Visa fullständig version : Jonas Colting om “kolhydratsbluffen”
Snorkelfarsan
2009-03-09, 23:40
Är osäker på om denna artikel redan har disskuterats, men hittade inget direkt vid sökning.
http://www.kostdoktorn.se/jonas-colting-om-kolhydratsbluffen
(På kostdoktorn.se såklart:))
Hur ställer man sig till det som Colting säger? Visst behöver man inte raffinerade kolhydrater eller raffinerad mat överhuvudtaget, och människor är ju uthålliga så vi kan ju vara igång länge på våra fettdepåer.
Men han är ju knappast näringsfysiolog även om han är en extremt duktig atlet, så det lär ju finnas brister i hans argumentation?
Vad säger ni andra som är riktigt insatta?
Scratch89
2009-03-09, 23:45
Det som jag irriterar mig på är att alla som avviker från det "normala" kolhydratsätandet alltid måste "tala ut" i alla blaskor de kan hitta. Som om de sitter inne med Sanningen (TM) och måste utbilda de olärda.
Sen är det väl Colting som laddar med flera kilo kolhydrater innan han ska ut och tävla?
Det som jag irriterar mig på är att alla som avviker från det "normala" kolhydratsätandet alltid måste "tala ut" i alla blaskor de kan hitta. Som om de sitter inne med Sanningen (TM) och måste utbilda de olärda.
Antagligen gör det så för att de hittat något som fungerar bättre än under tiden de "pastaladdade" inför varje fysisk aktivitet.
Hans argument bygger ju dessutom på att de flesta tränar på en nivå där det verkligen inte är befogat att pastaladda -- särskilt att inte göra det varje dag, varje lunch, varje middag...
Eddie Vedder
2009-03-10, 07:00
Sen är det väl Colting som laddar med flera kilo kolhydrater innan han ska ut och tävla?
Ja men det är ju inget han försöker dölja heller. Men däremot äter han på ett annat sätt under den största delen av året, dvs träningsdelen, och framför allt ifrågasätter han ju mängder av pasta, ris och bröd till personer på låg träningsnivå.
Varför någon som jag skulle behöva det t.ex.
I övrigt håller jag med dig, lite löjligt att "tala ut" på det där sättet. Jag hade för egen del föredragit en mer djupgående diskussion om varför han anser "train low compete high" vara den bästa metoden och inte bara spy galla över alla de som förespråkar högt kolhydratintag. Helt enkelt en lite tråkig vridning på något som annars är intressant.
I övrigt håller jag med dig, lite löjligt att "tala ut" på det där sättet. Jag hade för egen del föredragit en mer djupgående diskussion om varför han anser "train low compete high" vara den bästa metoden och inte bara spy galla över alla de som förespråkar högt kolhydratintag. Helt enkelt en lite tråkig vridning på något som annars är intressant.
Effektivare utnyttjande av fett vilket gör att sockret blir den extra kick vid högre belastning, istället för att börja användas vid lägre belastning? Slippa mjölksyra i onödan, osv. Ju mindre kolhydrater du äter (och därmed mer fett), desto bättre blir kroppen på det.
Mängden kolhydrater som är optimalt stoppa i sig är ju helt klart en funktion av snittintensitetsnivå och tidsperiod, och där verkar Svensson ha satt ut punkterna alldeles för lågt.
I övrigt håller jag med dig. Jag är särskilt intresserad av undersökningar som visar hur kroppen fungerar efter några månaders tillpassning, något som mig veterligen aldrig gjorts.
Eddie Vedder
2009-03-10, 07:14
Effektivare utnyttjande av fett vilket gör att sockret blir den extra kick vid högre belastning, istället för att börja användas vid lägre belastning? Slippa mjölksyra i onödan, osv. Ju mindre kolhydrater du äter (och därmed mer fett), desto bättre blir kroppen på det.
Jo jag är väl medeveten om vad det är. Läser en hel del om det och är framför allt insprirerad av just Colting som är en av mina största förebilder.
