Visa fullständig version : Glukos blir inte fett och dötsfruktoset dödar igen
Nitrometan
2009-04-21, 07:57
I vetenskapsnyheterna imorse rapporterades denna:
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&Nyheter=1&artikel=2780869
Som de kallar "nytt bränsle i socker/fett debatten"
I en amerikansk studie har socker i form av glukos och fruktos studerats. Socker är farligt i för hög grad, men allt hänger på vilket typ avsocker. För svenskar ger studien ett argument i den infekterade socker fettdebatten.
Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog vid Sahlgrenska sjukhusets överviktsenhet, obesitas:
- Det studien visar är ju att den här höga mängden glukos som deltagarna fått sätter inte igång nybildningen av fett i levern, medan fruktos gör det. Och det visar ju återigen och det har visats tidigare också att kolhydrat i form av glukos inte kan ombildas till fett i kroppen.
- Den rådande debatten som är ganska hektisk stundtals om vi ska äta kolhydrater eller inte, det har man ju ett argument till det att man inte ska äta kolhydrater från de personer som för den linjen hävdar att kolhydrater omvandlas till fett i kroppen och det gör det inte och denna studien visar detta, konstaterar näringsfysiolog Ingrid Larsson.
Här är länken till studien (pdf): https://www.the-jci.org/article.php?id=37385
Edit: Med tanke på hur det gick med den förra tråden så funderade jag en stund innan jag postade denna.
Nitrometan
2009-04-21, 08:01
JCI = The Journal of Clinical Investigation
Det spelar inte så stor roll att DNL inte händer i stor utsträckning i levern för glukos, det är sekundärt via insulin som det är intressant...
Eller för att ta ett lösryckt citat:
Titlar eller inte. Den fysiologiska bakgrunden till hur LCHF fungerar lär vi till stora delar ut under första terminen på läkarprogrammet. Det är inget hokus-pokus. Helt kort, minimera det insulinberoende glukosupptaget i fettväv och därmed minimera bildningen av glycerolskelett för TAG-syntes – utan glycerol-3-fosfat ingen TAG-syntes i fettväven.
Men, visst, att fruktos tas upp som ett problem. I USA använder man ju ofta en 45/55-blandning (high-fructose corn syrup) som sötningsmedel.
Scratch89
2009-04-21, 08:59
Mikael verkar fortfarande glömma att insulinets påverkan inte är så intressant när man pratar om viktnedgång eller viktstabilitet.
Mikael verkar fortfarande glömma att insulinets påverkan inte är så intressant när man pratar om viktnedgång eller viktstabilitet.
Skretcsh verkar ha missat att det beror på insulinkänslighet. Se Karlshamnsstudien där LCHO-gruppen gick ner mer på samma energimängd. (det är ju oftast inte normalviktiga och fysiskt aktiva som har fettlever eller blivit feta av glukos, varför artikeln tråden tar upp samt min kommentar är intressanta. även om det faktiskt är lätt att bli fet trots att du har ett fysiskt aktivt jobb, genom att äta fel.)
De på glukos gick ju föresten upp mer i fettmassa (+3,2%) än de på fruktos (+2,8%), men det lade sig på andra ställen än i magen.
A.Steinbach
2009-04-21, 09:30
Skretcsh verkar ha missat att det beror på insulinkänslighet. Se Karlshamnsstudien där LCHO-gruppen gick ner mer på samma energimängd. (det är ju oftast inte normalviktiga och fysiskt aktiva som har fettlever eller blivit feta av glukos, varför artikeln tråden tar upp samt min kommentar är intressanta. även om det faktiskt är lätt att bli fet trots att du har ett fysiskt aktivt jobb, genom att äta fel.)
Man kan ju inte använda Karlshamnsstudien som någon bevis på olika viktnedgång vid likvärdigt energiintag, då man omöjligt kan veta att deltagarna verkligen hade ett likvärdigt energiunderskott eftersom det inte var en strikt kontrollerad studie.
Finns en metabolic ward studie (har ej namnet just nu) där man inte såg någon skillnad i fettnedgång två olika dieter med varierande makronutrientfördelning hos diabetiker typ-2, dock så förlorade dom som åt mindre kolhydrater lite mer viskeralt fett så det var ju possitivt hälsomässigt sett.
Man tappar väl en hel del vätska också med LCHF?
En chansning men kan det vara den här du tänker på?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15331203
A.Steinbach
2009-04-21, 09:44
En chansning men kan det vara den här du tänker på?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15331203
Yep :thumbup:
Scratch89
2009-04-21, 09:57
Skretcsh verkar ha missat att det beror på insulinkänslighet. Se Karlshamnsstudien där LCHO-gruppen gick ner mer på samma energimängd. (det är ju oftast inte normalviktiga och fysiskt aktiva som har fettlever eller blivit feta av glukos, varför artikeln tråden tar upp samt min kommentar är intressanta. även om det faktiskt är lätt att bli fet trots att du har ett fysiskt aktivt jobb, genom att äta fel.)
Nu har du ju redan fått svar, men ändå. Energiitnaget var inte kontrollerat, och de gick troligen ner mer för att de tappade vätska, iom att de hade mindre glykogen. Andra studier (återigen, redan sagt) visar ingen större skillnad.
