Visa fullständig version : "Friheten krymper på internet"
Vad tycker om detta? Nödvändigt eller förkastligt eller något mittemellan?
Censur av internet ökar i demokratiska länder. Turkiet och Australien är värst, och Norge arbetar på ett mycket omfattande förslag.
Censur av internet brukar vi förknippa med totalitära stater som Kina och Iran, de två länder där censuren är hårdast.
– Vi har kritiserat Kina, och med rätta. Men vi får inte gå samma väg, det strider mot allt vad yttranderätt och personlig integritet heter, säger EU-parlamentarikern Eva-Britt Svensson (V).
I demokratiska länder har yttrandefrihetens fana hållits högt, även på nätet. Men nu ökar censuren. På nätet utförs den av internetleverantörer, som på olika sätt filtrerar bort material så att användaren inte kommer åt det.
– Jag tycker inte att vi ska bygga in censur i internet. Nätet är ett underbart verktyg för yttrandefrihet, och därför är det särskilt oroande att demokratiska stater börjar censurera, det ger en ursäkt för repressiva regeringar att utöka sin kontroll ännu mer.
Det säger Ian Brown på Oxford Internet Institute, som kartlagt nätcensuren i 40 länder över hela världen tillsammans med universiteten Harward, Toronto och Cambridge i projektet ”Open net initiative” .
Censur har existerat ända sedan internet etablerades på 1990-talet. 11 september bidrog, men i Europa är det först de senaste åren som den ökat i stor skala, påhejad av EU:s dåvarande justitiekommissionär Franco Frattini som 2007 krävde stopp för bombtillverkarsajter.
Vanligast i Europa är blockering av sajter med barnpornografi. De utförs oftast på frivillig basis genom att internetleverantörerna tillhandahåller en lista som polisen upprättat. Även sajter som förnekar Förintelsen blockeras i många länder.
– Det är självklart att kriminella aktiviteter på nätet ska förbjudas, men det ska göras via varje lands regering lagstiftningsvägen, säger Eva-Britt Svensson.
Hon är kritisk till att EU visar vägen till ökad kontroll. Ipred, FRA-lagen och datalagringsdirektivet är alla exempel på det. Acta, avtalet mellan EU och USA om utbyte av information vid misstanke om upphovsrättsbrott, är ytterligare ett exempel.
Det så kallade Telekompaketet i EU har, menar hon, utvecklats till en fråga om övervakning.
– Tyvärr handlar det inte om okunnighet. Det finns en politisk vilja att försämra internet som kommunikationsväg.
I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i Europakonventionen finns faktiskt ett förbud mot censur. Även i e-handelsdirektivet står det klart att internetfiltrering inte får förekomma, men vissa undantag gör inte direktivet entydigt.
– Det är naturligt med inskränkningar i yttrandefriheten, till exempel hets mot folkgrupp. Det har alltid funnits. Men då har man ju alltid ingripit efteråt, inte genom att stoppa informationen så att den inte når fram, säger Pär Ström som skrivit ”Storebror tar fram munkavlen” för tankesmedjan Den Nya Välfärden.
Med viss effektivitet går det alltså att stänga av tillgången till webbadresser. Men avancerade användare kan hitta vägar runt blockeringarna.
– Här finns risk för en digital klyfta. De smarta, de utbildade har verktygen för att gå runt filtreringen, medan en stor del av befolkningen sitter fast, säger Pär Ström.
USA är enligt ”Open net initiative” det enda land där domstolar sagt nej till att regeringen ger direktiv om internetfiltrering. Clintonregeringen försökte men blev överkörda av Högsta domstolen två gånger.
Det betyder inte att nätet är helt fritt från censur i USA. Skolor och bibliotek blockerar ofta tillgången till vad man bedömer som olämpligt moraliskt och socialt innehåll. Och filmens och musikens starka lobbyorganisationer trycker på hos president Obama för att sätta filter på upphovsrättsskyddat material som laddas ner illegalt.
Är vi på väg emot ett mer censurerat internet i framtiden?
– Jag tror att trycket kommer att öka på regeringar från olika intressegrupper, som vill blockera olika typer av innehåll. Men på samma gång skulle det inte alls förvåna mig om, inom en 5–10-årsperiod, de europeiska domstolarna finner filtreringen oförenlig med yttrandefriheten enligt konventionen om mänskliga rättigheter, säger Ian Brown.
Fredrik Söderling
http://www.dn.se/kultur-noje/friheten-krymper-pa-internet-1.827300
Jag är för censur, dock en väldigt begränsad sådan. T ex barnpornografi och organiserad brottslighet.
