Fler påverkbara faktorer än kalori-intaget i deff?

[Tjockisen]

Hej,

Jag har en fundering som jag inte riktigt kan bottna i, men jag tror att ni har möjlighet att hjälpa mig att göra det.

Grundprincipen i viktnedgång är enligt King Grub:
"att förbruka mer energi än vad du stoppar i munnen"

Detta kan jag hålla med om till en viss gräns, men det känns som det finns fler faktorer som spelar in än så. Exempelvis tid, energisammansättningen, fibermängd, ens nuvarande hormonella status osv.

Hur menar jag då?

Tidsfaktorn
Om person A stoppar i sig 2000 kalorier per dag under en veckas period uppgår detta till totalt 14000 kalorier på en vecka. Om denna personen istället stoppar i sig 14000 kalorier på måndagen, och inte äter något mer under hela veckan känns det spontant som att denna person kommer att påverkas på samma sätt.

Energisammansättningen
Om man stoppar i sig 1000 kalorier fett och 1000 kalorier snabba kolhydrater så känns det spontant som att man får en högre fettinlagring än om du skulle stoppa i dig 1000 kalorier protein, 500 kalorier fett och 500 kalorier kolhydrater.

Fibermängd
Vissa fibrer binder fett, vilket gör att man kan stoppa i sig mer fett om man har en hög fiberhalt i maten. Eller?

Hormonell status
I vissa skeden har man en hormonell status i kroppen som är mer eller mindre påverkarbar för fettinlagring. Exempelvis efter ett träningspass är det väl allmänt vedertaget att exempelvis socker inte är lika onyttigt som på kvällskvisten. Sedan är det väl så att det är ens genetiska förutsättningar för att utsöndra vissa hormoner påverkar ens kroppsammansättning. Jämför en ectomorph och en endomorph person och se om de lagrar fett på samma sätt. Inte riktigt va?

Vad jag vill komma fram till är att det känns som att "att förbruka mer energi än vad du stoppar i munnen" är en grov förenkling av sanningen, och att man borde kunna påverka en massa andra faktorer för att kunna gå ner i vikt och att kaloriintaget inte riktigt är hela sanningen.

Vad tror ni?

/TJ

[Lord]

Självklart finns det fler faktorer. Men generellt sett kan man säga att tävlar du inte på hög nivå räcker det väldigt långt med kalorier in/ut och att äta med så jämn fördelning som möjligt för att inte få insulintoppar.

Edit: Det finns mig veterligen alltså inte några bra/lagliga sätt att heller påverka den hormonella balansen mm för att förbättra läget heller.

[A.Steinbach]

Hej,

Jag har en fundering som jag inte riktigt kan bottna i, men jag tror att ni har möjlighet att hjälpa mig att göra det.

Grundprincipen i viktnedgång är enligt King Grub:
"att förbruka mer energi än vad du stoppar i munnen"

Detta kan jag hålla med om till en viss gräns, men det känns som det finns fler faktorer som spelar in än så. Exempelvis tid, energisammansättningen, fibermängd, ens nuvarande hormonella status osv.

Hur menar jag då?

Tidsfaktorn
Om person A stoppar i sig 2000 kalorier per dag under en veckas period uppgår detta till totalt 14000 kalorier på en vecka. Om denna personen istället stoppar i sig 14000 kalorier på måndagen, och inte äter något mer under hela veckan känns det spontant som att denna person kommer att påverkas på samma sätt.

Energisammansättningen
Om man stoppar i sig 1000 kalorier fett och 1000 kalorier snabba kolhydrater så känns det spontant som att man får en högre fettinlagring än om du skulle stoppa i dig 1000 kalorier protein, 500 kalorier fett och 500 kalorier kolhydrater.

Fibermängd
Vissa fibrer binder fett, vilket gör att man kan stoppa i sig mer fett om man har en hög fiberhalt i maten. Eller?

Hormonell status
I vissa skeden har man en hormonell status i kroppen som är mer eller mindre påverkarbar för fettinlagring. Exempelvis efter ett träningspass är det väl allmänt vedertaget att exempelvis socker inte är lika onyttigt som på kvällskvisten. Sedan är det väl så att det är ens genetiska förutsättningar för att utsöndra vissa hormoner påverkar ens kroppsammansättning. Jämför en ectomorph och en endomorph person och se om de lagrar fett på samma sätt. Inte riktigt va?

