Jag klättrar...

[olander08]

Fick inspiration av teargaz journal så jag tänkte starta min egen klätterjournal för att kunna logga min framgång.

Kort info om mig:
20 år gammal
185cm lång och drygt 81kg tung för tillfället

Jag började klättra i september -08 med målet att träna in teknik för alpina äventyr, målet var att bestiga Mt Blanc denna sommar och sedan arbeta mig högre upp för att tillslut bestiga K2. Som tur var så tog intresset för bouldering och sportklättring över redan vid andra sessionen och jag blev helt hooked.

Jag bodde på klättercentret i Solna mer eller mindre hela tiden över vintern och förberedde mig inför den kommande utomhus-säsongen och blev starkare och starkare tills säsongen utomhus började på riktigt (för mig) för drygt en månad sen.

För att testa mig själv drog jag och polarna ut till brudberget vid Ingarö för tre veckor sedan. Jag hade höga förhoppningar på mig själv och förväntade mig att sätta väldigt många och svåra problem (minst 7A). Väl där så visade sig det vara betydligt svårare än vad jag hade trott och jag blev avkastad från She's a bitch (7A) så fort röven lyfte från marken. Även en annan 6C på samma block visade sig vara omöjlig. Vidare så blev det inte mycket skickat förutom en 6A (Rätt slätt) och på väg hem så kändes det rätt misslyckat, även fast det hade varit väldigt roligt. Jag hade två veckor innan tagit in 7A vid Snuggtaskeberg (BlocBusters) så jag visste inte vad som var fel, och efter vidare efterforskning visade det sig att jag inte hade gjort BlocBusters utan en variation där jag hade skippat det svåraste och moralen sjönk lägre. Allt slit och inga mål hade nåtts.

Veckan efter drog vi förbi Snuggtaskeberg igen och paddan slängdes på marken under BlocBusters och jag såg hur det var meningen att jag skulle ta mig upp, vilket för övrigt så riktigt svårt ut. Jag hade läst lite beta (information om problem/led, lösningar på problem) från bloxc-forumet så jag hade en aning om hur jag skulle göra. Hoppade upp till startgreppet och dynoade (dynamiskt move) upp till slopern (slopande grepp) fast istället för att gå upp till höger på en platå gick jag upp till vänster där det inte riktigt fanns några grepp. Några moves senare var jag ett ifrån att klara av det och moralen höjdes till topp. Upp och borsta och kalka några av greppen vid toppen och sedan skickades (klarade av) BlocBusters och min första 7A var under bältet.

I helgen besökte vi brudberget igen och jag satte mig nästan omedelbart vid She's a bitch igen för att jobba på movesen. Denna gång använde jag mig av en heelhook och lyckades lyfta från marken och etablerade mig på blocket. Vidare uppkom ett annat problem, mycket svårare än att lyfta från marken. Att deadpointa (ta nästa grepp när rörelsemängden är 0) ut till en liten sidepulljugg (bra grepp som tas från sidan) från en jobbig position. Jag försökte med många olika tekniker tills jag hittade en som kunde fungera. Problemet var att greppet låg väldigt långt ut och ifall jag inte träffade det perfekt så flög jag direkt åt andra hållet. Jag försökte mig på detta move utan att göra starten ett tiotal gånger utan lycka så det kändes väldigt osannolikt att jag skulle ta det denna gång då jag inte kunnat göra det helt utvilad utan den tunga starten. Trots detta så satte jag mig ner på marken och började klättra. Väl uppe och redo att slänga mig förbi kruxet (svåraste move/del av en boulder/route) satsade jag allt och allt hamnade på plats. Det kändes som att ta tag i ett dörrhandtag stående och jag flög uppför resten, överlycklig. The power of the deadpoint :)

Vidare sattes några andra problem (Dharma 6C rätt lätt) och jag åkte hem och var väldigt nöjd med dagen och ingen hud på fingertopparna.

Mål: Att fortsätta klättra med framgång, plocka fler hårda problem och gärna ett 7B problem innan året är slut, vilket känns långt bort men jag är väldigt optimistisk.

[olander08]

Fortsättning...

Hårdaste problem gjort:
She's a bitch (7A, Brudberget)
BlocBusters (who you gonna call?) (7A, Snuggtaskeberg)

Hårdaste FA (first ascent):
Sharktooth sitstart (6C, Väsbybouldern)

Idag så drog jag till kc för att bouldra vilket blev fjärde dagen på raken (varav två ute) och det visade sig vara för mycket för fingertopparna. Försökte mig på ett nytt och svårt svart problem som jag var nära på att lösa, men orkade inte lägga all energi på just ett problem. Försökte repetera ett hårt svart problem jag tog i fredags som jag inte lyckades ta pga fingertopparna så jag bestämde mig för att hänga i tunneln för att träna upp styrkan och uthålligheten på fina grepp för fingertopparna. Finns två projekt där som jag jobbar på och var väldigt nära på att sätta ett av dom, men kroppen sa emot och planen är nu att vila imorgon för att köra på kc onsdag/torsdag, vila fredag och dra till Kolartorp i helgen.

[Bulking Iron]

Riktigt roligt med en klätterjournal! Klättrar själv lite smått... fast det har tyvärr gått månader sen sist. Har hållt på i ungefär två år men är nog fortfarande nybörjare då jag verkligen inte klättrar så ofta. I nuläget och senaste 1,5 åren endast bouldering på karbin.

Ska bli riktigt kul att följa denna och förhoppningsvis kan du inspirera mig till att börja klättra lite mer igen. Till sommaren när man gått ner några kilo ska det nog gå lättare :)

Riktigt imponerande att ha klarat 7a utomhus! Har bara klättrat ute en gång och det var grymt mycket svårare än inomhus.

[olander08]

Riktigt roligt med en klätterjournal! Klättrar själv lite smått... fast det har tyvärr gått månader sen sist. Har hållt på i ungefär två år men är nog fortfarande nybörjare då jag verkligen inte klättrar så ofta. I nuläget och senaste 1,5 åren endast bouldering på karbin.

Ska bli riktigt kul att följa denna och förhoppningsvis kan du inspirera mig till att börja klättra lite mer igen. Till sommaren när man gått ner några kilo ska det nog gå lättare :)

Riktigt imponerande att ha klarat 7a utomhus! Har bara klättrat ute en gång och det var grymt mycket svårare än inomhus.

Tackar!

Bara att dra in och köpa ett årskort på karbin och börja komma i form inför sommaren så ska du se att motivationen till att klättra kommer fram, utomhus is the shit!

[olander08]

Sådär ja, kom precis tillbaks från klättercentret där dom hade satt upp många nya svarta i precis min svårighetsgrad. Onsightade (klara av på första försöket utan någon information om problemet mer än det du kan se från marken) en svart och tog en annan på drygt fjärde försöket och försökte mig sedan på de andra problemen utan att koncentrera mig för länge på ett enstaka.

Onsightade alla nya röda och kom rätt nära på redpointa flera av dom nya svarta. Jag är rätt säker på att jag kommer att plocka resten utom ett imorgon när jag drar dit igen dock. Kändes som att jag klättrade med för hög frekvens och inte vilade tillräckligt länge mellan försöken då jag blev fort trött och drog efter endast 1.5h. Brukar bli så när det är så många nya problem man vill göra...

[olander08]

Var på klättercentret igår igen med en polare, inte mycket att skriva om mer än att det kändes segt. Klättrade bra i början men blev trött rätt snabbt och klättrade rätt omotiverat. Men imorgon blir det andra bullar då vi drar iväg mot Kolartorp kl. 11 för en heldag med bouldering.

Ska sätta många svåra problem, är riktigt taggad!

[olander08]

Kolartorp blev det både idag och igår, igår drog jag dit med tre polare och vi gick till det tätaste området med vad såg ut som intressanta problem. Efter att ha värmt upp lite så hittade jag ett problem (Nu eller aldrig, 7A) som verkade intressant som jag låg och projektade i ungefär en timme innan jag insåg att jag kunde bli kvar där hela dagen utan lycka. Gick runt och kollade lite men hittade inget intressant förutom Ta det piano 6c som jag försökte på. Klarade inte av att göra det sista kruxet så jag gav upp och det blev inte mycket skickandes den dagen. Endast en 6B plockade jag med mig och det kändes mindre roligt.

Väl hemma hade jag däremot fått upp motivationen och hungern att ta Nu eller aldrig så jag drog tillbaks själv idag med endast en crashpad som sällskap och satt och jobbade på samma move i runt en och en halv timme, det första efter etablering på väggen. Jag hade klarat av att göra de movet två gånger den tidigare dagen och lyckades göra det direkt när jag kom dit idag, men föll på de efterföljande movet. Jag visste att mina fingertoppar inte skulle klara av särskilt mycket mer så jag såg till att repetera urtoppningen så att jag var säker på att när ja väl tog de första movet så skulle jag ta mig upp. Då tog jag det två gånger i rad, men föll på det sista movet (slappen upp på slopern) och moralen höjdes. Jag skulle ta den! Något försök senare står jag på toppen överlycklig och drar sedan hem. Drygt 3 timmar för en så kort 7A! Lätt värt det dock.

[olander08]

Idag drog jag till klättercentret för att bouldra och jag kan säga att jag är väldigt nöjd med passet. Jag överraskade mig själv genom att ta två svarta problem som jag inte trodde jag ännu var stark nog att klara. Ena problemet var en känslig dyno från två sloper-pinchers. Den gången som allt klickade i dynon så lyckades jag träffa greppet med toppen av tre fingrar och hängde endast i dom tre fingrarna, snurrade runt utåt med hela kroppen men då slog mitt survivor-mode på och jag vägrade att släppa greppet utan vände mig in igen och matchade för att sedan klara problemet. För att förklara vad jag menar så lägger jag in den här videon på Chris Sharma när han klättrar Es Pontas. Ungefär vid 00:42 kommer det jag menar:

XoxtqBL5q3k

Ett annat problem fick jag hålla på med i en dryg halvtimme och det var en av de roligaste och svåraste problemen jag gjort inomhus. Blev väldigt glad när jag klarade av det. Tog ytterligare tre andra svarta problem som var hyffsat svåra och även fast jag klättrat ute hela helgen så var jag i toppform idag. Väldigt lyckad session!

Avslutade med att titta förbi på några polare som bouldrade utomhus vid en klippa nära mig där dom hade satt upp två väldigt coola problem som vi inte ens hade tänkt tanken på att klättra när vi höll på att leka där för flera år sedan. Väldigt coolt!

Imorgon blir det vilodag och förhoppningsvis lite rep dagen efter.

[JohanO]

Trevligt med en till klätterjournal! Och imponerande att se dig köra 7a efter drygt ett halvår. Varit och kännt på några vita på centret än då?

[olander08]

Trevligt med en till klätterjournal! Och imponerande att se dig köra 7a efter drygt ett halvår. Varit och kännt på några vita på centret än då?

Tackar!

Jag har plockat tre stycken och två som efter tid blivit nedgraderade till svart. Så jag känner lite på dem som inte ser helt omöjliga ut, men för närvarande har jag drygt 20% av dem svarta problemen kvar som jag nog har större chans att ta. Känns som att det är ett rätt stort gap mellan de flesta vita och svarta däremot, eller så är det helt enkelt så att man får lägga ner mycket mer tid på att klara av dom.

Utvecklingen går rätt snabbt så man kan prova ett move som känns helt omöjligt när det sätts upp och sen efter en månad så provar man igen och så helt plötsligt klarar man av det, vilket jag nästan precis upptäckt så det blir till att prova runt lite och se vad man kan göra. Sen känns det lite löjligt att gå fram och känna på ett problem som de bästa ligger och projektar på samtidigt *rolleyes*

[teargaz]

Kul med jornal!

Kör hårt å tjacka en sele också;)

[JohanO]

Tackar!

Jag har plockat tre stycken och två som efter tid blivit nedgraderade till svart. Så jag känner lite på dem som inte ser helt omöjliga ut, men för närvarande har jag drygt 20% av dem svarta problemen kvar som jag nog har större chans att ta. Känns som att det är ett rätt stort gap mellan de flesta vita och svarta däremot, eller så är det helt enkelt så att man får lägga ner mycket mer tid på att klara av dom.

Utvecklingen går rätt snabbt så man kan prova ett move som känns helt omöjligt när det sätts upp och sen efter en månad så provar man igen och så helt plötsligt klarar man av det, vilket jag nästan precis upptäckt så det blir till att prova runt lite och se vad man kan göra. Sen känns det lite löjligt att gå fram och känna på ett problem som de bästa ligger och projektar på samtidigt *rolleyes*


Jo, fast bara för att de "bästa" projektar fruktlöst på ett problem betyder inte det att du kommer ha svårt för det =)

Minns den terracottafärgade (vit) på övervåningen som satt för ett par månader sedan. Började med fet list upp till en krimp, och resten var slopes. Det var den vanliga gruppen människor utan tröja som körde på den utan att komma någonstans, galet avskräckande, när jag dock provade den så kändes den mer som en lätt svart. Så testa åtminstone alla vita så länge de ser roliga ut =)

Hur har fingrarna klarat ansträningen av ett halvårs intensivt bouldrande då? Sluppit skador och liknande?

[olander08]

Jo, fast bara för att de "bästa" projektar fruktlöst på ett problem betyder inte det att du kommer ha svårt för det =)

Minns den terracottafärgade (vit) på övervåningen som satt för ett par månader sedan. Började med fet list upp till en krimp, och resten var slopes. Det var den vanliga gruppen människor utan tröja som körde på den utan att komma någonstans, galet avskräckande, när jag dock provade den så kändes den mer som en lätt svart. Så testa åtminstone alla vita så länge de ser roliga ut =)

Hur har fingrarna klarat ansträningen av ett halvårs intensivt bouldrande då? Sluppit skador och liknande?

Jo, den kommer jag ihåg. Körde själv lite lätt på den men klarade inte av att ta näst sista slopern.

Fingrarna har väl klarat sig rätt bra. Endast skadat dom tre gånger och det på två likartade moves. Ena var en röd för lääänge sedan då jag hängde lite för mycket i höger lång och ringfinger. Det gjorde ont och sedan kunde ja inte greppa hårt med handen i några dagar efter händelsen. Självklart skulle ja upp på samma problem igen nån vecka därefter och samma sak hände, fast denna gången så varade det bara passet och jag sket i att prova problemet igen :P

Tredje gången var rätt nyss, kanske en månad sedan när dom precis satt upp de gröna (svart svårighetsgrad) pocketproblemet som sitter uppe just nu på den nedre våningen och bredvid den allra brantaste väggen. hängde i två tvåfingerspockets och råkade släppa tån runt väggen lite för fort och vägrade släppa. Då pajjade båda lång och ringfingrarna på båda händerna och jag hade svårt för att använda främst ringfingrarna i pockets i ungefär två veckor. När det läkt så drog jag till samma problemet igen dock och satte fanskapet.

Jag tror att jag kommit undan rätt smärtfritt just eftersom att jag haft en sån kontinuerlig viktnedgång (från ~88-80 sen i september) och princip aldrig kört closed crimp utan mest open-handed på de grepp som krävt det. Nu på senaste tiden känns det dock som att fingrarna blivit superstarka och jag har inga större problem med att köra closed crimps på de grepp som de passar på. För att jämföra: Jag lyckades precis ta campusbrädan till toppen (vänstra, största och fetaste listerna) för kanske två månader sedan och tog för två-tre veckor sedan den mellersta till toppen och den vänstra kändes hur simpel som helst och jag kunde skippa varannan list och gå med varannan hand istället för att matcha nånstans.

Kul med jornal!

Kör hårt å tjacka en sele också;)

Heheh, jag har velat köra mycket rep den senaste tiden men mina polare vill antingen inte köra inomhus eller så vill de bouldra när dom väl hänger med. Däremot så ska dom snart beställa lite rep och quickdraws och då kan jag lova att det blir till att leda i Nacka kvarn. Har aldrig klättrat med rep utomhus och det är något som jag ser fram emot.

Passar på att bifoga vad som motiverar mig till att klättra:

uUKp0aCw6v0

En idol...

[JohanO]

Jo, den kommer jag ihåg. Körde själv lite lätt på den men klarade inte av att ta näst sista slopern.

Fingrarna har väl klarat sig rätt bra. Endast skadat dom tre gånger och det på två likartade moves. Ena var en röd för lääänge sedan då jag hängde lite för mycket i höger lång och ringfinger. Det gjorde ont och sedan kunde ja inte greppa hårt med handen i några dagar efter händelsen. Självklart skulle ja upp på samma problem igen nån vecka därefter och samma sak hände, fast denna gången så varade det bara passet och jag sket i att prova problemet igen :P

Tredje gången var rätt nyss, kanske en månad sedan när dom precis satt upp de gröna (svart svårighetsgrad) pocketproblemet som sitter uppe just nu på den nedre våningen och bredvid den allra brantaste väggen. hängde i två tvåfingerspockets och råkade släppa tån runt väggen lite för fort och vägrade släppa. Då pajjade båda lång och ringfingrarna på båda händerna och jag hade svårt för att använda främst ringfingrarna i pockets i ungefär två veckor. När det läkt så drog jag till samma problemet igen dock och satte fanskapet.

Jag tror att jag kommit undan rätt smärtfritt just eftersom att jag haft en sån kontinuerlig viktnedgång (från ~88-80 sen i september) och princip aldrig kört closed crimp utan mest open-handed på de grepp som krävt det. Nu på senaste tiden känns det dock som att fingrarna blivit superstarka och jag har inga större problem med att köra closed crimps på de grepp som de passar på. För att jämföra: Jag lyckades precis ta campusbrädan till toppen (vänstra, största och fetaste listerna) för kanske två månader sedan och tog för två-tre veckor sedan den mellersta till toppen och den vänstra kändes hur simpel som helst och jag kunde skippa varannan list och gå med varannan hand istället för att matcha nånstans.

Heheh, jag har velat köra mycket rep den senaste tiden men mina polare vill antingen inte köra inomhus eller så vill de bouldra när dom väl hänger med. Däremot så ska dom snart beställa lite rep och quickdraws och då kan jag lova att det blir till att leda i Nacka kvarn. Har aldrig klättrat med rep utomhus och det är något som jag ser fram emot.

Passar på att bifoga vad som motiverar mig till att klättra:

En idol...


Vilken lyx! Jag har lyckats med allt från slitna pulleys till bruten fot under min korta boulderkarriär. Har blivit många långa uppehåll tyvärr, men nu känns det som att jag snart kan börja klättra hårt igen. Var på centret igår och såg att det fanns en väldans massa nya svarta att sätta tänderna i!

Starten på den gröna är hemsk för mig, jag har så långa smala fingrar, så alla pockets som är ytliga och breda får jag knappt ut någonting alls ur. Nä tackar vet jag djupa enfingerpockets =)

Har du hittat något specifikt 7B-problem som du vill ha gjort till årsslutet då?

[olander08]

Vilken lyx! Jag har lyckats med allt från slitna pulleys till bruten fot under min korta boulderkarriär. Har blivit många långa uppehåll tyvärr, men nu känns det som att jag snart kan börja klättra hårt igen. Var på centret igår och såg att det fanns en väldans massa nya svarta att sätta tänderna i!

Starten på den gröna är hemsk för mig, jag har så långa smala fingrar, så alla pockets som är ytliga och breda får jag knappt ut någonting alls ur. Nä tackar vet jag djupa enfingerpockets =)

Har du hittat något specifikt 7B-problem som du vill ha gjort till årsslutet då?

Jo, lite tur har man väl haft. Däremot så har jag haft problem med min axel, men det verkar bli bättre med tiden så länge jag undviker en viss typ av problem som påfrestar den extra mycket.

Nu när jag tänker efter så skulle jag vilja göra Houdini och Caspersens arete. Ska dra ner till kjuge rätt snart är det tänkt och då lär jag spana in en hel del coola grejjer som jag kan tänkas göra nästa gång jag är där (troligtvis i höst över en längre period) och då skulle det vara kul att göra den. Houdini ser också riktigt cool ut och den ligger nära mig så det är möjligt att ja projektar den så fort jag har fått ett par fler 7or under bältet.

[JohanO]

Eftersom jag är galet höjdrädd så känns Caspersens arete alldeles för läskig, men det är en snygg linje. Houdini däremot delar jag din åsikt om, Känns märkligt att jag inte ens har kännt på den trots att jag varit på långholmen ett par gånger.

Aja, nu ska jag inte spamma din klättringsjournal. Se till att slänga upp lite bilder och videos om du kan, det är alltid trevligt! Lycka till!

[userfriendly]

Jag ska tipsa min pappa om din journal ;)

[olander08]

Hade inte mycket annat att göra och jag kände att jag inte behövde en vilodag än så jag drog iväg till klättercentret idag igen. Fanns inga nya problem uppsatta förutom tunneln, som jag hängde i efter att ha värmt upp. Tog den rosa 7an på andra försöket, kändes inte riktigt som 7a utan mer 6c/+ jämfört med de tidigare som funnits där. Onsightade den blåa 6cn och tog den gula 7an på andra försöket (slog i mattan lite när jag tappade spänsten i slutet så det var inte en clean ascent, men pallade inte köra igen). Trots att jag kände mig stark i tunneln så drog jag rätt snabbt då fingrarna började göra ont pga för mycket slitage.

Eftersom jag är galet höjdrädd så känns Caspersens arete alldeles för läskig, men det är en snygg linje. Houdini däremot delar jag din åsikt om, Känns märkligt att jag inte ens har kännt på den trots att jag varit på långholmen ett par gånger.

Aja, nu ska jag inte spamma din klättringsjournal. Se till att slänga upp lite bilder och videos om du kan, det är alltid trevligt! Lycka till!

Jag måste nog erkänna att jag själv är rätt höjdrädd. Det är inget som jag märker av när jag klättrar nära min limit uppåt, men på lättare problem med mindre än bra landningar och speciellt när jag ska ner från toppen av något så är jag en riktig mes. Har nog med att göra att man inte behöver vara 100% fokuserad så man kan tänka på konsekvenserna istället för nästa move.

Jag har iofs inte tagit för höga problem än, men det är definitivt något som jag måste prova på. Gärna en hög överhängande klippa/sten med bra landning skulle vara coolt. Någon som har tips på liknande kring Stockholm i intervallet 6-7A?

Jag ska tipsa min pappa om din journal ;)

Heheh, vad är det för kis? ;)

[JohanO]

Hur mycket överhäng pratar vi? Tror inte det är något överskott direkt på grovt överhängande höga väggar med bra andning i Stockholm i 6-7 registret. Wong-sai är ju otroligt populär, sen har Stora Överhänget I Orhem ett par problem.


Annars kan du ju alltid svänga förbi i Järfälla om du blir FA-sugen.

http://i6.photobucket.com/albums/y230/thebartender/IMG_6699.jpg
http://i6.photobucket.com/albums/y230/thebartender/IMG_6700.jpg

[olander08]

Hur mycket överhäng pratar vi? Tror inte det är något överskott direkt på grovt överhängande höga väggar med bra andning i Stockholm i 6-7 registret. Wong-sai är ju otroligt populär, sen har Stora Överhänget I Orhem ett par problem.


Annars kan du ju alltid svänga förbi i Järfälla om du blir FA-sugen.

http://i6.photobucket.com/albums/y230/thebartender/IMG_6699.jpg
http://i6.photobucket.com/albums/y230/thebartender/IMG_6700.jpg

Menade mer tillräckligt överhängande så att man inte skulle behöva oroa sig över att slå i på vägen ner.

Du som verkar ha lite erfarenhet utomhus, har du några tips på problem som man bara måste göra i Stockholmstrakten?