Här kan ni se vad som är censurerat i olika länder. Varför texten är fuckad med små och stora bokstäver vet jag inte.
http://www.dn.se/polopoly_fs/1.827299!censuren.swf
Så länge som det går att komma runt skiter jag i vilket och jag tror det är svårt att blockera något så väl att det är omöjligt att gå runt.
Här kan ni se vad som är censurerat i olika länder. Varför texten är fuckad med små och stora bokstäver vet jag inte.
http://www.dn.se/polopoly_fs/1.827299!censuren.swf
Vafan! Facebook är censurerat i Storbritannien.
Vafan! Facebook är censurerat i Storbritannien.
Nej, det finns förslag om det.
Nej, det finns förslag om det.
Oj, var lite snabb. Märkligt förslag dock.
Det är lite av en slippery slope argumentation, vart drar man gränsen, helt censurfritt är det få som vill ha, nästan alla jag pratat med vill ha kvar barnpornograficensuren som vi har här i Sverige. Sen tror jag många vill lägga till djursex, och även rena snuffsidor (Där man visar terrorister som skär huvudet av folk, lemlästade kroppar efter olyckor, soldater som dör på blodiga sätt mm. Och sådär fortsätter det, man kommer hela tiden på nya saker som folk "inte borde få se" Det börjar med barnpornografi och sedan rullar det på.
Om det inte är så idag, så kommer det nog snart bli så att vissa åsikter, som strider mot HMF lagarna censureras, dvs de värsta nazistiska hatsidorna blockeras. Och så kommer det nog fortsätta.
Det är lite av en slippery slope argumentation, vart drar man gränsen, helt censurfritt är det få som vill ha, nästan alla jag pratat med vill ha kvar barnpornograficensuren som vi har här i Sverige. Sen tror jag många vill lägga till djursex, och även rena snuffsidor (Där man visar terrorister som skär huvudet av folk, lemlästade kroppar efter olyckor, soldater som dör på blodiga sätt mm. Och sådär fortsätter det, man kommer hela tiden på nya saker som folk "inte borde få se" Det börjar med barnpornografi och sedan rullar det på.
Om det inte är så idag, så kommer det nog snart bli så att vissa åsikter, som strider mot HMF lagarna censureras, dvs de värsta nazistiska hatsidorna blockeras. Och så kommer det nog fortsätta.
Baksidan med cencuren är att de som nu finner nöje i dessa saker kommer börja använda nya mer dolda nätverk, kryptering etc.
De kommer vid rena lagbrott bli svårare att hitta och sätta dit.
Baksidan med cencuren är att de som nu finner nöje i dessa saker kommer börja använda nya mer dolda nätverk, kryptering etc.
De kommer vid rena lagbrott bli svårare att hitta och sätta dit.
Men det avskräcker säkert en hel del, och de användare som har kapaciteten att fixa kryptering och dolda nätverk lär väl använda den tekniken även utan cencur, eftersom det ändå rör sig om olagliga saker i grunden. Dessutom lär väl sidor som skulle ha blockerats av cencurteknik på ett eller annat sätt erbjuda ett sätt för diverse pervon att kunna få kontakt med varandra, och få tillgång till de mer hemliga nätverken. Då är det bättre med cencur, så att sånt inte händer.
Jag har inget emot att de förbjuder sidor som innehåller bilder och annat om grövre brott och dumheter, såsom barnporr, nazism, rasism, förintelseförnekelse, phishing, andra lurenderier, mm. Djursex lär väl vara lite svårare, för även om det är satans äckligt så har jag för mig att det är lagligt i Sverige.
Men det avskräcker säkert en hel del, och de användare som har kapaciteten att fixa kryptering och dolda nätverk lär väl använda den tekniken även utan cencur, eftersom det ändå rör sig om olagliga saker i grunden. Dessutom lär väl sidor som skulle ha blockerats av cencurteknik på ett eller annat sätt erbjuda ett sätt för diverse pervon att kunna få kontakt med varandra, och få tillgång till de mer hemliga nätverken. Då är det bättre med cencur, så att sånt inte händer.
Jag har inget emot att de förbjuder sidor som innehåller bilder och annat om grövre brott och dumheter, såsom barnporr, nazism, rasism, förintelseförnekelse, phishing, andra lurenderier, mm. Djursex lär väl vara lite svårare, för även om det är satans äckligt så har jag för mig att det är lagligt i Sverige.
"Dumheter", "nazism" och "rasism" har tidigare visat sig vara väldigt subjektiva och flytande begrepp. Och det är väl klart som fan att folk som vill förneka förintelsen ska få göra det..
"Dumheter", "nazism" och "rasism" har tidigare visat sig vara väldigt subjektiva och flytande begrepp.