Sen förstår jag inte vad fettlever och personer med fysiskt aktiva jobb har med saken att göra.
Nu har du ju redan fått svar, men ändå. Energiitnaget var inte kontrollerat, och de gick troligen ner mer för att de tappade vätska, iom att de hade mindre glykogen. Andra studier (återigen, redan sagt) visar ingen större skillnad.
Det var en skillnad som inte motsvaras av förlust av vatten bundet till glykogen.
Sen förstår jag inte vad fettlever och personer med fysiskt aktiva jobb har med saken att göra.
Man brukar säga att det är okej att äta halvtaskig mat så länge man är aktiv. Men det är inget skydd, då även aktiva människor drabbas. Fast ändå relevant till fetma. "Glukos blir inte fett" i titeln på tråden får det att låta som att det inte går att bli fet av pasta. Men det stämmer ju inte. Ett sidospår.
Det spelar inte så stor roll att DNL inte händer i stor utsträckning i levern för glukos, det är sekundärt via insulin som det är intressant...
Eller för att ta ett lösryckt citat:
Men, visst, att fruktos tas upp som ett problem. I USA använder man ju ofta en 45/55-blandning (high-fructose corn syrup) som sötningsmedel.
Jag skulle säga att de använder fruktossirapen som socker. På Kuba och Jamaica använder man socker från sockerrör och vi i Sverige använder socker från sockerbetor.
Jag skulle säga att de använder fruktossirapen som socker. På Kuba och Jamaica använder man socker från sockerrör och vi i Sverige använder socker från sockerbetor.
Ja, och socker är ett sötningsmedel! :-)
Det är ju ändå högre fruktosinnehåll än här. Om fetman beror på det eller att de dricker läsk till frukost är förstås en annan sak.
130kg finsk sisu
2009-04-21, 20:33
I vilka andra livsmedel finns mycket fruktos förutom i frukt?
Själv är jag förtjust i frukt, är detta nu jättefarligt? :)
I vilka andra livsmedel finns mycket fruktos förutom i frukt?
Själv är jag förtjust i frukt, är detta nu jättefarligt? :)
Sockret i frukt innehåller ungefär till hälften fruktos, dvs samma fördelning som strösocker. Stärkelse och annat bryts bara ned till glukos.
Men, om du bara är orolig för viktuppgång, så ser du även i studien att glukosgruppen gick upp 3,2% i fettmassa jämfört med glukosgruppens 2,8%...
(sedan sägs ju fruktos bilda fettlever, trasa sönder insulinkänsligheten m.fl. elakheter, så det i sig kan vara en anledning att undvika det.)
Eddie Vedder
2009-04-21, 20:39
I vilka andra livsmedel finns mycket fruktos förutom i frukt?
Själv är jag förtjust i frukt, är detta nu jättefarligt? :)
Allt som är rikt på socker är rikt på fruktos. Frukt har överhuvudtaget ingen jättestor mängd socker så fruktoshalten vid normalkonsumtion blir sällan så hög.
Och ingen frukt innehåller 100% fruktos, det är alltid en varierande fördelning mellan olika kolhydratformer. Både för olika frukter men även för samma frukt vid olika mognadsgrad.
Bär däremot, har mycket fruktos, för att det är så sött.
Anders The Peak
2009-04-21, 20:53
Yep :thumbup:
Är det här den studien som gör dig så tvärsäker?
Vad visar den? Att du troligen får en bättre fettreducering med lowcarb.
Men jag måste säga att man kan dra mer kunskap ur karlshamnsstudien än ur den här. Det är en för kraftig energirestriktion för att ge några mätbara skillnader pga kostens sammansättning.
130kg finsk sisu
2009-04-21, 20:59
Varför rekommenderas det då att man skall äta mycket frukt?
Givetvis förstår jag att några äpplen innehåller mindre fruktos än 1 påse godis. Men tycker ändå min fråga är berättigad?!
Varför rekommenderas det då att man skall äta mycket frukt?
För att det mättar hyfsat (fiberinnehållet), "motverkar blodsockerdippen vid 10 och 15" (pah!) och innehåller pyttemängder C-vitamin.
(dagens frukt är framavlad för maximal sötma och inte så nyttig som den framställs. möjligtvis som ett alternativ till en chokladkaka, men varför inte ett mycket mer näringsrikt ägg istället?)
Givetvis förstår jag att några äpplen innehåller mindre fruktos än 1 påse godis. Men tycker ändå min fråga är berättigad?!
Det är inte helt säkert! Godiset kan bestå till största delen av glukossirap.
King Grub
2009-04-21, 21:03
Det går inte att överäta fruktos genom frukt om man inte verkligen anstränger sig med ett extremt intag. Får man för mycket fruktos och äter mycket frukt, är det antagligen annat som snask och läskeblask i kosten dessutom som åstadkommer det, och då är det inte frukten som främst skall bort.
Eddie Vedder
2009-04-21, 21:04
Varför rekommenderas det då att man skall äta mycket frukt?