[olander08]

Klättrade både idag och igår på klättercentret. Igår var jag där med en kompis och vi körde främst rep. Efter att ha värmt upp med lite bouldering så tog jag en 6b och en 6a på stora väggen, därefter försökte jag mig på en 6c+ och lyckades ta mig upp med en repvila. På andra försöket så kom jag riktigt nära slutet men vilade inte tillräckligt länge. Testade även en annan 6c en gång men den var rätt tråkig så försökte inge mer på den. Blev någon annan random led innan vi gick tillbaka för att köra lite i tunneln. Rätt kul att se hur ens uthållighet förbättrats enbart utan bouldering. Sist jag körde med rep var för drygt en och en halv månad sedan och jag hade ökat märkbart i uthållighet (samt viss teknik självklart). Var rätt nöjd med passet och blev extremt sugen på att testa alla nya och coola boulderproblem som dom hade satt upp, så jag drog dit idag för att ta dom.

Värmde upp på dom nya blåa/röda, som var något roligare än vad dom brukar vara (dom röda var även lite svårare?). Sedan gick jag vidare och tog fyra svarta, två av dom var riktigt roliga och krävde en hel del för att klara av. Jag har på den senaste tiden märkt hur stor skillnad ens inställning till varje individuella försök på ett problem gör. När det kommer ett move som kräver lite extra så går det inte att bara slänga sig iväg och hoppas på det bästa. Man måste fokusera, greppa hårt som satan och samtidigt tänka på att göra det rätt också. Sen får man bara inte släppa greppet när man väl tagit det...

Var inte där alltför länge idag (1h30?) medan jag var där drygt 3h igår. Imorgon ska jag hjälpa en kompis att klara av ett problem som jag satt upp i hagaparken, The way of the warrior 6A+, och på söndag blir det Orminge! En utflykt till Kjugekull närmar sig också då jag ställt på bilen.

[JohanO]

Oj, jag har verkligen inte så mycket erfarenhet av utomhusklättring som jag kanske ger sken av, skulle vilja komma ut oftare. Det finns hiskeligt många klassiska problem dock, förmodligen lika många som det finns bouldrare i Stockholm =)
Grabbarna/tjejerna på bloxc.com har betydligt mer koll än mig.

Jag ska också försöka ta mig ner till Kjuge inom en snar framtid, finns massor jag vill hänga i där nere!

[JohanO]

Föresten, det finns ju en riktigt klassisk 7B, lätt överhängande, highball möjligheter samt kanonlandning och det är Great Orme i Orhem. Jag har bara kollat på den som hastigast och den ser riktigt nice ut, väldigt teknisk klättring.

http://www.sverigeforaren.se/index.php/Orhem/Great_Orme

[olander08]

Föresten, det finns ju en riktigt klassisk 7B, lätt överhängande, highball möjligheter samt kanonlandning och det är Great Orme i Orhem. Jag har bara kollat på den som hastigast och den ser riktigt nice ut, väldigt teknisk klättring.

http://www.sverigeforaren.se/index.php/Orhem/Great_Orme

Tekniskt brukar ju innebära riktigt små grepp, vilket inte är något för mig.

I alla fall, igår blev det bouldering i Hagaparken. Satte två projekt sedan innan, båda två var väldigt fina och rätt svåra. Den ena kändes som 6C+ och den andra som 6B+. Hittade även några andra rätt svåra projekt som inte gjorts innan, men de var lite för svåra. Efter lite träning så...

Idag var jag på klättercentret. Jag har nu tagit alla utav de nya svarta som dom satt upp utom en som känns nästan för tung för min fingerstyrka. Påbörjade även en rolig vit som var väldigt teknisk som jag med säkerhet kommer ta nästa gång jag drar dit. Avslutade med att köra i tunneln och till min förvåning så hade jag kvar mer styrka än vad jag trodde så jag repeterade några leder ett par gånger. Imorgon blir det vilodag däremot och det ser jag inte fram emot *grr*

[olander08]

Var på klättercentret idag med en polare och hade kul. De hade satt upp nya problem på två väggar och efter uppvärmning skickade jag tre svarta, en onsight och en på andra försöket. Försökte på dom andra och kom rätt nära, men var mer sugen på att försöka på den vita som jag planerade att ta. Det move som förra gången var så svårt var idag väldigt lätt, och de movet som förra gången var väldigt lätt var idag väldigt svårt. Klarade inte av att göra det en enda gång, vilket var underligt.

Provade istället en annan svart som stått ett tag men som känts väldigt svår och var väääldigt nära på att ta det. Vi kom även längre på ett vitt problem på sva-väggen, men nu känns det som att mina skors utslitna kanter sätter gränsen och jag kommer nog inte köra på det något mer. Avslutade med att köra oss helt slut i tunneln. Var där i dryga två och en halv timme. Väldigt givande pass.

[olander08]

Klättrade idag igen med några polare på klättercentret. Dagsflashade den svarta som jag försökte med igår och lyckades ta mig längre på den vita som jag projektar. Är rätt säker på att jag tar den nästa gång. Körde rätt hårt igår och så sprang jag upp och ner för dryga 70 höghus idag (jobbar som brevbärare) så jag blev rätt trött fort.

Vill även tillägga att jag väger 80kg nu, vilket betyder att jag gått ner från ~87 till 80 på dryga 8 månader, rätt nice! Jag kommer fortsätta att gå ner ett par kilon till för att sedan ligga på kcal+ och passa på att bygga lite lätt. Uppskattar att min fett% ligger på drygt 10-12% och jag vill ner till ~8% för att hålla den där.

[olander08]

Två vilodagar i rad, varav en ofrivillig. Svårt att offra utan något resultat, kan jag tänka mig. Lyckligtvis blev det inte så för mig :D

Igår natt stirrade jag ut för fönstret och såg det en klättrade inte vill se dagen innan en utflykt; regn. Jag som väntat ett bra tag nu på att kunna dra iväg till Orminge för att klättra grym överhängande klättring och jag tänkte ge upp lätt. Vaknade upp av att det var molnigt ute, men asfalten såg ut att vara relativt torr så jag åkte iväg till en klippa nära mig för att kolla ifall den var torr, och ifall den var torr så skulle de grovt överhängande klipporna i Orminge vara det. Den var lite småfuktig på sina ställen, men det var inget som hindrade mig.

Vi tog bilen dit och det första problemet vi såg var Trevor's Odöpta 6C, ett väldigt brant problem som visade sig vara skitroligt. Tog det på tredje försöket, efter att ha försökt lista ut betan som visade sig vara relativt enkelt. Passade även på att filma med mobilkameran:

1xlhQJgxOFQ

Vidare togs även Televinken 7A och två 6B. Försökte mig även på några andra problem som visade sig vara för svåra utan beta eller helt enkelt för tunga. Lyckad dag!

[olander08]

Drog förbi klättercentret idag, med lite krafter kvar från gårdagen. Vi lekte mest runt efter att ha spenderat en dryg halvtimme på ett rätt coolt svart problem som var nytt och som skickades. Det var rätt svårt att lista ut vilken beta som skulle användas då det endast var tre features som man fick använda, något som måste vara det roligaste i inomhusklättring; features. Stora, slopiga formationer som man kan använda på så många olika sätt, och därav olika tekniker istället för en universell.

Därefter försökte jag på en annan svart som det gick bra på enda tills jag pajjade en gänga som ett viktigt grepp satt fast i så att det inte gick att klättra det. Hoppas de fixar den tills nästa gång jag drar dit.

Nu blir det däremot Star Trek och imorgon blir det vilodag. Kanske cruisar runt lite själv i närheten och bara klättrar på klipporna som finns om jag är ledig.

[olander08]

Inte skrivit något på ett tag då de inte riktigt funnits något nytt att komma med, har mest blivit träning inomhus som gått väldigt bra, men idag var jag och bouldrade vid Larsboda.

Jag började med att värma upp genom att flasha en 6A och gick sen iväg för att knepa på Slap that fat fridge 6B, men hur jag än gjorde så lyckades jag inte lista ut exakt hur jag skulle göra i bottensektionen så även fast den bara är 6B var jag tvungen att skippa den för att inte slösa för mycket kraft. Jag slängde iväg paddorna till Kvartersfuriren 7B och satte mig ned för att försöka. Började med en knälås-start som jag inte tyckte fungera bra alls och gick istället iväg till DEA 7A som jag hoppades på att klara av. Det var ett fint problem med en rolig dyno på slutet som jag tog efter att ha löst de problem som uppstod.

En sak som jag inte riktigt tycker om när jag klättrar utomhus är att det ofta går åt väldigt mycket tid åt att lista ut betan till problemen, vilket gör att man inte alltid klarar av problemen eller lägger ner för mycket energi på enstaka problem när man lika gärna skulle kunnat flasha ett problem direkt och gå vidare till nästa fina problem. Visst, ibland är det riktigt kul att ligga och klura på ett fint problem, men då ska man klura för att ingen beta finns och för att man försöker göra FA.

Efter att jag hade tickat DEA fanns det inte mycket mer att göra än att försöka på Kvartersfuriren, så det blev mer försök på den. Jag satte mig ner och helt spontant slängde upp höger häl på en liten hylla långt ut till höger och vänster tå på ett litet chip och upptäckte att jag nästan flög igenom problemet och förbi vad jag tror kruxet för mig kommer vara. Här uppstod däremot ett problem som jag inte hann lösa pga ork för att jag inte hade någon beta. Jag gick upp till ett litet grepp som man inte ens skulle använda (långt upp) och försökte förgäves ta mig till nästa grepp långt ut till höger.

När jag var slut så gav jag upp och åkte hem och studerade sedan klippet som finns inkluderat i Swedish Meatball-filmen och jag är rätt säker på att jag kommer ta min första 7B nästa gång jag drar dit! Vilket förhoppningsvis blir någon gång i veckan då jag fått nya krafter...

[Aleqz]

Nice med lite fler f.d. rudbeckselever här ;) .. lycka till med klättringen, kommer att fortsätta kolla in här :)

[olander08]

Liten update från Larsboda:

Jobbade från kl 19:30 till 23:00 ensam på Kvartersfuriren. De första två timmarna gav inget då jag försökte göra något som mina fingrar inte är tillräckligt starka för, men av en slump testade jag på min original-beta och blev överraskad när jag fick superbra tryck och kunde lätt gå ut till den lilla crimpern. Men det spelade ingen roll hur bra tryck jag än hade för mina fingrar är inte tillräckligt starka för att kunna hålla kvar efter att jag greppat den, så istället hoppade jag över den och gick till den stora sidepullen istället. Långt och tekniskt svårt, men den satt.

Efter att ha repeterat kruxmovet enskilt några gånger (dock utan att ha lyckats ta greppet därefter) satte jag mig ner och gjorde problemet från marken. Jag kom upp till kruxmovet och gjorde det med finess, hjärtat börjar pumpa lite extra och adrenalinet flödar. Vidare upp till nästa grepp och visst sitter det, men det är riktigt halt (svårt att borsta och halt efter allt regn) så istället för att låsa av med högern och gå vidare med vänstern så hoppar jag med högern igen till ett annat mindre bra grepp som jag är så satans nära på att sticka. Noterbart är att ifall jag hade stickat movet så hade den varit avklarad. Jag kanske kör ca tio gånger till från marken (samt testar annan beta vid toppen) och, men jag lyckas inte ta mig längre. Däremot så flög jag lätt förbi kruxet alla gånger och därför är jag säker att, med några dagars vila, kommer klara av den nästa gång! Hade jag bara kört nån gång till med den betan som funkade i slutändan så hade jag haft kraft nog att komma upp.

I helgen blir det antingen Kjugekull eller Åland, beroende på hur vädret ser ut. Ska ta det lungt tills dess för att växa tillbaka lite hud. Mina händer blev helt trashade av allt no pain-ande idag.

Nice med lite fler f.d. rudbeckselever här ;) .. lycka till med klättringen, kommer att fortsätta kolla in här :)

Tack, kul att se dig här!

[olander08]

Även fast jag ensam lade ner 5h inkl. bilresa, 100 spänn på bensin och säkert en veckas förråd av hud på fingrarna och endast kom 2 moves längre på detta ~9 move långa problemet så var det så sjukt värt det!

[olander08]

Det blev inge Åland eller Kjuge pga instabilt väder, så istället åkte iväg mot klättercentret idag, men "tyvärr" upptäckte jag att det var stängt. För att inte slösa bort bensinpengarna så tyckte jag att det var lika bra att åka dom extra milen bort till Larsboda för att se om det var torrt och försöka på Kvartersfuriren. Det var strålande sol och helt torrt när jag kom dit så det blev till att borsta till greppen innan jag värmde upp. Efter lite lätt uppvärmning (som mest kom ifrån att klättra upp och borsta de högre greppen) så repeterade jag kruxmovet någon gång och när jag väl tog det så testade jag att flytta upp högerfoten lite högre upp och upptäckte att det gick väldigt lätt att ta nästa grepp som jag endast hade tagit en gång innan. Det gick också bra att ta nästa med vänstern och då var det bara att kliva upp så var man klar.

Första presset för dagen gick inte så bra då jag inte tog kruxmovet. Nästa så flög jag förbi kruxet och då var det dags att testa den nya betan in action. Satte första movet och satte iväg för att göra sista, som jag stickade och sen var det bara att flyga upp! Satt och njöt lite på toppen innan jag försiktigt klättrade ner samma väg (som inte var så jävla lätt *rolleyes*) och drog därefter hem. Första 7B avklarad!

Jag är inte helt säker på att det är en 7B då jag bara tidigare klättrat 7A, men det var helt klart de svåraste och mest tidskrävande problemet som jag gjort och verkade passa mig väldigt bra, så jag ger den en soft 7B.

Nu är frågan vad nästa steg är utomhus. Kanske är det dags att åka tillbaka till Brudberget och se ifall det finns några nya svåra problem för mig där som är möjliga? Hoppas också på att kompisarna bestämmer sig för att köpa rep så att vi kan leda lite utomhus.

[olander08]

Var borta på lilla essingen idag och bouldrade lite. Rätt nice ställe, men svårt att hitta beta till problemen. Jag lyckades skicka ett väldigt fint problem, Power Pull 7A. Sitstart till en spricka som är svagt överhängande i början, inget riktigt definierbart krux eller så, utan rätt ihållande klättring. Tog inte särskilt lång tid att göra det och det kändes lätt när det väl gick vilket gör att jag tvekar på att den var 7A, men den var riktigt rolig iaf. Var även tänkt att vi skulle åka över till långholmen och titta till Houdini också men det blev inte av.

Imorgon blir det till att dra till klättercentret och se ifall de satt upp några nya och coola problem. Det finns för nuvarande ett riktigt roligt problem, som om jag satt nog skulle bli de absolut coolaste problemet de haft enligt mig, men jag kan inte riktigt pincha ett grepp tillräckligt hårt vilket gör att det i princip är omöjligt att klara, såvida de inte låter det sitta ett bra tag.

[kjell33]

Vad är det bästa du redpointat? Själv gjorde jag en 6c i verdon för många år sen, kul tid.

[olander08]

Jag tog en 7B (boulder), Kvartersfuriren, förra veckan. Inte ledklättrat utomhus än, så inget på den fronten.

[kjell33]

Boulder var inte så poppis på den tiden och klätterväggar fanns knappt. Minns dock att jag toppade superdirettissiman 6+ i häggsta och ledde omöjliga väggen. Enda jag bouldrat i sthlm är västerbron.

[olander08]

Boulder var inte så poppis på den tiden och klätterväggar fanns knappt. Minns dock att jag toppade superdirettissiman 6+ i häggsta och ledde omöjliga väggen. Enda jag bouldrat i sthlm är västerbron.

Heheh, klättrar du något nuförtiden? Om inte så är det alltid en bra idé att börja lite smått, det som är roligt med klättring är att det alltid är kul, om än man klättrar en gång i månaden eller varje dag!

[kjell33]

Har inte klättrat på åratal tyvärr men köpte faktiskt stockholmsföraren alldeles nyligen för att se vad som hänt sen jag klättrade sist och det var ganska mycket. Kokoskorven
6+ på dyviksudde var en av favoriterna. Nostalgi...

[olander08]

Det har blivit en del klättring den senaste veckan. Efter ett totalt misslyckat besök till brudberget i helgen då hela havet öste ner efter att vi varit där 30 minuter så drog jag till klättercentret dagen efter och hittade i slutet av sessionen ett vitt problem som var såg väldigt roligt ut och helt klart doable.

Efter en vilodag så drog jag tillbaka och gjorde de nya svarta problemen utan större problem och gjorde även ett nytt vitt på (ej det ovannämnda) som kändes något lätt för att vara vit. Jag försökte mig även på det andra vita där nere och jag gick igenom det hyffsat lätt, ända tills jag skulle matcha på slutgreppet och axeln ploppade till.

Jag drog tillbaka nästa dag och gjorde några utav de svarta problem som jag klassat som "icke troliga", dvs. de är så svåra och inte tillräckligt intressanta för att lägga ner alltför mycket tid på ifall det finns andra problem att göra. Jag gjorde även de vita problemet som jag ville göra och det var verkligen ett kroppstungt problem med många dynamiska moves, vilket är helt i min stil. Helt klart ett av mina favoritproblem hittills.

Idag så var jag också på klättercentret och jag lyckades göra alla nya svarta problem, svårighetsgraden passade mig rätt bra då jag fick lägga ner ungefär lika mycket tid på dom (3 st) och ett utav dom går in som en av mina favoriter (det orangea och crimpiga problemet på första väggen på nedervåningen). När jag var klar med alla svarta så fanns det inte så mycket att göra mer än att cruisa runt och kolla in några vita problem. Det finns ett vitt problem med gråa grepp precis intill den vägg med nyast problem som jag testade när det kom upp och det kändes inte möjligt då jag inte hade fingerstyrkan som krävdes för att göra det första movet. Men nu när jag testade det så överraskade jag mig själv genom att göra det (precis på gränsen) och jag tror helt klart att problemet är möjligt när jag är helt utvilad. Som jag nämnt tidigare är det så otroligt nice när man lyckas göra ett move som man bara några veckor innan absolut inte klarade av att göra, nästan så att man inte är helt medveten om vad man klarar av att göra eller vart ens limit går.

Jag nämde tidigare att ett av mina mål var att göra Houdini 7B+ på långholmen innan årsslutet och det känns som att det är dags att dra dit och försöka snart. Jag var nyss där för någon timme sedan bara för att kolla in stenen och jag möttes av den mest spektakulära stenen och det coolaste boulderproblemet som jag någonsin sett. Jag var självklart tvungen att känna lite på det så jag försökte hoppa upp och göra den dyno som jag trodde man skulle göra. Jag hoppade ifrån en juggliknande crimper för högerhanden upp till en spetsig pinch för vänsterhanden och försökte greppa tag. Utan chalk och borstade grepp så var det väldigt svårt att sticka dynon och jag lyckades bara hålla mig kvar i nån enstaka sekund, men det kändes väldigt möjligt ändå. Nu när jag kom hem och tittade igenom en video av problemet så visade det sig att man inte alls ska dynoa till pinchen utan att man ska gå upp till kanten där det är väldigt mycket bättre grepp och att man ska börja väldigt mycket högre än vad jag trodde när jag var där så är jag nästan helt säker på att jag klarar av att göra problemet under min första session. Det såg väldigt enkelt ut! Det känns även som om att det skulle vara möjligt att flasha det! Men bara för att det ser lätt ut så betyder det inte att det är det (vilket jag har fått uppleva tidigare...).

44 sekunder in i videon här nere kan man se problemet:
o8q1Hh2GgrQ

Ifall det är bra väder imorgon (dvs. inte regnar) så är det möjligt att jag drar in dit för att försöka på riktigt, lite synd att jag isåfall inte får in en vilodag, men jag lär iaf få reda på ifall det är möjligt att göra det eller ej. Stay tuned!

[olander08]

Jag drog iväg till Houdini igår och kände på den iaf. Det visade sig vara svårare än det såg ut att vara (självklart) och det var ett par moves som jag inte kunde göra, så det dröjer nog någon månad innan jag drar tillbaks för ytterliggare försök.

Idag var jag och klättrade på klättercentret och det gick mycket bra. Trots att det var tredje dagen med klättrande i rad så lyckades jag plocka två vita. Det är fyra stycken vita på mindre än en vecka. Nice!

Imorgon blir det troligtvis vilodag och dagen efter så ska jag ta en lång tur runt hela boulderområdet och känna på alla vita för att se ifall det finns någon som jag kan ta.

[olander08]

Jaha, det har hänt en del sen senast...

Jag drog impulsivt iväg till Åland med en kompis där det blev iaf en effektiv klätterdag. Vi drog runt och spanade in den väldigt vackra och häftiga bergarten rapakivigranit och klättrade en del lättare problem. Jag hade stora ambitioner för resan men när vi väl var där så verkade de svårare sakerna vara väldigt svåra utan beta, så det blev inget imponerande skickat.

Vi kom fram till Geta sent på natten, runt 11 tiden och åkte runt tills vi hittade rätt väg till Grottan som området kallas för. Efter att ha kört på en privat väg som var nästintill helt igenväxt i vår fina sportbil med en markfrigång på några få cm så hittade vi ett klipphäll att parkera på. Sen sprang vi iväg mot riktningen där den långa klippan borde ha legat (den enda kartan vi hade med oss var smart nog en gps, så vi fick lita på mitt kartminne). Tillslut så hittade vi klippan genom att vi nästan trillade ner för den och hämtade alla våra grejer från bilen, slog upp tält, gjorde upp en eld, gick och lade oss. Efter att ha vaknat upp klättrade vi drygt halva dagen, sen var man för trött och då vi (eller jag) räknat med hela tre effektiva klätterdagar så insåg vi att det inte var värt att sova i tältet mer än två nätter.

Jag gjorde däremot ett av de absolut coolaste boulderproblemen (eller route?) som jag någonsin gjort (onsight!). En lång travers som sniglade sig upp för den väldigt höga klippan:

bH1ovoppNxg

Tyvärr så glömde polaren att ta med en riktig kamera...

Vidare så har det gått väldigt bra på klättercentret och jag har tagit tre vita sen den tidigare uppdateringen. Det börjar kännas som om jag börjar träda in i den vita världen då jag tagit de tre senaste uppsatta vita utav fyra möjliga, (varav en onsight, som troligtvis blir nedgraderad). Jag tror att det beror på att min fingerstyrka börjar komma på riktigt, speciellt på open-handed och pinch-fronten.

Jag lyckades även här i veckan ta mig upp för de minsta listerna på campusbrädan (ända upp!) vilket förvånade mig ordentligt då jag tidigare nuddat den fjärde listen som bäst (av tio).

Den senaste månaden (eller två) så har jag klättrat två och vilat en dag, då det känts som att jag inte har haft tillräckligt med styrka för att kunna utfärda någonting ifall jag skulle ha dragit tre dagar i rad samt att det inte funnits tillräckligt med svarta problem att göra, men den senaste veckan så har jag börjat med en ny taktik; vila längre mellan försöken, som visat sig vara väldigt effektiv och innebär att jag kan klättra starkt nästan hela passen och flera dagar i rad. Det har även blivit mer attraktivt att klättra de gångerna som inga nya problem satts upp då de numera alltid finns ett vitt problem att projecta.

Jag har tagit en vilodag idag och väntar ängsligt på morgondagens session på klättercentret och i helgen kanske det blir lite deep water soloing ute i skärgården.

[olander08]

Dumt att man inte kan editera efter tre minuter har gått...

Tänkte tillägga att urtoppningen i videon görs på runt 7 meter höjd ovanför stenhällen, utan crashpad och utan spotter (han filmar). Klättrade den linjen två gånger och det är bland de bättre klätterupplevelser jag haft hittills.

[tuben]

Grymt snabb utvekling du har med tanke på hur kort tid du klättrat. Kul att se

En annan går det inte riktigt lika fort för :D

[olander08]

Grymt snabb utvekling du har med tanke på hur kort tid du klättrat. Kul att se

En annan går det inte riktigt lika fort för :D

Alltid roligt med positiv respons!

Vart klättrar du?

[tuben]

Alltid roligt med positiv respons!

Vart klättrar du?

Ja vafan många som får vara nöjda om dom ligger i 7a-registret på boulder när dom klättrat i 10 år.
Ligger själv vid 6b-6c ungefär och jag har ändå klättrat i ca 3 år.

Klättrar i Västerås men blir mycket Uppsala när det vankas utomhus.