Nazism och rasism går det väl i alla fall att få fram relativt exakta definitioner på.
Och det är väl klart som fan att folk som vill förneka förintelsen ska få göra det..
Tydligen inte (med hänvisning till din andra länk).
Nazism och rasism går det väl i alla fall att få fram relativt exakta definitioner på.
Relativt? Det ska inte finnas det minsta utrymme för egna tolkningar. Och eftersom rasism och nazism är väldigt populära tillhuggen vid argumentation är de också väldigt flytande begrepp.
Tydligen inte (med hänvisning till din andra länk).
Ja, och jag tycker att det är fel.
Relativt? Det ska inte finnas det minsta utrymme för egna tolkningar. Och eftersom rasism och nazism är väldigt populära tillhuggen vid argumentation är de också väldigt flytande begrepp.
Då sätter man (i.e. lagstiftarna) en officiell definition av begreppet såsom de kommer att användas vid applikation av cencuren.
Ja, och jag tycker att det är fel.
Ja, du tycker att det är klart som fan, andra tycker det inte. Då låter vi folkets valda representanter välja, och gillar vi inte det röstar vi annorlunda vid nästa val, eller skapar offentliga protester utan våld inblandat.
Sen undrar man ju av nyfikenheten skull varför man vill låta folk sprida felaktig information om en utav mäsklighetens hemskaste ögonblick, som dessutom är tätt knytt till nazismen.
Ja, du tycker att det är klart som fan, andra tycker det inte. Då låter vi folkets valda representanter välja, och gillar vi inte det röstar vi annorlunda vid nästa val, eller skapar offentliga protester utan våld inblandat.
Sen undrar man ju av nyfikenheten skull varför man vill låta folk sprida felaktig information om en utav mäsklighetens hemskaste ögonblick, som dessutom är tätt knytt till nazismen.
Därför det är en demokrati vi lever i och idioter ska få säga vad de tycker. Vill du förbjuda sidor som förhärligar kommunismen också? För det har mördats betydligt fler i kommunismens namn än i nazismens.
Sen undrar man ju av nyfikenheten skull varför man vill låta folk sprida felaktig information om en utav mäsklighetens hemskaste ögonblick, som dessutom är tätt knytt till nazismen.
Det må vara pretantiöst, men ibland passar det att citera in lite bevingade ord.
"Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem."
Men yttrandefrihet förutsätter också absolut respekt. Och öppenhet. Folk som gapar om frihet på nätet och samtidigt väljer vara anonyma har tappat rätt mycket av sin trovärdighet - vill man vara med och strida får man vara beredd att offra en del också
Men yttrandefrihet förutsätter också absolut respekt. Och öppenhet. Folk som gapar om frihet på nätet och samtidigt väljer vara anonyma har tappat rätt mycket av sin trovärdighet - vill man vara med och strida får man vara beredd att offra en del också
Anser du verkligen att de kinesiska journalister som kommenterar förtryckarregimen anonymt bör gå ut med sina identiteter?
Anser du verkligen att de kinesiska journalister som kommenterar förtryckarregimen anonymt bör gå ut med sina identiteter?
Nej, för de har rätt och är förtryckta av staten.
En nazistivrare i Tyskland har fel, och förtrycker andra medborgare med sina åsikter, och bör då göra det öppet så han kan ta konsekvenserna för sitt agerande.
Jag bestämmer vem som har rätt och fel.
Kan barnpornograficensur göra det svårare att kartlägga och slutgiltligen arrestera folk skyldiga till barnpronografibrott? Eller leder en icke-censur till ökad efterfråga?
Att man inte får förneka historia är bara helt galet.
Att man inte får förneka historia är bara helt galet.
För att ta ett extremt exempel, som kanske eller kanske inte passar in, så skulle man ju kunna tänka sig ett gäng vänner som ser sin polare brutalt våldta, tortera och sen gasa ihjäl en judisk invalidiserad kvinna. Det finns inga andra vittnen, och bevisen är tvetydliga. Vännerna kallas in i rättegången, men där förnekar de att händelsen någonsin tog plats. Mened kallas det, och det är olagligt. På liknande sätt bör man kunna hävda att de som sprider lögner om förintelsen och andra hemska händelser åtmistone bör förbjudas enligt lag att göra så.
För att ta ett extremt exempel, som kanske eller kanske inte passar in, så skulle man ju kunna tänka sig ett gäng vänner som ser sin polare brutalt våldta, tortera och sen gasa ihjäl en judisk invalidiserad kvinna. Det finns inga andra vittnen, och bevisen är tvetydliga. Vännerna kallas in i rättegången, men där förnekar de att händelsen någonsin tog plats. Mened kallas det, och det är olagligt. På liknande sätt bör man kunna hävda att de som sprider lögner om förintelsen och andra hemska händelser åtmistone bör förbjudas enligt lag att göra så.