Det har inget med sockret att göra. Det metaboliseras på samma sätt oavsett källa. En frukt vars kolhydratinnehåll är 15 gram fördelat på 50% glukos och 50% fruktos är inte bättre rent "sockermässigt" än 15 gram strösocker.
Men frukten innehåller ju fibrer, större volym (mer mättnad) och kanske lite antioxidanter och mikronutrienter dessutom.
(sedan sägs ju fruktos bilda fettlever, trasa sönder insulinkänsligheten m.fl. elakheter, så det i sig kan vara en anledning att undvika det.)
Men då talar vi inte om några små mängder fruktos. Lite fruktos är inte farligt, och kan väl t.o.m vara bra om man vill ha ett lägre insulinpåslag.
Är det här den studien som gör dig så tvärsäker?
Vad visar den? Att du troligen får en bättre fettreducering med lowcarb.
Men jag måste säga att man kan dra mer kunskap ur karlshamnsstudien än ur den här. Det är en för kraftig energirestriktion för att ge några mätbara skillnader pga kostens sammansättning.
Vad för kunskap då? Möjligtvis hur diabetespatienter mår av olika mängder kolhydrat. Som steinbach redan sagt så har man inte kontrollerat för hur mycket deltagarna åt.
Fredrik_S
2009-04-21, 22:26
Varför rekommenderas det då att man skall äta mycket frukt?
Givetvis förstår jag att några äpplen innehåller mindre fruktos än 1 påse godis. Men tycker ändå min fråga är berättigad?!
Jämför fruktos mängden nedan så ser du hur lite det är i frukt jämfört med godis
Fruktosmängd per 100 gram
5,8 g Äpple
4,5 g Apelsin
5,9 g banan
23 g choklad
50 g socker
Scratch89
2009-04-21, 22:39
Menar du att det är 50 gram socker i 23 gram choklad, eller läser jag fel?
Menar du att det är 50 gram socker i 23 gram choklad, eller läser jag fel?
23g fruktos i 100g choklad :smash:
Menar du att det är 50 gram socker i 23 gram choklad, eller läser jag fel?
50g fruktos i 100 gram sackaros :D
Fredrik_S
2009-04-21, 23:12
Menar du att det är 50 gram socker i 23 gram choklad, eller läser jag fel?
ja du läser fel
23g fruktos i 100 gram choklad
50g fruktos i 100 gram socker
Precis som två ovanstående poster visst förklarade :)
50g fruktos i 100 gram sackaros :D
Yo dawg, i herd u like molecules, so we put a molecule in yo molecule so u can eat sugar while u eat sugar.
Nog för att sackaros är "hälften fruktos" och "hälften glukos", men isåfall kan man ju säga att alla kolhydrater är 100% socker?
undrar en sak bara om frukt är dåligt under deff ? jag äter 5-6 stycken om dagen men ligger på kcal underskott?
Yo dawg, i herd u like molecules, so we put a molecule in yo molecule so u can eat sugar while u eat sugar.
Nog för att sackaros är "hälften fruktos" och "hälften glukos", men isåfall kan man ju säga att alla kolhydrater är 100% socker?
Inte sackaros. Däremot bryts mycket riktigt alla kolhydrater förr eller senare ned till glukos. Det mesta tar snarare just inte vägen om fruktos.
Mjölksocker bryts ned av laktas till galaktos & glukos, och stärkelse bryts ned av amylas till som sedan görs om till glukos av små enzymer. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Disaccharidase
Eddie Vedder
2009-04-22, 04:38
men ligger på kcal underskott?
Dåså.
Då är det ju förstås inte dåligt. Tvärtom är det ju ett bättre val av sötsak än t.ex. godis.
Yo dawg, i herd u like molecules, so we put a molecule in yo molecule so u can eat sugar while u eat sugar.
Nog för att sackaros är "hälften fruktos" och "hälften glukos", men isåfall kan man ju säga att alla kolhydrater är 100% socker?
Jag hänger inte med. Fredrik_S talade om mängden fruktos i olika livsmedel, bl.a. vanligt socker. Strösocker är ju bara ett annat namn för sackaros. Det finns ju kolhydrater som ser ut på andra sätt också.
Jag fattar inte riktigt vad du menar... :em:
(dagens frukt är framavlad för maximal sötma och inte så nyttig som den framställs.Hur menar du nu? Har inte de flesta frukter naturligt selekterats fram för sin sötma långt innan vi började odla dem?
Sen, vet man egentligen tillräckligt om förekomsten och hälsoeffekterna av diverse flavonoider och fytokemikalier i frukt för att avfärda dem för att de inte innehåller så stora mängder "klassiska" mikronutrienter?
Hur menar du nu? Har inte de flesta frukter naturligt selekterats fram för sin sötma långt innan vi började odla dem?
Nja. Se http://johannaskost.blogspot.com/2008/03/r-frukt-ursprunglig-fda.html
Sen, vet man egentligen tillräckligt om förekomsten och hälsoeffekterna av diverse flavonoider och fytokemikalier i frukt för att avfärda dem för att de inte innehåller så stora mängder "klassiska" mikronutrienter?