[olander08]

Ja vafan många som får vara nöjda om dom ligger i 7a-registret på boulder när dom klättrat i 10 år.
Ligger själv vid 6b-6c ungefär och jag har ändå klättrat i ca 3 år.

Klättrar i Västerås men blir mycket Uppsala när det vankas utomhus.

Är det Focksta som gäller då? Har varit sugen på att dra dit en längre tid och det lär nog bli av inom den kommande månaden.

[tuben]

Är det Focksta som gäller då? Har varit sugen på att dra dit en längre tid och det lär nog bli av inom den kommande månaden.

Jo mycket Focksta blir det. Riktigt fint område, kan jag verkligen rekommendera.

[olander08]

För ungefär ett år sedan nu så bollade jag och några kompisar idén om att bestiga Mt Blanc. Jag gjorde mycket efterforskningar och fick upp intresset för bergsbestigning, jag kollade på dokumentärer och gjorde upp långsiktiga planer...

Jag skapade för drygt elva månader sedan denna tråden i forumet:

När jag gick i ettan skrev jag ett brev till Göran Kropp som då var min idol då han bestigit Everest, vilket självfallet blev min dröm då. Nu, några år senare är jag och en kompis taggade på att börja klättra seriöst. Inge klätterväggsskit eller så, utan mer seriös klipp- och isklättring och dylikt med 8000-metarna som mål.

Frågan är då hur man börjar? Finns det någon bra klubb i stockholmstrakten som någon kan tipsa om eller har egna erfarenheter av?

Notera att jag använde ordet "klätterväggsskit". Ja, mycket har hänt sedan dess...

Planerna på att bestiga berg alpint försvann helt under nästan ett helt år och det var inte förrens jag såg om dokumentären Everest: Beyond The Limit som de kom tillbaka och jag tror att de är här för att stanna nu. Däremot blir det nog ingen storsatsning, utan mer något att göra på skoj.

Förra året planerade jag att bestiga Kebnekaise över vintern, men det blev ingenting av det då intresset för bouldering var betydligt större. Nu då jag återigen fått upp intresset så tror jag att det blir av vid årsskiftet och vi får se ifall intresset stannar kvar. I och med att Everest: Beyond The Limits tredje säsong startar i December så tror jag att motivationen kommer att finnas där då tiden närmar sig.

Jag kan resumera året som gått (eller ja, de elva månaderna):

Första gången jag och en kompis satte foten inne på klättercentret så försökte jag att klättra upp för en väldigt lätt (6a?) led på den höga väggen och jag kom upp till runt hälften innan det helt satte stopp. Det var på den tiden då jag föredrog att gå på de svårare lederna utan att ha värmt upp då jag starkt trodde att min uthållighet försvann redan efter 9 meter uppvärmning (tror fortfarande att det var sant, men det betyder bara att min teknik och uthållighet var fördjävlig).

Efter topprepskursens andra tillfälle så stannade jag kvar min kompis och vi spanade in boulderväggarna och hittade ett väldigt häftigt blått problem som vi projektade. Jag tror däremot att vi aldrig klarade av det innan de bytte ut problemen... Någon vecka senare så satt vi alla och höll på med ett rött problem som vi alla kom närmre och närmre på och efter någon vilodag kom vi tillbaka och då satte vi vårat första röda problem. Efter drygt två och en halv månad så tror jag att jag satte mitt första svarta problem och jag kommer ihåg hur jag kunde jobba i två veckor på ett enstaka svart problem (kommer fortfarande ihåg hela sekvensen och skulle kunna bygga samma problem på en kvart...) och när man väl tog det så var man överlycklig. Två av dessa kommer jag ihåg väldigt bra och de är även idag några av de bästa problem som jag gjort.

I mars eller så i år så tog jag mitt första vita problem (som jag nog skulle graderat som svart om jag ska vara ärlig) och under en period på runt två-tre månader så tog jag runt fem vita problem.

Nu den senaste tiden så känner jag att jag tagit steget till vitt då jag tagit ett dussin vita problem på tre veckor och på de flesta vita som jag testar så är det bara något move som ligger i vägen och jag tar de flesta svarta problemen onsight eller på andra försöket. Detta är något som jag är väldigt nöjd över och jag hoppas på att min framgång fortsätter så här.

Jag ska även passa på att höjja ribban lite och sätta målet till att ta en 7C innan året är slut. Houdini vet jag att jag kommer att klara av innan året är slut, men jag får lägga den som "reservmål".

Idag var jag på klättercentret och njöt av de nya problemen som satts upp. Det första jag gjorde efter att ha värmt upp var däremot att testa ett vitt problem som jag hade varit rätt nära på att ta den tidigare sessionen och på första försöket så var jag väldigt nära på att sätta dynon till slutjuggen och jag hade försökt fler gånger ifall det inte funnits så mycket intressant på övervåningen. Onsightade två svarta och tog två andra på andra försöket och satte även ett vitt problem. Hittade också två andra vita problem som är väldigt intressanta och inom räckvidd så vi får se i övermorgon då jag troligtvis inte har några nya problem att göra. Imorgon ska jag tyvärr fixa bilen min så jag hinner nog inte klättra då.

[olander08]

Lyckades fixa bilen i någorlunda bra tid så jag hann dra till klättercentret i 1.5 timme. Det gick bra och jag gjorde lite framsteg på ett vitt problem och tog resten av de svarta som jag inte hade gjort.

Nu till det bästa; Deep Water Soloing idag och bouldering imorgon. Sjukt taggad!

[olander08]

Ja, i fredags blev det DWS och det var sjukt kul. Jag och två kompisar åkte ut till Värmdö och blåste upp en liten båt och åkte ut till Lilla Gässholmen där det fanns en hög (10-12m) lätt överhängande klippa med några leder på.

Gjorde några coola leder som gick upp till toppen. Väl uppe så stod jag och min kompis och tittade ner i det mörka vattnet (det var rätt mörkt ute så vattnet var svart). Tanken var att vi skulle hoppa uppe från en platå som var bedömt 13m ovanför vattnet, men för att vara säkra på djupet så fick kompisen i båten mäta. Vi hade ett 9m långt rep som han band fast en sten i och släppte ner och det visade sig att det var över 9m djupt och då fanns det ingen anledning till att inte hoppa! Mina tidigare erfarenheter av att hoppa i vatten var från 7an för ungefär 10 år sedan så läskigt var det, men väl i luften så kändes det riktigt skönt. Adrenalinet strömmade ut i kroppen och jag slog i vattnet förvånansvärt mjukt.

Dagen efter så drog jag till Nockeby där jag inte stannade i mer än 20 minuter då allt jag försökte mig på verkade helt omöjligt så jag drog hem lite smått besviken.

Var på klättercentret igår och försökte på några vita och körde ett grymt campuspass då tanken var att vila idag, så jag körde mig helt slut. Jag bestämde mig också för att ta min träning ett snäpp mer seriöst så nu är jag extra noga med vad jag äter och ska börja springa runt tre dagar i veckan. Idag så sprang jag fyra kilometer och det gick rätt bra, även fast jag ville springa två till men med tanke på att jag ska klättra imorgon och med vetskapen om att min träningsvärk brukar bli extrem när jag är ovan med att springa fick det räcka med två. Sjukt skön känsla i benen efteråt, så jag är säker på att jag kommer fortsätta springa, dels för att bränna kalorier och dels för att få bättre uthållighet, allt för att främja klättringen!

[olander08]

Hållit igång två veckor i rad nu, varav fyra dagar ute och en dag löpning. Igår drog jag förbi Nacka Kvarn och efter att ha burit två crashpads, en ryggsäck och en chalkbag svettandes över bäckar, uppför klippor och genom buskar hittade jag till boulderväggen. Väl där var jag delvis uppvärmd på grund av vandringen så jag bestämde mig för att försöka onsighta en 6C, Äcklet. Tyvärr så hade jag tappat bort föraren under vandringen, så jag visste inte vart den slutade och antog att den slutade på den stora slopern ungefär två meter från marken. Det visade sig senare att den gick lite högre upp så det blev ingen onsight, men för att vara en 6C kändes den soft.

Jag försökte mig på ett annat problem som var rätt häftigt som klättrade en liten slopig arête som jag gjorde rätt fort, Snusket 7A. Vidare kände jag på lite andra problem men då det var svårt att ens hitta vart de startade begav jag mig därifrån rätt snart.

Idag begav jag mig iväg till klättercentret tidigt för att hinna innan de obligatoriska eftermiddagsköerna innan Eugeniatunneln blev för långa. De höll på att bygga nya problem och då jag inte riktigt hade något annat projekt att göra förutom en gammal vit så hade jag inte mycket till val. Testade en ny beta som visade sig vara rätt för mig och efter ett par försök så satte jag den. Väldigt roligt problem som tagit onödigt lång tid att göra, vilket nog var en bra sak då jag verkligen uppskattade att jag tog den. En dryg timme senare var de klara med de nya problemen och det stod nog 20 personer och trängdes kring de enda nya problemen på nära tio dagar och jag drog rätt snabbt då jag inte orkade trängas. Istället körde jag lite deadhangs och fortsatte jobba på min assisterade enarmchins för att bygga upp styrka i armarna.

I helgen så ska jag dra ut till långholmen och fortsätta jobba solo på Houdini. Blev riktigt, riktigt taggad då jag kollade på en video som den är med i. Det är just nu mitt enda mål och jag ska ta den så snart det är möjligt, vilket förhoppningsvis är inom kort. Jag ska försöka klämma in minst en session där varannan vecka tills jag tar den.

[olander08]

Jag var vid Brudberget i lördags med två kompisar. Satte några fina problem och hittade ett projekt som jag ska ta i höst, Crossroads 7B. De problem som jag tog var Baggawaghita 7A och Gautama 6C.

Nu har det gått ett drygt år sedan jag började klättra och jag har nått mitt mål vilket var att ta en 7B innan årets slut. Jag tog den mycket tidigare än så, 20/6 och fortsättningen såg ljus ut. Jag har inte tagit några fler 7B, då jag inväntar kallare väder och bättre förhållanden. Mitt nuvarande mål är att ta Houdini 7B+ innan årets slut så det är det som jag för tillfället jobbar på...

Passar på att skriva ner mitt scorecard:

7B
Kvartersfuriren, Larsboda

7A+
Undercover Lover, Hagaparken

7A
Baggawaghita, Brudberget
Snusket, Nacka Kvarn
Power pull, Lilla Essingen
DEA, Larsboda
Televinken, Orminge
Nu eller aldrig, Kolartorp
She's a bitch, Brudberget
BlocBusters (who u gonna call?), Snuggtaskeberg

Förhoppningsvis börjar jag skicka på riktigt snart ;)

[olander08]

Igår drog jag och en kompis förbi Kärsön i hopp om att få klättra två problem, Jolly Roger 7A och Biltjuven från Tumba 6C (som ska vara en av de finaste sexorna), men olyckligtvis så glömde jag att packa ner crashpaden och vi kollade mest runt. Då de inte finns särskilt många intressanta problem där så blir det nog inte tal om en resa dit igen på ett tag.

Idag drog vi förbi Farsta Strand för kolla in klippan där och den var intressant. Fanns några lättare problem som jag tog och även Jimpans buttstart 7A sattes. Problemet följer en överhängande spricka och det är egentligen endast ett svårt move; att från sittande position och ett bra grepp gå långt upp till en vertikal sidepull. När jag först testade movet så kändes det väldigt svårt; jag slappade bara greppet och föll genast ner. Anledningen till detta var att jag endast använde rå styrka och inte fick något tryck ifrån benen, men så fort jag insåg att det nästan enbart låg i att använda benen rätt så flög jag upp för väggen och det kändes lätt.

Jag var väldigt taggad på att göra Bang that! 7B som är en travers som leder in till och upp för Jimpans, men traversen visade sig vara svårare än vad graden föreslog (endast traversen är 6C+). Det gick även en fin 7A+, Ling, som jag försökte lite på. Den känns möjlig och med lite hjälp ifrån kylan är den nog möjlig. Hit blir det definitivt fler besök i framtiden.

Nästa helg blir det nog en tur till Kolartorp där jag ska ta Sweet och Brandbilen, båda 7A, och förhoppningsvis lite fler problem.

[olander08]

Snart är det dags att åka på seminarium med Chris Sharma och Said Belhaj!

[olander08]

Var borta i Orminge och klättrade idag. Jag var senast här för en dryg månad sedan och jag provade samma problem nu som jag gjorde då och det känns som att det blivit några förbättringar. Nästa månad så tar jag dom ;)

Jag lyckades äntligen ta Freddes Highball 7A (+ i föraren), ett problem som inte är superhögt (såvida man inte toppar ur, vilket är ren galenskap!) men som ligger väldigt nära en 30-40 meter hög tall och man tvingas göra ett hyfsat svårt flytt medan man är lite layback och ifall man missar så är risken stor att man flyger in i trädet.

Jag har provat problemet alla gånger som jag varit i Orminge och haft framsteg vid varje session. Första gången så var det bara något enstaka försök då det var svårt att se vart greppen var och hur man skulle klättra. Andra gången så lyckades jag lista ut lite mer ur sekvensen och var rätt nära på att ta det. Det enda som hindrade mig var det psykiska; att våga lita på kroppen och göra flyttet till crimpern. Idag däremot så hade jag väntat mig att ta något nytt, så jag kände mig tvungen att satsa lite i slutet av sessionen och lyckades sätta movet. Föll däremot pga några andra anledningar ett par gånger innan jag tog det. Lyckades även få med min andra ascent på film som jag bifogar nedan:

TBqOK3xnJ2g

Problemet slutar där jag hoppar ner. I klippet så överväger jag faktiskt att fortsätta upp och toppa ur, men ändrar mig och hoppar ner :p

Jag är jävligt nöjd med mitt grymma flow och hur "snyggt" jag klättrar i klippet!

[olander08]

Lite drygt tre månader kvar innan årsskiftet och jag har inte tagit Houdini än, vilket är mitt mål för året. Jag har varit och känt på problemet lite kort två gånger och bildat en liten uppfattning om vad som krävs för att jag ska kunna klara av det och jag har nu börjat träna speciellt för att kunna klara av det. Idag på klättercentret så gjorde jag lite liknande moves som simulerar första dynon och movet där man bumpar upp vänsterhanden till en pinch.

Då jag känner att jag behöver öka mitt tryck mellan händerna så att jag klarar av att hänga kvar efter första dynon och sedan bumpa upp vänstern så har jag hittat en rätt nice campusrutin på en överhängande vägg på klättercentret och även börjat köra lite flyes vilket jag tror kommer hjälpa. I och med att vädret börjat bättra sig för bra stick så ska jag träna vidare specifikt för detta problem och även köpa ett par nya skor och försöka dra iväg om drygt två veckor eller så för att se vart jag ligger.

[olander08]

Var på långholmen idag och nötte Houdini. Jag köpte ett par nya Solutions för just detta tillfälle och de gjorde stor skillnad att ha ett par nya skor med en bra edge istället för ett par runda och slitna.

Jag började öva på första dynon och jag touchade kanten första gången jag provade. Efter några fler försök så är jag nära på att sticka dynon så jag bestämmer mig för att öva på de andra moven. Jag campusade upp till kanten och satte upp vänsterfoten mot väggen och hälade med högern, och bumpade upp vänsterhanden till pinchen. Föll på det efterföljande movet då man slappar upp på läppen. Jobbade vidare ett tag och dagens bästa försök var då jag satte första dynon, men dabbade min spotter och lyckades planta fötterna och bumpa upp till pinchen, men jag föll när jag skulle slappa läppen. Jag lyckades dock göra movet till läppen och från läppen och upp till juggen, så jag är säker på att jag tar den nästa gång jag åker dit, vilket lär bli inom en månad!

Det jag har lärt mig är att jag måste få upp min open crimpstyrka i högerhanden och träna upp lite mer tryck mellan händerna så att säga. Lyckad session!

[olander08]

Jag var borta i Nacka Kvarn idag och körde rep. Vi började med att värma upp på en 6b+, som var något blöt men ändå rätt okej. Lyckades inte onsighta, så jag körde den bara upp och sen på topprep. Min polare hade lite otur när han skulle klippa fjärde bulten och när han tagit ut mycket rep och skulle klippa, men misslyckades och föll sex-sju meter och var drygt en meter från marken när det tog stop. Detta var ju inte särskilt bra för ledsinnet, men jag beslutade mig för att försöka onsighta Totalvägra, 7a.

Den är rätt hög och med, enligt mig, väldigt få bultar. Började rätt fint och lyckades komma upp till tredje bulten (efter att ha använt en bult på en intilliggande route då jag upplevde det som för läskigt utan). Efter att ha restat och försökt bygga upp modet att fortsätta ovanför bulten och försöka ta mig till den fjärde bulten, som säkert är tre meter ovanför den tredje, sätta i en quick draw och klippa, utan att falla. On sight, vilket betyder att jag inte vet när nästa bra grepp kommer.

Fegade ur och försökte lite på topprep, men även det var hyffsat läskigt. Avrundade med att ta en 7a+, Ganska kul, på blocket. De lite kortare, bouldrigare routsen passar mig mer ;)

[olander08]

Kom precis hem efter 4.5h på klättercentrets 50 Fresh. Jag hade laddat upp inför detta genom att vila två dagar och det gav resultat. Jag lyckades ta fyra vita problem (varav två flash) och satte även sex svarta (som gav poäng). Man skulle lägga ihop de tio bästa problemen man gjorde, så jag försökte klämma in så många vita som möjligt och sedan komplettera med svarta.

Blev lite trött på slutet, men lyckades ändå nå tio problem och jag är nöjd över att ha tagit fyra vita på en session, då mitt tidigare rekord har varit två, om jag minns rätt (tyvärr kändes två av de vita som rätt softa, men är dom vita så är dom!).

[olander08]

Kom precis hem från att ha varit på Långholmen och kört lite true hardcore night bouldering på Houdini. Många break-throughs och en stor motgång...

Jag började med att sätta dynon efter ett par försök och när jag visste att jag klarade av dynon så började öva på den resterande delen. Jag hade ännu inte lyckats slappa upp på slopern och lägga upp vänster häl, men på första försöket så klarade jag av att ta slopern vilket boostade min moral. Kanske skulle detta vara dagen? Det återstod alltså att lägga upp vänster häl och att länka ihop dynon med resten, så jag resonerade så att ifall jag satte dynon och kom vidare upp till slopern så skulle adrenalinet göra så att jag skulle få upp hälen, så jag körde hela från början. Jag hade däremot problem att få upp fötterna efter att jag tagit dynon och jag var rädd att jag skulle trötta ut mig för mycket så jag skippade dynon och hoppade upp till kanten istället.

Efter dryga tio försök så lyckades jag få upp vänsterhälen och kunde ta mig upp till den stora juggen. Jag hade alltså "klarat" den, men utan att ha börjat med fötterna på väggen så nu återstod bara att lösa hur jag skulle dynoa och efter några försök så insåg jag att allt handlade om hur man drog med högerarmen. Det bästa försöket jag gjorde var när jag satte dynon och tog mig upp till slopern, men jag hade lagt min höger häl lite fel så jag gled av när jag släppte för att göra det sista movet. Saken var klar, jag trodde att jag skulle klara den på nästa försöket så jag gick ner till bilen för att slå på halvljusen för att göra det lite enklare. Dumt nog så struntade jag att ta av mig ena klätterskon, och hoppade med halva vänsterfoten i mina kängor och halkade. Nu sitter jag här med en eventuellt bruten fot och väntar tills nästa gång jag kan stå på mina vänstra tår ordentligt, för den dagen så tar jag Houdini.

[olander08]

1 st bruten fot, en månads sjukskrivning, en månad hardcore campus, finger och överkroppsträning väntar. Det jag blev glad över var att doktorn sade att desto högre belastning desto snabbare läkning, så vi får se när jag kan börja använda foten igen.

[olander08]

Idag var jag och pressade på Houdini igen, tur är att den inte belastar min fot särskilt mycket då jag inte vill börja klättra inomhus (eller någon annanstans än Houdini egentligen) med den än.

Oturligt nog så hade jag glömt bort tekniken som krävs vid den inledande dynon och jag lyckades inte komma längre än att hänga kvar i några sekunder innan jag var tvungen att släppa, de första tre halvtimmarna. Då lyckades jag lista ut hur jag behöver göra (igen...); jag måste hålla kvar högerhälen... länge! Innan så hade jag bara "hoppat" iväg med fötterna (kan ha berott på frakturen i vänsterfoten). Efter att jag listat ut detta så fick jag besök av två andra killar som kom gående med en crashpad på varderas rygg medan jag satt i bilen och värmde upp mig.

Det var kul att äntligen få besök av några andra klättrare, vilket jag inte haft nöjet att uppleva på långholmen. Jag delade med mig av min beta och såg hur de grymt lätt tog sig förbi första dynon, men hade lite problem med att slappa upp på läppen, något som inte varit något problem för mig. Jag gjorde mitt sista press efter drygt 2.5h klättring vilket varit mitt bästa hittills, jag lyckades slappa upp till läppen från marken, men när jag skulle släppa fötterna så gled jag av då jag inte hade vänsterpinchen rätt. Nu blir det en eller två dagars vila och kolhydratsuppladdning innan jag beger mig dit för sista gången med syfte att ta Houdini (förhoppningsvis). Kul var även att de andra grabbarna även dom var riktigt, riktigt nära på att ta problemet.

Jag längtar så mycket till de press då jag äntligen får upp vänsterhälen och då med lätthet kan sträcka mig upp till juggen på toppen och det ska bli intressant att få veta hur jag kommer känna mig då jag toppar ur. Det lär bli rätt episkt då jag haft mitt sikte på denna boulder ett bra tag nu och tränat specifikt för att ta den...

Jag väntar med att skriva här tills jag tagit den, hur lång tid det än dröjjer. Förhoppningsvis väldigt, väldigt snart!

[olander08]

Och idag hände det. Första 7B+ avklarad efter mycket, mycket slit och min belöning är att jag äntligen är fri att göra vad jag vill. Förhoppningsvis hittar jag snart ett nytt projekt som jag kan lägga ner lite tid på.

Direkt efter så drog jag förbi klättercentret och där var min prestation en bit under medel, sannolikt pga alla Houdini-sessioner, min brutna fot och att jag inte varit där på drygt två och en halv vecka. Nu blir det ändring på det då säsongen börjar ta slut för min del och vinterns hårdträning inför den kommande våren startar. Det blev inte mycket gjort utomhus denna höst, men jag är ändå nöjd att jag tog mitt mål, vilket var att sätta Houdini innan årsskiftet.

Målet med 2010 är att sätta min första 8A och jag är beredd att dedikera den tid som behövs för att nå det.

[monocle]

Riktigt starkt jobbat olander08. Jag vill bara varna dig lite... steget mellan 6c och 7a är oftast jäkligt långt, men steget mellan 7c och 8a är fanemig tre gånger så långt. Jag flashade min första 7c för två år sedan, men har mycket svårigheter med 8a. :)

[olander08]

Riktigt starkt jobbat olander08. Jag vill bara varna dig lite... steget mellan 6c och 7a är oftast jäkligt långt, men steget mellan 7c och 8a är fanemig tre gånger så långt. Jag flashade min första 7c för två år sedan, men har mycket svårigheter med 8a. :)

Tack för feedbacken!

Jag är väldigt osäker på vart jag exakt ligger på gradskalan i dagsläget då jag inte provat några andra problem än Houdini de senaste månaderna och då jag gissar på att Houdini passade mig relativt bra (förutom den inledande dynon) så är jag rädd för att jag kanske överskattar min förmåga, något jag måste ta reda på så snart som möjligt.

Något som jag dock förstår är att svårigheten för varje steg upp i gradskalan ökar exponentiellt och att mina framsteg ej kommer att vara linjära med tiden. Däremot finns det inget som motiverar mig starkare än att misslyckas och detta kommer jag att använda till min fördel.

