handdator

Visa fullständig version : balansträning - hopplöst fall?


Piotr
2009-06-06, 15:05
Jag är en mycket aktiv 64-åring. Jag är pensionär sen 3 år tillbaka.
Jag vandrar i berg på somrarna, cyklar när vädret tillåter, springer en mil varannan dag (inte så hårt som när jag var 45, mina knän och senfästen skulle inte tåla det). Jag är 175 cm lång (numera, jag har varit längre),
väger c:a 69 kg, har midjemått 78, bröst kanske 90 (inte så fotomodellaktigt!)

Enligt ett gymtest nyligen har jag väldigt bra benmuskler, mycket bra bukmuskler,
dåliga biceps (klart under normalt), inte helt bra smidighet (jag börjar bli bättre) och god syreupptagning. Mitt blodtryck är aningen i överkant, 135/83 (en dietfråga, kanske). Min morgonpuls brukar ligga på 52-56.

Min största svaghet, som inte detta test tog upp, är dock balansen, som är i absolut bottenklass.

Jag har i olika omgångar försökt träna upp den. Den första, och således bästa, övning, som brukar föreslås, är att stå på ett ben och blunda. Det har jag försökt
några hundra gånger sedan 2003, och ideligen misslyckats genomföra. Så fort jag sluter ögonen tappar jag balansen. Jag sätter ned foten efter kanske 2-3 sekunder, ibland längre, men kan inte påstå att jag under den tiden verkligen hållit balansen.
Det känns direkt i fotleden, den blir som gummi - ofta leds jag att krampaktigt försöka spänna musklerna därnere, för att vingla mindre.

Jag har tagit upp detta med sjukgymnaster och de förslår då alltid någon enklare övning som att stå på ett ben och borsta tänderna. Det försökte jag ngn månad förra året i samband med rehabilitering efter en trafikolycka. Jag genomförde enkelt övningen men gjorde inga framsteg. Enligt en artikel jag läst ska man kunna träna upp förmågan till att stå på ett ben och blunda i 30 sekunder!

Jag har också fått förslag på att promenera i ojämn terräng, vilket verkar vara en mycket tidsödande och osäker metod. Jag har ibland undrat om jag har något fel på hjärnan - kan man undersöka sånt? Och finns det verkligen inte ngn metod som ger ngt sånär säkra och mätbara resultat?

Commando1980
2009-06-06, 15:20
angående din (avsaknad av) balans. känner du att den ger dig svårigheter i vardagen?

Tolkia
2009-06-06, 15:58
Om du har ett svårartat fel på balansen (medicinskt) borde detta ge dig problem i andra situationer än när du försöker stå på ett ben och blunda. Ang. själva balansträningen tycker jag att det verkar som om du kanske börjar för svårt när du börjar med att stå på ett ben och blunda (det är svårt om balansen är dålig). "Någon månad" som du skriver, med en lättare övning är inte särskilt mycket tid, om du inte tränar i timmar om dagen. Den lilla tid det tar att borsta tänderna är typ ingen tid. ;)

Peter.B
2009-06-06, 18:11
Vad var det för gymtest om man får fråga? Lät väldigt intressant :)

dojjan
2009-06-06, 18:27
Du kanske kan gå någon yogakurs? Det verkar vara bra balansträning och samtidigt avslappnande.

emi23j
2009-06-06, 21:05
Balansen påverkas till störst del av rörlighet och styrka. Så fokusera på att få upp rörligheten i de leder där du är orörlig och försök samtidigt träna upp styrkan i dessa.

mattilainen
2009-06-06, 21:08
om du inte kan stå och blunda så stå bara på ett ben tills du klarar det en lång stund? Blunda kanske är för svårt just nu.

Annars kanske du borde kolla dig om du har sååå dålig balans

Mr.Sarkastisk
2009-06-06, 21:48
http://www.apoteket.se/rd/d/6196/a/12326&t=2242&print=true

stafh
2009-06-06, 21:53
Det kanske hade hjälpt att investera i en sån här?
http://images.google.com/images?q=balansplatta

Piotr
2009-06-07, 16:36
Svarar på allt samtidigt; få se om det leder till ngt konkret.

