att läsa juridik.
Är du medveten om att jurister studerar i stort sett dagligen även efter högskolestudierna? Kanske inte rätt val för dig trots allt, i all välmening, då jag förstår ditt intresse för juridik.
Jag vet att man i de flesta utbildningar studerar ganska mycket även efter lektionstillfällen och att detta är uppenbart, jag är motiverad till att läsa och tror att det varit någon typ av missförstånd där alla nu börjat tro att jag inte är motiverad till att läsa, dock är jag inte motiverad till att läsa ekonomi vilket jag tycker är såååå himla tråkigt...
En annan sak som jag vill säga är vad menar du med ¨då jag förstår ditt intresse för juridik¨ att jag inte har intresse nog?, jag är ganska passionerad för ämnet och brinner för det då jag finner lag och rätt som något jätteviktigt, dock tycker jag inte lika mycket om att hållla på och bevisa o sånt som advokater gör ganska mycket. Som domare är man kanske inte lika stressad och har en mer garanterad inkomst än advokaters som är beroende på hur mycket som finns att göra och inte göra. :)
Har en vän som hoppade av vårt glasseri på ekonomprogrammet för att studera juridik och nu snarare är självmordsbenägen. Lycka till!
Sedan ska man inte glömma att jurister arbetar med bra mycket mer än brottsmål.
Är jag så otydlig?
Det gäller att läsa på och hålla sig uppdaterad även som yrkesverksam jurist.
Jag förstår att du ÄR intresserad av juridik, det ÄR intressant.
Du är inte så otydlig men lite negativ av dig, sluta svara om du tycker min fråga eller mina svar är ¨dumma¨ annars kan du gärna skriva ner dina funderingar kring diskussions ämnet...
Du är inte så otydlig men lite negativ av dig, sluta svara om du tycker min fråga eller mina svar är ¨dumma¨ annars kan du gärna skriva ner dina funderingar kring diskussions ämnet...På vilket sätt är jag negativ? För att jag inte ger de svar du vill ha?
På vilket sätt är jag negativ? För att jag inte ger de svar du vill ha?
Nej för att du ser ganska negativt på ämnet och tror att jag inte kan uppnå domar yrket genom att studera eller att jag antagligen inte är tillräcklig för det. Allt går o göra men när pessimister gör en illa till mods går allt lite mindre bra.
Nej för att du ser ganska negativt på ämnet och tror att jag inte kan uppnå domar yrket genom att studera eller att jag antagligen inte är tillräcklig för det. Allt går o göra men när pessimister gör en illa till mods går allt lite mindre bra.Oj, nu blandar du nog ihop mig med dig.
Juridik är riktigt roligt om man är funtad på det sättet.
Inte för att vara en glädjedödare men det är extremt många avhopp. Se till att du verkligen tänkt igenom ditt val. Prata gärna med folk som studerar där nu för att bilda dig en rättvisande uppfattning. Många har någon konstig romantiserad bild av juridik som inte stämmer för fem öre.
För att ge dig perspektiv på antalet avhopp kan jag nämna att genomströmningen på Stockholms Universitet höstterminen 2000 till vårterminen 2006 (alltså de som tagit examen på 6 år istället för 4,5 som egentligen är avsett) endast var 38 procent. Inga vidare siffror.
Källa: http://www.hsv.se/download/18.5b73fe55111705b51fd80002115/0718R.pdf
Urgup måste nog läsa Linda lite mer noggrant. Hon säger ju att juridik är intressant, och att det är förståeligt att du är intresserad. Och så svarar hon på dina frågor. Andas.
Jag läste ett roligt kåseri om avhopparna när Ally McBeal gick på TV, skönt uppvaknande när personerna insåg att 99% av tiden spenderas med näsan i tjocka böcker istället för att hålla moralbyggande tal i rättssalen.
Tack till alla ni som svarat, och förlåt om jag förstått vissa på ett fel sätt.... ska överväga juridik då kravig gjorde mig ganska osäker då han sa att endast 38% klarade av studierna efter 6år (4,5 år avsett egentligen) men tack ändå allihoppa
Många hoppar av utbildningar så det är inget du behöver skrämmas av om du är motiverad och villig att lägga ner tid.
Jag sitter som nämndeman i tingsrätten, jag är endast lekman men jag måste säga att det är mycket intressant och givande. Vad gäller lagmännen så är alla där jag är synnerligen intelligenta människor och dom kan mer eller mindre hela lagboken i huvudet. Så det krävs helt klart en hel del jobb för att bli lagman. Men är du intresserad av att bli lagman så kan jag tipsa dig om att försöka sitta som nämndeman för att se om du gillar det, trots att du inte är utbildad jurist kommer din åsikt att väga lika tungt som lagmannens. Man får se mycket tragiskt men det är väldigt givande.
