Visa fullständig version : Ont i skelettet?
Tjena, är ny här på forumet. Har suttit o läst i bakgrunden i nåt år eller så.
Jag har varit en tränings-periodare. Aldrig varit direkt vältränad eller stor. Spelade både Innebandy och Fotboll som grabb i många år.
I höstas vägde jag in mig själv helt otränad på 81kg och 177cm. Ölen började ta ut sin rätt och jag ville ta tag i det.
Chockade kroppen med en pulver-diet och tappade 5-6kg. Började sedan äta ordentligt igen och träna 3-5ggr i veckan. I början gick allt fort. Ökade i vikter, axlar, biceps och bröst började synas ytters lite osv osv... Nu har jag väl stannat upp i utvecklingen lite. Äter Gainer och Kre-Alkalyn.
Fick tidigt problem med mina handleder. SKaffade stöd-bindor i form av elastiska band med kardborre. Funkade ett tag. Börjar få ont igen nu. Har även, speciellt vid biceps övningar börjat få väldigt ont innuti underarmen. Känns som i skelettet alltså. Är inte speciellt överstark och har inga maffiga vikter. Men ändå gör det ont.
Även en axel har börjat "kugga" vid breda latsdrag och bred rod. Känns som jag går sönder. Motivationen faller när man inte kan ta i som man vill utan smärtan. :smash:
Några spontana tips eller ideer om vad göra? Vet inte om ni behöver veta hur jag ligger till i vikter osv för att få koll.
Ligger på ca 78kg nu på mina 177cm
tar 85 i smith-bänk, 35kg per hantel i bröstpress, 45kg i smith-militärpress, 22.5kg per hantel i bicepscurl. Så jag är ju ingen Magnus Samuelsson direkt. :em:
Bentätheten kan behöva arbetas upp. Vila ett tag från bicepsövningar. Börja sedan köra med lite lättare vikt men fler reps. Kör med EZ-stång istället för rak stång. Kör hammercurls istället för "vanliga" curls.
Får väl pröva det. Surt och inte kunna träna armarna... men kanske viktigare att bli "frisk"
Det är nog osannolikt att det är skelettet som är problemet.
Det är nog osannolikt att det är skelettet som är problemet.
Baserat på?
Anders The Peak
2009-04-11, 18:18
Tjena, är ny här på forumet. Har suttit o läst i bakgrunden i nåt år eller så.
Jag har varit en tränings-periodare. Aldrig varit direkt vältränad eller stor. Spelade både Innebandy och Fotboll som grabb i många år.
I höstas vägde jag in mig själv helt otränad på 81kg och 177cm. Ölen började ta ut sin rätt och jag ville ta tag i det.
Chockade kroppen med en pulver-diet och tappade 5-6kg. Började sedan äta ordentligt igen och träna 3-5ggr i veckan. I början gick allt fort. Ökade i vikter, axlar, biceps och bröst började synas ytters lite osv osv... Nu har jag väl stannat upp i utvecklingen lite. Äter Gainer och Kre-Alkalyn.
Fick tidigt problem med mina handleder. SKaffade stöd-bindor i form av elastiska band med kardborre. Funkade ett tag. Börjar få ont igen nu. Har även, speciellt vid biceps övningar börjat få väldigt ont innuti underarmen. Känns som i skelettet alltså. Är inte speciellt överstark och har inga maffiga vikter. Men ändå gör det ont.
Även en axel har börjat "kugga" vid breda latsdrag och bred rod. Känns som jag går sönder. Motivationen faller när man inte kan ta i som man vill utan smärtan. :smash:
Några spontana tips eller ideer om vad göra? Vet inte om ni behöver veta hur jag ligger till i vikter osv för att få koll.
Ligger på ca 78kg nu på mina 177cm
tar 85 i smith-bänk, 35kg per hantel i bröstpress, 45kg i smith-militärpress, 22.5kg per hantel i bicepscurl. Så jag är ju ingen Magnus Samuelsson direkt. :em:
Spontant tycker jag att du ska ta det lite lugnt och använda vikter som du kan hantera utan att få smärta.