Så du jämför det med att vara edsvuren? I sådana fall så skall alla lögner vara förbjudna. Alltid.
Spelar händelsens hemskhet någon roll? Alla som någonsin ljugit på internet borde straffas tycker jag, fast nu ljög jag ju, för det tycker jag ju inte? knivigt...
För att ta ett extremt exempel, som kanske eller kanske inte passar in, så skulle man ju kunna tänka sig ett gäng vänner som ser sin polare brutalt våldta, tortera och sen gasa ihjäl en judisk invalidiserad kvinna. Det finns inga andra vittnen, och bevisen är tvetydliga. Vännerna kallas in i rättegången, men där förnekar de att händelsen någonsin tog plats. Mened kallas det, och det är olagligt. På liknande sätt bör man kunna hävda att de som sprider lögner om förintelsen och andra hemska händelser åtmistone bör förbjudas enligt lag att göra så.
Precis samma sak, eller kanske inte.
Varför ska det vara okay att gå runt med en Swastika/che/hammaren och skäran men inte yttra sina åsikter på internet?
Jag är för censur, dock en väldigt begränsad sådan. T ex barnpornografi och organiserad brottslighet.
Hur skall den gå till praktiskt?
För att ta ett extremt exempel, som kanske eller kanske inte passar in, så skulle man ju kunna tänka sig ett gäng vänner som ser sin polare brutalt våldta, tortera och sen gasa ihjäl en judisk invalidiserad kvinna. Det finns inga andra vittnen, och bevisen är tvetydliga. Vännerna kallas in i rättegången, men där förnekar de att händelsen någonsin tog plats. Mened kallas det, och det är olagligt. På liknande sätt bör man kunna hävda att de som sprider lögner om förintelsen och andra hemska händelser åtmistone bör förbjudas enligt lag att göra så.
I det första fallet har de ju sett händelsen ske och har dessutom svurit en ed om att vittna om sanningen. I det andra fallet kan de ljuga eller av någon anledningen vara indoktrinerade att helt enkelt inte tro på att förintelsen har skett. Argument som att "det är alltid vinnarna som skriver historieböckerna" kan vara, tillsammans med den umgängeskrets man har, vara tillräckligt för att man ska kunna helhjärtat tro att förintelsen är en lögn. Och då borde det ju kanske inte anses olagligt att åtminstone ifrågasätta förintelsen.
Svårt att avgöra vad som får censureras då gränsen kan bli ganska hårfin ibland.
Hur skall den gå till praktiskt?
Att användare X rapporterar sidan balabola.com som säljer balabola till myndighet Y (som har till uppgift att kolla upp om sidan strider med reglerna) som sedan tar kontakt med internetleverantörerna som sedan blockar sidan.
Att lägga in ett filter som blockar alla sidor som innehåller ord som "doping" "prepp" etc. tror jag inte på.
Baksidan med cencuren är att de som nu finner nöje i dessa saker kommer börja använda nya mer dolda nätverk, kryptering etc.
De kommer vid rena lagbrott bli svårare att hitta och sätta dit.
Spot on!
Jag har tänkt i liknande banor. Man riskerar precis som du säger att bygga upp en smärre industri av anonymiseringsverktyg så att det blir var mans egendom. Vips så blev effekten av att folk lärde sig bli helt anonyma och i de fall där man redan idag med husrannsakningsorder (eller vad det nu är inom juridiken som tillåter lite mer intensiv spårning av folk) behöver få reda på vem, var och hur så går inte det.
För att ta ett extremt exempel, som kanske eller kanske inte passar in, så skulle man ju kunna tänka sig ett gäng vänner som ser sin polare brutalt våldta, tortera och sen gasa ihjäl en judisk invalidiserad kvinna. Det finns inga andra vittnen, och bevisen är tvetydliga. Vännerna kallas in i rättegången, men där förnekar de att händelsen någonsin tog plats. Mened kallas det, och det är olagligt. På liknande sätt bör man kunna hävda att de som sprider lögner om förintelsen och andra hemska händelser åtmistone bör förbjudas enligt lag att göra så.
Då kan jag ta ett exempel till på detta. 2076 läser en person en bok som beskriver hur en person brutalt våldtog, toreterade och gasade ihjäl en judisk invalidiserad kvinna år 2009. Personen kallas till en rättegång där han ska vittna men förnekar att händelsen utan tvekan har skett. Mened kallas....
Jag är relativt säker på att Napoleon existerat. Men jag ska fan ta mig få sitta och säga att det har han inte alls det. Även i en rättegång.