Det är förstås en poäng! Även om jag tror att frukt har färre sånt än grönsaker. (okej, de flesta grönsaker är också bär, men nu tänker jag förenkla vilt)
Nja. Se http://johannaskost.blogspot.com/2008/03/r-frukt-ursprunglig-fda.html
Klart att många frukter har förändrats mycket från den art de ursprungligen förädlades ifrån, men det har väl ofta avlats fram med avseende på andra egenskaper än just ökande sockertäthet - som storlek, hållbarhet, ätbarhet, minskad frömängd, etc.
Många frukter så som hjortron, smultron, blåbär och vildäpplen är ju minst lika söta som de man kan köpa i affären.
Klart att många frukter har förändrats mycket från den art de ursprungligen förädlades ifrån, men det har väl ofta avlats fram med avseende på andra egenskaper än just ökande sockertäthet - som storlek, hållbarhet, ätbarhet, minskad frömängd, etc.
Många frukter så som hjortron, smultron, blåbär och vildäpplen är ju minst lika söta som de man kan köpa i affären.
Man kan ju fråga sig varför man då skall springa och köpa bananer, apelsiner, päron, kiwin och äpplen hela tiden. Särskilt ur miljösynpunkt.
Man kan ju fråga sig varför man då skall springa och köpa bananer, apelsiner, päron, kiwin och äpplen hela tiden. Särskilt ur miljösynpunkt.Jag kan hålla med om att man bör hålla sig till lokalt odlad frukt, men det är ju en helt annan fråga.
Inte sackaros. Däremot bryts mycket riktigt alla kolhydrater förr eller senare ned till glukos. Det mesta tar snarare just inte vägen om fruktos.
Mjölksocker bryts ned av laktas till galaktos & glukos, och stärkelse bryts ned av amylas till som sedan görs om till glukos av små enzymer. Se http://en.wikipedia.org/wiki/Disaccharidase
http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/5/56/Sucrose_3Dprojection.png
Tycker det typiskt ser ut som glukos och fruktos.
Vad jag menade var att det är lite fel att säga att det är 50% fruktos i sackaros, på samma sätt som det är fel att säga att det är 70% glukos i pasta.
Anders The Peak
2009-04-22, 09:27
Men då talar vi inte om några små mängder fruktos. Lite fruktos är inte farligt, och kan väl t.o.m vara bra om man vill ha ett lägre insulinpåslag.
Vad för kunskap då? Möjligtvis hur diabetespatienter mår av olika mängder kolhydrat. Som steinbach redan sagt så har man inte kontrollerat för hur mycket deltagarna åt.
Det var diabetes patienter i de andra studierna ni hänvisar till också. Jag tycker att ni har hamnat i någon koma när det gäller att använda hjärnan till det man har fått den till.
Tycker det typiskt ser ut som glukos och fruktos.
Det blev ett syftningsfel på min sida.
Vad jag menade var att det är lite fel att säga att det är 50% fruktos i sackaros, på samma sätt som det är fel att säga att det är 70% glukos i pasta.
Men vaddå, är det inte 50% fruktos i sackaros helt plötsligt? Hur gick det till?
Det blev ett syftningsfel på min sida.
Men vaddå, är det inte 50% fruktos i sackaros helt plötsligt? Hur gick det till?
Det är 70% glukos i pasta också, som sagt. Men eftersom det inte är fritt är det väl kanske mer lämpligt att säga 70% stärkelse/kolhydrat, och i sockrets fall 100% sackaros?
edit* Eller rättare sagt: Det är inte 50% fruktos i sackaros, eftersom det är 100% sackaros. Däremot blir det fruktos och glukos när man ätit det.
Det är 70% glukos i pasta också, som sagt. Men eftersom det inte är fritt är det väl kanske mer lämpligt att säga 70% stärkelse/kolhydrat, och i sockrets fall 100% sackaros?
edit* Eller rättare sagt: Det är inte 50% fruktos i sackaros, eftersom det är 100% sackaros. Däremot blir det fruktos och glukos när man ätit det.
Meh! Det är som att säga att det inte är protein och fett i kött. :-)
Meh! Det är som att säga att det inte är protein och fett i kött. :-)
Snarare som att säga att det t.ex. inte finns lysin i kött. ;)
Det var diabetes patienter i de andra studierna ni hänvisar till också. Jag tycker att ni har hamnat i någon koma när det gäller att använda hjärnan till det man har fått den till.
Jo. Jag är ledsen men jag fattar faktiskt inte riktigt vad du menade tidigare med att man skulle kunna dra mer kunskap ur karlshamnsstudien.
edit* Eller rättare sagt: Det är inte 50% fruktos i sackaros, eftersom det är 100% sackaros. Däremot blir det fruktos och glukos när man ätit det.
Jag tycker inte det är fel att påstå att sackaros består till 50% av fruktos. Precis som jag säger att proteiner består av aminosyror.
Jag tycker inte det är fel att påstå att sackaros består till 50% av fruktos. Precis som jag säger att proteiner består av aminosyror.
I sammanhanget är det ju fel. Socker innehåller kol också, men att äta socker och att äta grafit är inte samma sak.