Jag tycker också att det är viktigt att lägga upp ett program som är anpassat efter dina förutsättningar. De flesta som tränar lägger ofta upp program som är för avancerade med många övningar osv och därför tröttnar de efter en tid pga uteblivna resultat.
Det bästa sättet att träna är precis som i alla andra idrotter man kör progressivt utifrån de förutsättningar som man har.
Lite information kring träning och periodisering.http://www.marathon.se/news/article.cfm?NewsId=397232
Det här att lägga in viloveckor och veckor med låg intensitet är ett måste i alla idrotter.
Skillnaden för en som tränar för styrka och muskler är inte stor utan det handlar bara om att man tränar med vikter.
Bentätheten kan behöva arbetas upp. Vila ett tag från bicepsövningar. Börja sedan köra med lite lättare vikt men fler reps. Kör med EZ-stång istället för rak stång. Kör hammercurls istället för "vanliga" curls.
Spontant tycker jag att du ska ta det lite lugnt och använda vikter som du kan hantera utan att få smärta.
Jag tycker också att det är viktigt att lägga upp ett program som är anpassat efter dina förutsättningar. De flesta som tränar lägger ofta upp program som är för avancerade med många övningar osv och därför tröttnar de efter en tid pga uteblivna resultat.
Det bästa sättet att träna är precis som i alla andra idrotter man kör progressivt utifrån de förutsättningar som man har.
Lite information kring träning och periodisering.http://www.marathon.se/news/article.cfm?NewsId=397232
Det här att lägga in viloveckor och veckor med låg intensitet är ett måste i alla idrotter.
Skillnaden för en som tränar för styrka och muskler är inte stor utan det handlar bara om att man tränar med vikter.
Jag har samma problem med handlederna efter snart 1.5 års gymmande. Gör så jävla ont, mest vid stångcurls (spelar ingen roll om jag har vanlig stång eller EZ-stång). Hammercurls går utmärkt och vanliga hantelcurls funkar också bra, tror jag åtminstone.
Vad fan kan det bero på egentligen? För jag har verkligen gått långsamt fram med just bicepsövningarna, inte hastat mig uppåt i vikter eller liknande. Började på 8-9kg x 10 när det begav sig, nu 1.5 år senare 18kg x 8-10 reps.
Anders The Peak
2009-04-11, 19:27
Jag har samma problem med handlederna efter snart 1.5 års gymmande. Gör så jävla ont, mest vid stångcurls (spelar ingen roll om jag har vanlig stång eller EZ-stång). Hammercurls går utmärkt och vanliga hantelcurls funkar också bra, tror jag åtminstone.
Vad fan kan det bero på egentligen? För jag har verkligen gått långsamt fram med just bicepsövningarna, inte hastat mig uppåt i vikter eller liknande. Började på 8-9kg x 10 när det begav sig, nu 1.5 år senare 18kg x 8-10 reps.
Jag lånar en artikel som Arne Persson skrivit som beskriver lite kring underarmen och hur man kan komma till rätta med problemen.
Här är en liten artikel som ni kan roa er med. Jag fick ta bort tabellen med ursprung, fäste och funktion av alla underarmsmusklerna eftersom de kom huller om buller där samt dom säger nog inte så mycket, speciellt inte när det inte är bilder med.
Underarmens och handens anatomi och träning av dess muskler
Underarmarna är ofta en muskelgrupp som inte ägnas någon större fokusering av de tränande. Dessa får i regel tillräcklig träning pga att de används mer eller mindre sekundärt i princip all styrketräning. Stora muskulösa underarmar inger kraft och respekt.