Anser du verkligen att de kinesiska journalister som kommenterar förtryckarregimen anonymt bör gå ut med sina identiteter?
Du menar att du sätter likhetstecken mellan de som är anonyma för att de riskerar sina liv, och de som sitter bakom svenska datorskärmar, och krossar folks liv med skvaller?????
Att användare X rapporterar sidan balabola.com som säljer balabola till myndighet Y (som har till uppgift att kolla upp om sidan strider med reglerna) som sedan tar kontakt med internetleverantörerna som sedan blockar sidan.
Att lägga in ett filter som blockar alla sidor som innehåller ord som "doping" "prepp" etc. tror jag inte på.
Detta fungerar rätt dåligt om man tittar på resultatet.
1. Webbsidor är väldigt lätta att flytta
2. Det förekommer rätt ofta att sidor blir felmärkta, t.ex. en holländsk fraktfirmas hemsida var på black list i Australien. Samt att det kan missbrukas rätt lätt.
3. Listorna läcker alltid och helt plötsligt existerar det långa listor med sidor som har barnpornografi etc. Vilket inte kanske gjorde så mycket om det inte vore för det faktum att det är extremt trivialt att ta sig förbi spärren. Rätt många vet vad en proxy är.
Du menar att du sätter likhetstecken mellan de som är anonyma för att de riskerar sina liv, och de som sitter bakom svenska datorskärmar, och krossar folks liv med skvaller?????
Nej, du gjorde det i sättet du formulerade dig. Du kanske borde läsa igenom vad du skriver innan du postar inlägg? Så folk lättare förstår att det bara gäller de som gör saker som du ogillar personligen?
Blogge skriver ett inlägg i debatten. Kan inte säga att jag håller med om allting, men tycker att det överlag var ett ok inlägg.
Tillståndet i världen är lite kaotiskt, inte minst i ekonomiskt avseende – men det blir förstås sol efter regn även denna gång. Samtidigt finns en del tecken på att en del äldre paradigm är på väg att ifrågasättas i denna turbulens, om det nu överhuvudtaget finns något samband. Jag tänker bland annat på att DN sent omsider tycks ha insett att det pågår en alldeles förskräcklig kampanj för censur av och kontroll över internet världen över, något som många av oss netizens länge varnat för i den informella debatten. Vi hör inte längre gammelmedia och politiker anklaga Kinas repressiva metoder på nätet, utan vi hör istället lovord för varje försök att kopiera metoderna: IP-spoofing som i den svenska filtreringen av sidor med ”barnporr” och ”olämpligt” material, med klara önskemål från politiker av alla färger att vidga filtren till att omfatta även sexhandel på nätet, spel på utländska sajter och så vidare. Man tror av någon anledning att man kan få bort allt det ”onda” på nätet, och bara behålla det ”goda” – där ”ont” och ”gott” alltid är personligt definierat.
Filtrering finns överallt i EU, men föremålet för förhandscensur skiljer sig åt. I Tyskland och Frankrike är vissa nynazistiska webbplatser filtrerade, och länkar till sådana sidor förhandsfiltreras också av kommersiella entiteter som Google – ett direkt villkor för att få verka i Tyskland. I Tyskland, som annars har rätt liberala lagar (betydligt liberalare än Sverige, där tyska magasin med nakna 14-åriga Mädchen eller ”våldsporr” inte är lagliga), har man inte heller full åtkomst till exempelvis Flickr: foton som märkts ”restricted” (exempelvis nakna personer tillhör denna kategori) får inte visas i Tyskland. Detta är nu i och för sig inte Tysklands fel, utan beror på att Flickr tolkat existerande lagar helt analt. Men det är just sådana lagars existens som möjliggör självcensur och krav på än mer censur.
I EU finns som bekant också en rad politiker som inte skulle dra sig för att dra åt snaran om nätet än hårdare, exempelvis för material om bombtillverkning, förintelseförnekelse, terrorism och så vidare. Som om detta skulle medföra att den som har uppsåt att skada andra inte skulle kunna få tag på informationen på annat sätt eller kunna trixa sig förbi spärrarna.
Fast det värsta exemplet av alla är för närvarande Australien, där alla spärrar kring censur har släppt. Där kommer inom kort att krävas så kallad opt-in för att överhuvudtaget få ta del av helt normala sidor om sex, våld och annat, d.v.s. man måste anmäla till sin internetoperatör att man vill ha tillgång till sådant material. En stor del material kommer dock att vara spärrat för alla, exempelvis material om droger, våld och porr. Storbritannien går en liknande väg, där man redan har vidgat begreppen för vad som ska censureras enligt ett antal högst moralistiska kriterier.