Tack till alla ni som svarat, och förlåt om jag förstått vissa på ett fel sätt.... ska överväga juridik då kravig gjorde mig ganska osäker då han sa att endast 38% klarade av studierna efter 6år (4,5 år avsett egentligen) men tack ändå allihoppa
Samtidigt; är du motiverad och kan plugga mycket KOMMER du klara juristlinjen. Det är inte svårt på det sättet att det är jättesvårt att förstå, utan det är mer det att man måste läsa, läsa och läsa.
shut teh face
2009-06-18, 19:09
Studera juridik - väldigt hårt och kräver mycket av dig
Få någonstans att ta din notarieexamen - Här krävs bra betyg och endast 30% av juriststuderande får en sådan här "praktik"
Sedan om du har tur kan då få slava som Fiskal ett par år, för att sedan gå till Assessor och sedan om du bevisar dig duktig; Lagman.
Så även om du börjar gå juristutbildningen vid ålder 20 så kan du glömma att du blir domare innan 30. Medelåldern är väl 35 på nyanlända domare, inte säker.
shut teh face
2009-06-18, 19:15
Jag försökte inte låta negativ eller så, bara måla upp lite vad det är som gäller. Det är väldigt hårt arbete men om det är vad du vill så kör på det.
Men har man nog i skallen för att bli lagman då kunde man istället blivit en affärsjurist och tjänat bra mycket mer pengar. Men det är inte viktigt för alla. Personligen tycker jag att domare är mest status på, av alla yrken vi erbjuder här i Sverige.
Sedan är det också så att principen om att "domstolen känner lagen" finns. Det vill säga du måste som domare söka information som du sedan använder för att kunna döma i ett mål. Att vara domare handlar alltså inte enbart om att sitta på en tron uppfylld av rättspatos och döma utifrån klara omständigheter och väl uppbyggda pläderingar utan innebär att du stort sett skall försöka reda ut, oftast förvirrande, argument och därefter efterforska den information du skall döma efter. Att vara domare är alltså långt ifrån en dans på rosor.
Att det även krävs flertalet år som både juriststuderande, tingsnotarie och tingsfiskal innan domarämbetet kan komma ifråga kan också nämnas.
Men har man nog i skallen för att bli lagman då kunde man istället blivit en affärsjurist och tjänat bra mycket mer pengar. Men det är inte viktigt för alla.
Ja, se. Världen är full av tokstollar.. :cool:
Hej till er alla kolozzeum forum läsare!
Jag har en fråga som inte stör mig men som jag i alla fall har ingen aning om, frågan lyder: ¨Domare - Ett yrke man kan studera till¨, frågan är då om jag efter att ha studerat till jurist kan söka till domartjänst eller plugga till domare från första början.
Jag älskar verkligen juridik men jag tycker inte så mycket om att hitta information/- och få fram bevis, men jag älskar som sagt lag -och rätt och anser därför att jag borde bli en domare.
Kan jag då bli domare med en utbildning som leder till ett domarjobb, eller kan jag efter att ha läst juridik söka till domare? Finns så lite information i internet så jag vänder mig till er bildade kolozzeum-forum användare.
Tack så mycket på förhand!
Mvh
Urgup
Hej, jag arbetar som tingsnotarie ("sitter ting") just nu, så förhoppningvis har jag lite att tillföra tråden :) .
Avseende din frågeställning så vill jag för det första säga är det verkligen kul att du fått upp ögonen för juridikens värld. Jag tycker, och har länge tyckt, att det är ett väldigt intressant och stimulerande ämne.
Något som jag tycker du ska ha med dig är att juridik som sagt är otroligt brett. Det är väldigt svårt att ha klart för sig alla de möjliga yrken och arbetsplatser som ligger framför dina fötter när du väl är klar med dina studier. Det är också tjusningenn med juridiken :). Det du tycker är intressant idag (antar att du är runt 20?) säkerligen kommer att ändras ett antal gånger innan du väl ska börja arbeta; därmed sagt att det är svårt att säga om det du tycker verkar intressant idag verkligen kommer vara intressant när du är runt 25.
Sedan tänkte jag spinna vidare på delar av det Mantus så klokt skriver:
Sedan är det också så att principen om att "domstolen känner lagen" finns. Det vill säga du måste som domare söka information som du sedan använder för att kunna döma i ett mål. Att vara domare (...) innebär att du stort sett skall försöka reda ut, oftast förvirrande, argument och därefter efterforska den information du skall döma efter.