Så jag var inte ute efter en "Train low compete hogh for dummies" utan en diskussion om konceptet och en objektiv artikel från Colting om hur det kom sig att kosten började förändras, hur förändringen upplevdes, vad han anser om råd idag osv. I MINA ÖGON hade det varit en mer givande artikel. Här känns det tyvärr lite mer som barnsligt "jag vågar vara trotsig!" vilket JAG tycker sänker hans trovärdighet lite.
Sant.
Å andra sidan kanske en medvetet provocerande artikel ger fler läsare som får en tankeställare, än om han hade varit lugnare i sin framtoning. Nåväl, det kanske kommer någon dag det med?
The media is the message...
Eddie Vedder
2009-03-10, 07:26
Sant.
Å andra sidan kanske en medvetet provocerande artikel ger fler läsare som får en tankeställare, än om han hade varit lugnare i sin framtoning. Nåväl, det kanske kommer någon dag det med?
Ja fler läsare lär han få. Synd bara att den läsarkrets jag anser att han borde vända sig till, dvs idrottare med intresse av idrottsnutrition och träningsfysiologi, bortprioriteras här och artikeln bara är ett flörtande med konspirationsteoretiker och LCHF-talibaner.
Du vet själv att jag är positiv till fettdebatten och till LCHF men jag tycker fortfarande inte Coltings artikel är bra och den är malplacerad i sitt sammanhang.
Scratch89
2009-03-10, 09:01
Det viktigaste, som alltid glöms bort i den här debatten, är huruvida det är praktiskt genomförbart. Kommer Svensson bry sig om han/hon äter för mycket kolhydrater i förhållande till sin träningsmängd? Knappast. Att dra ner på kolhydraterna och äta mer protein och fett kräver oftast en ansträngning, och ett sållande bland livsmedel. Sen är det för jäkla gott med bröd.
Finns det någon som helst nytta för en "Svensson" att minska på mängden kolhydrater? Jag skulle säga nej om det inte innebär att ett ev överskott minskas men då kan man lika gärna säga mänden energi.
Finns det någon nytta för en elitmotionär? Jag tvivlar starkt
Finns det någon nytta för en elitkonditionsidrottare (inte att förväxla med en elitidrottare i allmänhet som en del av någon skum anledning ibland tror är samma sak)? Ja men frågan är hur snabbt nyttan infinner sig. Det är ju en enzymomställning och kroppen blir samtidigt sämre på att använda kolhydrater som energikälla om det inte finns tillräckligt av den varan.
Det viktigaste, som alltid glöms bort i den här debatten, är huruvida det är praktiskt genomförbart. Kommer Svensson bry sig om han/hon äter för mycket kolhydrater i förhållande till sin träningsmängd? Knappast. Att dra ner på kolhydraterna och äta mer protein och fett kräver oftast en ansträngning, och ett sållande bland livsmedel.
Guue va du e heteronormativ! Eller, f'låt, jag menar SNR-normativ.
Att något är en ansträngning beror enbart på samhällets inställning till det. Om fler matställen erbjuder mat som är baserad på sammansättningen proteinkälla, fett och grönsak kommer det bli mycket lättare. Du ser på det helt enkelt från fel håll: det handlar inte om att få Svensson att bry sig om att undvika kolhydrater, det handlar om att ändra samhällets inställning till kolhydraternas förträfflighet. Då kommer Svensson automatiskt att hänga med.
Du vet väl att det är brist på smör och grädde i Värmland?
Sen är det för jäkla gott med bröd.
mikael.jansson.be: The Perfect Bread (http://mikael.jansson.be/journal/2008/03/the-perfect-bread) :-)
Finns det någon som helst nytta för en "Svensson" att minska på mängden kolhydrater? Jag skulle säga nej om det inte innebär att ett ev överskott minskas men då kan man lika gärna säga mänden energi.
En minskad risk för sjukdomar som hjärtinfarkt och insulinresistens, oavhängigt vikt. Alzheimerspatienter har visats ha insulin- och IGF-1-resistens i hjärnan.