Det är så med informationsfrihet att den måste vara absolut. Man kan inte hindra någon från att ta del av information, i alla fall inte i en liberal demokrati. Förhandscensur, som internetfiltrering de facto är, är inte förenlig med demokratiska värden. Det finns inga undantag – inte ens barnporr. För om det finns ett undantag, kan man raskt tänka ut en rad andra ”behjärtansvärda” ändamål, och plötsligt befinner vi oss i den kinesiska situation där vi faktiskt är nu, att en rad saker av staten bedöms såpass ”skadliga” att vi inte ska få titta på det (eller ens kunna bedöma rimligheten i censuren, eftersom det är en strikt hemlig sådan).
Informationsfrihet är inte yttrandefrihet. Yttrandefriheten kan visst ha gränser, även om de måste vara så små som bara möjligt. Det innebär enligt gängse praxis att vi bestraffar den som sprider information som kränker annan tillräckligt grovt. Det kan exempelvis gälla förtal och spioneri, men även barnporr. För det senare finns även ett straffmoment i själva produktionen. För den som sprider sådan information som inte täcks av yttrandefriheten gäller att staten endast i efterhand kan konstatera faktum och ställa personen inför rätta samt beslagta existerande material – för dem som sett materialet finns inget straff att utmäta, det vore helt absurt. Men det är ändå en sådan ”tittlag” som diskuteras i de politiska salongerna nu (med hennes drottning Silvias benägna stöd), som ett komplement till existerande innehavsförbud av viss information (våldsporr och barnporr).
Men man kan icke förbjuda innehav av information! Vi vet vart den vägen leder, och det spelar alltså ingen som helst roll om alla (i just vår kultur) kan enas om att just det eller det undantaget är särskilt behjärtansvärt – det kommer med automatik att följas av fler. Det är det som sker nu. Vi kan inte ha tilltro till människors förnuft, det är just det som alla dessa exempel visar. Absoluta principer som upprätthålls av en konstitutionsdomstol är det enda hindret mot klåfingriga förbudspolitiker och olika tidsandors olika nycker.
Den absoluta informationsfriheten och förbudet mot förhandscensur är två sådana principer som måste upprätthållas. Det spelar ingen roll vad föremålet för censur är – för exempelvis fildelning kan bara den som distribuerar materialet med visst uppsåt straffas, inte den som laddar ner och med teknisk automatik bidrar till vidare uppladdning (det är så fildelning går till, man kan inte välja bort att ladda upp). Oavsett den existerande upphovsrättens vara eller inte vara kan man inte ge sig på den stora massan av konsumenter – det är denna absurda metod att angripa konsumentledet i allt från fildelning till prostitution som leder till så ofattbart mycket skada på de demokratiska strukturerna.
I EU är i princip allt på nätet redan förbjudet, om vi undantar egenhändigt tagna bilder på katter eller lovord av EU. I Schweiz får man inte kritisera rättssystemet, i Norge får man snart inte håna landets löjligt fula flagga. I Danmark filtreras redan The Pirate Bay. Utländska spelbolag är redan blockerade i det tidigare fascistiska Italien (där man även behöver ID för att bevista internetkaféer), av helt protektionistiska skäl (strider även mot EU:s regler om fri rörlighet). I Tyskland får man inte säga att det inte dog särskilt många judar i så kallade förintelseläger under andra världskriget – man ställs då inför rätta och den sajt där information sprids censureras. Detta i den demokratiska världen, den där man alltid talat vitt och brett om yttrande- och informationsfrihet, men där betyget bara kan bli med råge underkänt för den faktiska implementationen.
http://tianmi.info/blogge/posts/09/03/22/Democracy-gone-bad/
Jag blir bara mer och mer orolig måste jag säga över utvecklingen den senaste tiden. Och i vilken rasande fart det har gått!
Sverige och EU är nu ett steg närmare ett reglerat internet. På tisdagen röstade två av utskotten ja till Telekompaketet – utan ändringsförslag 166 som skulle garantera de medborgerliga rättigheterna.
Eva-Britt Svensson (V) var den enda som röstade nej till förslaget. Två gröna ledamöter lade ned sina röster.
Resultatet innebär att betänkandet som de två inblandade utskotten, Imco (Inre marknaden och konsumentskydd) och Itre (industrifrågor, forskning och energi), nu kommer att lämna till parlamentet inte inbegriper ändringsförslag 166. Ändringen syftade bland annat till att garantera fri användning av internet samt att företag inte ska kunna överta myndigheters befogenheter.