Man skall dock komma i håg att underarmarna är en muskelgrupp som liksom övriga ingår som en del av helhetssymmetrin. Dock måste även överarmarna stå i proportion. För vissa yrkesman, speciellt förr, ställdes det stora krav på styrka i händer och underarmar. Till dessa yrkesmän kan t ex räknas grovsmeden, fiskaren, bonden och styckaren för att nämna några. Vissa av dessa yrkesman har genom sitt arbete utvecklat en nästan omänsklig muskulatur och styrka i händer och underarmar. Bland bodybuilders och övriga kraftsportare finns det även individer med grova underarmar. Troligen hade den norske bodybuildern Gunnar Røssbø, då han var aktiv, de ojämförligast grövsta underarmarna av dem alla. Då de var som grövst mätte de enligt säkra uppgifter hela 51! cm i omkrets. Överarmarna mätte vid samma tillfälle 58 cm. Klena underarmar i jämförelse med grova övermarmar gör att hela armen mister sin kraftfullhet. Grova underarmar till klena överarmar kan i sin tur ge armarna en ”Pop-Eye-look”
Inom bodybuildingen är det speciellt vid ryggträningen som det är viktigt med starka händer och underarmar, speciellt vid hängande chins och tunga marklyft. I dessa övningar kan det vara motiverat att använda dragremmar. Det är dock viktigt att man inte använder dessa i alla typer av ryggövningar då dessa kopplar ur händerna till den grad att man får en dålig sekundär träning av dessa Hos kvinnor är det mycket vanligt med så svaga handleder och händer att problem kan uppstå t o m under de vardagliga sysslomålen.
Underarmens och handens anatomi
Eftersom underarmen och handen är komplex i sin uppbyggnad så kan vissa avsnitt uppfattas som komplicerade.
SKELETTET
Människan tillkom efter c:a 3,5 miljarder års utrveckling. Våra armar och händer är en produkt som härstammar ifrån bröstfenorna på de kvastfeniga fiskar som levde under devonperioden för c:a 370 miljoner år sedan. Dessa kvastfeningar kunde, bl a med hjälp av sina bröstfenor, börja kravla sig upp på land. Vår arms uppbyggnad med ett överarmsben (humerus), de båda underarmsbenen armbågsbenet (Ulna) och strålbenet (radius), de åtta handrotsbenen (ossa carpi), de fem mellanhandsbenen (ossa metacarpalia) samt slutligen de fem fingrarnas ben (ossa digitorum manus) har mycket gemensamt med ”ursprungsarmens” femtalighet. Det innebär att vi har tex fem fingrar i motsats till exempelvis hästen som har reducerat sina fingrar och använder på sina framben endast långfingrarna att stå på medan övriga fingrar är mer eller mindre tillbakabildade. Dock kan man om man följer hästens utveckling finna att ju längre tillbaka i tiden man kommer ju fler tår använde hästens förfäder. Evolutionen har med andra ord givit oss en arm och en hand som är perfekt anpassat för våra behov. Vår tumme intar en särställning, då den jämfört med människoaporna är lång och placerad längre ut på handen. Detta bidrar i hög grad till vår hands unika rörelsespectra.
LEDERNA
Det är ett antal leder som är involverade av underarmens och handens muskler. Eftersom vissa av dessa muskler passerar armbågsleden (articulatio cubiti), och urspringer från överarmens nedre yttre kant samt de båda epikondylerna, involveras även denna. I själva armbågsleden påträffas tre olika ledtyper. Leden mellan överarmsbenet och armbågsbenet (articulatio humero-ulnaris) är en gångjärnsled. Här utförs endast böjning (flexion) och sträckning (extension) av armbågsleden. Mellan överarmsbenet och strålbenets ledhuvud finns en led (articulatio humeroradialis) vilken kan betecknas vara en inskränkt kulled. Det finns även en övre led mellan strålbenet och armbågsbenet (articulatio radio-ulnaris proximalis), vilken är en vridled. Tack vare dessa leder, samt en nedre vridled mellan strålbenet och armbågsbenet (articulatio radio-ulnaris distalis), kan det ske pronation och supination av underarmen. I handleden finns ett flertal leder men endast de viktigaste kommer att beröras här. Den övre handrotsleden (articulatio radiocarpea) bildas av radius och de tre radiala handrotsbenen i den proximala raden. Denna led samarbetar med den led som bildas mellan de två raderna av handrotsbenen, den nedre handrotsleden (articulatio mediocarpea), när det gäller de olika rörelserna i handleden. Dessa rörelser är följande: palmar-, dorsal-, ulnar- samt radialflexion. En oerhört viktig led (articulatio carpometacarpea pollicis) är leden mellan det handlovsben som kallas det stora mångkantiga benet (os trapezium ) och basen av tummens metakarpalben. Denna unika led är en sadelled (se bild). Tack vare detta kan tummens alla komplexa rörelser utföras, däribland opposition, vilket innebär att tummen fingerblomma kommer i kontakt med de övriga fingrarnas fingerblommor. Detta är mycket viktigt för vårt precionsgrepp. Viktiga leder är även lederna mellan mellanhandens ben och fingrarnas ben (falangerna) (articulationes metacarpophalangeae). Dessa är av typen inskränkt kulled, vilka leder medger flexion, extension, abduktion och adduktion. De yttersta lederna i handen är de leder som sitter mellan fingrarnas ben ”ip-lederna” (articulationes interphalangeae manus). Dessa leder är rena gångjärnsleder som i princip endast tillåter flexion och extension.