Finns det någon nytta för en elitmotionär? Jag tvivlar starkt
Finns det någon nytta för en elitkonditionsidrottare (inte att förväxla med en elitidrottare i allmänhet som en del av någon skum anledning ibland tror är samma sak)? Ja men frågan är hur snabbt nyttan infinner sig.
Ja, när elitidrottaren minskar träningsvolymen.
Det är ju en enzymomställning och kroppen blir samtidigt sämre på att använda kolhydrater som energikälla om det inte finns tillräckligt av den varan.
Källa?
Det är ju knappast troligt att potatis och ris står för ohälsan när folk dricker läsk och äter godis/chips/fika osv nästan varje dag.
Tycker att debatten blivit helt felriktad :(
Det är ju knappast troligt att potatis och ris står för ohälsan när folk dricker läsk och äter godis/chips/fika osv nästan varje dag.
Klart onyttigheter inte är något vidare, men man kan även fråga sig om potatis, ris och pasta är så fantastiskt nyttiga och bra livsmedel som de framställs som. I själva verket är de energirika men näringsfattiga, och bryts snabbt ned till glukos.
Kokt potatis tycker jag inte är särskilt energirikt:)
Anders The Peak
2009-03-10, 09:52
Potatis är en bra källa för näring och har ett lågt energi-/kolhydratinnehåll i relation till näringsinnehållet.
http://www.miljomat.se/livs.aspx?livsmedelid=M3552
Enda anledningen att det är en "bra" näringskälla är att folk äter så förbålt mycket av den, inte för att det är särskilt näringsrikt... (vilket väl är t.ex. SLVs åsikt också)
Hur ställer man sig till det som Colting säger? Visst behöver man inte raffinerade kolhydrater eller raffinerad mat överhuvudtaget, och människor är ju uthålliga så vi kan ju vara igång länge på våra fettdepåer.
Men han är ju knappast näringsfysiolog även om han är en extremt duktig atlet, så det lär ju finnas brister i hans argumentation?
Vad säger ni andra som är riktigt insatta?Den länken har varit uppe innan. Här är mitt svar då.
Han gör hur många påståenden som helst som han inte kan underbygga med några som helst bevis.
Hans egna berättelse om hur han inte presterade bra när han va yngre säger ingenting. Hur många unga finns det i eliten i de långa uthållighetssporterna? Det är regel mer än undantag att man börjar prestera på toppnivå först när man närmar sig/kommer över 30 års strecket. Colting börja prestera som bäst när efter han fyllt 28, hans karriär har med andra ord varit precis som de flesta andra uthållighetsidrottare och det finns inget som pekar på att det skulle vara kosten som gjort att han nått toppen (även om han själv tror det).
Den sena förbättringen ses som mest vid löpning och det hade varit kul att se olika splittider för Colting i de olika delarna och se om han förbättrat sig lika mycket i alla tre eller om det främst är löpningen där tiderna blivit bättre. Någon som har tillgång till denna information?
I övrigt så är Coltings kost när han tävlar ganska intressant. Följande är från när han skulle genomföra en svensk klassiker inom 24 timmar.
# 8 flaskor Vitargo (750ml)
# 6 flaskor cola
# 5 Red Bull
# 1 liter vatten
# 7 powergel
# 1 apelsin
# 4 muggar blåbärssoppa
# 1 kopp kaffe
# 2 portioner rispudding med marsansås
# 2 stora proteinkakor
# 1 proteinshake/ Vitargos Gainer´s Gold
# 1.5 påsar Ahlgrens bilar
# 1 liten bit drömrulltårta
# 1 stor Snicker
Effektivare utnyttjande av fett vilket gör att sockret blir den extra kick vid högre belastning, istället för att börja användas vid lägre belastning? Slippa mjölksyra i onödan, osv. Ju mindre kolhydrater du äter (och därmed mer fett), desto bättre blir kroppen på det.Finns väldigt lite som stödjer den teorin för närvarande, eller inte själva teorin men att det skulle stödja prestationen. Du kommenterade själv i en tråd om just detta för bara några veckor sen så du är väl medveten om detta.