Det här var också det som fick mig att bli lite fundersam på din egen initial invändning mot juristyrket. Som jurist gör man otroligt mycket research och när jag som tingsnotarie får in ett nytt ärende/mål på mitt bord måste jag först läsa på om det specifika rättsområdet. Det kan kräva ett visst mått av envishet och vetgirighet. Det är också något man inte kommer från när man är färdig domare. Man måste alltid veta att den dom eller det beslut man meddelar är korrekt till 99,999999 %, vilket helt klart kräver att man är ordentligt påläst (lag, praxis, förarbeten och doktrin).
Vidare till hur man gör för att faktiskt bli domare. Spinner därför vidare på det shut teh face skrivit:
Få någonstans att ta din notarieexamen - Här krävs bra betyg och endast 30% av juriststuderande får en sådan här "praktik"
Sedan om du har tur kan då få slava som Fiskal ett par år, för att sedan gå till Assessor och sedan om du bevisar dig duktig; Lagman.
Så även om du börjar gå juristutbildningen vid ålder 20 så kan du glömma att du blir domare innan 30. Medelåldern är väl 35 på nyanlända domare, inte säker.
När du är klar med dina juridikstudier måste du först arbeta som tingsnotarie (om du inte vill arbeta vid länsrätt; men det är en helt annan femma). Det tar mellan 1 ½ - 2 år (om du har haft anställning som jurist kan du få räkna av 6 månader men 2 år är alltså standardtiden). Efter godkänd notarieutbildning kan man söka anställning som fiskal vid hov- eller kammarrätt. Efter minst ett års tjänstgöring i hovrätt eller kammarrätt ska man tjänstgöra som fiskal med dömande uppgifter vid underrätt i minst två år. Därefter återvänder man till överrätten för att fullgöra s.k. adjunktionstjänstgöring under ett år. Under adjunktionstjänstgöringen deltar man som ledamot i överrättens avgöranden. Efter godkänd adjunktionstjänstgöring utnämns man till hovrätts- eller kammarrättsassessor beroende på vilket slag av överrätt man tillhör. Därmed är den särskilda utbildningen avslutad. Sedan kan du söka en riktigt tjänst som domare/rådman. Därmed också sagt att när man normalt talar om domare är det just rådmän som åsyftas. Det finns normalt sett bara en lagman på varje domstol och han eller hon är således chef för tingsrätten men arbetar också som domare.
Det finns även andra vägar att bli domare. Allt detta och mer kan du läsa här:
http://www.domstol.se/templates/DV_InfoPage____10375.aspx
Lite kort om vad det innebär att "sitta ting"
En tingsnotarie är en sorts domartrainee. Arbetsuppgifterna varierar och kan innebära allt från att förbereda mål inför förhandlingar (genom att se om det är några svåra juridiska "knäckfrågor" som är bra att lyfta för domaren) till att i enklare brottmål faktiskt arbeta som domare själv. Det som är riktigt kul är att precis som när man är en "riktig" domare så får man arbeta med ett otroligt brett fält av ämnen. Allt från tvistemål som handlar om felaktigt innehåll i fårfoder till brottmål med allt vad det innebär. Jag tycker att mitt arbete är otroligt stimulerande och varierande. Det är dessutom väldigt intressant att få insyn i alla möjliga människors liv och öden.
En del går direkt efter juristexamen och "sitter ting" medan andra väljer att jobba ett antal år innan de sitter ting (just för att samla extrapoäng för att överhuvudtaget få sitta ting). Överlag så är det, som flera tidigare påpekat, svårt att få arbete som tingsnotarie. De flesta har inte bara bra betyg utan även meriter i form av juridiskt arbete eller extra examina.
Hoppas du fått svar på några av dina frågor och slutligen; stressa inte för mycket med yrkesvalet. Det är väldigt mycket begärt, för att inte säga omöjligt, att man ska kunna staka ut hela sin karriär direkt efter studenten.
Lycka till :thumbup: !
-
Mycket intressant inlägg!
Sökte du själv tjänsten med betyg som "enda" merit? Hur många procent AB snackar vi om då typ? Jobbar du i Haparanda? Jag antar att det skiljer sig ganska mycket åt, rent poängmässigt, om man ska in i Stockholm, jämfört med någonstans i Norrland, men ungefär hur mycket? Vad vill du själv bli, domare? Hur ser det ut med de som vill bli affärsjurister; går de direkt från juristlinjen (och isf, har de ofta dubbelexamina (i ekonomi?)?), eller sitta de ofta också ting?