Utskottens ansvarige för behandlingen av Telekompaketet, Malcolm Harbour, tog i stället fram en kompromiss som ministerrådet sägs godta. Själv kallade han det för ”en omskrivning” av ändringsförslag 166, men Eva-Britt Svensson menar att texten var alltför luddigt formulerad:
- Om den lagtexten blir verklighet kommer det att bli fritt för olika tolkningar. Då känns det inte längre rättssäkert, garantierna finns inte kvar, säger hon och påpekar att det inte var någon hemlighet att rådet "inte gillade" hennes förslag.
- Tyvärr accepterade vår förhandlare rådets åsikter. Han kom överens med dem i en förhandling.
Övriga ledamöter godtog uppenbarligen kompromissen?
- Ja, det gjorde de. Jag har en känsla av att man så gärna vill komma fram till ett direktiv att man är beredd till alltför långtgående kompromisser. Resultatet skulle bli bättre om vi ibland satte ned foten och i stället kom tillbaka med bättre förslag.
Det här betyder att vi nu är ett steg närmare det ursprungliga Telekompaketet?
- Ja, det är väldigt negativt. Vi har FRA, datalagringsdirektivet, Ipred och Acta – det är skrämmande. Just nu sker väldigt mycket ovanför huvudet på folk som inskränker våra fri- och medborgerliga rättigheter. De demokratiska rättigheterna krymper, vilket är oerhört farligt.
Dagens nederlag till trots säger sig Eva-Britt Svensson inte ha gett upp:
- Än så länge måste jag tro att jag har en chans att påverka i parlamentet. Jag lyckades förra gången och är övertygad om att jag kan lyckas nu också. Men då krävs att medborgarna reagerar och kräver rättigheter för privatlivet: yttrandefrihet och offentlighet.
Fotnot: DN.se har sökt övriga svenska ledamöter samt Malcom Harbour utan resultat.
Jenny Stiernstedt
http://www.dn.se/nyheter/politik/telekompaketet-for-eu-och-sverige-narmare-reglerat-internet-1.834526
young_george
2009-03-31, 16:03
Om man inte tycker att yttrandefrihet ska gälla för alla så tycker man inte att yttrandefrihet ska gälla alls.
Varför i helvete ska man inte få vara anonym på internet? Då borde vi ge upp anonyma val också om man "måste stå för sina åsikter"
Ännu en bra artikel.
Ipred, Acta, Telekompaketet. Internet är under förändring, ett faktum som inte minst rättegången i The Pirate Bay-målet vittnar om. Inför fredagens dom ställer DN.se frågan: Vad händer egentligen med nätet?
1999. It-bubblan når sin kulmen, samtidigt slår internet igenom på bred front hos allmänheten. Den dubbelriktade användarkulturen sprider sig; nu blir det möjligt att dela information och ”göra nätpolitik”.
Tio år senare. Vi befinner oss i en pågående rättegång mot fildelarsajten The Pirate Bay, samtidigt blir lagarna som söker reglera internet allt fler: Ipred, Acta, datalagringsdirektivet, Telekompaketet. För att nämna några.
Friheten på internet begränsas. Ett faktum som kan förstås utifrån flera perspektiv. Argumenten är åtskilliga:
* Den nya tekniken saknar respekt för upphovsrätten.
* Det blir svårt att värdera information och vara källkritisk när det finns så många kanaler att ta tillvara på.
* Barnpornografi- och spelsajter bör inte få fritt spelrum (ofta ett argument för statliga censurfilter).
* Terrorism och grov organiserad brottslighet bör övervakas.
- Sammantaget ger det starka grunder för att reglera och på gränsen till kastrera nätet. Motargumentet lyder att den dubbelriktade informationen försvinner – internet blir kabel-tv för stora aktörer. De ser möjligheten att leverera innehåll och ta betalt för det genom att begränsa utbudet.
Det säger Christopher Kullenberg, doktorand i vetenskapsteori vid humanistiska fakulteten på Göteborgs universitet. Han forskning utgår från ett sociologiskt perspektiv: hur ser dagens nätpolitik ut i praktiken?
- När man ser batteriet av lagar komma allt närmare måste man förstå reaktionerna mot bakgrund av att det fortfarande finns ambitioner om ett öppet kunskapssamhälle. Nu finns plötsligt en mängd aktörer som går emot den öppenheten.
Enligt Christopher Kullenberg är det tre aktörer framför andra som försöker ta kontrollen över internet: EU, säkerhets- och underrättelsetjänster samt enskilda upphovsrättsinnehavare.
- EU är en stark aktör som ligger bland annat bakom Ipred- och datalagringsdirektivet. Bakom dem står en rad starka aktörer från medieindustrin.