Vad jag vill komma fram till är att det känns som att "att förbruka mer energi än vad du stoppar i munnen" är en grov förenkling av sanningen, och att man borde kunna påverka en massa andra faktorer för att kunna gå ner i vikt och att kaloriintaget inte riktigt är hela sanningen.

Vad tror ni?

/TJ

Vilka extremexempel.

Klart att du med ovanstående tidsaspekt kommer få andra resultat om du skulle äta alla kalorier på en dag. Då du säkerligen kommer få mer föda oabsorberad och att inte äta på en vecka kommer att leda till en negativ proteinbalans.

Energisammansättningen likaså. Utan protein blir det en negativ proteinbalans och muskelmassa bryts ner. Ett mer realistiskt exempel är ett fixerat proteinintag och variationer i fett/kolhydratintaget så kommer det inte påverka något signifikant.

Att en fiberik kost ledert till lite högre energibortfall i avföringen strider inte mot energi in/energi ut.

Hormonell status. Visst har man kroniskt höga insulinnivåer så kommer det ju påverka substratpartitioneringen något men när man sänker energiintaget så kommer så även insulinnivåerna sänkas och i och med att vikten minskar så minskar även insulinnivåerna. Hormonella variationer könen i mellan kommer främst påverka var på kroppen fettet lagras. Kvinnor höfter och lår. Män nedre del ryggen och magen.

I det stora hela för generell viktminskning så är det energi in/energi ut som gäller.

[mattilainen]

Vilka extremexempel.

Klart att du med ovanstående tidsaspekt kommer få andra resultat om du skulle äta alla kalorier på en dag. Då du säkerligen kommer få mer föda oabsorberad och att inte äta på en vecka kommer att leda till en negativ proteinbalans.

Energisammansättningen likaså. Utan protein blir det en negativ proteinbalans och muskelmassa bryts ner. Ett mer realistiskt exempel är ett fixerat proteinintag och variationer i fett/kolhydratintaget så kommer det inte påverka något signifikant.

Att en fiberik kost ledert till lite högre energibortfall i avföringen strider inte mot energi in/energi ut.

Hormonell status. Visst har man kroniskt höga insulinnivåer så kommer det ju påverka substratpartitioneringen något men när man sänker energiintaget så kommer så även insulinnivåerna sänkas och i och med att vikten minskar så minskar även insulinnivåerna. Hormonella variationer könen i mellan kommer främst påverka var på kroppen fettet lagras. Kvinnor höfter och lår. Män nedre del ryggen och magen.

I det stora hela för generell viktminskning så är det energi in/energi ut som gäller.

Så sjukt +1

[Tjockisen]

Tack för de två av tre svar som tillförde något till diskussionen!

Extremexempel tycker jag är bra för att illustrera en poäng, håller ni inte med? ;)

Lite vad jag är ute efter beskrivs i boken Natural Hormonal Enhancement (http://www.amazon.com/Natural-Hormonal-Enhancement-Rob-Faigin/dp/0967560500) (kan rekommenderas även om man inte tycker att hans diet är något att ha), där författaren försöker motivera en diet som i princip är en ketodiet, fast med regelbundna kolhydratladdningar för att maximera prestandan i träningen. Dieten var tänkt att optimera ens anabola stadier, men samtidigt också maximera fettförbränningen (låter både paradoxalt och underbart :) ) Min tolkning av boken var att man med hjälp utav av diet kunde optimera utsöndring av de "bra" hormonerna under vissa tidsperioder genom att styra kostsammansättningen.

Exempel: Mycket snabba kolhydrater tenderar till att ge en hög insulinutsöndring i kroppen. Med mycket insulin i kroppen så ökar man sannolikheten att kroppen tar upp och binder fett i kroppen, vilket innebär att en måltid bestående av socker och fett är mer benägen att ge fettinlagring än en måltid bestående av långsamma kolhydrater, protein och fett.

Observera att ovanstående egentligen inte talar emot principen om "energi in/energi ut", men däremot så försöker den definiera vad "energi in" egentligen innebär. Kan jag med hjälp utav kosten signalera till kroppen att den inte skall ta upp något fett? Kan jag med hjälp utav kosten signalera till kroppen att jag endast vill bygga muskler?