Många frågor, svara på de du kan och vill. :)
Mycket intressant inlägg!
Sökte du själv tjänsten med betyg som "enda" merit? Hur många procent AB snackar vi om då typ? Jobbar du i Haparanda? Jag antar att det skiljer sig ganska mycket åt, rent poängmässigt, om man ska in i Stockholm, jämfört med någonstans i Norrland, men ungefär hur mycket? Vad vill du själv bli, domare? Hur ser det ut med de som vill bli affärsjurister; går de direkt från juristlinjen (och isf, har de ofta dubbelexamina (i ekonomi?)?), eller sitta de ofta också ting?
Många frågor, svara på de du kan och vill. :)
Tack; inga problem jag ska svara i den utsträckning det är möjligt.
Jag hade (och har :) ) en fil.kand i företagsekonomi och cirka 40% AB från juristprogrammet. Dessutom hade jag erfarenhet från några månaders kvalificerat juridiskt arbete, vilket också gav extrapoäng.
Ja, jag arbetar i Haparanda vilket skiljer sig en del betygsmässigt från Stockholm. Men det ska också sägas att betygen skiljer sig väldigt mycket från anställningsomgång till anställningsomgång. Hade jag sökt till den senast anställningsomgången hade det bara skiljt två terminers AB från att jag hade fått ting i Stockholm. ([Jag noterade också att om jag hade sökt vid den senaste anställningsomgången hade jag fått ting i Göteborg *grr27* . Helt klart lite störande nu i efterhand men det är ju lätt att vara efterklok.)
Tidigare var jag inställd på att bli affärsjurist; dels pga mitt intresse för företagsekonomi och juridik, dels pga att jag var (och fortfarande är) ganska driven av att tjäna br med pengar. Vad som händer efter min notarietjänstgöring är mycket oklart och det enda som är säkert (hoppas jag) är att jag hamnar i Stockholm eller Göteborg.
För affärsjurister är det enligt min erfarenhet så att det är ungefär 50/50 som har suttit ting innan de börjar. Av de som inte har suttit ting är det nog hälften som har dubbla examina. Sedan ska det tilläggas att det är många som arbetar en kortare tid (3 mån - 2 år) på byrå för att sedan söka ting.
Slutligen, en stor fördel med att sitta ting, och den är ganska viktig, är den att man får insikt i många olika rättsområden. Tiden som tingsnotarie blir därmed ett lagom stort steg ut i arbetslivet samtidigt som man får insikt i vad man egentligen vill arbeta med. Egentligen borde den ingå som en obligatorisk del på juristprogrammet; fast då under en kortare tid (säg cirka 6 mån). Då skulle alla jurister få en tydligare koppling mellan utbildningen och arbetslivet samt få en känsla för juristens viktigaste redskap; språket!
-
Skitintressant!
När du sökte notarietjänst, räknades då endast betygen, eller får du extrapoäng för din fil.kand? Isåfall hur mycket; din fil.kand + 40% AB motsvarar hur många % AB, utan dubbelexamina? De 25% som går direkt till byrå, utan notarietjänstgöring, har de överdjävliga betyg, eller vad är grejen (och bra andra meriter?)? Alla jag har pratat med vurmar för notarietjänstgöring, så det siktar jag på att göra, även om det ligger långt fram i tiden. Det verkar mycket nyttigt. En jag talade med sa t.o.m att han lärde sig mer under ett år på ting, än under hela sin juristutbildning (även om han såklart inte skulle kunna tillgodogöra sig allt han lärde sig där utan juristlinjen i bagaget). Är fil.kand i företagsekonomi på 180p?
Nåväl, med det stora antalet studenter som antas till juristlinjen nu mera gäller det att prestera mycket bra, det är ett som är säkert!
Ska man plugga juridik ska man ha ett arsle av cement, brukar det sägas. En jävla massa plugg och läsande helt enkelt.
Ska man plugga juridik ska man ha ett arsle av cement, brukar det sägas. En jävla massa plugg och läsande helt enkelt.
Jo, 6-8 timmar/dag är en siffra jag har hört flera gånger. Givetvis beroende på ambitionsnivå och förutsättningar.
GurraGo: Kan du ge lite pointers angående studietid? Hur mycket studerade du för dina 40% AB? Hur mycket när du läste företagsekonomi samtidigt? Hur mycket tid la dina studentkollegor ner ungefär, för vilka betyg? Alltid intressant att höra. :)
Tycker Urgup låter som ett praktexempel på folk som hoppar av utbildningar och tar platser från andra som verkligen vill ha platsen.