- Vad gäller säkerhetstjänsterna kan vi se en förändring av hur de arbetar efter Kalla kriget. Med internet uppkommer nya hotbilder vilket gjort att metoder för insamling på nätet blivit den nya trenden.
- Slutligen ser vi hur enskilda upphovsrättsinnehavare, exempelvis Liza Marklund och Jan Guillou, tar upp kampen mot fildelare. Det sker på ett mikroplan i enskilda domstolar.
Även Monica Horten, forskare vid University of Westminster, menar att regleringen av internet började då world wide web blev folkligt. Till skillnad från Christopher Kullenberg anser hon dock att nöjesindustrin är främsta aktör på arenan.
- De har pengarna att påverka lobbyister och advokater, säger hon krasst och utvecklar sitt resonemang:
- Till en början var internet ett antal nätverk utan åtkomst till varandra. Men då det antog nuvarande form och folk började tillgängliggöra musik vaknade industrin – och med den kontrollen.
Hon menar att det kan se ut som om kontrollen tillkommit genom politiska initiativ, men att det i grunden handlar om att de styrande ”letts på avvägar”.
- De är också människor. Regeringarna har inte hört den andra sidan. Hittills har de lyssnat till den rika industrin och som ger en version. Om den upprepas för dig gång på gång så tror du till slut på den.
Både Horten och Kullenberg anser att det vi beskådar är ett slags krigsförklaring mot internet. Resultatet riskerar bli att den ”abstrakta frihet” som gjorts möjlig nu begränsas.
Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, är inne på ett snarlikt spår. Enligt henne gäller en av de viktigaste framtidsfrågorna hur gränser ska kunna dras på internet, såväl länder som människor emellan.
- Traditionellt tar samhällets infrastrukturer sin utgångspunkt i det fysiska; det här är ett företag, det här är ett land och så vidare. Nu ser vi ett informationsflöde som inte låter sig omgärdas av gränser. Det skapar problem, inte minst för juridiken.
Följden blir naturligtvis, menar Cecilia Magnusson Sjöberg, en strävan från lagstiftaren att reglera webben med nya gränser. Något som dock inte låter sig göras så lätt.
- Hur meningsfullt är det i praktiken att försöka reglera Sveriges eller myndigheters digitala gränser? Ansatserna hamnar lätt på efterkälken eftersom lagstiftaren inte har teknikinitiativet.
Christopher Kullenberg menar att teknikens försprång gör att myndigheters och upphovsrättsinnehavares kamp kommit att föras i motvind.
- Antalet fildelare överstiger vida domstolarnas kapacitet. Och ju mer man försöker övervaka nätet, desto mer gömmer sig folk.
Är kampen ens möjlig?
- Den är endast möjlig om man genomför ett fullt kontrollerat internet – ett övervakningssamhälle.
Får man tro Monica Horten är EU:s Telekompaket det största hotet av dem alla.
- Telekompaketet bestämmer internets form, hur det fungerar. Paketet är det första på policynivå som förändrar webben och det legitimerar en rad förändringar. Min rädsla är att det för oss tillbaka till systemet med uppdelade nätverk – nätverk utan åtkomst till varandra.
Även Cristopher Kullenberg är starkt kritisk till Teleompaketet.
- Om det genomförs i sin mest extrema form – så som föreslaget – så förvandlar det internet till ett slags kabel-tv. Då får vi ett företags- och tjänsteleveransnät som kringskär tanken om den öppna arkitektur som finns på internet; internet blir en konsumtionsplats snarare än en offentlig plats.
Cecilia Magnusson Sjöberg tror att problemet delvis skulle kunna lösas om vi fick en mer proaktiv juridik:
- Juridiken borde fungera mer proaktivt genom riskanalyser och modellösningar som väver samman tekniska och juridiska lösningar.
Hon fortsätter:
- Som det är nu råder en allt större rättsosäkerhet. Vilka ska till exempel ställas till svars för fildelning? Alla eller bara vissa grupper? Gäller lagen mer för vissa? Vi närmar oss grundläggande frågor om grundvalarna i ett demokratiskt samhälle.
Just frågan om hur demokratin nu sätts på prov återkommer även Horten och Kullenberg till.
- Problemet är att exempelvis militär spaning numera sker på samma arena som det nätpolitiska, demokratiska samtalet. Det skapar konflikter. Vi kan bara hoppas att folk nu låter göra sina röster hörda, säger Christopher Kullenberg.
Monica Horten tar resonemanget till ett mer konkret plan:
- Numera diskuterar man inte på pubarna, utan på internet. Därför måste ett öppet internet bevaras. Annars riskerar vi demokratin.
Jenny Stiernstedt
http://www.dn.se/kultur-noje/ipred-acta-telekompaketet-the-pirate-bay-1.845128
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.