Vilket sammanhang menar du? Det diskuterades i vilka mängder fruktos förekommer i olika livsmedel. Jag skriver att socker består av 50% fruktos. En disackarid är inget annat än två enkla sackarider sammansatta av en glykosidbindning. Vad är det du tycker är fel?
Vilket sammanhang menar du? Det diskuterades i vilka mängder fruktos förekommer i olika livsmedel. Jag skriver att socker består av 50% fruktos. En disackarid är inget annat än två enkla sackarider sammansatta av en glykosidbindning. Vad är det du tycker är fel?
I näringsmässigt sammanhang.
Förutsatte att det är fritt fruktos i frukt, men där kanske jag hade fel?
Det är fullt korrekt att säga att sackaros består av fruktos och glukos eftersom det är vad de fakto består av. När kroppen tar hand om sackaros så delar man också på molekylen i tarmen och fruktos och glukos transporteras var för sig vidare in i kroppen.
Frukt innehåller glukos, sackaros och fruktos i olika fördelningar men räknar man på fruktosmängden i sådana här sammanhang så är det intressanta totalmängden fruktos dvs 50% av sackarosen och allt fruktos. Precis som man räknar på andra livsmedel som har sackaros och fruktos i någon form.
Du har inte alls fel. Men vad spelar det för roll om det är mest fruktos eller sackaros. Sackarosen kommer ju ändå hydrolyseras och tas upp i form av glukos och fruktos.
Skretcsh verkar ha missat att det beror på insulinkänslighet. Se Karlshamnsstudien där LCHO-gruppen gick ner mer på samma energimängd. (det är ju oftast inte normalviktiga och fysiskt aktiva som har fettlever eller blivit feta av glukos, varför artikeln tråden tar upp samt min kommentar är intressanta. även om det faktiskt är lätt att bli fet trots att du har ett fysiskt aktivt jobb, genom att äta fel.)Ganska säker på att jag har visat denna för dig innan Mikael. Tycker titeln säger det mest...
Due A, Flint A, Eriksen G, Møller B, Raben A, Hansen JB, Astrup A.
No effect of inhibition of insulin secretion by diazoxide on weight loss in hyperinsulinaemic obese subjects during an 8-week weight-loss diet.
Diabetes Obes Metab. 2007 Jul;9(4):566-74
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17587399
I övrigt så är jag säker på att du redan har läst mina inlägg om en metabol fördel (http://traningslara.se/blogg/finns-det-en-metabol-fordel-del-i/), konstigt att inte insulinets (enligt dig) magiska effekter visade sig i de studierna inte sant?
Ganska säker på att jag har visat denna för dig innan Mikael.
Wow, din Mikael-radar är verkligen känslig! Har du en RSS-feed på mig och filtrerar på Karlshamn & insulin? :-)
När vi ändå talar om fruktos och insulin finns det ju en hel del teorier om att fruktos är vad som orsakar insulinresistens, förresten. Det är intressant!
Wow, din Mikael-radar är verkligen känslig! Har du en RSS-feed på mig och filtrerar på Karlshamn & insulin? :-)
När vi ändå talar om fruktos och insulin finns det ju en hel del teorier om att fruktos är vad som orsakar insulinresistens, förresten. Det är intressant!haha, nej. De här trådarna är intressant och det är oftast du som slänger ur dig saker som du inte riktigt kan backa upp :)
Visst gör det det. Ville du byta ämne nu eller? Jag trodde inlägget som jag citerade handlade om viktnedgång och mitt inlägg tog inte upp något annat.
Subsequently, an ad libitum meal was given.
Mjaha, så de fick äta hur mycket de ville, och gick inte ned i vikt? Undrar vad de åt. De allra flesta överviktiga går ju ned i vikt på lågkolhydratkost vid ad libitum.
De allra flesta överviktiga går ju ned i vikt på lågkolhydratkost vid ad libitum.
Förutsatt att man har nån form av mättnadskänsla ja...
Jag lyckas iaf inte gå ner i vikt med lågkolhydratkost, jag måste räkna kalorierna för att påverka vikten i önskad riktning, oavsett diettyp...
Förutsatt att man har nån form av mättnadskänsla ja...
Jag lyckas iaf inte gå ner i vikt med lågkolhydratkost, jag måste räkna kalorierna för att påverka vikten i önskad riktning, oavsett diettyp...
Fast du är ju inte överviktig. :-)
Fast du är ju inte överviktig. :-)
Sant, men det är inte du heller...
Dessutom har jag uppfattat de flesta av dina poster som att du gärna vill mena att dina teorier gäller ganska allmängiltigt?
Sant, men det är inte du heller...
Dessutom har jag uppfattat de flesta av dina poster som att du gärna vill mena att dina teorier gäller ganska allmängiltigt?
Vad vet du om det! :-) (eller vad mina kilon med något att göra? *förvirrad*)
Sedan är det ju, som du vet, svårare att minska i vikt ju lägre kroppsfett du har. Lågkolhydratkost brukar för de flesta göra det enklare att få ned energi in, spontant eller forcerat.
För mig verkar det funka (= enligt spegeln) att äta mer sällan: vara hungrig ett tag, äta ett rejält mål så jag är mätt i många timmar, repetera.