Jo, 6-8 timmar/dag är en siffra jag har hört flera gånger. Givetvis beroende på ambitionsnivå och förutsättningar.
GurraGo: Kan du ge lite pointers angående studietid? Hur mycket studerade du för dina 40% AB? Hur mycket när du läste företagsekonomi samtidigt? Hur mycket tid la dina studentkollegor ner ungefär, för vilka betyg? Alltid intressant att höra. :)
Jag har läst juridik på SU och för B behöver du knappt vara där ens. Gör några gamla tentor dagarna innan så fixar det sig, så var det för nästan alla.
För att komma högre upp i betygsskalan var det väldigt olika bland mina medstudenter. En del pluggade säkert 10-12 timmar per dag, 7 dagar i veckan för att ens få Ba, de kom inte längre hur de än gjorde. En del gled igenom på ett bananskal och låg på 3-4 timmar per dag men fick ändå Ab.
Min uppfattning är att Ba kan du plugga dig till med en del vilja. För Ab krävs en viss fallenhet för juridik.
Tycker Urgup låter som ett praktexempel på folk som hoppar av utbildningar och tar platser från andra som verkligen vill ha platsen.
Jag ser att du tycker, att jag är en sådan som bara tar plats från de som verkligen vill ha platsen, du ser om man har tillräckligt med medelpoäng och de som verkligen vill ha det inte har den medeln kan man egentligen inte säga att dem ville det så mycket eller att de var så bra i alla fall eller?
Låter lite svartsjuka här... eller till och med lite extrem-röd politisk där ett parti påminner mig om ett speciellt utbildningsprogram hur som helst som sagt det här är en tråd där jag bara samlar in funderingar, ingen är tvingad till att skriva något, så gör det inte om du inte har något vettigt att komma med!
Mvh
Urgup
Skitintressant!
När du sökte notarietjänst, räknades då endast betygen, eller får du extrapoäng för din fil.kand? Isåfall hur mycket; din fil.kand + 40% AB motsvarar hur många % AB, utan dubbelexamina? De 25% som går direkt till byrå, utan notarietjänstgöring, har de överdjävliga betyg, eller vad är grejen (och bra andra meriter?)? Alla jag har pratat med vurmar för notarietjänstgöring, så det siktar jag på att göra, även om det ligger långt fram i tiden. Det verkar mycket nyttigt. En jag talade med sa t.o.m att han lärde sig mer under ett år på ting, än under hela sin juristutbildning (även om han såklart inte skulle kunna tillgodogöra sig allt han lärde sig där utan juristlinjen i bagaget). Är fil.kand i företagsekonomi på 180p?
Nåväl, med det stora antalet studenter som antas till juristlinjen nu mera gäller det att prestera mycket bra, det är ett som är säkert!
Jag fick extrapoäng för både min fil.kand och mina arbetstid på byrån. Poängberäkningen kan du läsa mer om på domstolsverkets sida (du får leta själv).
De flesta som går direkt till byrån och "enbart" har en jur.kand har väl i alla fall 80% AB. Men det är å andra sidan bara jag som höftar men jag tror det stämmer bra överens med verkligheten.
Och ja, man lär sig otroligt mycket under notarietiden men jag tror inte att man hade lärt sig alls lika mycket om man inte hade haft en "stomme" från juristprogrammet.
Ang. studietiden så kan jag bara stämma in i det Karviq skrev.
Jag fick extrapoäng för både min fil.kand och mina arbetstid på byrån. Poängberäkningen kan du läsa mer om på domstolsverkets sida (du får leta själv).
De flesta som går direkt till byrån och "enbart" har en jur.kand har väl i alla fall 80% AB. Men det är å andra sidan bara jag som höftar men jag tror det stämmer bra överens med verkligheten.
Och ja, man lär sig otroligt mycket under notarietiden men jag tror inte att man hade lärt sig alls lika mycket om man inte hade haft en "stomme" från juristprogrammet.
Ang. studietiden så kan jag bara stämma in i det Karviq skrev.
Vad jag förstått så skiljer det sig från ämne till ämne. Skatterättsjurister kommer lättare in från linjen direkt till en revisionsbyrå t.ex. (Det gjorde de innan finanskrisen i alla fall) medan jurister som aspirerar på att bli immaterialrättsjurister helst skall ha tingsmeritering annars krävs det både nära nog 100% AB samt kontakter inom bolaget. Det gäller i alla fall för bolag specialiserade inom immaterialrätt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.