Vilket är smartast? Ner mer + sen upp, el balansera?

[Lellan]

Om man på sikt vill ha en sund stark kropp (å tillika knopp)?

Deffa neråt 70 kg och sen under längre tid ta sig till 75, eller lägga sig på 75 och hitta balansvikt? Till saken hör att jag under 3 år bantat ner mig närpå 55 kg, så om man har det i åtanke?

Först tänkte jag leva på som jag gör nu, eftersom jag mår bra av det. Ligger runt 1500 k, och tänkte väl mest att jag "hamnar där jag hamnar" - fast under 70 vill jag inte.

Väger 78-79 kg nu, min kropp känns inte stressad över nedgången men nu har jag börjat märka av att jag inte kan öka vikterna på gymet. Vet inte om det är smartast att laborera med vikten eller att försöka se vad min balanskcal ligger på... (Tycker det är svårt, kanske inte ska gå händelserna i förskott dock, pratas ju en del om de sista svåra kg och går jag inte ner som jag lever nu så tänker jag inte hitta på ngt för att göra det. Så 70-tankarna kanske är helt oväsentliga. Planen är att ta mig till 75 kg till v 29 när jag har semester, men började fundera idag bara. :))

[young_george]

Det är sällan nyttigt att svänga i vikter, om man kan ska man undvika det.

[Tabbe]

OM jag hade varit tjock hade jag velat se hur jag såg ut på 70 :em:
Dock min åsikt.

[Heppez]

Säger som Tabbe, om du känner dig tjock eller onöjd så kan det väl vara kul att se hur man ser ut med en lägre vikt..
Beror väl också på hur mycket du bryr dig, jag känner mig rätt tjock, dock inte extremt. Jag tänker bygga på och gå upp mer för att lägga in en deff så man kan försöka vara i form för nästa sommar istället.

[Lellan]

Det är sällan nyttigt att svänga i vikter, om man kan ska man undvika det.

Nä, funderade så också.. dessutom har jag haft tur med huden även om min mage är bristningsbeströdd till bristningsgränsen, kanske utmanar det ödet - eller så kvittar det och fylls på när jag går upp ngt kg? Men just svänga i vikter är inte målet, vill mest veta sundaste och lättaste vägen till högre muskleprocent och lägre fettprocent. :)

OM jag hade varit tjock hade jag velat se hur jag såg ut på 70 :em:
Dock min åsikt.

Den passerade jag iofs på väg upp.. ;) Men förstår hur du menar, nån liten nyfikenhet finns ju. Känner mig ju inte "smal", och jag har en hang-up ang att kunna kalla mig normalviktig enligt bmi vilket jag inte kan göra. 70 kg är dessutom ingen jättelåg vikt på en dam kan jag tycka.. Mår jag så här bra och tar mig ner så finns lusten att göra det - skulle det bli kämpigt gör jag det inte. Lida är inte min grej. ;)

[Lellan]

Säger som Tabbe, om du känner dig tjock eller onöjd så kan det väl vara kul att se hur man ser ut med en lägre vikt..
Beror väl också på hur mycket du bryr dig, jag känner mig rätt tjock, dock inte extremt. Jag tänker bygga på och gå upp mer för att lägga in en deff så man kan försöka vara i form för nästa sommar istället.

Eg är siffrorna det intressanta, men jag känner mig inte normalviktig än iaf, utan just överviktig. Att kunna känna sig och kalla sig normalviktig utan att ngt kan invända är ju ett lite diffust, men ändock, mål..

Kanske borde fundera ut ngt träningsmål istället, och bara hålla ett öga på vågen så att den inte fluktuerar för mkt, går för lågt el högt. Men vet inte vad det skulle kunna vara.. lyxbekymmer, men ändå ngt som jag började fundera på idag.

[Heppez]

Eg är siffrorna det intressanta, men jag känner mig inte normalviktig än iaf, utan just överviktig. Att kunna känna sig och kalla sig normalviktig utan att ngt kan invända är ju ett lite diffust, men ändock, mål..

Kanske borde fundera ut ngt träningsmål istället, och bara hålla ett öga på vågen så att den inte fluktuerar för mkt, går för lågt el högt. Men vet inte vad det skulle kunna vara.. lyxbekymmer, men ändå ngt som jag började fundera på idag.

Att kunna kalla sig normalviktig, eller kanske till och med vältränad är nog vad dem flesta strävar efter som är medlem på en sida som denna,

Det kanske inte behöver vara ett träningsmål, kan vara ett datum. Den 1/1 2010 då ska jag börja deffa, hur stark eller svag jag än är, bara för att se hur de skulle se ut att ligga på ett normalt bf.

[Fru_Flisa]

Jag tror det bästa är att fortsätta långsamt nedåt och när du är på 75 försöka ligga kvar där på kaloribalans med tanken "heldre ett äpple för lite än för mycket" :) Så gör det inget om du går ner nått kg till i bara farten sas, istället för att riskera bungy-effekt när du gått ner och direkt planerar gå upp igen.

[Black Star Abyss]

Ligga på balans ett tag och känna läget kanske? :)

[Lellan]

Jag tror det bästa är att fortsätta långsamt nedåt och när du är på 75 försöka ligga kvar där på kaloribalans med tanken "heldre ett äpple för lite än för mycket" :) Så gör det inget om du går ner nått kg till i bara farten sas, istället för att riskera bungy-effekt när du gått ner och direkt planerar gå upp igen.

Tänkte mig iaf ett år från 70 till 75, samtidigt orkar jag eg inte tänka alls så din lösning lät himla bra faktiskt.. :D

Bungy upp skulle nog få själen att må dåligt, snabbt ner skulle nog få kroppen att må mindre bra. Lugn å fin är nog melodin.

Ligga på balans ett tag och känna läget kanske? :)

Mjo, tycker Fru_Flisa hade rätt bra förslag... Så vad som är opti rent muskel och formmässigt kanske är mindre intressant, bättre att köra på vad som känns som att det funkar i praktiken.

Ibland, typ den tiden i månaden, får jag för mig att jag ska börja må dåligt och antingen underäta el överäta. Sen ett dygn senare är det som bortblåst. Konstigt. Ngt pms:aktigt kanske. Ibland känns det som om det hade varit lättare om jag verkligen kämpat mot ett uppsatt mål, nu har jag liksom gått ner på köpet när jag av att ha mått bra, det är ju bra - men samtidigt känsla av att det inte "ska" gå till så. Som att det inte räknas.. bla babbelibla bla - spela roll. ;)

[Fru_Flisa]

Risken med att sätta ett mål som är svårt att nå, som verkligen medför att du måste kämpa stenhårt för att nå dit, kan vara dels att när du väl är där så känner du dej endå inte så nöjd som du hade trott..utan får hela tiden nya tankar om idealmål.
En annan verkan är att du ger upp för mycket när du nått dit, då du lyckats, och raserar det hela.
Svårare för dej att hitta balansen då för att ligga kvar på idealvikten ju fortare det gått att nå dit.
Att hormoner påverkar ät lusten/beteendet vid pms är inget du är ensam om :)
Se det för vad det är...korta perioder då du känner på ett sätt som är bortanför det normala tillståndet.