Vad vet du om det! :-) (eller vad mina kilon med något att göra? *förvirrad*)
Sedan är det ju, som du vet, svårare att minska i vikt ju lägre kroppsfett du har. Lågkolhydratkost brukar för de flesta göra det enklare att få ned energi in, spontant eller forcerat.
För mig verkar det funka (= enligt spegeln) att äta mer sällan: vara hungrig ett tag, äta ett rejält mål så jag är mätt i många timmar, repetera.
Om jag inte missminner mig såg jag en bild på dig på ett annat forum :)
Att jag nämnde det var mer för att klargöra att jag inte tror att du äter som du gör för att uppnå en viktnedgång.
Dock fick vår konversation en lite felaktig vinkel, vilket iofs kan vara mitt fel.
Jag upplever det som svårt att äta lågkolhydratkost för att jag tenderar att överäta det. Det är säkert en träningssak, men i dagsläget räcker inte den långsiktiga mättnadskänslan som fett ger, för att göra mig nöjd med en måltid. Jag behöver den kortsiktiga också, och den skapar jag mha kolhydrater i form av grönsaker och sädesslag, samt självklart proteiner.
Övergången till livsmedel som är väldigt kaloririka och även mindre mättande på kort sikt, gör då dieter som LCHF och liknande svåra att ta till sig, särskilt när rekommendationerna är :"Ät så mycket du vill/orkar".
Jag ökade direkt i vikt och fick snart lov att börja räkna kalorierna och senare valde jag att sluta med dieten då jag aldrig blev "nöjd".
För den generelle Svensson kan liknande erfarenhet tyvärr resultera i allt annat än den viktnedgång de önskat.
A.Steinbach
2009-04-23, 14:26
Är det här den studien som gör dig så tvärsäker?
Vad visar den? Att du troligen får en bättre fettreducering med lowcarb.
Men jag måste säga att man kan dra mer kunskap ur karlshamnsstudien än ur den här. Det är en för kraftig energirestriktion för att ge några mätbara skillnader pga kostens sammansättning.
Tvärsäker?
Jag hänvisade en studie som under kontrollerade former ej visade på någon signifikant skillnad i viktnedgång hos typ-2 diabetiker med variation i kolhydratintaget. En skillnad på 25E% iaf vilket gjorde på det energiintaget ett intag av 100g kolhydrater/dag för lågkolhydratgruppen då de låg på 40E%. Som då kan jämföras med Karlshamnsstudien där E% för kolhdrater låg lägre med pga det högre energiintaget så hamnade deras kolhydratintag på 90g/dag.
Varför skulle 1000kcal/dag vara en för kraftig energirestriktion för att ge några mätbara resultat pga kostens sammansättning när LCHF-ligan hänvisar till Kekwick och Pawans studie Metabolic study in human obesity with isocaloric diets high in fat, protein or carbohydrate. Metabolism. 1957;6:447– 60. som bevis på att en 1000kcal diet bestående av antingen fett, protein eller kolhydrater ger enorma skillnader på kroppsammansättninge och det bara på en period på 5-9 dagar?
Dessutom fick man mätbara resultat på skillnaderna i dieternas sammansättning då lågkolhydratgruppen fick en sänking på 30% av insulinnivåerna jämfört med 10% hos högkolhydratgruppen.
Och med allt det här vill jag återigen ha sagt att den stora skillnaden i viktnedgång grupperna emellan i karlshamnstudien berodde på energiintaget och ej genom skillnader i kolhydratintaget då man omöjligt kunde kontrollera för hur mycket alla deltagare fick i sig.
Om jag inte missminner mig såg jag en bild på dig på ett annat forum :)
Att jag nämnde det var mer för att klargöra att jag inte tror att du äter som du gör för att uppnå en viktnedgång.
Ah, check!
Jag upplever det som svårt att äta lågkolhydratkost för att jag tenderar att överäta det. Det är säkert en träningssak, men i dagsläget räcker inte den långsiktiga mättnadskänslan som fett ger, för att göra mig nöjd med en måltid. Jag behöver den kortsiktiga också, och den skapar jag mha kolhydrater i form av grönsaker och sädesslag, samt självklart proteiner.
Just säd tycker förstås jag är ett dåligt val (inga näringsämnen), hellre i så fall mer grönsaker och kanske protein.
I övrigt är det en vanesak, men visst, det var rätt jobbigt i början. Nu har jag lärt mig hur mycket jag behöver äta för att hålla mig behagligt mätt när mättnaden slår in. Ibland äter jag ändå för mycket och blir proppmätt en halvtimme senare. :-) Men överlag tycker jag att jag totalt över dygnet äter oerhört små volymer mat, om jag jämför med tidigare. Dessutom har jag lärt mig att jag kan "bunkra upp" genom att äta en rejäl måltid och hålla mig ohungrig länge.
Ah, check!
I övrigt är det en vanesak, men visst, det var rätt jobbigt i början. Nu har jag lärt mig hur mycket jag behöver äta för att hålla mig behagligt mätt när mättnaden slår in. Ibland äter jag ändå för mycket och blir proppmätt en halvtimme senare. :-) Men överlag tycker jag att jag totalt över dygnet äter oerhört små volymer mat, om jag jämför med tidigare. Dessutom har jag lärt mig att jag kan "bunkra upp" genom att äta en rejäl måltid och hålla mig ohungrig länge.