Det mest intressanta inlägget av William, http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=3452407&postcount=54
Hela tråden, http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=125085
Det är ju knappast troligt att potatis och ris står för ohälsan när folk dricker läsk och äter godis/chips/fika osv nästan varje dag.
Tycker att debatten blivit helt felriktad :(
håller med fullständigt.
Att en inaktiv kontorsarbetare kanske skulle "må" bättre av att dra ner på kolhydraterna är väl en sak.
Men jag skulle hellre öka dessa personers aktivitetsnivå. så om staten ska lägga pengar på folkhälsan så är det i mitt tycke bättre att göra det på aktivitetsfrämjande åtgärder än kostråd som endast ett fåtal följer. (tyvärr)
Anders The Peak
2009-03-10, 10:08
Det mest intressanta inlägget av William, http://www.kolozzeum.com/forum/showp...7&postcount=54
Jag tycker inte att de studier som William lägger fram är representativa i den här tråden.
Men jag skulle hellre öka dessa personers aktivitetsnivå. så om staten ska lägga pengar på folkhälsan så är det i mitt tycke bättre att göra det på aktivitetsfrämjande åtgärder än kostråd som endast ett fåtal följer. (tyvärr)
Ja, skrota SNR.
(eller vaddå, menar du att bara vissa kostmodeller är dåliga och vissa andra är bra? vilken är i så fall bäst?)
Det är något som borde reflekteras över, något som faktiskt redan börjat i och med att SLV numera enbart ger råd till friska människor. Varför alls ha kostråd när folk ändå äter som de vill? Det kostar troligtvis bara massa pengar utan att ge något i retur. Alla "vet" ju hur man äter nyttigt...
Jag tycker inte att de studier som William lägger fram är representativa i den här tråden.Varför? En motivering hade inte varit fel Anders.
Ja, när elitidrottaren minskar träningsvolymen.
Med andra ord när elitidrottaren inte längre är elitidrottare?
Jag skulle vilja dra en parallell mellan Colting och Magnus Samuelsson, som ju diskuterades flitigt i Allmänt nyligen. Colting är sitt eget varumärke och är, som jag uppfattar det, mer intresserad av att få uppmärksamhet än av att diskutera ämnet som sådant. Ergo tjänar han mer på att skriva tonåringsprovokativa saker som får folk att titta till än på att ge sig in i en seriös (och för många tråkig) diskussion.
Enda anledningen att det är en "bra" näringskälla är att folk äter så förbålt mycket av den, inte för att det är särskilt näringsrikt... (vilket väl är t.ex. SLVs åsikt också)
Ok. Hur ser du på havregryn?
Ja, skrota SNR.
(eller vaddå, menar du att bara vissa kostmodeller är dåliga och vissa andra är bra? vilken är i så fall bäst?)
Det är något som borde reflekteras över, något som faktiskt redan börjat i och med att SLV numera enbart ger råd till friska människor. Varför alls ha kostråd när folk ändå äter som de vill? Det kostar troligtvis bara massa pengar utan att ge något i retur. Alla "vet" ju hur man äter nyttigt...
Min poäng är att aktivitet är överlägset kostmetoder.
aktivitetsfrämjande åtgärder torde ge minst lika mycket om inte mer som att omvärdera SNR (även om det senare kanske behövs)
Min poäng är att aktivitet är överlägset kostmetoder.
aktivitetsfrämjande åtgärder torde ge minst lika mycket om inte mer som att omvärdera SNR (även om det senare kanske behövs)
Det tar någon minut att få i dig några hundra extra kcal, men timmar att bränna det.
Träning gör gram; kost gör kg.
Det tar någon minut att få i dig några hundra extra kcal, men timmar att bränna det.
Träning gör gram; kost gör kg.
träning har en del andra fördelar.