MUSKLERNA
Till underarmen kan hela 19 st olika muskler räknas och till handen 11 st, varav 3 st består av flera muskelindivider. Det är nödvändigt med så många olika muskler för att upprätthålla alla funktioner i underarmen och handen. Underarmens muskler kan delas in i fem grupper: 1. de ytliga palmara (på samma sida som handflatan) underarmsmusklerna. 2. de djupa palmara underarmsmusklerna. 3. de ytliga dorsala, (på samma sida som handryggen), underarmsmusklerna. 4. de djupa dorsala underarmsmusklerna. 5. de laterala eller radiala underarmsmusklerna.
De ytliga palmara musklerna är fem till antalet,
den runda pronatorn m. pronator teres,
den radiala handrotsböjaren m. flexor carpi radialis ,
handflatans långa muskel m. palmaris longus,
den ulnara handrotsböjaren m. flexor carpi ulnaris
den ytliga fingerböjarmuskeln m. flexor digitorum superficialis..
Dessa fem ytliga muskler kännetecknas av att de har ett gemensamt ursprung på överarmens inre (mediala) epikondyl. Förutom detta gemensamma ursprung har de dessutom ytterligare ursprungområden på de båda underarmsbenen samt fascian (membranet) mellan de båda benen (membrana interossea) (se tabell och figurer). I och med att dessa muskler passerar armbågsleden kan de även medverka vid flexion av denna led.
De djupa palmara underarmsmusklerna är tre stycken och dessa urspringer enbart från de båda underarmsbenen samt membranet mellan dessa. Dessa är följade:
den djupa fingerböjarmuskeln m. flexor digitorum profundus,
den långa tumböjarmuskeln m. flexor pollicis longus
och slutligen den fyrkantiga pronatormuskeln m. pronator quadratus.
Se även tabell och figurer. Detta var samtliga muskler från den palmara delen av underarmen.
De ytliga dorsala underarmsmusklerna är även de tre till antalet. Dessa är:
fingersträckarmuskeln m. extensor digitorum,
lillfingrets sträckarmuskel m. extensor digiti minimi
samt den ulnara handrotssträckarmuskeln m. extensior carpi ulnaris.
se vidare i tabell och figurer. Eftersom dessa muskler passerar armbågsleden kan de även sträcka i denna.
Det finns fem stycken djupa dorsala underarmsmuskler. Huvuddelen av dessa muskler styr tummen och är följande:
supinatormuskeln m. supinator,
tummens långa utåtförarmuskel m. abductor pollicis longus,
tummens korta sträckarmuskel m. extensor pollicis brevis,
tummens långa sträckarmuskel m. extensor pollicis longus
och pekfingrets sträckarmuskel m. extensor indicis.
se även vidare i tabell och figurer.