I dagsläget så har jag precis börjat träna hårt igen inomhus sedan min fotfraktur och planen är att träna 15 timmar i veckan i tre veckor till (de senaste tio dagarna har jag tränat nio gånger) och jag planerar att öka träningen med fem timmar i veckan varje månad tills kroppen säger ifrån.

Jag planerar även att sätta mig in ordentligt i hur jag bäst kan strukturera min träning och optimera min kost så fort jag får lön och kan beställa hem lite litteratur, allt för att skapa så bra förutsättningar för min utveckling som möjligt. Jag lever för att utvecklas till en bättre klättrare och jag kan inte se hur det kommer att ändras de närmsta åren.

Imorgon börjar jag (tyvärr) jobba igen efter en månads sjukskrivning och jag kommer göra den största uppoffringen som jag någonsin gjort. Jag jobbar som brevbärare på citymail i Danderyd och jag kommer få möjligheten att välja tre nya utdelningsområden. Tidigare har jag endast haft ett halvt område med portar (höghus) och resten villaområden (vilket innebär att man endast sitter på en moped och brummar runt hela rutten), men imorgon så ska jag försöka byta till mig så många portar som möjligt, vilket kommer innebära att jag kommer få överge lyxen att åka moped hela dagen och springa upp och ner för trappor i högt tempo istället. Detta medför även ett betydligt jobbigare förarbete vid sorteringen av post, något som jag hatar över allt annat på denna jord (det som kommer närmast detta hat är mitt hat för att springa upp och ner för trappor och dela post :cool:)...

[olander08]

Mycket klättring den senaste tiden, men inget utomhus förutom en kort repsession förra helgen i Bålsta.

Idag så körde jag rep med en kompis vilket gick väldigt bra. Förutom att jag avslutade två svarta boulderproblem som jag varit nära på innan så var jag ett move ifrån att onsighta en 7a+ på höga väggen (körde den inte igen då jag var mer motiverad att prova andra saker), flashade en 7a och kom strax över hälften på mitt flashförsök av en 8a. I slutet så provade jag även en 7b jag nog skulle klarat av ifall jag var färsk. Morgondagens bouldersession kommer bli den femte raka dagen och jag kommer nog vila på söndag.

Jag överraskade definitivt mig själv och visste inte varifrån min uthållighet kom ifrån. Det kan möjligtvis vara pga den väldigt utförliga uppvärmningen eller kanske helt enkelt att min träningschock gett resultat. Det är nästan så att jag skulle vilja offra en vecka eller två på att försöka projekta den 8a som nu finns på klättercentret. Vi får se hur det blir.

[olander08]

Det har inte hänt så mycket under den gångna månaden, men jag har legat i och klättrat så mycket som möjligt. Det har varit svårt att köra fem dagar i rad för att sedan vila en, då kroppen sagt ifrån, men jag ökar successivt så fort det går. Var även sjuk och tog mitt längsta träningsuppehåll på sex dagar! Det var inte särskilt roligt, men jag tror att min kropp behövde lite återhämtning.

Som mål för 2010 har jag följande:
Spendera minst en månad utomlands på diverse klätterdestinationer.
Ta min första 8A boulder.

Sen har jag ett hum om vilka boulderproblem jag vill ticka under året. En sak är iaf säker; det kommer bli det hårdaste och bästa året hittills!

Jag har lyckats få ett nytt jobb sedan två veckor tillbaka så jag slipper citymail-träsket och har det fysiskt sett lugnare på dagarna som budbilschaufför!

[olander08]

Det har inte hänt så mycket intressant sedan årsskiftet, därav bristen på uppdateringar. Förutom den här helgen då.

I fredags var det smygpremiär på klättercentret 2, det i särklass bästa klättergymmet i Sverige och jag vågar säga det trots att jag endast besökt de andra tre som finns i Stockholm.

Planen var att köra ungefär lika mycket på k1 och k2, men efter de två underbara besöken jag haft där de senaste två dagarna så kommer jag nära inpå enbart hänga på k2. Allting där är i absolut världsklass och det kommer kunna hållas många internationella tävlingar där i framtiden. Lokalen är stor och fräsch, med plats för många framtida förbättringar. Boulderväggarna finns i många varierande lutningar och former, korta såväl som riktigt långa och höga. Repväggarna är också väldigt intressanta, speciellt den stora elefanten som lär få de mest inbitna bouldrare till att knyta in.

Något som jag tycker det lyckats extra bra med är spridningen av svårighetsgraderna på problemen. På övervåningen finns det en drygt 10-15 meter lång bouldervägg med snälla lutningar och enbart blåa (och några röda) problem för de som är nya på det här med klättring och är perfekt att värma upp på. Där finns det även en mycket lång och extremt överhängande vägg (nästan tak) som är k2's svar på k1's tunnel, något som jag måste säga kommer bli mycket intressant i framtiden när det gäller att träna uthålligheten i takmiljö, samt många fler omväxlande väggar. På den nedre våningen så finns väggarna som de lär har alla bouldertävlingar på, som nästan enbart är fylld med svårare problem pga de mindre snälla lutningarna.

Trots mängden folk som var där igår så var det inte svårt att välja vilket problem/vägg man ville klättra på utan att behöva köa och vänta länge mellan försöken.

Det enda jag har att anmärka på är parkeringssituationen; två timmar med p-skiva på ett någorlunda begränsat utrymme, och tio kronor timmen på de andra platserna, något som kan bli dyrt om man måste klättra under peak-timmarna och inte hittar någon plats. Men det är ändå värt det!

Nu gäller det bara för mig att hitta de sätt jag återhämtar mig snabbast på för att kunna spendera så mycket tid där som möjligt. Jag får se hur det går med lite Carbo och EAA.

Nu får jag vänta ett par timmar innan jag drar dit igen!

[olander08]

Kom precis hem ifrån ett av de bästa passen på månader. Tog mitt första gröna problem (som dock borde varit vit) och flashade ett vitt. Körde även ett väldigt coolt vitt problem som var rätt hårt. Kommer även att ta ett till vitt när jag kommer dit fräsch imorgon. Utöver detta så körde jag även en hel del svarta problem, varav ett par var flashes.

Sen provade jag även att maxa i bänken. När jag var som starkast när jag gymmade och vägde drygt 7-8kg mer så tog jag som mest 95kg och var riktigt nära på 100kg och idag efter ingen bröstträning på två-tre år så tog jag 90kg hyfsat lätt och skulle nog klara 95kg imorgon, då ja körde efter 2.5h bouldering. Rätt imponerande att ja lyckats behålla den styrkan trots att jag endast klättrat.

Längtar redan till de fjärde raka passet på k2 imorgon. Jag kommer lätt köra en hel vecka utan vila nu när det precis öppnat!

[pazzion]

Har läst igenom hela journalen och måste säga att du har utvecklats otroligt bra sen du började! Mycket rolig journal också! Jag följde med en vän igår och testade på klättring för första gången någonsin, och kände direkt att detta kan vara något som jag kan fastna för! Det var skitroligt! Fortsätt skriva en rolig journal så skall jag med nöje följa den och hämta inspiration att komma igång vid sidan av mitt gymmande!

[olander08]

Har läst igenom hela journalen och måste säga att du har utvecklats otroligt bra sen du började! Mycket rolig journal också! Jag följde med en vän igår och testade på klättring för första gången någonsin, och kände direkt att detta kan vara något som jag kan fastna för! Det var skitroligt! Fortsätt skriva en rolig journal så skall jag med nöje följa den och hämta inspiration att komma igång vid sidan av mitt gymmande!

Tackar! Du får vara försiktig för det är grymt lätt att fastna ordentligt. Vart klättrade du? Det är alltid motiverande när någon svarar i tråden.

I söndags så tog jag för övrigt mitt första grön-markerade problem. Det var lite roligt, men tyvärr så var den övergraderad enligt mig. Väldigt udda då de hade graderat ner en massa vita till svarta, gröna till vita och vita till gröna, men den stod kvar som grön. Kul om de inte graderar ner det till vitt i framtiden.

Idag så började jag projecta några problem och det finns många vita som jag kommer att klara av i framtiden. Jag lyckades även överraska mig själv ett par gånger då jag klarade av att göra många saker som jag sett några riktigt duktiga köra och tyckt det sett riktigt svårt ut.

Idag var jag där med fem polare och det känns skönt att jag lyckats få alla att bli riktigt motiverade, något som hjälps av öppningen av k2. Det lär bli en hel del roliga klätterresor i framtiden. Det är även extra motiverande att se en massa kända svenska klätterprofiler på k2, t ex. Björn Strömberg, Henrik Bolander, Stefan Wulf, Anja Hodann, Peter Bosma, Scott Mooney och en massa andra som klättrar grymt hårt. Det kommer inte bli svårt att hitta inspiration och motivation i framtiden!

[olander08]

Det har gått drygt två månader sedan min senaste tur utomhus (om vi exkluderar tio minuter i -8 grader för att konstatera att det inte är värt att ens försöka vid så kalla temperaturer, även detta för en dryg månad sedan). Det är nästan så att jag ringer och sjukskriver mig en vecka för att åka på en spontan resa till varmare breddgrader, vilket jag nog skulle gjort om det fanns möjlighet att vara ledig så länge från mitt jobb. Tyvärr så går det inte för tillfället så jag får nöja mig med att krama plast tills vidare.

Så länge snön ligger kvar och minusgraderna håller i sig så lär det inte bli så många nya inlägg då inte mycket intressant brukar hända när man kramar plast, men någon uppdatering då och då slänger gärna in. På K2 har jag den senaste veckan spenderat lite tid på ett vitt problem som jag vill göra väldigt mycket och vet att jag nu är tillräckligt stark för att klara av, men det har helt enkelt inte blivit av då jag varit mer motiverad till att variera mina sessioner med att inte fastna för länge på ett och samma problem. Detta trots att jag känner att jag utvecklas bäst genom att börja jobba på ett problem som jag inte känner mig tillräckligt stark för att klara av och sedan efter lite tid bygga upp den nödvändiga styrkan för att klara av det. Kalla det placebo eller något, men det är nog bara för att man lättare märker små förbättringar som hela tiden sker. Det är i alla fall vad jag intalar mig då jag bara väljer att spendera högst en halvtimme på majoriteten av problem som ligger nära min limit.

Idag var jag på K1 (andra besöket på tre dagar!) och hade en bra session där jag tog tre nya vita problem, varav ett riktigt häftigt problem som krävde mycket dynamik och power-endurance. Ett problem som jag tidigare klassat som omöjligt att göra inom en rimlig tidsram. Tilläggas bör att det var fjärde dagen utan vila vilket gör det mer rewarding.

Jag har börjat känna att min kropp börjat vänja sig vid tyngre belastning och mindre vila, vilket nog är en kombination av större fokus på återhämtning (snabba kolhydrater och eaa efter varje pass) och tyngre träning. För närvarande så kör jag fyra dagar träning följt av en dags vila, men med tanke på dagens prestation så är det möjligt att jag kör en session imorgon för att se hur det känns.

Tyvärr så har jag lite ont i vänstra ringfingret när jag crimpar, som troligtvis uppstått pga för mycket closed crimp på det vita projektet på K2 som jag jobbat mycket med. Det är inget som hindrar mig när jag klättrar, men om det inte försvinner inom en vecka så får jag nog ta till försiktighetsåtgärder för att undvika långvariga skador. Jag måste börja avvänja mig från att köra closed crimps då jag märker att min open crimp styrka inte riktigt utvecklas lika mycket, vilket kan hindra mig från att göra vissa problem och även medföra allvarliga skador som jag vill undvika.

För att summera; träningen går bra som alltid, men vädret hindrar mig från att få den riktiga inspiration man endast får från att testa sig på riktig sten.

[burre]

Grym journal! Kul att du tar dig tid att skriva lite mer utförligt kring problemen du kör. Bra utveckling oxå. Keep it up!

[olander08]

Efter att jag skrev det förra inlägget så klättrade jag inte på fem dagar för att vila fingrarna, men jag lyckades ändå klämma in ett gympass på K2. Körde bland annat weighted chins och gjorde tre reps med 35 eller 40kg extra, vilket jag inte ännu bestämt är bra eller dåligt.

I fredags var det 50 fresh och jag blev inte imponerad, om jag ska vara helt ärlig. Musiken som spelades passade inte riktigt in, det var väldigt få problem uppe på väggarna (vilket tillsammans med folktätheten skapade stora köer) och det var väldigt kvavt pga alla människor. Men det kanske bara vara i mitt huvud då jag inte presterade särskilt bra, på grund av ett antal anledningar.

Mina två ringfingrar kändes inte okej, även fast de kändes bättre än vad det gjorde det förra passet, vilket ledde till att jag vilade under lördagen. Jag körde däremot igår och idag, och jag kan nu konstatera att jag inte ska köra med samma intensitet jag kört innan, utan prova med att vila varannan dag och undvika nästan alla crimpers. Jag ska även försöka få tag på lite antiinflammatoriskt medicin och se om det hjälper något.

Istället blir det mycket slopers och pinches, kombinerat med en del styrketräning och diet. Om jag lyckas få bort några kilon bör det minska den framtida belastningen på fingrarna (och även göra de starkare relativt min kroppsvikt!).

Fick även i fredags hem en ny bok, 9 out of 10 climbers make the same mistakes av Dave Macleod, som jag lyckats plöjja igenom 50 sidor av och den verkar definitivt vara värd pappret den är tryckt på. Jag hoppas att den eventuellt täcker skador och kost, men det är inget jag lyckats hitta än.

Hursomhelst så blir det lite styrketräning imorgon på K2, jag ska försöka komma ihåg vad jag gör så att jag kan använda det som referens i framtiden för att se min utveckling.

[Jontez]

Kul att jag hittade hit :) provade på klättring i lördags för första gången och det var grymt kul! Körde i västberga och körde bouldering, jäklar vad tungt det var. Vet inte hur lätta dom ledarna var som jag klarade, men jag tror dom lättaste dom hade var 4c eller så.. kanske var sånna jag klarade... dom var iaf märka med blå tejp -> lättast. Har fortfarande träningsvärk i underarmarna så det verkar ju ta en del :) Hoppas på köra ett pass i helgen så ska jag kolla nivån på lederna... tror iof dom kör nya leder på fredag

[olander08]

Kul att jag hittade hit :) provade på klättring i lördags för första gången och det var grymt kul! Körde i västberga och körde bouldering, jäklar vad tungt det var. Vet inte hur lätta dom ledarna var som jag klarade, men jag tror dom lättaste dom hade var 4c eller så.. kanske var sånna jag klarade... dom var iaf märka med blå tejp -> lättast. Har fortfarande träningsvärk i underarmarna så det verkar ju ta en del :) Hoppas på köra ett pass i helgen så ska jag kolla nivån på lederna... tror iof dom kör nya leder på fredag

Det är både kul och grymt bra träning!

De brukar byta problemen och lederna oregelbundet, hittills så har de inte bytt ut några av de problemen som finns på den snällaste väggen på övervåningen, utan bara adderat några få sedan öppningen. Tyvärr så byter de alldeles för sällan för mitt tycke, men jag ska prata lite med de som håller i allt för att försöka pressa de till att byta oftare och börja bygga en systemvägg och campusbräda, samt hänga upp några greppbrädor. Det jag drömmer om är en hörna a la school room där man verkligen kan "träna" för att bli stark.

[Jontez]

Det är både kul och grymt bra träning!

De brukar byta problemen och lederna oregelbundet, hittills så har de inte bytt ut några av de problemen som finns på den snällaste väggen på övervåningen, utan bara adderat några få sedan öppningen. Tyvärr så byter de alldeles för sällan för mitt tycke, men jag ska prata lite med de som håller i allt för att försöka pressa de till att byta oftare och börja bygga en systemvägg och campusbräda, samt hänga upp några greppbrädor. Det jag drömmer om är en hörna a la school room där man verkligen kan "träna" för att bli stark.

Vart menar du någonstans? För västberga byter grepp sista fredagen varje månad. Men du kanske pratade om solna :)

[olander08]

Vart menar du någonstans? För västberga byter grepp sista fredagen varje månad. Men du kanske pratade om solna :)

Du snackar alltså om Karbin, jag trodde att du menade Klättercentret 2 på telefonplan.

[Jontez]

Du snackar alltså om Karbin, jag trodde att du menade Klättercentret 2 på telefonplan.

Ah precis, karbin :)

[olander08]

Igår inledde jag klättersäsongen med ett snabbt besök på Ålstensblocket. Det var strålande sol och väldigt bra förhållanden så jag visste att de skulle gå bra. Jag hade gjort ett besök här tidigare i Januari detta år då jag gjorde ett par försök på Paladinos Arete, 7A, som är ett riktigt fint överhäng, men upptäckte att det var för kallt för att klättra. Idag gick det bättre.

Jag började med att ta Paladinos Arete på andra försöket och gick senare vidare till ett kort problem strax två-tre meter till höger om 7An, Bluto, 7A+. Man startade på två små crimpar och skulle sedan med dåliga fötter catcha till en bra pinch. Därefter var det bara att mantla. Den såg inte särskilt svår ut och jag planerade att onsighta den, dvs. ta den på första försöket utan beta.

Jag drog iväg från startpositionen till den dolda pinchen och träffade den perfekt, fötterna flög ut, men jag vägrade släppa. Jag klarade utsvinget och satte upp fötterna på väggen igen och drog mig statiskt upp med högern över läppen medan jag letade efter slopern på slabben med vänstern. Efter att man får den så är det rätt lätt att jobba sig upp över kanten.

Efter det beslutade vi oss för att dra vidare till K2, men jag planerar att göra fler besök på Ålstensblocket för att ta eliminationsvarianten av Paladinos Arete som håller 7B+ samt projektet på blocket som verkade mycket svårt.

[olander08]

Surfade runt på bloxc forumet där någon hade skrivit att Candyman 7A och En fråga om balans 7B, som ligger i Focksta, var torra. Så jag knappade in Focksta i GPSen och började köra. 7 mil senare parkerade jag utanför området och letade upp Candyman.

Efter några försök så kändes den väldigt svår och jag lyckades inte komma upp till slopern. Då kom det några andra bouldrare gåendes upp mot stenen som gav mig tipset att börja med högerfoten högt upp. Då flög jag upp till slopern och lyckades nästan nå toppen. Försöket efter det var jag uppe vid slopern igen och jag sträckte mig upp till en sidepull några decimeter under toppen, laybackade och sträckte mig till toppen. En till klassiker var gjord.

Därefter pulsade jag igenom knädjup snö in i skogen till stenen där En fråga om balans fanns. Det var en väldigt estetisk linje som såg väldigt svår ut. Efter att ha känt lite på greppen så lyckades jag lista ut betan och började försöka från starten. Jag lyckades komma upp och ta det näst sista greppet (att gå till det är kruxet), flyttade runt fötterna och sträckte mig efter toppjuggen, men missade precis. Efter ett par försök till klickade allt och jag fann mig vid samma situation igen, flyttade runt fötterna perfekt och drog hårt till toppen och fick den bra. Mantlade över den smått isklädda kanten och blev riktigt glad att jag hade klarat av den på en session.

Efter det åkte jag hem och reflekterade över helgen som blivit riktigt lyckad. En 7B, en 7A+ onsight och två 7A. Imorgon blir det nog K1 efter jobbet.

[pazzion]

Tackar! Du får vara försiktig för det är grymt lätt att fastna ordentligt. Vart klättrade du? Det är alltid motiverande när någon svarar i tråden.

Hehe, jag har nu fastnat ordentligt! Jag klättrar på Crux i Uppsala och har varit där 4-5 gånger nu och har som plan att komma iväg iaf en gång i veckan så länge som min ekonomi tillåter! Det är så sjukt kul just för att jag märker hur problem som var galet svåra en session klaras av utan svårigheter nästa session och hur jag blir starkare och starkare för varje gång som jag är och klättrar!

I söndags så tog jag för övrigt mitt första grön-markerade problem. Det var lite roligt, men tyvärr så var den övergraderad enligt mig. Väldigt udda då de hade graderat ner en massa vita till svarta, gröna till vita och vita till gröna, men den stod kvar som grön. Kul om de inte graderar ner det till vitt i framtiden.

Idag så började jag projecta några problem och det finns många vita som jag kommer att klara av i framtiden. Jag lyckades även överraska mig själv ett par gånger då jag klarade av att göra många saker som jag sett några riktigt duktiga köra och tyckt det sett riktigt svårt ut.

Idag var jag där med fem polare och det känns skönt att jag lyckats få alla att bli riktigt motiverade, något som hjälps av öppningen av k2. Det lär bli en hel del roliga klätterresor i framtiden. Det är även extra motiverande att se en massa kända svenska klätterprofiler på k2, t ex. Björn Strömberg, Henrik Bolander, Stefan Wulf, Anja Hodann, Peter Bosma, Scott Mooney och en massa andra som klättrar grymt hårt. Det kommer inte bli svårt att hitta inspiration och motivation i framtiden!

Hur mycket kostar det att klättra en gång på K2? Måste man ha sånt där kort osv. för att få klättra där?

Jag spenderar allt som oftast helgerna i Stockholm och är sugen på att testa på K2 då jag hört att det ska vara riktigt fräscht och bra!

[pazzion]

Surfade runt på bloxc forumet där någon hade skrivit att Candyman 7A och En fråga om balans 7B, som ligger i Focksta, var torra. Så jag knappade in Focksta i GPSen och började köra. 7 mil senare parkerade jag utanför området och letade upp Candyman.

Efter några försök så kändes den väldigt svår och jag lyckades inte komma upp till slopern. Då kom det några andra bouldrare gåendes upp mot stenen som gav mig tipset att börja med högerfoten högt upp. Då flög jag upp till slopern och lyckades nästan nå toppen. Försöket efter det var jag uppe vid slopern igen och jag sträckte mig upp till en sidepull några decimeter under toppen, laybackade och sträckte mig till toppen. En till klassiker var gjord.

Därefter pulsade jag igenom knädjup snö in i skogen till stenen där En fråga om balans fanns. Det var en väldigt estetisk linje som såg väldigt svår ut. Efter att ha känt lite på greppen så lyckades jag lista ut betan och började försöka från starten. Jag lyckades komma upp och ta det näst sista greppet (att gå till det är kruxet), flyttade runt fötterna och sträckte mig efter toppjuggen, men missade precis. Efter ett par försök till klickade allt och jag fann mig vid samma situation igen, flyttade runt fötterna perfekt och drog hårt till toppen och fick den bra. Mantlade över den smått isklädda kanten och blev riktigt glad att jag hade klarat av den på en session.

Efter det åkte jag hem och reflekterade över helgen som blivit riktigt lyckad. En 7B, en 7A+ onsight och två 7A. Imorgon blir det nog K1 efter jobbet.

Är det inte svårt att få fingrarna att fungera som de ska när det är så kallt? Jag upplever alltid en otrolig stelhet i fingrarna vid lite kyligare temperaturer...

[olander08]

Hur mycket kostar det att klättra en gång på K2? Måste man ha sånt där kort osv. för att få klättra där?

Jag spenderar allt som oftast helgerna i Stockholm och är sugen på att testa på K2 då jag hört att det ska vara riktigt fräscht och bra!

Jag tror det ligger på runt 100kr i inträde. Man behöver grönt kort för att säkra topprep.

Är det inte svårt att få fingrarna att fungera som de ska när det är så kallt? Jag upplever alltid en otrolig stelhet i fingrarna vid lite kyligare temperaturer...

Nej då, det är så grymt mycket bättre friktion när det är kallt. Greppen känns inte lika vassa desto kallare det är.

[pazzion]

Jag tror det ligger på runt 100kr i inträde. Man behöver grönt kort för att säkra topprep.

Okej så det är okej att bouldra utan grönt kort?


Nej då, det är så grymt mycket bättre friktion när det är kallt. Greppen känns inte lika vassa desto kallare det är.

Hehe det är för att fingrarna domnar bort! :D
Men jag kan iofs förstå det när jag tänker lite närmare på saken!
Var och testade Campus 1477:s bouldervägg nu under kvällen och den var sjukt mycket fräschare än Crux! Riktigt rolig!

[olander08]

Okej så det är okej att bouldra utan grönt kort?