Kosten följer som sagt inte gemene man.. men kan man få dem att röra på sig så minskar iaf risken för följdsjukdomarna även om de inte går ner i vikt.
Samhället ska inte sträva efter att banta folk utan att minska de negativa effekterna av folkets övervikt.
Det tar någon minut att få i dig några hundra extra kcal, men timmar att bränna det.
Träning gör gram; kost gör kg.Med tanke på att folk i snitt går upp någonstans mellan 0,5-1,5kg varje år så är det en det bara några gram som går fel varje år.
Hälsoeffekterna från motion är dessutom så stora att de i stort motverkar de negativa effekterna från lite övervikt. Idag är det fysisk inaktivitet som är den största risken för hjärt och kärlsjukdomar så att lägga pengarna där är den smartaste investeringen.
http://images.upload2world.com/get-3-2009-upload2world_com_jmkycnc.jpg (http://images.upload2world.com)
Olika riskfaktorer, CRF står för cardiorespiratory fitness, dvs kondition. Titta också på risken med övervikt som du tog upp kontra dålig kondition som Pepz fokuserade på.
http://images.upload2world.com/get-3-2009-upload2world_com_bqcwr.jpg (http://images.upload2world.com)
Hur olika mängder av fysisk aktivitet påverkar risken för hjärt och kärsjukdom vid olika BMI.
referens: Physical inactivity: the biggest public health problem of the 21st century, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19136507
träning har en del andra fördelar.
Kosten följer som sagt inte gemene man.. men kan man få dem att röra på sig så minskar iaf risken för följdsjukdomarna även om de inte går ner i vikt.
Naturligtvis är det så. Jag hade för allt i världen inte slutat motionera!
Samhället ska inte sträva efter att banta folk utan att minska de negativa effekterna av folkets övervikt.
Eller ännu bättre, komma åt anledningen till den?
Jag anser fortfarande att dagens kostråd som betonar en liten mängd fett och en stor mängd kolhydrater gör att folk ser på kaffebröd (vad är skillnaden på det och vanligt bröd, förresten?), apelsinjuice (läsk!) som nyttigt. Som för övrigt håller dig dessutom hungrig i lagom 3-timmarsintervaller (vice ordförande Dietistförbundet Anna Ottosson har slagit mynt av blodsocker/insulinmanipulationen i hennes bok "3-timmarsdieten")
Det visas i studie efter studie att det är just det som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Inte fullfet ost, riktigt smör i stekpannan, med mera.
Sure, det är tränande individer vi pratar om, som inte drabbas lika illa av att äta mycket kolhydrater. Men i ärlighetens namn, hur aktiva är de flesta som säger att de tränar? Även om du rör dig en timme om dagen är det ingenting jämfört mot den tid du är inaktiv -- och så är det nog för de allra flesta i dagens samhälle.
(nu har jag hamnar utanför trådens ämne)
Hälsoeffekterna från motion är dessutom så stora att de i stort motverkar de negativa effekterna från lite övervikt. Idag är det fysisk inaktivitet som är den största risken för hjärt och kärlsjukdomar så att lägga pengarna där är den smartaste investeringen.
Ja, och idag får katter typ 2-diabetes.
Beror det på att de är ute och jagar för lite om nätterna?
Eller att deras mat numera innehåller mer kolhydrater än protein och fett?
(jag vet att katter inte är lika anpassade till socker som vi är, men jag hoppas att du kan dra parallellen)
Ja, och idag får katter typ 2-diabetes.
Beror det på att de är ute och jagar för lite om nätterna?
Eller att deras mat numera innehåller mer kolhydrater än protein och fett?
(jag vet att katter inte är lika anpassade till socker som vi är, men jag hoppas att du kan dra parallellen)Kom in i matchen nu Mikaelj. Det jag visade var verkliga resultat på människor. Inaktivitet är den största riskfaktorn för hjärt och kärlsjukdommar. Att det finns andra faktorer som också påverkar är självklart, men det ändrar inte det faktum att det är fysisk inaktivitet som orsakar störst problem i dagens samhälle för människor. Hur det är för katter vet varken du eller jag så lägg ner det skitsnacket.