Den femte och sista gruppen är den radiala (eller laterala) muskelgruppen. Den består av följande tre muskler:
arm-strålbensmuskeln (m. brachioradialis),
den långa radiala handrotssträckarmuskeln m. extensor carpi radialis longus
samt den korta radiala handrotssträckarmuskeln m. extensor carpi radialis brevis
se tabell och figurer. Det bör nämnas att arm-strålbensmuskeln är en viktig böjare i armbågsleden, speciellt när handen är semi(halv)pronerad. Se tabell och figur.
Handens muskulatur kommer ej att behandlas närmare i denna artikel.
LÄMPLIGA ÖVNINGAR
Det finns ett mkt stort antal övningar som engagerar underarmens muskulatur. I denna artikel kommer antalet att begränsas till ett fåtal effektiva övningar.
1. Omvänd curl: Detta är en synnerligen effektiv övning för underarmarna och händerna.
AKTIVERAR: så gott som hela underarmen, speciellt de dorsala musklerna och handen.
UTFÖRANDE: fatta med en ganska smal fattning (händerna över låren) en rak skivstång eller ett rakt hisshandtag. Starta övningen med helt raka armar och svagt dorsalflexerade handleder, curla därefter upp stången till maximalt böjda armar. Sänk därefter kontrollerat stången åter till utgångsläget.
OBSERVERA: Håll överarmarna i det närmaste stilla under uppcurlingen, i stället för att lyfta dem som i en bicepscurl. Tummen skall hållas under stången så att även dess muskler aktiveras. Curlstången är i denna övning endast motiverad om man har problem med handleder och/eller händer. En extra tuff variant av omvänd curl är att köra den på scott-bänken. Denna övning går utmärkt att supersetta med bicepscurl. Tränas normalt 8-12 reps.
2. Handledscurl: Denna effektiva övning utförs med två olika fattningar. Under- resp övergrepp.
AKTIVERAR: Undergreppet aktiverar underarmens palmara flexorer samt handens gripande muskler. Övergreppet tränar speciellt de underarmsmuskler som medverkar vid dorsalflexion av handleden. Även med denna fattning stärks handens muskler.
UTFÖRANDE: (Undergrepp) fatta stången med en sådan bredd på fattningen att det ej sker någon brytning i handleden och stöd underarmarna mot låren eller träningsbänken. Starta övningen med att rulla ut stången på fingrarna (så att även dessa involveras) och curla därefter upp stången så högt som möjligt med handlederna. Sänk kontrollerat till startläget. Denna övning kan med fördel tränas med hantel.
(Övergrepp) fatta även i denna övning stången med en sådan bredd på fattningen att det ej sker någon brytning i handleden. Starta övningen med att sänka stången på mot golvet, var dock aktsam på att greppstyrkan radikalt minskar när man palmarflexerar de pronerade underarmarna (pga det råder aktiv insufficiens hos fingerböjarmusklerna dvs musklernas ursprung och fästen har kommit för nära varandra), och curla därefter upp stången så högt som möjligt med handlederna. Sänk kontrollerat till startläget. Denna övning kan också tränas med hantel. Övningarna tränas normalt 8-15 reps
3. Pronation/supination med modifierad hantel: Detta är en förnämlig specialövning som tyvärr sällan tränas.
AKTIVERAR: Denna övning tränar mycket effektivt underarmens pronatorer och supinatorer. Övningen stärker även handens muskler.
UTFÖRANDE: Fatta stången så långt från vikten som möjligt och stöd underarmen mot låret eller träningsbänken. Starta övningen tex i maximalt supinerat läge sväng (pronera) därefter över stången till maximalt pronerad position. Återgå sedan till det supinerade läget osv.
4. Specialövning för fingrarna. Denna statiska övning är utmärkt att förutom att träna styrkan även öva upp tummens och övriga fingrarnas motorik. Denna övning passar speciellt bra för de som av någon anledning behöver träna upp handens styrka efter tex en skada.
AKTIVERAR: Övning tränar de av underarmens och handens greppande muskler.