Jorå, det är bara att springa in och köra.

Efter förra helgens misslyckande på Diesel, 7B+, på Ålstensblocket kan jag nu glatt meddela att jag lyckades ta revansch och skicka problemet idag! Vidare kollade jag även in Nockeby 1/2 och Brommaplansblocket som tyvärr inte var tillräckligt torra för att köra på ännu.

Jag älskar våren!

Jag vill även passa på att bifoga en länk till toppenproblemet Paladinos Arete på Ålstensblocket (som Diesel är en elimination på): http://www.vimeo.com/8281522. När man klättrar Diesel så får man inte använda sig utav areten vilket för det väldigt mycket svårare.

Förhoppningsvis kommer jag snart att kunna tillhandahålla lika bra videosnuttar som snubben ovan om jag lyckas lägga vantarna på ett stativ och en videokamera.

[olander08]

Ja, det har inte blivit mycket skrivande den senaste tiden. Mest för att jag inte orkat, lite för att det inte funnits särskilt mycket att skriva om.

Men nu blir det ändring på det.

Igår så fick jag snilleblixten att vid klockan åtta på kvällen dra till Ängyplan för att spana in det coola problemet Vulgar Display Of Power 7C, så jag drog dit och blev inspirerad av hur coolt problemet faktiskt var och hade det inte varit för den riktigt krystade starten så hade det eventuellt kunnat bli en send idag när jag var där. Men inom sin tid...

Innan jag åkte till Ängyplan så passade jag även på att skicka ett problem som jag jobbat på innan, Mr hanky the xmas poo 7B, på Brommaplan. Denna gången så hade jag med mig en extra, riktigt stor crashpad så det var inte lika läskigt att göra de highstep man måste göra precis innan toppen. Jag drog hit mest för att potentiellt rädda dagen ifall jag skulle misslyckas totalt på VDP, men det skulle jag inte behövt göra...

Efter VDP och lite försök på Big-L 7A+, som går på andra sidan blocket, bestämde jag mig för att äntligen dra till Orminge, ett av de bästa ställena i Stockholm, som jag tänkt göra under en längre tid. Det hade tyvärr inte blivit av förrens idag av någon okänd anledning, men det var detta besök som gjorde dagen speciell.

När jag kom dit så var det redan två klättrare där, som jobbade på samma problem som jag tänkt göra, Fag Burn 7B, med två riktigt små crashpads med nästan ett dussintal år på nacken. Vi hälsade och de blev glada när jag kom med mina två drop-zones och den feta mondon som jag lånat av min polare. Ena snubben tog problemet nästan direkt efter att jag anlänt och det dröjde inte länge förrän jag lyckades träffa fingerjammet bra och slänga mig till juggen för att lätt kunna klättra uppför den fina Phat cat, 6B, som Fag Burn är en direktstart till. Nu var jag och den andra snubben riktigt taggade på att nöta på Wong Sai, 7B+, som enligt många är den finaste 7an i Stockholm, men jag frågade om de hade gjort ett problem som går någon meter till vänster om Fag Burn, White Trash, också 7B. Denna hade de tydligen gjort förra året och jag frågade lite om betan som verkade hyfsat överkomlig så jag planterade mina crashpads under problemet och lyckades ta det på tre eller fyra försök. Man var tvungen att göra en riktigt schysst dyno upp till en bra crimper, och sedan lägga upp en häl riktigt högt upp och sedan gå vidare upp till slutgreppet. Skulle definitivt vara trestjärnigt enligt mig om det inte vore för fotstegen i början.

Efter en snabb send på White Trash så gick vi vidare till Wong Sai. Den snubben av dom två som inte hade gjort det hade kommit riktigt nära slutet så han var riktigt taggad på att göra det nu när vi hade så många paddor och spotters, så han berättade och visade hur den gick. Jag började med starten, som förra året känts riktigt tung, och lyckades ta mig en bra bit upp innan jag föll. Jag jobbade på den övre delen och tog den i två delar och då var alla moves klara och det var dags att försöka ta den från start. På tredje eller fjärde försöket så tog jag mig igenom kruxet och gick ut till crimpern. Jag kände hur pumpad jag var men slängde upp handen på kanten precis intill slutgreppet, bumpade upp handen till den lilla gropen ännu högre upp. Nu var det bara att bumpa upp den till slutgreppet, men ack, tyvärr var jag för pumpad för att orka. Jag gjorde några ytterligare försök på den och kom rätt långt på några av dom, men då solen började ligga på greppen och fem timmars klättring tog ut sitt valde jag att spara den till den kommande helgen, för tro mig, då går den.

Riktigt grym dag med tre 7B och nästan en 7B+. Den hårda träningen börjar avlöna sig nu...

[olander08]

Igår fick jag under dagen ett sug att dra till Orminge för att fullända Wong Sai. Det uppstod dock problem när jag, på väg hem från Trosa, upptäckte ett stort och mörkt moln ovanför hela Stockholm. Då jag klättrat de två tidigare dagarna och tänkt vila (körde slut mig under måndagens pass då jag förväntade mig att vila tisdag) och nu när det såg mörkt ut ovanför Orminge m.m. var det ett lätt val att åka hem och ta det lugnt, samt ladda inför helgens utomhusbravader.

Efter att ha kollat igenom ett avsnitt av House var klockan halv åtta och jag blev plötsligt riktigt sugen på att klättra. Efter att ha undersökt vädret noggrant på klart.se såg det tydligen ut att inte regna i Gustavsberg, däremot hade jag ingen aning om ifall det regnat tidigare under dagen, men jag beslutade mig ändå för att bege mig dit och ge Wong Sai några press. I och med att det började bli sent samt mörkna skyndade jag mig dit så fort jag kunde och stod drygt 20:10 under det imponerande klippbandet. Uppvärmningen bestod av att borsta greppen samt med omsorg välja vart jag skulle placera mina tre crashpads. Vanligtvis vill man ha minst en padda till samt gärna en som spottar då landningen är riktigt dålig. Marken under den 45 graders överhängande väggen är täckt med stora stenblock och mindre, men vassa stenar. Det är speciellt en stor och vass sten som är i vägen för den som klättrar och satsar hårt på att ta tag i slutjuggen, men misslyckas och faller okontrollerbart baklänges och det är här det är bra med en crashpad på stenen samt någon som spottar. Även fast jag var riktigt säker på starten av problemet så kände jag att jag hellre hade en padda där än en som låg över stenen under slutet, då jag misstänkte att ett fall längre ner utan padda lätt skulle kunna orsaka problem om man föll med ryggen först ner mot stenarna.

När greppen var borstade och crashpadsen på plats började jag med försöka från starten. Jag flög igenom starten och upp till början på den första kruxsekvensen, att för mig släppa höger häl från startgreppet och slå om till en tå och gå ut till den slopiga, men relativt bra hyllan. Där föll jag första gången, och andra och säkert några fler gånger. Efter att ha gjort ett par försök under de första 20 minuterna låg jag ner på den stora crashpadden och samlade min styrka. Plötsligt föll det ner en regndroppe som träffade pannan och jag visste att det snart skulle komma fler. Då allt förutom de sista movesen var skyddat under överhänget så visste jag att slopern som jag går till innan jag slappar slutgreppet skulle få betydligt sämre friktion om det började regna mer, så nu var det dags att skicka. Solen hade även gått ner och det började mörkna fort. Jag hade kanske vilat i sex-sju minuter sedan mitt senaste försök och var säker på att jag hade kraften att avsluta problemet så jag satte mig längst ner och lade händerna på startgreppen...

Höger hand vilar på en bra sidepull jugg och vänstern uppe på en sloper, vänsterfoten högt uppe på en bra incutlist. Man börjar med att resa sig upp och flagga ut med höger ben, bumpar upp högerhanden till ännu en bra list och sen igen till ett bra horn. Sedan hälar man höger startgrepp, går upp med vänstern till en slopig ramp, flyttar ut vänsterfoten och går ut långt till en gastoncrimp. Därefter slänger man upp vänsterfoten i närheten av vänster startgrepp på en slopig ramp och lutar sig långt in mot väggen och ut till höger, flyttar vänsterhanden i två omgångar uppför rampen tills man kommer till en hyffsad pinch. Där föll jag då jag missade att ta den rätt. Fan. Och det började regna mer.

Efter kanske två minuter beslutade jag mig för att göra ett nytt försök då jag inte visste hur många fler försök jag behövde för att klara den vs. hur länge till slopern skulle vara torr. Jag flög förbi upp till pinchen där jag föll gången innan och fick den bra. Då var det dags att flytta in vänsterfoten längre höger på rampen så att man grävde med tån i en liten nedsänkning där man börjar med vänsterhanden och sedan låsa av hårt och byta om högerhälen till en tå. Jag träffade rampen med tån som stannade kvar och satte iväg efter nästa grepp som är en stor och slopig platta, med en liten nedsänkning som man kan krimpa. Därefter flyttar man vänsterfoten närmre längs rampen så att man kan flytta upp högerfoten in till en liten spricka som separerar startrampen från väggen. Detta kräver precision och måste utföras långsamt, samtidigt som ens kraft dräneras. Därefter lägger man upp en känslig vänsterhäl på den slopiga rampen högre upp, flaggar ut med högerbenet och går statiskt upp till en bra, slopig pinch. Upp med högertån på gastonkrimpen och låser av ut till en bra krimp, som man gärna vill träffa rätt för att undvika den vassare kanten till höger följt av att kliva över med vänsterfoten längs de rail man står med högerfoten på. Sedan flaggar man ut med högerfoten och slappar upp på slopern på kanten. Denna träffade jag riktigt dåligt, mycket sämre än de gånger jag kommit så här långt tidigare, men jag kämpade upp den i två omgånger upp till en liten grop högre upp. Dags för ett fotbyte och ett highstep upp till den slopiga platten. Allt som återstod var den sista slappen upp till sidepulljuggen som markerar slutet på problemet. Jag frammanade all min sista kraft och slappade upp, samtidigt som jag lutade mig farligt långt ut till höger över det stora stenblocket under. Till min förvåning träffade jag slutgreppet som jag aldrig känt på förut och det var betydligt bättre än vad jag trott, speciellt när man laybackade en bit ut till höger. Ett snabbt fotbyta följt av en match och problemet var avklarat efter drygt 30 minuter i mörkret. Yes!

Detta var min andra 7B+ (nedgraderade Diesel på ålstensblocket till 7B då den definitivt inte är 7B+ och kanske även en soft 7B) och den kändes så mycket enklare än den första gången då jag var här och kände på greppen (då såg den ut att vara omöjlig, eller åtminstone riktigt, riktigt svår). Tack vare denna send så har jag lyckats ackumulera över 8000 poäng enligt 8a.nu's scoresystem och jag får väl säga att målet måste vara att komma över 9000 innan årsskiftet, som känns väldigt utmanande. 9000 poäng är lika med 10st 7C, eller någon annan, för mig, mer trolig kombination.

[olander08]

Nästa utomhusbesök kommer att ske på Brudberget där jag planerar att känna på följande problem:

Tromb 7B
Crossroads 7B
Core 7B
Mantra 7B/+
Supercool 7C
Ballistic Brothers 7C
Slap that fat bitch 7C
Slap Story 7C/+

Det är en fin liten ticklist som sannolikt kommer att trigga många besök till Brudberget detta år.

[olander08]

Efter att ha hämtat upp föraren över Uppsala hos en kompis (som för närvarande inte kan klättra pga knäskada) så var jag fortfarande inte säker på vart jag skulle åka, utan jag lämnade det åt känslan som sa åt mig att ta höger vid e4 trafikplats rotebro och fortsätta mot e18, vidare mot Focksta.

Jag hade kommit över ett klipp på ett problem som jag velat göra sedan mitt första besök i Focksta förra månaden, Untermensch! (7B+/7C). I detta klipp klättrar Stefan Eklund problemet och det gav mig riktigt bra beta på hur man gjorde starten, vilket fick mig till att tro att jag kanske skulle kunna göra den. From 5:15 i detta klipp (http://vimeo.com/10489816) kan man se problemet jag pratar om och visst ser det lätt ut? :naughty:

Efter att ha cruisat de sju milen bort till Focksta (kör 40-50 mil varje dag i jobbet så jag kan bokstavligen sova bort 7 mil) gick jag direkt bort till Untermensch! och började jobba på flytten. Efter lite drygt tio minuter så kändes det som att den skulle gå när som helst och tyvärr så hade jag endast orkat släpa med en padda från bilen och då den sista dynon såg lite risky ut utan en padda som täckte lite småsten på marken så var jag tvungen att springa iväg och hämta en till.

Nästa försök gick riktigt bra och jag behövde bara sticka den sista dynon till kanten för att klara problemet, men lyckades inte riktigt få in handen tillräckligt långt över kanten. Nästa försöket befann jag mig i samma situation, men tog i lite mer än den förra gången och lyckades få kanten bra och mantlade över kanten med lätthet. 7B+ på en handfull försök var en riktigt bra start på dagen!

Därefter försökte jag leta efter Bivacken för att försöka mig på Prins Valiant, 7B. Som väldigt erfaren orienterare på nationell nivå så anser jag mig vara åtminstone hyfsat duktig på att läsa kartor, i alla fall kartor som är korrekt ritade. Nu är inte kartorna i föraren de allra bästa, vilket ledde till att jag gick halvt vilse i skogen och var tvungen att vända tillbaka till grusvägen och bestämde mig för att dra förbi Pyramiden i Kaoset Plan 2 för att försöka mig på Billy Bob istället. Det gick snäppet bättre att ta sig dit än vad det gjorde för fem veckor sedan då man var tvungen att pulsa igenom fem dm snö, men i och med att jag släpade på tre crashpads så var det fortfarande utmanande.

Väl framme försökte jag placera mina tre crashpads så bra som möjligt, vilket alltid visar sig vara riktigt utmanande då man inte vet hur man kan tänkas falla innan man klättrar ett problem. Då jag antog att toppen skulle vara riktigt bra och att det var otänkbart att man skulle trilla så fort man nått den, struntade jag i att lägga paddorna så att man skulle trilla säkert, vilket skulle visa sig vara mindre smart senare. Efter en dryg halvtimmes försök på Billy Bob, som följer en lätt överhängande arête på känsliga grepp, kände jag att jag hade lärt mig det som behövdes för att klara den. Problemet startar ståendes på en väldigt dålig sidepull crimp för högerhanden och en liten spricka i vecket mellan en ramp och väggen, sedan lyfter man från marken genom att ställa sig på högerfoten och flytta upp vänsterfoten till ett grepp på arêten. Därefter flyttar jag upp högerfoten ett snäpp och går till nästa grepp, vilket är kruxet. Nästa grepp sitter i samma veck som startgreppet för vänsterhanden, fast en bit ovanför och ifrån den positionen man går ifrån är det svårt att se exakt var greppet är. När man väl lyckas sticka det movet flyttar man om fötterna, flaggar ut runt arêten med högerfoten, låser av och mellanlandar på en nästintill vertikal sloper, innan man går till ett riktigt coolt grepp som påminner om ett vertikalt brevlådeinkast. Sedan går man vidare med vänsterhanden till toppen. Väl där så befinner man sig drygt två, två och en halv meter ovanför marken, som består av en relativt stor sten utan någon crashpad ovanpå. Det finns heller inget grepp ovanför kanten, utan det är bara platt och grusigt med diverse barrstrån och liknande irritationsmoment. När jag väl hängde där uppe och inte visste hur jag skulle toppa ur, var jag väldigt nära på att ge upp urtoppningen och bara hoppa ner igen, men det var inte heller det lättaste och i och med att jag inte ville ge upp så fortsatte jag leta efter möjligheter att toppa ur. Notera att detta skulle vem som helst kunna göra utan problem, om man befann sig en halvmeter ovanför marken, men nu är det inte riktigt samma sak. Lyckligtvis lyckades jag hitta ett dolt grepp längs kanten som gjorde det lätt att resa sig upp och gå över kanten där jag försökte lugna ner mig själv och njuta av att ha kommit upp.

Därefter lyckades jag orientera mig till Bivacken och gjorde några försök på Prins Valiant, som visade sig vara för svår att ta sig upp för denna gång, but I'll be back!

Hittills de senaste sju dagarna har jag tagit två 7B+ och fyra 7B och imorgon ska jag ta en snabb tur förbi Högdalen för att se om det är något att ha och sedan dra förbi Brudberget (såvida det inte finns någonting att jobba på i Högdalen).

[olander08]

Det blev en tur till Brudberget förra söndagen där jag jobbade lite på Slap Story som känns väldigt möjlig. Lyckades inte riktigt ta den utan det fattades ett flytt. Kanske var det för varmt, kanske var jag inte helt utvilad, kanske saknar jag lite power? En sak är säker och det är att jag kommer välja Freak Gasoline Accident som första 8A att jobba på, vilket är sittstarten till Slap Story. Ett hårt flytt i början och sedan några lättare flytt in i Slap Story. Något att jobba på i höst när temperaturen rättar till sig!

Idag trotsade jag väderrapporterna och begav mig ut till Nockeby 2 (Moonlander m fl.) för att prova Moonlander 7C och ShizzeWhizzle 7B+/C. Det uppenbarade sig snabbt att jag ännu inte hade tillräckligt med krimpstyrka för att hålla i högerkrimpern i början på Moonlander så jag gick vidare på ShizzeWhizzle som är en travers från vänster till höger. Jag har ännu ingen beta för denna och trots att jag provade väldigt många metoder så är det två flytt som jag inte kan göra och efter en dryg timmes experimenterande så fick jag nog och valde istället att göra en längre tur ner till Bloc X.

När jag körde längs e4an efter Essingeleden möttes jag dock av det lovade regnet som till en början endast var lätt duggregn, vilket längre söderut blev tyngre och tyngre. Däremot såg det ljusare ut vid Bloc X där det var helt torrt så jag började släpa ner mina paddor till blocket. Efter att jag placerat ut paddorna så kom tyvärr även regnet dit, men det var inte tillräckligt mycket för att avvärja min attack på blocket. Jag började med det lättaste problemet, Compton Crips 7B+, som jag hade tillräckligt med beta för att slippa lista ut den själv.

Man startar med högerhanden på en slopig list och vänstern på en konstig undercling, tweakar med höger fot och går in i en bra undercling för vänstern. Sedan slappar man ut på läppen till ett hyfsat grepp, flyttar om fötterna lite och slänger upp en högerhäl längre ut på läppen. Här kommer de finare flytten då man går med högerhanden först till en dålig krimp, sedan högre upp till ännu en dålig krimp, snabbt fotbyte och in i en riktig megasidepulljugg för vänsterhanden, slappa en bra sloper med högern och sedan är det dags att gå vidare vänsterut och toppa ur. Slopersen på toppen var lite småhala pga regnet, som slutat då jag tog den.

Då var det dags för The Bloods, 7C, vilket är en lite svårare start in i Compton Crips. Jag visste hur man skulle göra och starten var inte särskilt problematisk, utan det var att få upp högerhälen som blev kruxet för mig. Efter några få försök visste jag att jag skulle ta den, men då började det regna igen. Och denna gången var det inte lätt duggregn, så det blev omöjligt att fortsätta så jag gav upp och åkte vidare in till Karbin där jag kollade in deras nya övervåning som visade sig var riktigt schysst.

Jag ska ta och dra förbi Bloc X och sätta The Bloods och de andra två problemen som jag inte han prova som är graderade till 7C samt 7C+ vilka båda två känns väldigt möjliga så fort det finns tid och är torrt, vilket jag längtar till något oerhört!

[olander08]

Drog tillbaka idag, satte The Bloods efter lite uppvärmning och några försök. Jag hade betydligt mindre kraft kvar så fort jag fått upp hälen och man är inne i Compton Crips än vad jag trodde, så slutet var bra mycket svårare än om man bara gjort Compton så jag har inga problem med att lägga upp den som min första 7C!

Jag försökte även på Da Bronx som startar på samma ställe som The Bloods, men jag hade inte tillräckligt med juice/rätt beta eller var helt enkelt inte tillräckligt stark för att klara av den, men är väldigt sugen på att dra tillbaka och pressa mer väldigt snart.

De senaste två veckorna har jag legat i och lyckats sätta följande problem:

7C

The Bloods, Bloc X


7B+

Compton Crips, Bloc X
Untermensch, Focksta
Wong Sai, Orminge


7B

Billy Bob, Focksta
White Trash, Orminge
Fag Burn, Orminge
Mr Hanky the Xmas Poo, Brommaplan


Väldigt nöjd och blir bara sporrad till att träna hårdare för att kunna repetera alla coola problem man bara kunnat stå och kolla på.

Efter Bloc X blev det en snabbsession på K2 där jag koncentrerade mig lite extra på att träna upp min krimp/open hand styrka.

Jag vill även tillägga att min deff går bra och trots relativt snabb viktnedgång känner jag mig bara starkare. Förhoppningsvis behöver jag bara slipa ned några få kilon till innan jag kan börja gå upp långsamt!

[olander08]

I onsdags hörde jag rykten om att Dave Graham skulle ut och klämma på Houdiniblocket på Långholmen, så jag begav mig givetvis dit för att inspireras. Väl där så bemöttes jag av två klättrare som berättade att han och hans entourage hade lämnat platsen tio minuter innan...

Jag hade planerat att prova campusversionen av Houdini som graderats som 7C och helt enkelt är ståstarten av Houdini fast utan att använda fötterna. När jag var ute och projektade Houdini förra hösten hade jag provat att göra startmovet till Campusini, vilket är höger hand på sidepull crimpern och vänster hand på den hala pinchen, sedan lyfta och slappa den vänstra arêten. Det hade gått mindre bra, jag lyckades inte ens lyfta från marken och det kändes långt borta. I onsdags gick det bättre, jag lyckades lyfta från marken, och göra de första två flytten utan större problem. Däremot hade jag inga paddor med mig alls och jag märkte först efter att jag provat att slappa ut till kristallen på läppen att man kan göra illa sig ordentligt ifall man missar den! Efter att ha flugit okontrollerat in i väggen vid ett misslyckat försök så var jag inte sugen på att prova det flyttet igen utan crashpad, men jag drog tillbaka dit igår för att prova mer.

Med en crashpad ståendes mot väggen så var det mindre läskigt att misslyckas med slappen till kristallen och jag gjorde en del framsteg. Som bäst lyckades jag hålla positionen vänsterhand pinch och höger på kristallen, men det var nog lite för varmt då kristallen var riktigt hal. Efter att man stickar kristallen så är det bara ett långt flytt kvar upp till ett stort horn, som jag aldrig vågade göra när jag startade i positionen innan då känns som att man kan göra sig illa riktigt ordentligt om man misslyckas, så jag fortsatte efter premissen att om jag kommer dit från start - så skiter jag i rädslan och bara satsar allt! Tyvärr lyckades jag inte etablera mig tillräckligt bra på kristallen innan jag gav upp. Däremot så hade jag paddor och skor på mig, så varför inte repetera Houdini ett par gånger?

När jag väl gjorde Houdini förra hösten så var det riktigt svårt för mig att sätta den inledande dynon, samt släppa löss fötterna och lägga upp vänster häl. Då det gått ett halvår sedan dess så har jag blivit bra mycket starkare, och nu var den inledande dynon absolut inga problem. Det kändes hur lätt som helst jämfört med innan och då var temperaturen runt 3-4 grader och nu var den 14-15. Passade även på att använda mobilkameran för att filma en repetition:

GpCRECe9gz0

Det känns som att vårsäsongen tagit slut i och med dagens varma väder, så nu blir det till att börja hårdträna inför höstsäsongen och eventuellt införskaffa en generator och en fet lampa för att köra på natten, om något.

Det lär ändå bli en del klätterutflykter, däremot lär det bli svårt att skicka så hårt man kan förrens temperaturerna vänder.

[olander08]

Idag tog jag en tur förbi Högdalen för att se efter om det var värt att åka dit någon gång i framtiden för att riva av en del av de hårda problemen där. Det är en liten klippa med ett fåtal problem och massor av graderade eliminationer. Jag blev inte särskilt imponerad, så jag åkte snabbt hemåt.