Mikael: kul att läsa ditt inlägg, det är mkt mer intressant att läsa om dina personliga erfarenheter av LCHF än de påståenden gör ibland som om det vore fakta
Anders The Peak
2009-04-24, 07:40
Tvärsäker?
Jag hänvisade en studie som under kontrollerade former ej visade på någon signifikant skillnad i viktnedgång hos typ-2 diabetiker med variation i kolhydratintaget. En skillnad på 25E% iaf vilket gjorde på det energiintaget ett intag av 100g kolhydrater/dag för lågkolhydratgruppen då de låg på 40E%. Som då kan jämföras med Karlshamnsstudien där E% för kolhdrater låg lägre med pga det högre energiintaget så hamnade deras kolhydratintag på 90g/dag.
Varför skulle 1000kcal/dag vara en för kraftig energirestriktion för att ge några mätbara resultat pga kostens sammansättning när LCHF-ligan hänvisar till Kekwick och Pawans studie Metabolic study in human obesity with isocaloric diets high in fat, protein or carbohydrate. Metabolism. 1957;6:447– 60. som bevis på att en 1000kcal diet bestående av antingen fett, protein eller kolhydrater ger enorma skillnader på kroppsammansättninge och det bara på en period på 5-9 dagar?
Dessutom fick man mätbara resultat på skillnaderna i dieternas sammansättning då lågkolhydratgruppen fick en sänking på 30% av insulinnivåerna jämfört med 10% hos högkolhydratgruppen.
Och med allt det här vill jag återigen ha sagt att den stora skillnaden i viktnedgång grupperna emellan i karlshamnstudien berodde på energiintaget och ej genom skillnader i kolhydratintaget då man omöjligt kunde kontrollera för hur mycket alla deltagare fick i sig.
Fast jag tycker nog att den här studien visar på liknande resultat jämfört med Karlshamns studien dvs att du troligen får en bättre viktnedgång(fettreducering) vid en en kolhydratsrestriktion jämfört med en traditionell diet. Blodfettsprofilerna blir genomgående bättre jämförelsevis i studierna vid kolhydratsrestriktion.
There was a larger decrease in visceral fat area measured by computed tomography in the low carbohydrate diet group compared to the high carbohydrate diet group (-40 cm(2) versus -10 cm(2), P < 0.05). The ratio of visceral fat area to subcutaneous fat area did not change in the high carbohydrate diet group (from 0.70 to 0.68), but it decreased significantly in the low carbohydrate diet group (from 0.69 to 0.47, P < 0.005). These results suggest that, when restrict diet was made isocaloric, a low calorie/low carbohydrate diet might be more effective treatment for a reduction of visceral fat, improved insulin sensitivity and increased in HDL-C levels than low calorie/high carbohydrate diet in obese subjects with type 2 diabetes mellitus.
Anders The Peak
2009-04-24, 08:02
Om jag inte missminner mig såg jag en bild på dig på ett annat forum :)
Att jag nämnde det var mer för att klargöra att jag inte tror att du äter som du gör för att uppnå en viktnedgång.
Dock fick vår konversation en lite felaktig vinkel, vilket iofs kan vara mitt fel.
Jag upplever det som svårt att äta lågkolhydratkost för att jag tenderar att överäta det. Det är säkert en träningssak, men i dagsläget räcker inte den långsiktiga mättnadskänslan som fett ger, för att göra mig nöjd med en måltid. Jag behöver den kortsiktiga också, och den skapar jag mha kolhydrater i form av grönsaker och sädesslag, samt självklart proteiner.
Övergången till livsmedel som är väldigt kaloririka och även mindre mättande på kort sikt, gör då dieter som LCHF och liknande svåra att ta till sig, särskilt när rekommendationerna är :"Ät så mycket du vill/orkar".
Jag ökade direkt i vikt och fick snart lov att börja räkna kalorierna och senare valde jag att sluta med dieten då jag aldrig blev "nöjd".
För den generelle Svensson kan liknande erfarenhet tyvärr resultera i allt annat än den viktnedgång de önskat.
Endura varför ska man gå ned på så lågt kolhydratsintag när man är frisk och fysiskt aktiv och styrketränande?
Jag tycker att det är helt ok när man pratar om att reducera fettnivåerna som bantningsmetod. Metoden har säkert störst fördelar då man är diabetiker typ 2.
När det gäller oss som tränar så tror jag att vi ska vara försiktiga med att äta för mycket kolhydrater och försöka begränsa intaget till kring 30-40E% dvs någonstans där där vi har vår kapacitet att hantera kolhydraterna.
Scratch89 hade någon ide om att ligga kring 20E% protein och 40E% Fett och 40E% Kolhydrater. Vilket kan vara en bra sammansättning vid energibalans. Vid diet kanske det ska vara 35E% protein och 45E% Fett och 30E% Kolhydrater för att få bäst utdelning vid en deff.
