Nedreguleras metabolismen av långvarigt kcal-underskott?

[syntel]

Hej!
Då jag under en längre period (ca 8 månader) har legat på dagligt energiunderskott (förutom vissa måttliga ätardagar, 2-3 ggr per månad) för att gå ner i vikt och nu nått mitt mål så undrar jag huruvida min metabolism har nedreglerats? De senaste 2 månaderna har min viktnedgång saktats ner märkbart även trots att jag inte ändrat kostvanor. Detta är inget problem, men då jag känner mig "färdigbantad" vill jag återgå till att äta mer normalt och undrar då om jag bör öka mitt energiintag långsamt för att inte "chocka" kroppen och på så sätt öka i vikt igen?

Tack på förhand!

[King Grub]

Ja, ämnesomsättningen nedregleras av kaloriunderskott, det är helt korrekt.

Hur lång tid det tar innan normalisering, om detta ens någonsin sker, är oklart.

[Welli]

Men finns det några studier på hur vanligt det är att ämnesomsättningen inte återgår till normalt? Håller själv på med en deff sedan mitten av Januari, vilken kommer pågå under större delen av året. Förhoppningsvis bara tills i höst (128kg till 85kg)

Skulle vara riktigt illa om ämnesomsättningen inte återgår, då komer man ju inte kunna äta normalt någonsin eller`? *cry*

[Ch4rles]

Kan det inte fungera åt andra hållet, ett kaloriöverskott uppreglerar ämnesomsättningen permanent som inte beror på ökad kroppsvikt?

[King Grub]

Kan det inte fungera åt andra hållet, ett kaloriöverskott uppreglerar ämnesomsättningen permanent som inte beror på ökad kroppsvikt?

Nej, då är det själva födointaget som uppreglerar den, och då bara så länge det fortgår.

[King Grub]

Men finns det några studier på hur vanligt det är att ämnesomsättningen inte återgår till normalt? Håller själv på med en deff sedan mitten av Januari, vilken kommer pågå under större delen av året. Förhoppningsvis bara tills i höst (128kg till 85kg)

Skulle vara riktigt illa om ämnesomsättningen inte återgår, då komer man ju inte kunna äta normalt någonsin eller`? *cry*

http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=120225

Som sagt, det är oklart.

The major finding of the present study is that there are similar, significant declines in TEE, NREE, and, to a lesser extent, REE in subjects maintaining a reduced body weight, regardless of whether that reduced weight has been maintained for weeks or years. In other words, bioenergetic responses to maintenance of a reduced body weight do not wane with time.

Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 88, No. 4, 906-912, October 2008

[[UnTr] freshmint]

http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=120225

Som sagt, det är oklart.



Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 88, No. 4, 906-912, October 2008

Innebär det att personer som lider av ätstörningar, och därför i princip svultit under flera år, kanske aldrig kommer att kunna ha ett normalt ätmönster oavsett om dom besegrar sin sjukdom?

Är det troligt att dom kommer att få sämre förutsättningar för att öka i muskelmassa (jämfört med någon utan liknande problematik), givet samma energiöverskott?

[Eddie Vedder]

freshmint;3580910']Innebär det att personer som lider av ätstörningar, och därför i princip svultit under flera år, kanske aldrig kommer att kunna ha ett normalt ätmönster oavsett om dom besegrar sin sjukdom?

Är det troligt att dom kommer att få sämre förutsättningar för att öka i muskelmassa (jämfört med någon utan liknande problematik), givet samma energiöverskott?

Ja det finns en stor risk för båda dina exempel. Men det hindrar ju självklart inte det faktum att viktuppgång för hälsans skull är ett krav för de individerna. Efter många års självsvält är det ju ofta mer än "bara" fett och muskler det handlar om, benskörhet, mag- tarmbekymmer, hjärtproblem, benskörhet, reproduktiva problem, näringsbrister, elerktrolytobalanser m.m. m.m:(

Och så givetis den extremt allvarliga psykiska faktorn som måste bearbetas.

[King Grub]

Efter återgång till normalt ätande efter svält eller anorexia normaliseras ämnesomsättningen och proteinsyntesen, men kroppssammansättningen påverkas ofördelaktigt, med större fettinlagring i bl a bukregionen.

http://www.nature.com/ejcn/journal/v56/n1/full/1601290a.html

[Tolkia]

freshmint;3580910']Innebär det att personer som lider av ätstörningar, och därför i princip svultit under flera år, kanske aldrig kommer att kunna ha ett normalt ätmönster oavsett om dom besegrar sin sjukdom?
Nej (se Grubs svar ovan). Däremot hör man ofta argumentet från personer som, kanske av rädsla, inte vill släppa sina störda ätbeteenden - "jag kommer att bli fet om jag börjar äta mer än tre äpplen om dagen, eftersom jag har förstört mig". I de flesta fallen kommer det nog att vara betydligt svårare att skaffa och behålla ett normalt ätbeteende just ur beteendesynvinkel; jämför andra missbruksbeteenden. Tendensen att hantera pressade situationer via mat och träning kommer ju att finnas kvar, om än man lär sig hantera den. På det sättet är fysiologin mer förlåtande än psyket.

[Welli]

http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=120225

Som sagt, det är oklart.



Long-term persistence of adaptive thermogenesis in subjects who have maintained a reduced body weight. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 88, No. 4, 906-912, October 2008


Men är det bättre att deffa med ett underskott på låt säga 500kcal per dag i 1,5år eller att deffa med >1000 kcal underskott i 10 månader? Lågt underskott under lång tid kontra högt underskott under kort tid. Alltså med avseende på att ämnesomsättningen ska gå tillbaka till normalt.