När jag svängde av Magelungsvägen märkte jag att jag befann mig på Huddingevägen. Endast några få kilometer söderut finns en liten vägg med ett problem jag varit och kollat in förrut, East 7C+. Även fast jag endast ätit en lätt brunch några timmar innan och klättrat de tre dagarna innan bestämde jag mig för att åka förbi och kolla. Mest för att arbeta in några flytt och se om den var möjlig att göra.

Väl där står det tre parkerade bilar på vägen precis intill klippan och då jag antog att de jobbade på East tog jag endast med en padda och mina klättergrejjer. Två av de tre klättrarna där kände jag igen, en av dom var självaste Stefan Eklund vars film fått mig intresserad av boulderproblemet som kan ses 6:40 i detta klipp (http://www.vimeo.com/10616917). Efter en snabb genomgång av flytten satte jag mig ner för att försöka. Första flyttet gick bra och därefter är det dags för kruxmovet, ett känsligt flytt ut till en dålig krimp vars storlek bäst kan beskrivas som drygt två tändstickor bred, vilket jag failade på. Jag jobbade in de efterföljande flytten som inte var särskilt svåra, men även dom känsliga och inte helt enkla.

Efter en dryg timmes jobb i de minst sagt dåliga förhållandena (14 grader varmt, lite energi kvar i kroppen) satte jag mig ner vid starten för att göra ett sista försök. Man börjar på en riktigt bra ramp med en bra häl för högerfoten och gör ett dynamiskt flytt upp till en sloper, därefter flyttar man in högerhälen där man hade högerhanden innan, flaggar ut med vänstern högerut och går till en slopig tvåfingersficka som intermediate och stöter sedan ut till krimpen samtidigt som man måste koncentrera sig starkt på att hålla kvar högerhälen. Jag gjorde det flyttet för första gången och trots att det är kruxet så var jag inte särskilt optimistisk med att klara de resterande tre flytten till slutjuggen och föll strax därefter. Efter några halvdana försök till bestämde jag mig för att lämna problemet, väldigt optimistisk inför nästa session på det.

Om allt går som det ska så ska jag ta en tur förbi imorgon för att sätta problemet, med lite vila och massa nytt glykogen i musklerna! Och jag som trodde att utomhussäsongen var slut för våren...

[olander08]

Jag tog en tur dagen efter förra inlägget skrevs. Det var lite varmare, alltså ännu sämre förhållanden, så det gick mindre bra. Jag tror att jag lyckades sätta kruxet från start fyra gånger. Däremot kunde jag inte göra ett annat flytt som var så extremt lätt att göra igår jämfört med idag. Då jag sannolikt var starkare då så måste de ha berott på förhållandena.

Men jag gav inte upp och var tillbaka efter en vilodag, denna gången sent på kvällen för att timea de bästa förhållandena. Då det såg ut att bli bra mycket varmare den kommande tiden trodde jag att det var min sista chans. Jag hade vilat hel dag, ätit riktigt mycket under dessa två dagar för att ladda upp och det var nästan lika bra temperaturer som första gången jag var där (14 grader). Trots uppladdningen så gick det rent åt helvete. Jag lyckades endast göra kruxflyttet en gång, och då klarade jag inte av att växla om greppet till en krimp så jag kom ingenstans. Däremot så lyckades jag göra de flytten som jag misslyckades med förra gången utan problem. Vad var det som var fel?

Jag tror att det antingen beror på att jag haft för lite hud på fingertopparna, eller för att min knäskada (som uppstått pga för mycket stress från hälen som detta problem cirkulerar kring) har hindrat mig från att ta i. Det är det såvitt jag kan förstå de två sakerna som sist hindrade mig från att ta problemet.

I alla fall så gav jag upp, riktigt besviken på att det hade gått sämre än gången innan, och åkte hem i tro om att jag missat det sista fönstret innan hösten... tills jag kollade på väderprognosen för imorgon. Imorgon ska det nämligen vara från 16-11 grader varmt (mellan sex och tio på kvällen) och från 39% till 68% luftfuktighet. Jag har idag vilat, laddat lite extra med ett (förhoppningsvis) överskott av kalorier och det har varit ett par dagar sedan sist så både knät och huden känns bättre. Jag har även förberett genom att packa ner lite voltarenkräm och en ibumetin för att lindra smärtan/inflammationen som lär uppstå i knät efter några försök och jag ska ladda upp med bra mat under hela morgondagen. Imorgon så får jag se om jag är en tillräckligt bra klättrare eller inte för att klara av East, 7C+. Inga bortförklaringar kommer att kunna göras, då vädret ser ut att bli bättre än vad det tidigare varit.

Om jag lyckas ta problemet så kommer jag att vara utomordentligt nöjd med resultatet av denna vår och jag kan i lugn och ro dieta ner mig till en behaglig vikt utan att bry mig om ifall min prestation inte ligger på topp för att sedan lugnt och försiktigt börja en riktigt långsam, men väldigt stadig viktuppgång för att bli så stark jag bara kan till hösten/vintern för att klara av mitt stora mål för året. Till saken hör att om jag även lyckas ta problemet så har jag gått från ett personbästa på 7A till 7C+ på mindre än ett år, då 7A var mitt personbästa fram tills den 20e Juni förra året då jag tog min första 7B (som säkerligen endast är 7A+), Kvartersfuriren.

Önskar mig själv lycka till, återkommer om drygt 24 timmar med resultat.

[olander08]

Ja, jag drog dit efter jobbet och kände mig stark under uppvärmningen. Efter ett par press kunde jag konstatera att det inte skulle vara möjligt att göra den, trots relativt bra förhållanden. Det gjorde helt enkelt för ont i knät när man lade upp högerhälen och vred in tån mot väggen för att trycka in kroppen mot väggen. Jag lyckades inte ens komma i position med vänsterhanden på den slopiga incutlisten som man tar innan man går iväg till krimpen, något som är väldigt lätt men som idag var nästan omöjligt. För att jag skulle nå den var jag tvungen att ligga hela horisontellt och flagga ut med vänstern ut åt höger såpass mycket att jag låg ner och ifrån denna positionen var det inte möjligt att gå ut till krimpen.

Jag bestämde mig för att packa ihop och dra, men innan skulle jag repetera slutet lite snabbt, något som jag inte skulle gjort då det slutade med en djup spricka i vänster pekfinger. Nu blir det inge mer East förrens mitt knä är 100%...

[olander08]

Nu har det gått drygt tre veckor sedan jag var och försökte göra East. Planen var att vänta tills knät är 100% igen, men då jag igår läste på sverigeföraren.se att vägverket planerar att spränga bort klippbandet som East befinner sig på inom en obestämd framtid så känns det som att jag bör ta chansen så länge den ännu existerar. Därför har jag spanat in vädret för morgondagen som ser ut att bli så bra som det kan bli såhär års och planerat in ännu en session där imorgon.

Jag bör ha blivit lite starkare sedan sist, och då jag vet att jag har (och har haft) styrkan som krävs för att ta mig upp så är det endast (starka ord!) knät som ska kunna stoppa det som komma skall. Därför är taktiken att nöta in alla flytt efter hälen så att de sitter till 100% (de är inte helt lätta!) så att jag slipper slita på knät i onödan. Sedan när jag väl bestämmer mig för att sätta mig ner och pressa från start och tar kruxet, så ska jag ända upp.

Då jag även fått reda på var grannen West (7C?) startar, så blir det även några press på den efter East är satt (eller knät pajjat helt). Återkommer imorgon med förhoppningsvis de hittills bästa nyheterna i denna journal!

[olander08]

Jag besökte som sagt Flemingsberg i lördags för att försöka mig på East igen. Efter en lätt uppvärmning och repetition av vissa flytt försökte jag ett par gånger från starten, men det klargjordes fort att knät inte var tillräckligt starkt för att klara av kruxflyttet än. Lyckligtvis hittade jag lite ny beta som kan komma till bra användning i framtiden (ifall knät bättrar sig och om klippan finns kvar).

Istället drog jag iväg till Bloc X igen för att se om jag kunde göra Da Bronx, 7C. Jag hade tidigare försökt detta problem någon enstaka gång under mitt förra besök, men inte kunnat göra ett flytt (kruxet?). Jag provade flyttet upp till sloperkanten så fort jag kom dit och lyckades nästan göra det. Av en slump provade jag att använda en ny beta för samma flytt, att inte sätta upp högerfoten långt ut till höger på en liten kristall, utan att istället stå på startgreppet för höger hand (där man hälar) och dra en tåkrok med vänsterfoten. Lyckades nästan göra flyttet och det kändes bra.

Efter några misslyckade försök lyckades jag ta problemet och började genast försöka hitta en lösning för The Smoke House (7C+) som länkar samman Compton Crips och Da Bronx, men jag kunde inte hitta något som fungerade (efter drygt fyra timmars klättring). Efteråt så kollade jag upp problemet på en video där jag fick lite idéer som kommer att prövas vid nästa tillfälle, sannolikt till helgen. Tilläggas bör att jag är helt säker på att jag kommer sätta den nästa gång jag beger mig dit!

Det finns även ett ny variant där borta som också är intressant, och planen är att jobba på det så fort The Smoke House är gjord, samt även ett projekt som enligt logiken bör hålla 8A! Om jag lyckas med den nya varianten (Da Cripples) så är det inte helt osannolikt att jag kan göra projektet, som istället för att starta i Compton Crips startar i The Bloods/Da Bronx och går upp i Da Cripples. Alltså en hårdare start, men samma urtoppning mellan Da Bronx och Compton Crips som Da Cripples gör. Vi får se hur det går, jag är psyched!

[olander08]

Jag överskattar ibland min förmåga, vilket leder till löften jag inte kan hålla! Detta har nog stämt med alla projekt som jag inte tagit under första sessionen, vilket det finns många exempel av i denna journal.

Idag så begav jag mig igen till Bloc X, hittills den bästa stenen jag haft turen att klättra på. Efter lätt uppvärmning provade jag ett par gånger den sekvensen som jag tänkt mig till The Smoke House, 7C+, som länkar samman Compton Crips och Da Bronx.

Man startar precis som Compton Crips, men istället för att gå upp till vänster så traverserar man in i Da Bronx och gör de högra avslutet. Kort och gott, när man kommer till kruxet (endurance krux i mitt fall) så har man gjort fyra hårda flytt (med många känsliga och tunga fortflytt däremellan) istället för ett flytt om man gör Da Bronx.

Den sekvensen jag använde mig av var att man i det läge som man slänger upp högerhälen om man gör Compton Crips, så sätter man istället vänsterhälen på undersidan av rampen på en nästan blank yta som nästan går vinkelrätt ut från överhänget. Det är inte med särskilt mycket friktion, utan nästan enbart med hjälp av kroppsspänningen som man därefter slänger ut högertån runt den andra rampen och skapar tryck så att man kan gå efter med vänsterhanden till den slopiga startlisten för högerhanden. Därefter flyttar man ut högerhanden och matchar med vänster, höger ut till en liten list och därefter det krävande bytet av vänsterhälen till en tå, lite längre ut. Sedan går man till toppen och därefter är det hyfsat enkelt, såvida man inte är helt slut.

På det första presset lyckades jag komma till de läge där man ska gå upp med högern till toppen. Jag krimpar ordentligt med högerhanden och känner hur jag splittar sprickan i mitt pekfinger, men tar i som fan ändå och lyckas komma drygt en decimeter eller så för kort.

Så gick det större delen av sessionen och jag kände att det kunde gå närsomhelst, men jag hade inte riktigt turen att komma i slutposition med tillräckligt mycket kraft i vänstern för att orka nå upp till toppen. Då min hud var splittrad kunde jag inte krimpa upp ordentligt med högerhanden på den sista listen, vilket jag tror kan ha spelat stor roll då jag istället var tvungen att nästan openhanda greppet vilket inte ger lika mycket kraft.

Lägger upp ett klipp från dagens sista press, ska bege mig dit så fort sprickan läkt och jag kan krimpa på!

debDnJYlRdw

[olander08]

Åkte även i söndags förbi Bloc X för att pressa lite på The Smoke House, något som inte gav några nya reslutat. Sprickan i fingret hade läkt ihop någorlunda, men sprack upp igen efter första försöket på redpointkruxet, så jag bestämde mig hyfsat snabbt för att ge upp och vänta tills den läkt, men innan jag åkte så jobbade jag in slutkruxet genom att göra det om och om igen, utan särskilt mycket vila och utan att borsta för att lära mig att göra det när jag var trött samt eventuellt hinna bygga upp lite extra styrka tills nästa försök, som blev idag.

Igår blev det endast lite lätt klättring utomhus, rep för tredje? gången utomhus borta i Anneberg. Jag återupptäckte fort hur jävla läskigt det är att lägga sitt liv i utrustningens händer och det hjälpte heller inte att ha läst om en klättringsolycka som hände i veckan borta i USA där en kvinna föll till sin död precis innan utflykten, men jag klättrade på och försökte vänja mig vid höjden och de potentiella fallen.

Det jag stör mig mest på är hur bultarna sitter (samt även hur landningen ser ut, vid potentiellt markfall från inte särskilt hög höjd). I många fall så klättrar man helt solo i början och vid höga klippor brukar landningen oftast vara täckt med vassa och/eller stora stenblock eller så är det en mycket brant lutning, med många meter ner till plan mark. Vare sig klättringen upp till första bulten är lätt eller inte, och ett fall är långt ifrån ens sannolikt så går det inte att fokusera helt på klättringen, vilket innebär att man inte kan nå sin potential, vilket är relativt lätt i bouldering.

Den andra saken är hur sparsamt bultat det brukar bli när man kommer över läppen eller när det blir riktigt lätt klättring högt upp. Visst, risken att någonting allvarligt händer vid ett fall är försumbar, men det enda jag kan tänka på är alla de faktorer som kan gå fel. Det jag vill säga med detta är att jag är en bouldrare och såvida det inte finns någon bouldrig, väldigt överhängande och helst kort led så får det vara!

Nu till dagens bravader. Självklart hade jag planerat ännu en session vid Bloc X och jag var hoppfull. För ett år sedan gjorde jag ett genombrott när jag klättrade Kvartersfuriren (7A+/B?) och visst skulle det passa bra om jag gjorde ännu ett genombrott under midsommar i år. När jag väl kommit dit så var det lite smått blött på toppen, så jag konstruerade en snabb manick som tillät mig borsta greppen på toppen utan att riskera livet (pinne+tejp+borste), klättrade upp i trädet bredvid och borstade. De första tre timmarna gick väl hyfsat, som väntat om man tänker efter. Jag kom till kruxet, slappade väggen precis under kanten, lite högre upp än de förra sessionerna. Kanske var det för att jag kunde krimpa med högern ordentligt, kanske för att jag blivit lite starkare, men varje gång så var det någon liten grej som kunde ha gjorts bättre eller snabbare, oftast det senare. Det hade som sagt gått tre timmar och jag trodde att min potentiella kraft var betydligt lägre nu än vad den var en timme in i sessionen, så jag beslöt mig för att ge upp.

Precis som förra gången så hade jag tänkt öva in kruxet, göra det om och om igen utan att vila/krita om/borsta och efter att ha gjort det drygt sex gånger på två minuter så uppenbarade det sig för mig. -Jag har ju tillräckligt med kraft för att göra det här, även nu, tre timmar in.

Så jag beslöt mig för att vila i tio minuter för att försöka igen. Denna gången planerade jag även att korta ner min beta med ungefär ett flytt. Istället för att gå med högern längst till vänster på den stora slopern man går ifrån upp till kanten, så skulle jag gå ända ut till höger, så att jag kunde gå in och matcha med vänsterhanden utan att mellanlanda på den lilla listen och flytta högern då. Det resulterade i att det tog lite drygt två sekunder fortare att ta sig till kruxet och att man slapp skita ner slopern med onödig krita/fukt. Jag släppte vänsterhälen, satt tåkroken och satte iväg upp till kanten och fick den med lite marginal. Adrenalinet börjar då pumpa ordentligt och det hela blir psykiskt. -Klanta för fan inte till det nu! Nästa flytt var att hålla kvar tåkroken med vänsterfoten och flytta upp högerfoten till en liten kristall långt ut till höger, något som inte är det lättaste att göra så här långt in i problemet, vilket gick utmärkt. Nu var det bara att gå upp med vänsterhanden till toppslopern precis bredvid högern och så var det klart. Jag träffade slopern, men föll olyckligtvis ner och skrek av ilska, men även av glädje. Det fanns fortfarande hopp!

Tio minuter vila till och sedan lyfte jag från marken. Även denna gången så klarar jag av kruxflyttet, men faller när jag försöker få upp högerfoten på kristallen. Nära igen! Jag var däremot osäker på vad som var bäst; att vila tio minuter till eller att dra förbi macken och köpa lite energidryck/näring (då jag inte varit smart nog att ta med varken mat eller vatten, förutom en 50cl monster som snabbt konsumerats i början). Jag beslöt mig för att låta allt ligga kvar vid stenen och åka fort som fan bort till macken för att köpa en monster och en snickers, något som eventuellt skulle kunna ge mig lite extra energi. Efter en halvtimme var jag tillbaka och redo att prova igen...

Notera nu att det inte är så att varje gång jag sätter mig vid starten lyckas komma bort till kruxet, utan att problemet är riktigt kontinuerligt hela vägen och jag trillar titt som tätt lite varsomhelst. Oftast är det starten, som inte ens är kruxet på en soft 7B+ jag gjort innan och som jag säkert lyckats med 40 gånger+, andra gånger kan det vara att jag placerar en fot någon cm för långt åt sidan så att jag inte kan matcha och byta fot utan att tappa fötterna, eller så slår jag i tån mot stenen såpass hårt när jag försöker svinga ut högerfoten runt rampen att jag trillar pga smärtan, eller för att jag inte lyckas släppa vänsterhälen och fånga den platta kanten med tån utan att släppa kontakten med väggen helt. Det beror till stor del pga att jag inte vill ta i mer än vad som är nödvändigt (då det slösar på mycket kraft), dels pga att det är riktigt svårt! Det är kanske 10-20% chans att jag tar mig till slutet för att försöka på kruxflyttet utan att jag faller av. Och efter att ha kommit tillbaka från macken föll jag på startflyttet fem gånger innan jag lyckades ta mig förbi det.

Denna gången var det mycket som gick fel, jag var tvungen att ompositionera både händer och fötter flera gånger, vilket slösade på dyrbar kraft, men när jag väl kom till kruxet gick allt som det skulle. Slappade kanten bra, fot på kristallen perfekt och matchen på slopern satt. Nu återstod bara lätt klättring, men ändå tillräckligt tekniskt hårt för att det kunde gå fel om jag inte fokuserade till 100%. När jag väl fick tag i thank-god greppet ovanför slabben så infann lyckan sig och jag stod och njöt i över en minut innan jag klättrade upp till toppen. Riktigt skön känsla att äntligen ha klarat av problemet och att äntligen vara fri från projekt i ett bra tag till. Ännu ett genombrott på midsommar, denna gången första 7C+!

Nu kan jag äntligen fokusera på att fullända min diet och inte behöva bry mig om att kunna prestera på topp på ett tag, innan jag lägger mig på kcal balans/lätt plus för att börja träna riktigt hårt inför höstens säsong och årets mål; 8A. Kanske dags att välja vilken det ska bli?

[olander08]

Idag var suget att klättra utomhus för stort att ignorera så det fick bli en tur förbi Nockeby 2. Mina handflator hade äntligen läkt sedan min förra session på ShizzeWhizzle (7B+/C) på Moonlanderblocket och jag var väldigt hoppfull med tanke på förra sessionens framgång (vem vet vad som hade hänt ifall jag inte fått en flapper på vardera hand vid förra besöket...), men innan jag drog dit så tänkte jag för en gångs skull skicka Crimpmonstret (7B) på väggen i Nockeby, som jag inte testat sedan jag var där första gången i slutet av -09. Den gången fick jag uppleva hur det var att inte ha tillräckligt starka fingrar för små, vassa krimpar.

När jag väl anlänt till klippan kunde jag fort konstatera att det inte rådde optimala förhållanden, så fort jag nuddade vid startslopern blev kritan från någon tidigare aspirerande klättrare blöt av fukt, men jag borstade vidare och satte mig snart ner för att försöka lyfta från marken. I början gick det knappt att lyfta från marken, mest för att jag inte vågade dra alltför hårt på det vänstra startgreppet som är rätt vasst och man vill inte glida av det om man planerar att fortsätta klättra inom de närmaste dagarna. Efter lite om och men så började jag komma nära att sticka första flyttet som sannolikt är kruxet på problemet, men mina fingertoppar började ömsa lite väl mycket skinn, så jag bestämde mig för att lägga ner försöken inför framtida besök under bättre förhållanden (efter att ha studerat ett klipp på ovannämnda problem så hade jag fötterna helt åt helvete för att kunna göra flyttet efter starten, så fler försök hade gjort mindre nytta...)

Istället drog jag vidare till Moonlanderblocket som inte ligger långt därifrån och släpade dit mina fyra crashpads, samt utrustning, som inte var det lättaste (en mondo, en madrock och två dropzones) men när jag väl kom dit så var jag uppvärmd och redo att börja jobba efter lite lätt borstande och en första inövning av urtoppningen).

Kruxet är svårt att beskriva, men man går ut på att slappa arêten med hjälp av en känslig tåkrok från en underlig position. Jag hade lyckats göra flyttet ut till kanten två gånger under den tidigare sessionen (dock inte från start), så jag började undra om de två tidigare dagarna av klättring och "dålig kost" (få kcal) gjort så att jag inte hade tillräckligt med kraft för flyttet. Efter lite nya idéer (som att häla istället för att tåa) så hade jag löst problemet och var redo att sätta mig ner vid starten för att pressa på riktigt.

Efter något försök så satt jag under starten och väntade mellan försöken och lade märke till två getingar som surrade mindre än två meter ifrån platsen där jag satt. Sedan urminnes tider så har jag haft en extrem getingfobi, som möjligtvis blivit bättre den senaste tiden pga att det helt enkelt knappt funnits några getingar att vara rädd för, så jag iakttog de försiktigt medan de flög runt lite bråte på marken. Tillslut så flög de två getingarna iväg och jag skulle precis krita upp händerna när jag märkte att ännu en geting flög iväg från samma ställe, samt att de även kom getingar farande från alla möjliga håll och centrerades kring denna lilla plats. Värt att tillägga är att jag under mina tidigare år haft oturen att gå i jordgetingbon och därmed bli stucken flera gånger, så jag är alltid extra försiktig när jag går i skogen kring massa löv på marken och självklart var jag tvungen att utforska saken vidare.

Vid närmare efterforskning så fanns där ett litet hål som trafikerades av getingar som flög ut och in. Perfekt. Trots min nära närvaro, så verkade de inte bry sig om mig... än, så jag fortsatte klättra med detta i baktanken. Föll igen på kruxet, som resulterar i en hård och platt landning på ryggen lite drygt 1.5m ifrån jordgetingbot, vänder mig om förskräckt för att notera ifall några getingar lägger märke till dunsen och som tur är flyger de på som vanligt. Däremot så får jag en regndroppe i pannan och inser att jag inte kan vara här mycket längre till. Något försök senare så sitter kruxet och jag klättrar upp för den lite drygt fyra meter höga slabben och njuter lite kort på toppen innan en geting får för sig att börja terrorisera mig. Nu står jag på en yta på lite drygt 5x4 meter utan lämplig flyktväg (enda vägen ner är att hoppa... och det är långt ner till marken som är täckt med stenar) och den vägrar att lämna mig i fred. Lyckligtvis så kommer jag underfund med min rädsla och upptäcker att det inte är så farligt och tillslut så lämnar den mig och jag klättrar glatt ner för stenen och börjar packa ihop. Denna uppenbarelse var definitivt värd mer än skicket av problemet, kan jag lugnt tillägga.

Efter att ha terroriserat boet på säkert avstånd begav jag mig till K1 för en snabb genomgång av de nya problemen och lite lätt campusträning (med fokus på kontaktstyrka) och därefter blev det dags att åka hem. Rätt lyckad dag måste jag säga.