Endura varför ska man gå ned på så lågt kolhydratsintag när man är frisk och fysiskt aktiv och styrketränande?
Jag tycker att det är helt ok när man pratar om att reducera fettnivåerna som bantningsmetod. Metoden har säkert störst fördelar då man är diabetiker typ 2.
När det gäller oss som tränar så tror jag att vi ska vara försiktiga med att äta för mycket kolhydrater och försöka begränsa intaget till kring 30-40E% dvs någonstans där där vi har vår kapacitet att hantera kolhydraterna.
Scratch89 hade någon ide om att ligga kring 20E% protein och 40E% Fett och 40E% Kolhydrater. Vilket kan vara en bra sammansättning vid energibalans. Vid diet kanske det ska vara 35E% protein och 45E% Fett och 30E% Kolhydrater för att få bäst utdelning vid en deff.
'Ska' är fel ordval i det här fallet, för min del var det mer i testsyfte, för att se om det var en kostsammansättning som funkade för mig :)
Dock vill ju många "fanatiker" gärna få det att låta som att det är "den enda vägen", men det är en annan femma...
40:30:30 PKF är den energisammansättning som funkat bäst för mig hittills, både under diet och annars, så där håller jag med dig och det blir också den fördelningen jag kommer hålla mig till i längden.
Min förhoppning är att all denna "ultimata-dieten-hysteri" så småningom ska mynna ut i en mer balanserad inställning till kost och dess sammansättning, både avsett energifördelningen, men särskilt när det kommer till val av livsmedel och dess ursprung - så oraffinerade och ekologiska som möjligt. :thumbup:
King Grub
2009-04-25, 12:47
Many hypotheses of disease risk and prevention depend on inferences about the metabolic effects of fructose; however, there is inadequate attention to dose dependency. Fructose is proving to have bidirectional effects. At moderate or high doses, an effect on any one marker may be absent or even the opposite of that observed at very high or excessive doses; examples include fasting plasma triglyceride, insulin sensitivity, and the putative marker uric acid. Among markers, changes can be beneficial for some (e.g., glycated hemoglobin at moderate to high fructose intake) but adverse for others (e.g., plasma triglycerides at very high or excessive fructose intake). Evidence on body weight indicates no effect of moderate to high fructose intakes, but information is scarce for high or excessive intakes. The overall balance of such beneficial and adverse effects of fructose is difficult to assess but has important implications for the strength and direction of hypotheses about public health, the relevance of some animal studies, and the interpretation of both interventional and epidemiological studies. By focusing on the adverse effects of very high and excessive doses, we risk not noticing the potential benefits of moderate to higher doses, which might moderate the advent and progress of type-2 diabetes, cardiovascular disease, and might even contribute to longevity. A salutary rather than hyperbolic examination of the evidence base needs to be undertaken.
http://jn.nutrition.org/cgi/rapidpdf/jn.108.097949v1
Misconceptions about high-fructose corn syrup (HFCS) abound in the scientific literature, the advice of health professionals to their patients, media reporting, product advertising, and the irrational behavior of consumers. Foremost among these is the misconception that HFCS has a unique and substantive responsibility for the current obesity crisis. Inaccurate information from ostensibly reliable sources and selective presentation of research data gathered under extreme experimental conditions, representing neither the human diet nor HFCS, have misled the uninformed and created an atmosphere of distrust and avoidance for what, by all rights, should be considered a safe and innocuous sweetener. In the first part of this article, common misconceptions about the composition, functionality, metabolism, and use of HFCS and its purported link to obesity are identified and corrected. In the second part, an emerging misconception, that HFCS in carbonated soft drinks contributes materially to physiological levels of reactive dicarbonyl compounds and advanced glycation endproducts, is addressed in detail, and evidence is presented that HFCS does not pose a unique dietary risk in healthy individuals or diabetics.
http://jn.nutrition.org/cgi/rapidpdf/jn.108.097998v1
The occurrence and impact of fructose in the American food supply has garnered much recent attention in the popular press as well as the scientific community. This paper provides an overview of a workshop cosponsored by the International Life Sciences Institute North America and the USDA, Agricultural Research Service, titled "State of the Science on Dietary Sweeteners Containing Fructose." Papers in the workshop addressed the chemical composition and properties of dietary sweeteners that contain fructose, the sources and amount of fructose in the American diet, and the metabolism of fructose in the human body. Further, the authors of each paper assessed the strength of the existing data linking dietary fructose intake and risk for overweight, metabolic syndrome, type 2 diabetes mellitus, cardiovascular disease, and other disorders. The assessment considered factors in study design, including the amount fed, the food form, the length of the study, the characteristics of the subjects, the specific methodology, and other potential confounders including diet. In addition to papers assessing the basic science of fructose, some papers also addressed consumer concern about sugars and fructose in the diet, the way fructose and other sugars are presented in the media, and the resulting confusion of consumers about fructose and other sugars in the diet. The purpose of the papers in the aggregate was to clarify what data exist about fructose and what the gaps are in the data and to help both scientists and consumers understand issues surrounding fructose in the food supply
http://jn.nutrition.org/cgi/rapidpdf/jn.108.097972v1
J. Nutr. (April 22, 2009).
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.