Att ta pengar från kostbiten och lägga den på fysisk aktivitet är, precis som Pepz påperkar, det enda rätta om man har lite pengar. Det bästa hade givetvis varit att investera i båda frågorna.
Det jag visade var verkliga resultat på människor. Inaktivitet är den största riskfaktorn för hjärt och kärlsjukdommar.
Där var du! Jag undrade när du skulle dyka upp. Började bli tomt utan dig.
Present till dig: http://www.nutritionandmetabolism.com/content/3/1/24
Där var du! Jag undrade när du skulle dyka upp. Började bli tomt utan dig.
Present till dig: http://www.nutritionandmetabolism.com/content/3/1/24Det där va verkligen inget svar på det jag skrev. Varför kan du aldrig hålla dig till det som diskuteras?
Det där va verkligen inget svar på det jag skrev.
Du säger att kosten påverkar risken för hjärtkärlsjukdomar minimalt, jag visade precis att den visst gör det. Sure, motion är säkert också skitbra, men hur praktiskt vore det om alla gick på gym? Då hade du och jag inte fått plats.
Dessutom är träning, återigen, något man inte ägnar sig åt hela tiden såvida du inte arbetar med det. Även då är inte fysisk aktivitet något som är ett skydd mot att råka ut för elakheter.
Hur många byggjobbare och andra fysiskt aktiva har du inte sett som är bukfeta och har de klassiska "du kommer snart att dö i hjärtinfarkt om du inte dör av sviterna av typ 2-diabetes"-symptomen? Beror det på att de sitter stilla hela tiden i deras tunga yrken?
Eller beror det på att de äter fel?
machine gun
2009-03-10, 11:32
Alla "vet" ju hur man äter nyttigt...
Nej, alla vet faktiskt inte det.
Nej, alla vet faktiskt inte det.
Tack för att du förtydligade vad jag skrev.
Vilket är precis hela problemet. Dessutom kanske det är så att mat som de senaste 40-50 åren har ansetts vara nyttig egentligen inte är det? Vad säger dig alla som provat på en lågkolhydratkost och går ner i vikt och mår fantastiskt av det? Eller studierna på lågkolhydratkost som växer upp likt svampar ur jorden de senaste åren?
Kaloribegränsning åt sidan är det ju ändå ad libitum som är intressant, och där är lågkolhydratkost överlägsen.
(helt utanför ämnet)
Nej, alla vet faktiskt inte det.
+1
Jag känner inte många som verkligen följer slv's riktlinjer. Därför är det intressant att dom anklagas för att ligga bakom fettman i samhället.
*popcorn*
Det där va verkligen inget svar på det jag skrev. Varför kan du aldrig hålla dig till det som diskuteras?
Heh, jag fick svaret "fotinsyra" på frågan "hur förs en gen som aldrig används i praktiken vidare?" :P
machine gun
2009-03-10, 11:42
Tack för att du förtydligade vad jag skrev.
Vilket är precis hela problemet. Dessutom kanske det är så att mat som de senaste 40-50 åren har ansetts vara nyttig egentligen inte är det? Vad säger dig alla som provat på en lågkolhydratkost och går ner i vikt och mår fantastiskt av det? Eller studierna på lågkolhydratkost som växer upp likt svampar ur jorden de senaste åren?
Kaloribegränsning åt sidan är det ju ändå ad libitum som är intressant, och där är lågkolhydratkost överlägsen.
(helt utanför ämnet)
Jag säger att personer som mår fantastiskt, ska fortsätta göra det de gör, oavsett hur de gör det.
Angående studierna, så saknar jag fortfarande långtidsstudier på riktigt låga kolhydratnivåer.
Heh, jag fick svaret "fotinsyra" på frågan "hur förs en gen som aldrig används i praktiken vidare?" :P
"Om du inte kan övertyga, förvirra" :Virro
Angående studierna, så saknar jag fortfarande långtidsstudier på riktigt låga kolhydratnivåer.