Jag hade övergående problem med knäna 2003. Jag hade knäproblem även 2006, hela sommaren.
Röntgen påvisade dock ingen artros, eller bara en obetydlig sådan. Mest kände jag av knäna under en fjällvandring i Norge, med bl a mycket grov blockterräng. Kanske inte precis min vardag, men jag vandrar
minst 30 dar om året och hoppas på ännu fler denna sommar. Det är en enormt viktig livskvalitet
och jag har tänkt hålla på åtm. tills jag blir 67.
Nyss var jag i Skottland, snart ska jag till Schweiz, i augusti till Pyreneerna.
Det har sagts mig att bra balans är viktigt för att sätta ned fötterna rätt och därmed slita mindre på lederna.

När jag började träna balans 2003 var blundövningen den enda som föreslogs vilket fått mig att anta att
den är standard. Det är också med den jag mäter mina - huvudsakligen uteblivna - framsteg
i andra övningar.
Jag har testat den på många som aldrig prövat förut och alla klarar av den; verkar kunna stå hur länge som helst utan att röra sig alls. Jag har läst att folk i min ålder sätter ned foten efter 10 sekunder. Det kanske jag gör ibland, men det känns som tur, ty det kan lika gärna bli meddetsamma . En gång lyckades jag obegripligt nog
i 30 sekunder, vilket ofta anges som mål, men jag har aldrig varit i närheten av att upprepa bragden.
När det gällt andra former av träning, t ex att öva upp rumpmuskeln efter en trafikolycka förra året
(det tog två månader), har jag hållits uppe av att kunna avläsa framstegen från vecka till vecka.

De senaste åren har jag försökt träna på en balansplatta; nigövningar som föreslogs av en sjukgymnast 2003 sedan hon konstaterat att min balans var urusel. Det är kanske är en dum övning, tacksam för tips om bättre.

Efter min trafikolycka förra året (bäckenfraktur, armbågsfraktur, radiusfraktur och försvagad rumpmuskel -
jag föll från min cykel när jag blev påkörd av en bil) avrådde min sjukgymnast från balansplatta och föreslog sådant som att stå på ett ben och borsta tänderna i x minuter, vilket var vansinnigt tråkigt och inte gav ngn känsla av framsteg. Jag hade då också nog av all annan rehabilitering, 2-3 timmar om dagen, t ex att återfå böjligheten i armen (tog tre månader). När jag tyckte mig färdig med rehab (bäckenfrakturen tog 3-4 månader, vilket berodde på min goda fysik) återgick jag till balansplatta, men en med bättre välvning i botten, och lite mindre diameter.


Rörlighet och styrka låter intressant. Mitt starkaste kroppsparti är benen och buken. Man kan
givetvis vara mycket starkare men inte många i min åldersgrupp är det. Jag tränar dessa partier av pur fåfänga.
Mitt ena hälsenefäste är förbenat, det andra är
opererat. Det är i fötterna det känns när jag gör balansövningar. Jag tror att jag är rätt sladdrig i fotlederna efter ett antal stukningar för länge sen. Jag gjorde ett tag dragövningar med sjukgymnastens favorit, flexaband. Det ska stärka muskulaturen kring knäna. Jag hade hoppats att balansplattan skulle stärka senfästena.

Om det kan vara till ngn ledning så ser mitt morgonprogram ut såhär:
1) smidighet, stretching
2) excentrisk träning för vänster hälsena
3) balansplatta
4) uppstigningar på ett ben från 40 cm, först utan, sedan med, vikter (det är favoritövningen, ett resultat av min trafikolycka)
Har kompletterat ett tag med utfall, men det verkar tamt i jämförelse.
5) Rygg, McKenzie, i fem moment, varav ett är diagonallyft knästående, med vikter numera (ska nog öka antalet)
6) Buk i tre moment, snabba och långsamma situps, en med benen parallellt med golvet, fram och tillbaka
7) Bäckenlyft.
8) Mer smidighet.


Varannan dag hade jag tänkt lägga in ett armprogram i tre moment, också.
Varannan dag springer jag också, kanske en mil, i ganska lätt tempo.


Det intressanta är förstås om ngt fattas, om ngt kan strykas, om ngt kan kombineras med balans.
Programmet är rätt tidsödande; det har uppstått genom addition av tips från sjukgymnaster, bl a.