Kroppen som är en sådan finurlig apparat ökar ju exempelvis sannolikheten av fettinagring när man ligger på för lågt kalori-intag under en längre period. Borde man inte kunna göra det omvända?

[Kischen]

Signalera till kroppen att inte ta upp fett? Fett behöver inte kolhydrater för att lagras i kroppen:)

[mikaelj]

Signalera till kroppen att inte ta upp fett? Fett behöver inte kolhydrater för att lagras i kroppen:)

... men låga insulinnivåer gör att fettet kan hoppa ut ur kroppen igen.

[mikaelj]

Tack för de två av tre svar som tillförde något till diskussionen!

<snip lågkolhydratprat>

Se de tidigare trådarna

* LCHF - Det bästa jag gjort (http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=119875)
* LCHF - Hur är det egentligen? (http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showthread.php?t=124727)

[A.Steinbach]

... men låga insulinnivåer gör att fettet kan hoppa ut ur kroppen igen.

Bara för att fett frisätts igen så betyder det inte att det förbränns. Finns det inget behov av fettsyrorna så lagras dom. Dom kommer inte att cirkulera fritt i blodet.

[mikaelj]

Bara för att fett frisätts igen så betyder det inte att det förbränns. Finns det inget behov av fettsyrorna så lagras dom. Dom kommer inte att cirkulera fritt i blodet.

Och omvänt kommer de definitivt inte att frisättas.

Den fysiologiska bakgrunden till hur LCHF fungerar lär vi till stora delar ut under första terminen på läkarprogrammet. Det är inget hokus-pokus. Helt kort, minimera det insulinberoende glukosupptaget i fettväv och därmed minimera bildningen av glycerolskelett för TAG-syntes – utan glycerol-3-fosfat ingen TAG-syntes i fettväven.

[Mental]

Bara för att fett frisätts igen så betyder det inte att det förbränns. Finns det inget behov av fettsyrorna så lagras dom. Dom kommer inte att cirkulera fritt i blodet.

Nej, de hoppar ju ut ur kroppen igen *cupid*

[A.Steinbach]

Och omvänt kommer de definitivt inte att frisättas.

ASP stimuleras av fettintag och ASP stimulerar glukosupptag och triglyceridsyntes i fettcellerna. Och glukos finns alltid tillgängligt även om man äter LCHF och brist på fettsyor till triglyceridsyntesen finns det ju inte heller.

Acylation Stimulating Protein (ASP) is a small (mol wt 14,000), basic (pI 9.0) protein present in human plasma. When examined in vitro with normal human cultured skin fibroblasts and adipocytes, ASP appears to be the most potent stimulant of triglyceride synthesis yet described. In this study, a competitive ELISA assay for ASP has been developed using immunospecific polyclonal antibodies, and ASP levels have been measured in seven normal subjects. Following an oral fat load, a sustained significant increase in ASP occurs, whereas after an oral glucose load, ASP levels do not change significantly. These responses are entirely opposite to those of insulin, which rises sharply but transiently after an oral glucose load but is unchanged after an oral fat load. Both the fasting and peak ASP levels were significantly related to the postprandial lipemia. These data provide the first in vivo evidence that Acylation Stimulating Protein may play an important physiological role in the normal
Metabolic response of Acylation Stimulating Protein to an oral fat load
Journal of Lipid Research, Vol 30, 1727-1733

ASP plays a key role in the regulation of lipid storage in that it stimulates the esterification of fatty acids onto a glycerol backbone, resulting in the augmentation of intracellular triglyceride depots in human preadipocytes, adipocytes, and skin fibroblasts (16, 17). In stimulating triglyceride synthesis (TGS), ASP increases the activity of diacylglycerol acyltransferase (DGAT; the final enzyme in TGS) in membrane preparations from adipocytes (18). ASP stimulates glucose transport in both adipocyte and muscle cells (19, 20) through the translocation of the glucose transporters GLUT1, GLUT4, and GLUT3 (21). Finally, as with insulin, ASP also inhibits lipolysis (22)
Targeting the signaling pathway of acylation stimulating protein
Journal of Lipid Research, Vol. 47, 643-652, March 2006

[A.Steinbach]

Nej, de hoppar ju ut ur kroppen igen *cupid*

Ok så var det :Virro