*Edit*
Angående graden på problemet så kändes det definitivt som en 7C då jag jobbade på det, men när jag väl gjorde det så var det inte särskilt hårt, utan det svåra var att hitta lösningen så jag valde att registrera den som en hård 7B+).

[Pttr]

Mycket intressant läsning! Keep it up!

Sen lite frågor.. Vilket ställer i stockholmstrakten tycker du är bäst?
Förstått att det inns fyra stora, klätterverket, k1, k2(telefonplan väl?) och karbin, vilket tycker du är bäst för nybörjare? Har provat klätterverket som jag gillade, karbin kändes mycket svårare. Hur är K1/K2?
Jag är nybörjare och har inte klättrat så mycket, men jag blir helt slut i armarna redan efter typ 40minuter, så det känns lite ovärt att betala så dyrt som det är om man ändå blir trött så fort. Så har du några tips på övningar man kan göra på gymmet där man tränar upp underarmarna och de muskler man använder bra? Chins och handledscurl tänkte jag.. mer?

[olander08]

Mycket intressant läsning! Keep it up!

Sen lite frågor.. Vilket ställer i stockholmstrakten tycker du är bäst?
Förstått att det inns fyra stora, klätterverket, k1, k2(telefonplan väl?) och karbin, vilket tycker du är bäst för nybörjare? Har provat klätterverket som jag gillade, karbin kändes mycket svårare. Hur är K1/K2?
Jag är nybörjare och har inte klättrat så mycket, men jag blir helt slut i armarna redan efter typ 40minuter, så det känns lite ovärt att betala så dyrt som det är om man ändå blir trött så fort. Så har du några tips på övningar man kan göra på gymmet där man tränar upp underarmarna och de muskler man använder bra? Chins och handledscurl tänkte jag.. mer?

Det är svårt att säga vilket ställe som är bäst, alla har helt olika kvalitéer som är önskvärda. På klätterverket (som jag endast klättrat på en gång) så har dom en unik systemvägg (brant vägg full med massa små grepp) som är något jag skulle kunna köra på i all oändlighet för att den är väldigt bra att "träna" och bli stark genom att nöta på.

På karbin är problemen generellt svårare, det finns väldigt många svåra projekt som jag skulle kunna spendera mycket tid vid utan att få slut på saker att göra. De brukar vara lite mer fingriga, dvs. vara mindre och lite vassare, vilket är likt den klättring man får utomhus på granit. De har också ett mycket bättre system för att bygga nya problem till skillnad från Klättercentret 1 & 2 (allt nytt varje månad). Här skulle jag helst köra, men då jag har guldkort på klättercentret (för att de ligger bättre till) så blir det nog aldrig så.

Klättercentret i telefonplan är nytt och fräscht, har generellt sätt lite längre problem på vanligtvis bättre grepp än t ex. karbin, vilket inte är optimalt för att snabbt bygga upp bra fingerstyrka (såvida man inte går in för att göra det). Det har mycket potential som de tyvärr inte utnyttjar till fullo, de skulle kunna bygga betydligt fler problem på väggarna och rotera oftare samt fixa en riktig systemvägg á la verket. Här kör jag oftast då de verkar prioritera k2 framför k1 för tillfället.

Klättercentret i solna tycker jag generellt sätt har bättre kvalitét på problemen än telefonplan, men är lite mindre och kanske inte lika estetiskt tilltalande som telefonplans nya, fräscha väggar. Det ligger däremot närmast där jag bor (norr om stan) så här lär det bli flest besök i framtiden då jag ger upp bilen för att bli student.

Det viktiga att tänka på i början när man är "färsk" är att vila tillräckligt länge mellan varje försök på ett problem. Desto högre intensitet på ens klättring, desto lägre kvalitet under träningssessionen, så det är viktigt att lära sig vänta tillräckligt länge mellan sina försök. Faller man på det första flyttet så kanske det räcker med 30-60 sekunder, men om man klarar av ett problem med 10+ flytt så kan det vara värt att vänta i upp mot 4-5 minuter om man vill få tillbaka sin maximala styrka. Man orkar även klättra längre om man vilar länge mellan försöken.

För att kunna bygga upp en bra klättringsgrund så är det bästa sättet att klättra mera. Det finns nog inga bra övningar som kan få en att hålla ut längre som kommer i närheten av att bara klättra på ett gym, men jag förstår att 100kr per gång är en stor investering för en timmes träning. Det som är det som är den bristande faktoren i början av ens "karriär" är just underarmarna och ens greppstyrka, vilket bäst tränas upp genom att klättra. Något som är viktigt när man börjar klättra är att lära sig bra teknik från början, vilket är något man får med tiden, men det går att lära sig grundläggande tekniker genom att kolla på klättringsfilmer. Det är något som jag tror gett mig en bra edge i min klättring, att titta på alla videos man kan hitta. För närvarande så har jag drygt 50+ gb med klättringsfilmer på hårddisken och det finns vissa filmer jag sett över 20 gånger.

Mitt tips till dig är att bestämma om klättring är något som du vill göra under en viss framtid och investera i ett årskort och börja klättra varannan dag, för att sedan (väldigt försiktigt) öka intensiteten till kanske två dagar i rad, vila en, efter några månader. Fokusera på teknik, fråga andra klättrare om tips (ALLA klättrare VILL bidra med tekniktips och beta till andra klättrare, fakta!) och kolla på klätterfilmer (för motivation, inspiration och tekniktips). Fler frågor, ös på!

[Pttr]

Tack för världens bästa svar!

Där har jag nog gjort lite fel, jag har i princip kört på som tusan i början, så fort jag klarar en vägg så dyker jag på nästa. Så mer vila alltså! Ska försöka kolla in K2 vid nästa tillfälle. Tror också att min vikt talar lite emot mig, dryga 82kg och relativt otränad gör nog att jag har lite svårt att hänga med min polare på 65kg som jag brukar köra med, ut i löpspåret med andra ord..

Och du har rätt, alla vill verkligen bidra, vilket är mycket roligt. Socialaste sporten jag sysslat med fast man ändå jobbar själv då :)

[Preytz]

Hallå, har läst lite i din journal här och blev riktigt sugen på att klättra lite, du vet inget bra ställe i nackatrakten där man kan dra och pröva lite?

[Preytz]

Ursäkta för "spam" men såg att klätterverket i nacka ska vara ganska bra så blir nog att dra dit i helgen och pröva lite, undrar då om du har lite tips(lite allmänt bara) till en nybörjare som jag.

[olander08]

Tack för världens bästa svar!

Där har jag nog gjort lite fel, jag har i princip kört på som tusan i början, så fort jag klarar en vägg så dyker jag på nästa. Så mer vila alltså! Ska försöka kolla in K2 vid nästa tillfälle. Tror också att min vikt talar lite emot mig, dryga 82kg och relativt otränad gör nog att jag har lite svårt att hänga med min polare på 65kg som jag brukar köra med, ut i löpspåret med andra ord..

Och du har rätt, alla vill verkligen bidra, vilket är mycket roligt. Socialaste sporten jag sysslat med fast man ändå jobbar själv då :)

Fear not, vikten ska inte vara några större problem i början. Själv gick jag in på klättercentret i solna för första gången vägandes 87kg, något som jag tror kan ha hjälpt mig att undvika fingerskador samt bli relativt fingerstark snabbt, då lasten på fingrarna blir lägre och lägre (vid försiktig, men stadig viktnedgång) och styrkan relativt vikten blir högre desto mer man går ned. I början handlar det inte så mycket om vikt, utan mer om hur stark man är (då man kan powera sig genom vissa moves på "bättre grepp". Det är däremot inte önskvärt då man får som vana att skippa tekniken och istället bara dra vidare till nästa grepp, vilket är viktigt att tänka på. Försök förstå rörelserna du gör (eller hur du ska göra dom)!

Ursäkta för "spam" men såg att klätterverket i nacka ska vara ganska bra så blir nog att dra dit i helgen och pröva lite, undrar då om du har lite tips(lite allmänt bara) till en nybörjare som jag.

Tips till en nybörjare... Hmm... Först och främst, se till att ha roligt. Om du tänker mer på hur man som nybörjare ska göra bra ifrån sig, så är nog det första och enklaste att tänka på hur man placerar fötterna och använder benen korrekt. Titta på andra klättrare, försök replikera.

Sen så är det väldigt viktigt att försöka läsa av hur problemen/lederna är gjorda. Vid lättare svårighetsgrader så är det oftast väldigt lätt att titta på problemet och förstå hur det ska klättras (om man tittar lite extra noga). Vanligtvis så ska man gå med höger hand, sen vänster, sen höger, sen vänster osv. och man ska oftast inte gå med samma hand flera gånger i rad eller ta båda händerna på samma grepp (matcha) såvida det inte är uppenbart att det är så man ska göra.

Se till att vila tillräckligt länge mellan försöken och var inte rädd att fråga om hjälp från folket runt dig så ska det nog gå bra!

[Preytz]

Tips till en nybörjare... Hmm... Först och främst, se till att ha roligt. Om du tänker mer på hur man som nybörjare ska göra bra ifrån sig, så är nog det första och enklaste att tänka på hur man placerar fötterna och använder benen korrekt. Titta på andra klättrare, försök replikera.

Sen så är det väldigt viktigt att försöka läsa av hur problemen/lederna är gjorda. Vid lättare svårighetsgrader så är det oftast väldigt lätt att titta på problemet och förstå hur det ska klättras (om man tittar lite extra noga). Vanligtvis så ska man gå med höger hand, sen vänster, sen höger, sen vänster osv. och man ska oftast inte gå med samma hand flera gånger i rad eller ta båda händerna på samma grepp (matcha) såvida det inte är uppenbart att det är så man ska göra.

Se till att vila tillräckligt länge mellan försöken och var inte rädd att fråga om hjälp från folket runt dig så ska det nog gå bra!

Tack för svar!

[Skjaves]

Hur går det här egentligen? :)

Saknar lite uppdateringar här, tävlar du på BB4 idag?

[olander08]

Hur går det här egentligen? :)

Saknar lite uppdateringar här, tävlar du på BB4 idag?

Det går bra, fanns inte så mycket att skriva om så jag "glömde" bort att fortsätta loggen. Jag drog till BB4 och försökte klättra så mycket det gick, trots att det öste ner regn.

Sedan sista inlägget för fyra månader sedan har inte särskilt mycket hänt; jag har fortsatt att träna som vanligt, något mindre klättring utomhus än vad jag skulle ha velat, men då jag börjat studera så har jag inte tillgång till en gratis firmabil längre vilket gör det lite svårare att ta sig till cragsen :D

Jag tog däremot en tur till Kjugekull för några veckor sedan, vilket var väldigt häftigt. Sjukt många problem och block av hög kvalitet på ett så litet ställe, synd att man inte bor i Skåne.

Jag och en polare hade tänkt att spendera två dagar där nere, men efter en heldag så kände vi att det inte skulle vara lönt att sova i bilen ännu en natt (fick två och en halv timmes sömn natten innan), så det blev bara en dag.

Vi gick runt lite och kollade på de blocken som fanns, men då vi inte planerat på att cafeterian skulle ha stängt för säsongen (vi var där under högsäsong för klättring) så hade vi inte med oss någon förare. Några klassiker gick i alla fall hem och jag lyckades få med Caspersens Arete på film:

17e19ouMXcE

Det är verkligen ett så mycket större block i verkligheten än vad det ser ut att vara på film och problemet är nog bland de finare i Sverige. Jag frågade ett par förbipasserande om de kunde dela med sig av lite beta, vilket en lyckligtvis kunde. Det såg ut att vara hyfsat svårt, men under flashförsöket så flög jag upp till den stora underclingen, vilket i princip är ett tecken på att problemet är över, men väl där uppe kändes nästa fotflytt lite för nervigt att göra, så jag var tvungen att reversera och bygga upp självförtroendet innan jag vågade göra det. Så här efteråt är det lite synd att jag inte vågade committa och flasha problemet, men iom hur fint själva problemet är så är jag bara nöjd att jag tog det. Det blev inga försök på någon direkt version eller sitten, men de är hög prio på dom nästa besök!

Idag var jag på brudberget och försökte på mitt nuvarande projekt, Supercool, innan jag var tvungen att ge upp på grund av bristen på solljus. Jag lyckades falla på väldigt högt uppe på areten två gånger, på några flytt som jag egentligen inte bör falla på, men det som är positivt är att jag har det svåra bottenpartiet helt dialed nu. Vanligtvis så ska man använda sig av ett trefingersjam, men jag kör med en annan beta då mina fingrar är för tjocka för att kunna använda Klem's originalbeta. Min beta är nog ganska mycket svårare, då den tvingar en till ett par extra flytt och vid ett tillfälle är jag maximalt utsträckt, från tå till finger. Den är även MYCKET coolare.

Förhoppningsvis får jag med ascenten på film, om jag lyckas hålla mig från att dra dit ensam imorgon och väntar till nästa helg.

[olander08]

Till följd av det nya året kommer jag nu försöka skriva lite mer i denna journal. Dagen efter förra inlägget åkte jag tillbaka till Brudberget för att ge mig an Supercool igen, något som var mycket smart gjort med tanke på att det var en av de sista klätterbara dagarna förra året, i alla fall på Brudberget.

Jag tror att jag föll på samma ställe som dagen innan tre eller fyra gånger innan jag kom förbi redpoint-kruxet, som för mig var en gaston-slapp uppe på areten då man är hyfsat trött efter att ha gjort ganska många svåra flytt. Innan detta försök hade jag även förberett genom att klättra upp i ett träd och placera min mobilkamera så att den skulle få med större delen av problemet ifall jag gjorde det. När jag väl hade klättrat igenom bottenpartiet och gjort det sista hårda flyttet på areten så var det bara att sätta upp för det sista, hyfsat enkla flyttet till en jugg i närheten av toppen. Något som måste nämnas är att landningen till detta problem är ganska dåligt om man faller högt uppe på areten, då det finns många stenar och ett stort träd som står i vägen så det gäller att stänga av allt och bara kötta på.

Tyvärr så tvekade jag för mycket innan jag gjorde det sista flyttet (tio sekunder efter att ha granskat klippet) och jag lyckades inte sticka juggen innan kroppen var på väg neråt...

Jag var väl medveten om att det sista flyttet skulle vara ganska läskigt att göra, men jag antog att jag inte skulle bry mig så fort jag väl kom dit och bara ge allt, men när man väl står på det lilla slopiga steget och kollar ner så blir man lätt skrämd.

Efter att ha (tyvärr) plockat ner kameran för att granska innan nästa försök och vilat så bar det av igen, denna gången kom jag upp till samma ställe igen och utan att tveka en längre stund så gav jag allt och förundrades över hur bra sista greppet var när man väl fick över handen ordentligt. Då var det bara urtoppningen kvar, som inte är helt självklar då det finns en "gömd" jugge någonstans på kanten. Det hade dock gått någon månad sedan jag klättrade ståstarten (areten) så jag hade glömt var någonstans den var, så det var riktigt läskigt att sitta där uppe och veta att man egentligen inte kan trilla därifrån (strax över tre meter upp med fötterna), men efter lite letande så hittade jag juggen och kunde toppa ur!

Det här var definitivt det coolaste problemet jag klättrat, och även bland det svåraste och jag blev riktigt lycklig när jag väl stod på toppen och kunde slappna av. Det var riktigt synd att jag inte lyckades få med ascenten på film, men jag kommer definitivt att klättra problemet igen nästa gång det vankas Brudberget och då blir det film i 720p med min nya iPhone (köpt till stor del pga kameran!).

Angående året som gått då... Målet var att klättra mycket utomlands samt att klättra en 8A boulder och det blev inget av det alls, men jag är ganska nöjd ändå och vet att det kommer att ske ganska snart. Den senaste månaden har min träning inte varit helt seriös pga anledningar som inte bör nämnas här, men det är över nu och jag har redan börjat träna hårdare och mer seriöst än tidigare för att utnyttja den kommande tiden på bästa möjliga sätt.

Jag är säker på att den kommande våren (om det nu blir någon...) kommer att bli riktigt nice...

[olander08]

Passade på att lägga upp klippet på tuben, sista videon i dålig kvalitet!

Bs6XF2uWqM8

[olander08]

En första uppdatering om det nya året då:

De senaste 14 dagarna har jag legat i och försökt träna och äta så sunt som möjligt, och till följd av det har jag börjat komma i grym form igen. Jag har endast vilat två dagar och tränat i minst två timmar de andra.

Jag arbetar för att komma i så bra form som möjligt inför den kommande vårsäsongen, som jag har ganska höga mål på. Det lär bli en resa till Kjuge så fort vädret tillåter och ska börja jobba på en liten ticklist:

Ferdinand ss 7C+
Matador ss 7C+
Lithium ss 7C+
Adamantium 7C
Caspersens Arete Direkt ss 7C
Caspersens Arete ss 7B+

Jag tror att det är möjligt om jag fortsätter träna som vanligt och inte slarvar. Riktigt hård lista! Notera även att de ligger strategiskt utspridda på endast tre block :p

[kettlebellGuden]

härlig journal ju!! Har funderat på det här med att klättra.. mycket läsvärt här!

[Frumpish]

Awesome journal :D

Har klättrat en hel del inomhus här i gbg sen i augusti och tänkte börja köra utomhus nu när tentorna skingrat sig lite! Hojta om du är nere i gbg och klättrar, typ ett PM här på kolo!

[olander08]

härlig journal ju!! Har funderat på det här med att klättra.. mycket läsvärt här!

Tackar! Sluta fundera och prova på, nästan alla jag dragit med har tyckt att det är/var riktigt roligt.

Awesome journal :D

Har klättrat en hel del inomhus här i gbg sen i augusti och tänkte börja köra utomhus nu när tentorna skingrat sig lite! Hojta om du är nere i gbg och klättrar, typ ett PM här på kolo!

Tack! Jag ska snart ner till Kjugekull i Kristianstad, närmare än så blir det nog inte de här halvåret, men annars säger jag till. Har för mig att Utby ligger i gbg, annars finns ju Hönö som också ska vara riktigt schysst. Se till att bevandra dig väl så att du kan guidea ;)

Har inte skrivit något här de senaste fyra månaderna och det är inte för att de inte blivit av någon klättring, tvärtom...

Den senaste månaden har jag kört så seriöst som jag har kunskapen för (exklusive adekvat stretching!) och jag känner att resultaten har kommit direkt. Nästa helg blir det en resa till Kjugekull och då är det bara att kassera in hårt problem efter hårt. Jag kommer att försöka dokumentera så mycket som möjligt, tyvärr hinner man inte göra särskilt mycket på endast två dagar, men med korrekt beta, rikligt med hud och mycket vila mellan försöken tror jag att jag kan beta av ticklisten jag nämnde tidigare.

Förra lördagen så drog jag ut till Nockeby 2 för att göra Moonlander, något jag velat göra ett bra tag. Förra gången jag var där, vilket var någon gång förra sensommaren, så kändes den absolut omöjlig då min crimpstyrka verkade släpa. Denna gång kändes det nästan likadant tills jag upptäckte att det var lättare att göra startmovet från längst in i underclinget, istället för att ta den som en pinch, vilket gjorde att successraten på första flyttet steg från 25% till 100% och möjligheten att stänga crimpen med tummen gick från 1% till 100%, såvida man inte prickade båda spikarna med pek- och långfingret.

Resten gick galant, trots riktigt dåliga skor, och jag fann mig strax under toppen, redo att göra det sista flyttet 7-8 gånger, men fegade ur samtliga försök då jag hade tre paddor och ingen att spotta. Lyckligtvis drar jag nog dit på lördag för att avsluta problemet och försöka på Armstrong som är snäppet hårdare och känna på sittstarten. Därefter blir det till att försöka spara så mycket hud som möjligt inför Kjugeresan.

eVZnFmmBZRI

[olander08]

Jag och kompisen anlände till Kjuge igår på kvällen strax efter sju-tiden efter att ha checkat in på vandrarhemmet. Planen var att få in en timmes klättring eller så inna solen gick ner. Då jag var fräsch och utvilad stack vi direkt till Lithium-blocket där jag värmde upp på den Adamantiums och Lithiums delade urtoppning. Inte direkt lätt, då den krävde ett par försök för att hitta rätt beta, men inte såpass svår att man skulle kunna falla på den under ett riktigt press.

Därefter kände jag på greppen till Adamantium, 7B+, och det kändes som att det skulle bli riktigt svårt att bara lyfta från röven. Försts försöket gick inte så bra, men jag lyckades lyfta från marken, men föll på det första flyttet som är en slapp med vänsterhanden till en hyfsad slopig edge. Försöket därefter stickade jag slappen, såg till att hälen låg rätt och satsade allt på nästa flytt, som är en ganska lång bump med vänsterhanden till ett riktigt bra, men även ganska vasst flak, så de gäller att inte floppa av då flapperpotentialen är stor. Lyckligtvis så satte jag flyttet precis, och därefter återstod lite relativt enkel klättring för att toppa ut. Riktigt coolt problem och skönt att den gick hem på andra försöket! Jag gav även Lithium ett ordentligt försök, men startkrimpen är inte att leka med och jag bedömde att den potentiella hudförlusten kontra successraten inte var att leka med, så det blev till att bestiga klassikern Clark Kent i mörkret innan vi drog hem för att sova.

Idag drog vi ut vid 10-tiden till Kjuge igen och jag satte mig framför Caspersens Arete sittstart efter lite lätt uppvärmning. Några försök senare drog jag mig mot det groteska flaket och fick det lite för mycket åt vänster, vilket gjorde det exponerade fotflyttet upp till vänsterhanden en aning svårare och mycket läskigare. Det var sjukt skönt när jag kunde krama om det stora hornet ovanför läppen och kunde låta benen sluta skaka innan jag gjorde de sista flytten upp till toppen.

Vidare kände jag inte på så många hårda problem, förutom Sonic, vars grepp låg och verkligen stekte i solen, så det gik inge vidare. Efter att ha klättrat ett par lätta klassiker och repeterat Babar så skulle vi röra oss tillbaka mot vandrarhemmet då klockan var halv åtta, men då vi tog vägen förbi Aerodynamiten, 7B+, var jag bara tvungen att försöka. Drygt fyra försök senare lyckades jag slappa den vattenpolerade slopern och klättra till toppen på detta superfina problem. Lågstarten som är graderad till 8A kommer jag definitivt prova senare, kanske inte denna resa men garanterat nästa. Får se om den ligger exponerad i solen imorgon...

[olander08]

Äntligen hemma (?) och dags att reflektera över resan. Jag hade satt upp några mål för resan och av resultaten att döma så kan det kanske se ut som att resan inte gick särskilt bra, men det gjorde den faktiskt då jag lärde mig mycket om hur det är att klättra på distans utomhus flera dagar i rad.

De hårdare bestigningarna jag gjorde gick alla relativt snabbt och var definitivt flashbara (den som tog flest försök var nog sittstarten till Caspersens Arete och tog drygt sex försök om jag inte missminner mig och då föll jag ett par flytt in i ståstarten på "flashförsöket"). Vidare gjorde jag en hel del enklare klassiker, de flesta idag och då var det skönt att inte behöva nöta samma problem hela tiden. Jag provade även lågstarten till Aerodynamiten, som jag tror kommer bli huvudmålet för nästa resa ner till Kjuge. Tyvärr låg den i solen och det var den tredje dagen på, men jag tror definitivt den kan gå ner efter lite meckande inom en snar framtid, men jag spekulerar att den inte lär hålla graden om den inte visar sig vara hårdare än vad magkänslan säger i dagsläget. Hursomhelst är det ett riktigt coolt problem, på snälla grepp (läs: inte vassa) som är alla ganska stora!

Att se fram emot är den uppkommande Ålandsresan, nästa sessionerna på Nockeby 2 (Moonlander och Armstrong samt eventuellt knåpande på sittstarten) och Brudberget (Slap Story och sittstarten Freak Gasoline Accident, samt Slap that fat bitch (om det finns tillräckligt med paddor och/eller spottare)), samt hård inomhusträning!