Du och Phillip Morris?
Du säger att kosten påverkar risken för hjärtkärlsjukdomar minimalt, jag visade precis att den visst gör det. Sure, motion är säkert också skitbra, men hur praktiskt vore det om alla gick på gym? Då hade du och jag inte fått plats.
Dessutom är träning, återigen, något man inte ägnar sig åt hela tiden såvida du inte arbetar med det. Även då är inte fysisk aktivitet något som är ett skydd mot att råka ut för elakheter.
Hur många byggjobbare och andra fysiskt aktiva har du inte sett som är bukfeta och har de klassiska "du kommer snart att dö i hjärtinfarkt om du inte dör av sviterna av typ 2-diabetes"-symptomen? Beror det på att de sitter stilla hela tiden i deras tunga yrken?
Eller beror det på att de äter fel?Du måste medvetet missa alla poänger.
Jag skrev inte någonstans att kosten påverkar risken minimalt. Jag skrev att motion har en större påverkan.
Det du skriver om gym är löjligt, varför måste alla gå på gym? Är det ända sättet att förbättra sin kondition? Fungerar det inte att cykla, jobba, simma, idrotta etc? Om alla velat gå på gym, tror du inte det dykt upp flera gym då? Återigen löjligt argument...
Vem har sagt att man ska ägna sig åt träning hela tiden? Graferna visar risken i förhållande till hur bra kondition man har, inte hur ofta/mycket man tränar.
Vem har sagt att det är något skydd? Kosten är inte heller något skydd även om du verkar tro att man lever för evigt på LCHF. Folk råkar ut för otäcka saker pga av slumpen med. En person kan gå runt med igenproppade kärl och klarar sig bra i många år medan någon annan stackare med endast "en propp" har sån otur att den lossnar och hamnar i hjärtat och dödar honom.
Ditt liknelse med byggare är dum den med. Statistiken jag tog upp är på befolkningsnivå. Vad är det du inte förstår i att det sett till HELA befolkningen så hade mer motion gett haft störst påverkan på antalet personer med hjärtkärtsjukdom?
Visst finns det personer som rör på sig som väldigt mycket som ändå är i riskzonen precis som det finns personer som inte rör på sig inte är i riskzonen. Det är intressant för individen att veta vem av dessa han/hon är men det förändrar inte hur det ser ut när man ser till hela befolkningen, där är det mer motion som hade haft störst inverkan just nu.
machine gun
2009-03-10, 11:57
Du och Phillip Morris?
Destudier jag sett som varit på längre än 2 år har som regel haft ca 30 E % kolhydrat som "lågkolhydratkost". Jag vill se en studie på 5 år eller längre, med mer än 20 deltagare, där försökspersonerna ätit så låga kolhydratnivåer som LCHF-anhängarna förespråkar (<10 E %). Givetvis ska det även finnas en kontrollgrupp som äter enligt nuvarande gällande allmänna kostråd. Har du någon sådan studie som jag missat, vore jag tacksam om du kan hänvisa till den. Och den ska inte gälla barn som går på ketogen diet pga epilepsi.
Destudier jag sett som varit på längre än 2 år har som regel haft ca 30 E % kolhydrat som "lågkolhydratkost". Jag vill se en studie på 5 år eller längre, med mer än 20 deltagare, där försökspersonerna ätit så låga kolhydratnivåer som LCHF-anhängarna förespråkar (<10 E %).
Vad för data vill du få ut?
Skulle fasteinsulin, fasteblodsocker, kolesterol, ALAT och CRP plötsligt göra en 180 efter två år och ta kål på oss? Shit, bäst du ringer inuiterna!
Eddie Vedder
2009-03-10, 13:11
Det är ju knappast troligt att potatis och ris står för ohälsan när folk dricker läsk och äter godis/chips/fika osv nästan varje dag.