UTFÖRANDE: Placera en eller två viktskivor mellan tummen och pekfingret, lyft sedan vikten/vikterna och håll så länge som möjligt. Skifta därefter till tummen och långfingret o.s.v. De som vill träna upp fingerstyrkan tar två järnvikter och placerar de flata sidorna utåt och lyfter dessa med alla handens fingrar. Här får man ta i extra för att hålla kvar vikterna mot varandra så att dessa ej glider isär. De som lyckas med att lyfta 2 st 15-kgs eller 2 st 20-kgs vikter på detta sätt har mycket starka händer.
Jag lånar en artikel som Arne Persson skrivit som beskriver lite kring underarmen och hur man kan komma till rätta med problemen.
Fast den nämnde ju inte med ett ord de problem vi angivit?
Anders The Peak
2009-04-11, 22:34
Fast den nämnde ju inte med ett ord de problem vi angivit?
3. Pronation/supination med modifierad hantel: Detta är en förnämlig specialövning som tyvärr sällan tränas.
AKTIVERAR: Denna övning tränar mycket effektivt underarmens pronatorer och supinatorer. Övningen stärker även handens muskler.
UTFÖRANDE: Fatta stången så långt från vikten som möjligt och stöd underarmen mot låret eller träningsbänken. Starta övningen tex i maximalt supinerat läge sväng (pronera) därefter över stången till maximalt pronerad position. Återgå sedan till det supinerade läget osv.
Du tar en hantel och monterar bort vikterna på den ena sidan (hammare) och tar tag i skaftet. Du låter armen som du ska arbeta med vila på ditt lår i sittande läge.
Starta övningen tex i maximalt supinerat läge sväng (pronera) därefter över stången till maximalt pronerad position. Återgå sedan till det supinerade läget osv.
Jag utgår från att det är pronatorer och supinatorer som är problemet därför rekommenderar jag övningen för att stretcha ut och få balans i muskulaturen.
Kom och tänka på en annan sak som jag har märkt på senare dar. Aldrig innan jag började träna. Men en gång när det bjöds på kladdkaka på jobbet och jag skulle skära till mig en bit så kunde jag inte förmå armen att trycka kniven igenom kakan. All kraft bara försvann. Som om det domnade bort. Fick lägga andra handen på kniven oxå för att kunna pressa mig igenom. Detta har sedan hänt några gånger i samma situation. (Behöver jag ens nämna att vi är bortskämda med tårtor o kakor på jobbet :( )
Bifogar en högst pedagogisk bild på hur jag menar. Kände mig fruktansvärt gammal när jag fick ledvärk och inte lyckades röra handleden...
Tränar emellanåt handleds-curl eller vad man ska kalla det.
Kan själv tycka att underarmarna ser tunna ut ihop med överarmarna kanske?
har inte tränat biceps på en vecka nu. Tänkte göra ett försiktigt försök på torsdag tillsammans med ryggen. Eller bör man vila? Känner ingen värk förutom just på gymet i själva lyftet... svårt att avgöra när man är "frisk".
Anders The Peak
2009-04-15, 17:48
Kom och tänka på en annan sak som jag har märkt på senare dar. Aldrig innan jag började träna. Men en gång när det bjöds på kladdkaka på jobbet och jag skulle skära till mig en bit så kunde jag inte förmå armen att trycka kniven igenom kakan. All kraft bara försvann. Som om det domnade bort. Fick lägga andra handen på kniven oxå för att kunna pressa mig igenom. Detta har sedan hänt några gånger i samma situation. (Behöver jag ens nämna att vi är bortskämda med tårtor o kakor på jobbet :( )
Bifogar en högst pedagogisk bild på hur jag menar. Kände mig fruktansvärt gammal när jag fick ledvärk och inte lyckades röra handleden...
Tränar emellanåt handleds-curl eller vad man ska kalla det.
Du har säkert en nerv som är inklämd som behöver fixas till. Du kan gå till vårdcentralen och diskutera problemet. Det är inte ett ovanligt problem, läkaren på vårdcentralen inser rätt snart vad det handlar om.
Men det kan ta lite tid innan du får det åtgärdat. Du får säga att du har svårt att utföra arbete/skolarbete pga att du inte kan ta i med handen.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.