Det blev inge filmer denna gång då spottarens närvaro krävdes nästan hela tiden, så det får bli mer av de i framtiden.

[olander08]

3DsX87PU_m4

[rickardptrsn]

shit va cool journal hur har jag missat denna.. håller själv på lite med klättring, men inte fritt.. så sjukt imponerad! nu har du fått dig en riktigt stalker kan jag lova ;)

[olander08]

shit va cool journal hur har jag missat denna.. håller själv på lite med klättring, men inte fritt.. så sjukt imponerad! nu har du fått dig en riktigt stalker kan jag lova ;)

Nice :p Tyvärr har jag inte uppdaterat särskilt mycket, men lär slänga upp en hel del videos så fort de är filmade...

k7bvX0jKESg

Tidigare klipp är Let's Zumba 7C från Focksta som klättrades idag, ovan klipp är Pojkarnas Brigad 7B från Orhem, klättrades för två veckor sedan.

[rickardptrsn]

gillas helt klart!.. vill själv börja klättra mera fritt.. hade varit kul om du skrev ner platserna du hittar? kanske du redan gör.. har inte tittat än i skrivande stund! ;)

[olander08]

gillas helt klart!.. vill själv börja klättra mera fritt.. hade varit kul om du skrev ner platserna du hittar? kanske du redan gör.. har inte tittat än i skrivande stund! ;)

Jag har inte hittat något märkvärdigt, trots mycket letande, så allt som klättrats är tillgängligt på Sverigeföraren eller 27crags (kanske något man får leta vidare på nätet för att hitta information om).

Det är bara att dra till närmaste klättergym och köra på, finns massa resurser där :thumbup:

[olander08]

Det blev lite klättring under midsommarhelgen och jag tog ett par nya problem samt avslutade ett par gamla projekt.

I fredags tog jag en tur förbi Nockeby 2 där min gamla nemesis Moonlander (7C) går och jag har varit uppe vid sista flyttet, men aldrig satsat, många gånger. Förra året när jag gjorde ShizzeWhizzle (7B+) traversen kände jag på Moonlander, men hade inte den krimpstyrka i högerhanden som krävdes för att röra sig på blocket, så jag projekterade den inte. Vidare så klarade jag inte av att göra startflyttet, så det spelade inte så stor roll ändå.

Tidigare detta år tyckte jag att det var dags att ta en tur förbi och kolla om det blivit någon förbättring i krimpstyrkan, vilket det naturligtvis hade, men räckte den för Moonlander? Efter lite knep och knåp första sessionen hade jag lyckats lista ut mina sekvenser för problemet och lyckades väldigt konsekvent ta mig upp till slutflyttet, för att sedan ge upp "pga paddbrist och ingen som spottade", men egentligen var det nog för att jag misstänkte att kanten man går till var sämre än vad den visade sig vara. Sessionen efter denna återvände jag med min kompis som spotter, men lyckades inte komma upp till slutflyttet lika ofta (vilket jag spekulerade berodde på hudbrist och temperatur), men de gånger som jag kom upp provade jag en ny beta varje gång och utan resultat. Hade jag bara försökt helhjärtat ett par gånger med samma så hade jag nog lyckats, men så blev det inte.

I fredags var jag ensam och lyckades efter lite rekrytering ta mig upp till slutflyttet, satte upp vänsterfoten på en liten smear och tryckte ifrån. Boom, högerhanden slickades fast över toppen och jag hade kunnat hänga loss i bara den om jag så hade velat. En enkel mantling över toppen och projektet var avklarat. Trots tiden och antal försök så känns den ändå väldigt enkel, jämfört med andra krimpproblem i samma grad, men denna är även väldigt dynamisk och kräver en del kroppsspänning, vilket är mer i min stil.

Därefter tog jag en tur förbi Ängbyplan och Vulgar Display of Power (7C) och där har vi ett problem som är tungt. Det var nog ett år sen sedan jag var där för första gången och de flesta flytten kändes avsevärt enklare. Däremot känns den ologiska starten nästan möjlig och om jag hade lyckats med den så hade det nog blivit ännu en send. Efter att ha insett hur konstig starten verkligen är och att kraften börjat sina satte jag mig på andra sidan blocket för att känna på Big L (7A+) som jag även kände på förra gången jag var där och då kändes den verkligen omöjlig. Ett problem som Big L borde ju passa mig bra; stort flytt på stora grepp. Icke, den kändes fortfarande extremt hård... ända tills jag insåg att jag placerade fötterna väldigt tokigt. Istället för att ha högerfoten långt ut åt höger och vänsterfoten på en dålig smear testade jag att ställa högern på ett tydlig steg precis under den stora underclingen som man går ifrån och då gick det enkelt att komma upp till kanten. Efter att jag suttit den klättrade jag ner och gjorde den fyra gånger till, i rad, bara för att.

I lördags begav jag mig till Skevik. Planen var att eventuellt göra några överhängande problem, spana in de grymt tunga 8B+ problemen (2 st) som går där och kanske känna lite på Verve (7C+) som ska vara bland de finare i stan (och tydligen hårdast för graden). Efter att ha spanat in den imponerande höga klippan som ger ett intryck av en amfiteater kom jag fram till den mycket lägre och mer överhängande väggen som boulderproblemen går på. Jag kollade genast in Clarity som eventuellt kan vara det hårdaste problemet i Sverige och det såg sådär småtungt ut, även med mina imaginära sekvenser. Det dröjer nog ett tag innan jag sätter mig ner under den, kanske till våren? I alla fall så rann det vatten längs sprickan som Verve går längs med så det blev inte mer än att testa några flytt innan jag gick längre bort och kollade in de andra problemen. Då jag inte hade någon beta eller visste exakt hur den gick så kunde jag inte bedöma hur hård den var, men jag kommer definitivt dra förbi så fort jag har en aning om betan, då det var en jävligt cool linje.

Längre till höger på klippan så går en 7B (Svält) ifrån två tydliga undercling som jag gjorde efter att ha hittat betan. Som vanligt kändes den grymt tung utan rätt beta, men efter att jag listat ut fötterna samt hittat den dolda underclingen gjorde jag den och då Verve var blöt beslöt jag mig för att åka hemåt.

På vägen hem så tog jag av mot Bergparksblocket då det fortfarande fanns krafter kvar för att känna på Specialized (7C) som går på ett stort block uppe på en kulle, mitt bland villorna i Sickla. Det som jag trodde var kruxet (en konstig slap från en konstig häl och en sylvass, mindre än en halvcentimeters krimp) lyckades jag faktiskt göra på första försöket och då var det ju självklart att den skulle göras från marken, vilket visade sig vara lite svårare.

För att komma in i den positionen som jag gjorde "kruxet" ifrån var jag tvungen att starta med vänsterhanden på en pinch högt upp på startgreppet och vänsterhanden pinchandes längre ner, men det gick knappt att lyfta ifrån den positionen så jag kom på iden att ta greppet med vänsterhanden som en undercling/sidepull där greppet är en riktig jugg och istället göra kruxet med vänsterhanden under den kommande hälen. Med denna betan kunde jag mycket enkelt statiskt gå ut till den vassa krimpen, men det var mycket tyngre att låsa av med vänsterarmen och slänga upp hälen och därefter slappa upp till det riktigt slopiga greppet. Det kändes möjligt och jag var nära på att komma upp i höjd med greppet, men efter ett misslyckat försök så fick jag en flapper på toppen av mitt högra pekfinger pga den vassa krimpen, helt från ingenstans, vilket jag märkte först när jag skulle försöka igen. Utan tejp så var det bara att åka hem...

Tills jag dagen efter återvände med tejp från centret (som var stängt dagen innan) och videobeta som revolutionerade starten så att jag kunde göra slappen på de sättet som var enkelt för mig. Men, denna nya betan gjorde flyttet ut till den vassa krimpen mycket svårare och jag misslyckades de fem eller så första försöken och det kändes inte så säkert som det gjorde i bilen dit. Jag antar gången då jag limmade krimpen var den gång som jag lyckades rekrytera upp fibrerna (ingen uppvärmning utan rakt på direkt) och då var det bara den "enkla" slappen kvar, men att starta i denna position från ståendes då man kan försiktigt placera händerna och fötterna var inte samma sak som att komma in ifrån sitten, men jag lyckades få upp hälen och lägga den till rätta och till min förvåning så satte jag slappen också. Då återstod bara den känsliga flyttningen av högerfoten och då jag inte fått slappen helt perfekt så var jag inte hemma förens jag sträckt ut mig till läppen. Videosnutt:

G36IvaG6Sjs

[olander08]

Denna helg blev det en liten tur till Åland med några kompisar, som egentligen skulle skett någon gång i början av Maj, men fick avbokas pga dåliga väderprognoser. Istället väntade vi till den mer "klättervänliga" Juli månad...

Två av resekamraterna skulle åka dit på fredagsmorgonen medan jag och en till skulle ta båten på kvällen, då vi inte hade lyckan att vara lediga under dagen. Trots all planering kom vi iväg lite sent, men lyckligtvis hade vi planerat in lite marginal för att med säkerhet hinna med båten. Vi hade däremot inte räknat med att en buss skulle få motorstopp på den enfiliga delen av E18, vilket gjorde att trafiken stod helt still i dryga 10 minuter innan den rullade igång igen. Eftersom att vi redan var sena så var jag beredd på att få vända om, men efter en tung högerfot anlände vi till Grisslehamn i tid, sist på båten.

Båtresan gick fortare än väntat, vilket lämnade lite utrymme åt en snabbvisit förbi Kasviken. Vi kom upp från parkeringen precis vid Angel-väggen där det gick ett par problem på en vertikal klippa med en riktigt rund och greppfri urtoppning á la fontainebleau (som jag förstått det) och en tvärspricka som gick horisontellt tvärs hela klippan. Uppvärmningen blev ett flashförsök på Godspeed, en 7C dyno till en dålig sloper. Det visade sig vara en ganska dålig idé, så jag flyttade paddan någon meter till vänster för att prova en lättare variant av Godspeed medan polaren gick ner till bilen för att hämta ytterliggare en padda. På flashförsöket fann jag mig liggandes med halva kroppen över kanten och andra halvan dinglandes nedanför, med paddan på fel ställe och en nästintill grepplös och kritfri urtoppning. Det var egentligen inget större problem, men då jag ville vara säker på att inga ben skulle stukas eller andra skador inträffa såpass tidigt låg jag och desperat väntade på kompisens undsättning med ytterliggare paddor och redo att spotta.

Efter en snabb scout och avslutad uppvärmning med en 7A flash stod jag under Dodo, som stod högt upp på listan över prioriterade problem. Planen var att sätta denna tidigt då jag var fräsch och hade gott om hud. Jag hade hört att kruxet skulle vara att etablera sig på stenen, vilket mycket tydligt visade sig vara väldigt svårt. Hur mycket jag än tog i så gled jag av startkrimparna när jag löft från marken. Anledningen spekulerades till att vara en mycket hög luftfuktighet och jag fick besviket ge upp och åka till stugan som skulle rymma fyra man i Soltuna. Efter en tung natt med stora andningsproblem och lite sömn (dryga två timmar) som spenderades till största del i bilen för att undvika den varma och fuktiga luften i stugan (vilket inte löste "astmaattacken") orkade jag inte ligga vaken och vänta längre än till halv nio innan jag gick och väckte resten av folket i stugan. Efter lite ordväxling visade det sig att en av kompisarna hade med sig en bricanyl, något jag bedömt så osannolikt att det inte varit värt att väcka de andra under natten med att fråga efter. Skönt det, då jag aldrig varit med om så här svåra andningsproblem förut, dvs. att det vägrade att upphöra trots frisk luft och inga ansträngningar.

Efter en tung 20 minuters promenad ner till Grottan som präglades med regn, kom solen fram och himlen öppnade upp sig. Vi slog oss ner runt Hammas bouldern och började värma upp. Kompisarna vi åkte med hade dagen innan varit nära på ett problem som tanken var att de skulle ta idag. Jag hade kvar Hammas att göra, en grym 7A+ som jag försökte mig på för två år sedan ganska exakt utan resultat. Efter att jag och kompisen snabbt flashat problemet som de andra jobbade på, flyttade jag runt några paddor under Hammas och letade efter en bra sekvens. Jag var säker på att jag skulle flasha den, men den visade sig var betydligt tyngre än vad jag trodde och det tog ett par misslyckade försök på samma flytt innan jag hittade ett mellangrepp vilket möjliggjorde flyttet jag fallit på och att jag snabbt kom upp. Helt klart ett tungt problem, men det är möjligt att jag inte hittade den perfekta sekvensen.

Därefter tog jag med två paddor och placerade under High Tide, som startar under det tak som bildar den grotta som området är uppkallat efter. Ingen flash av detta heller, utan det krävde ett par försök innan jag tog det första flyttet vilket helt klart var kruxet. Denna var också graderad 7A+ och kändes helt klart enklare än Hammas.

Därefter påbörjades en dryga tre timmars session på Supermartikainen; en cool 7C med kylskåpsstart in i den klassiska Martikainen. Denna var även högt prioriterade inför resan och skulle per definition passa mig väldigt bra. På videos över problemet såg betan ganska rakt på, så jag ägnade ingen större energi åt att memorera någon beta, vilket jag i efterhand fick ångra. Det fanns x antal möjliga fotpositioner och steg i början och nästintill oändliga kombinationer av vänster-höger-höger, vänster-vänster-höger osv. och den första timmen ägnades åt att lista ut en fungerande beta. Därefter följde ytterliggare en timme av fotfloppar och misslyckande innan jag under ett försök lyckades ta mig igenom de krux som min sekvens innebar och lyckades sticka den stora slopern som är ett flytt in i Martikainen. Tyvärr fick jag den väldigt dåligt och när jag skulle bumpa upp handen så gled foten av och jag föll. Efter ytterliggare en dryg halvtimme med misslyckande så testade jag av en slump ett annat fotsteg i starten som gjorde att problemet blev jämt och utan något egentligt krux, men jag befarade att jag gjort slut på den energi som skulle krävas för att ta mig till toppen så jag fick avbryta efter en halvtimme med vad jag trodde var den enklaste betan. I efterhand har jag granskat några videos på problemet och hittat en hel variationer som skulle kunnat göra problemet enklare. Det är ofta trist att inte ha med en erfaren klättrare i sällskapet som har all beta, så man slipper sitta och trycka i timmar med fel beta, bara för att upptäcka rätt och vara för trött för att komma upp, om man ens lyckas hitta den...

Efter Supermartikainen var händerna och huden väldigt öm och gjorde ont. Problemet går ut på att väldigt aggressivt slappa sig upp för ett kylskåp vilket innebär att händerna glider på stenen nästan varje flytt vilket resulterar i hudförlust. Den lilla mängden sömn jag fått under natten började också göra sig påmind, men jag ville inte ta en tupplur då jag visste att jag skulle få problem att sova bland tre snarkare i ett icke luftkonditionerat rum så jag tvingade mig själv till att vara vaken, men gjorde inte mer än dryga fem försök på diverse boulderproblem innan vi gav upp, varav ett var en flash på ett takproblem kallat Voodoo, 7A.

Dagen efter vaknade jag upp väldigt mör och utan större prestationsförhoppningar på mig själv, utan mer lite besviken att jag inte klättrat några av de hårda problemen som jag tänkt mig. Jag hade inte sagt emot om någon föreslagit att resa hem med en tidigare båt, men hursomhelst blev det ändå en tur till Kasviken innan båten skulle avgå på kvällen. Det fanns trots allt en hel del problem som jag inte ens kollat på i Kasviken, varav några helt i min stil. Efter uppvärmning på ett enkelt, men kroppstungt problem skulle jag försöka mig på en flash av Pop the Glock (den beta jag kände till var vart den slutade och att det fanns en kneebar i mitten), ett långt takproblem på goda grepp graderad 7B+. Efter att ha noggrant borstat och inspekterat problemet (samt klurat ut var den startade) drog jag mig upp och började klättra, förbi kneebaren som jag inte lyckades hitta läge att placera och bort till vad jag tror är sista flyttet innan man är hemma, där jag föll pga dålig beta. Det var också det längsta försöket på det problemet, då det inte var värt att spendera längre tid på utan jag begav mig istället ensam bort till Game Over, en cool 7C, längst bort på klippbandet.

Detta var nog det problem som jag helst ville göra utav dom jag provade under resan och lyckligtvis hade jag förberett mig med ett klipp på mobilen där Peter Bosma klättrar problemet, så jag hade god beta när jag gick på för första gången. Efter lite improviserande och beslut på känsla kom jag förbi kruxet och var framme vid läppen, i en position som inte tillåter särskilt mycket syn på de övre greppen, vilket ledde till att jag gick med fel hand till ett icke-grepp och föll. Hade jag kommit ihåg sekvensen lite bättre är jag övertygad om att jag hade flashat problemet. Men jag var ju ändå ganska glad då jag var säker på att jag skulle klara av problemet i alla fall. Andra försöket så kom jag på att jag inte hade en aning om hur jag placerat vänsterfoten på flashförsöket, vilket ledde till ett par misslyckade försök innan jag hittade rätt toehook, som jag av ren slump lyckades få till på flashförsöket. När jag hade all beta samt gjort de sista flytten där jag föll första gången kom kompisarna förbi för att kolla läget, vilket ledde till att mobilkameran kom upp och de började filmas lite. Denna gång gjorde jag vad jag tror är det hårdaste flyttet, men när jag släppte fötterna råkade jag slå i ena paddan väldigt löst, men klättrade ändå till toppen. Tyvärr blir det inte godkänt när man dabbar, så jag var tvungen att klättra det igen, denna gång utan paddan för att garanterat slippa dabba. Resultatet:
zt7x3PWyqOs

Ganska nöjd efter att ha gjort en snabb repetition av problemet, trots att jag var långt ifrån fräsch, fanns det inte så mycket nya saker som jag kände att det var möjligt att göra på den korta tid innan vi var tvungna att bege oss mot Eckerö, så det blev till att droppa paddorna vid Dodo igen för att kolla om det var pga bristande styrka eller dåliga förhållanden som jag inte kunde etablera mig förrförra natten. Till min förvåning kunde jag faktiskt hoppa upp från marken utan att känna att fingrarna gled och det dröjde inte många försök innan jag var i den position som man lägger upp vänsterhälen på slabben för att göra de sista två flytten innan man var hemma. Detta flytt hade jag faktiskt provat natten då vi anlände och då det var mörkt såg jag inte den tydliga koppen som man kunde lägga hälen i, utan hälade precis under vänsterhanden på i princip ingenting, men lyckades ändå göra flyttet utan att falla av. Denna gång föll jag prompt av och när jag inspekterade stenen vidare för att leta efter en precis plats för hälen såg jag den tydliga, okritade koppen och skickade snabbt därefter problemet:
5uCy90k3tB0

Därefter bar det hemåt och då vi hade vägarna förbi Rimbo stannade vi till vid jägarhyddan för att kolla om området var intressant, vilket ledde till en onsight av en 7A innan vi åkte hem.

Lite förvånande att det hårdaste problemen klättrades under resans sista timme, men det betyder nog bara att jag borde kunna klättra lite hårdare med bättre beta och planering (att inte klättra i 25 grader kanske även de underlättar). Nästa gång blir det sändargaranti på Supermartikainen sittstart, Dodo sittstart och Hello Africa!

[olander08]

Nu när temperaturen börjar sjunka och sticket närmar sig så börjar utomhussäsongen igen.

Det som står högst upp på listan, men samtidigt ligger längst fram i tiden är Houdini Assis, 8B. Jag har hittills spenderat två sessions ute på långholmen, varav den senaste igår, då jag lyckades göra lite framsteg. De tre första (och lättaste) flytten är gjorda och jag känner att det fjärde (och efterföljande två småhoppen med vänsterhanden) kan komma att gå nästa session, då jag var hyfsat nära igår. Så långt är betan säker och därefter blir det mer osäkert hur exakt lättaste vägen upp går, men sannolikt är det ett långt kast med högerhanden till en hyfsad sidepull. Jag provad att starta i denna position (minus att flytta fötterna från "kastpositionen") och det kändes som att man därifrån skulle kunna flytta högerhanden till det högra startgreppet på ståstarten och därifrån slappa vidare längs kanten för att sedan vara inne i ståstarten, minus den inledande dynon.

Denna beta kändes som om den inte alls skulle vara omöjlig, någon gång i framtiden då jag är lite (mycket?) starkare, men jag får ta och höra runt med folk för att se vilka möjligheter som finns.

Klart är det i alla fall att det kommer bli ett par återbesök, men det är inget som avskräcker. Tvärtemot så finner jag det extra motiverande att ha ett stort projekt att jobba på och se fram emot, något som jag inte haft på ett tag. För att se till att ståstarten inte ska bli ett problem att göra när jag är trött från sittstarten så blir det även en hel del nötande (dels som uppvärmning, dels som avrundning). Jag tror att jag klättrade den 7-8 gånger igår och det var inga större problem att klättra den två gånger under en minut, men det kommer nog krävas att kunna klättra den oavbrutet ett par gånger för att den inte ska bli ett problem från sittstarten.

Nästa helg blir det Åland (eller Kjugekull om jag har något att säga till om) så vi får se hur det går, till skillnad från förra gången då sticket inte var optimalt (eller ens närvarande).

[benacii]

wow vilka häftiga filmer :D

[olander08]

wow vilka häftiga filmer :D

Tack, det kommer nog mer snart ;)

[olander08]

Blev varken Åland eller Kjuge sedan senaste inlägget, däremot blev det en dagsutflykt till Västervik igår. Jag var där för lite drygt en och en halv månad sedan under Västervik boulder meet, då diverse exotiska klättrare som Daniel Woods, Chris Webb Parsons, Anthony Gullsten m.m. också var där, vilket var inspirerande att se.

Ett problem som jag lade lite tid på då var David o Goliat (8A) och jag lyckades göra alla flytt fort, däremot utan att länka ihop den. Kruxet kändes som att det var att komma i rätt position inför den avslutande dynon, mer specifikt att placera vänsterfoten i ett litet, delvis dolt, hål.

Väl hemma så kollade jag igenom lite klipp på problemet där jag fick syn på lite ny beta som jag inte upptäckte på plats; tydligen fanns det ett steg längre ut åt höger som man kunde placera högerfoten på så att högerbenet inte var i vägen när man skulle placera vänsterfoten. Med detta i bakhuvudet var jag säker på att jag skulle kunna länka ihop allt och sätta problemet.

Efter lite lätt uppvärmning under perfekta förhållanden testade jag att stiga på problemet i mitten för att testa den nya betan. Med viss försiktighet lyckades jag komma i rätt position inför dynon, men missade att ta juggen med några centimeter, men bäst av allt var att det var första gången jag provade betan och jag var i toppform, så risken att jag inte skulle klara av problemet var väldigt liten.

Ett dussin försök senare lyckades jag sticka dynon och resultatet kommer här:

wvbn1o_zHng

Efter besöket till Fallataket (planen var att göra en drive by och sätta våra projekt, båda lyckades) åkte vi till Fruberget där vi kollade in området. Jag gjorde ett par fina problem, varav det finaste var en 7A uppför en lätt överhängande vägg med långa flytt. Jag försökte även mig på en annan 8A, Fysiologi, en definierad sittstart till Biologi(?) 7B+. Enligt föraren skulle man starta med båda händer på en undercling (singular) och det fanns två olika att välja på, men med tanke på att man skulle starta på en fanns det bara en att välja på. Jag kunde utan större problem etablera mig på överhänget, men det var, för mig, helt omöjligt att flytta en hand utan att falla. Den andra sittstarten startade ett hårt flytt senare och var väldigt möjlig, men då jag var relativt trött orkade jag inte leta fram en fungerande sekvens för slutet. När jag kommit hem och tittat på ett klipp av problemet såg jag att man tydligen skulle starta i båda underclingen, vilket såg betydligt enklare, så vid nästa försök ska jag försöka mer på denna.