Någonting ligger ju dock bakom att vissa individer faktiskt har det suget efter "skräp" men sedan lyckas antera det när även andra kolhydratkällor minskas.
Så även om havregryn och potatis må vara bra mat förefaller det ju som en hel del personer har svårt att hålla suget borta efter annan mat mellan dessa måltider och då finns ju ständigt godis, snacks, läsk m.m. hur lättillgängligt som helst.
Märk väl att jag nu inte uttalar mig kategoriskt som att X är boven till 100% men det är i alla fall en aspekt. Det finns människor som kan hantera det suget tack vare lågkolhydratkost. Oavsett studier eller ej så är det så och då är det ju bara att glädjas å deras vägnar.:)
kalajset
2009-03-10, 13:50
Någonting ligger ju dock bakom att vissa individer faktiskt har det suget efter "skräp" men sedan lyckas antera det när även andra kolhydratkällor minskas.
Så även om havregryn och potatis må vara bra mat förefaller det ju som en hel del personer har svårt att hålla suget borta efter annan mat mellan dessa måltider och då finns ju ständigt godis, snacks, läsk m.m. hur lättillgängligt som helst.
Märk väl att jag nu inte uttalar mig kategoriskt som att X är boven till 100% men det är i alla fall en aspekt. Det finns människor som kan hantera det suget tack vare lågkolhydratkost. Oavsett studier eller ej så är det så och då är det ju bara att glädjas å deras vägnar.:)
Frågan är just hurvida det är själva nedtrappningen av kolhydrater i allmänhet som gör det? - Kan det säkert vara i X antal fall, men om man ändå är inne på vad "vissa" gör kan jag även gå till mig själv som ett exempel. Jag äter alltid kolhydratrik kost, oavsett kaloriöverskott eller kaloriunderskott. Under de viktnedgångar, (deffperioder), där jag bestämt mig för att helt skippa "onyttigheter" såsom t ex läsk, lösgodis, och andra s.k sockerbomber, så var sötsuget egentligen hur lätt som helst att hålla på plats då det inte ens existerade, och detta trots att jag åt en kost med rikliga mängder av både pasta och ris, samt även bröd dagligen. Visst blev kolhydratintaget garanterat lägre totalt sett, men jag låg med all säkerhet fortfarande på 50%+.
Denna deff jag är i nu bryr jag mig inte om att skippa godiset, och visst finns då mycket riktigt sötsuget där, räcker med att jag äter det någon gång i veckan eller två så uppstår det. (Vilket jag inte bryr mig om längre, äter gladeligen godis även under deff). Vad det skippade sötsuget i sig beror på vet jag inte riktigt, men att det skulle vara de få kolhydraterna överlag vid lågkolhydratkost som håller en borta från godis och läsk verkar inte riktigt vara hela sanningen i varje enskilt fall. Tror snarare det har att göra med just "avtrappningen" av själva godiset i sig, och inte färre kolhydrater. (Nu generaliserar, och teoriserar, jag såklart).
Det sista stycket håller jag helt med om, och jag inser att den text du skrev inte direkt säger emot denna, (och denna är inte heller menad att säga emot din), men det kan vara intressant att få olika perspektiv på saken.
machine gun
2009-03-10, 14:25
Vad för data vill du få ut?
Skulle fasteinsulin, fasteblodsocker, kolesterol, ALAT och CRP plötsligt göra en 180 efter två år och ta kål på oss? Shit, bäst du ringer inuiterna!
Som sagt, så har de långtidsstudier som hittills producerats innefattat koster medbetydligt högre kolhydratinnehåll än de flesta LCHF-anhängare förespråkar. Alltså anser jag inte att resultaten är överförbara rakt av.
Intressant för övrigt att du direkt intar försvarsposition. Finns studierna jag efterfrågar, är det ju bara att du hänvisar till dem. Jag är varken för eller emot någonting av principskäl.
Som sagt, så har de långtidsstudier som hittills producerat innefattat koster medbetydligt högre kolhydratinnehåll än de flesta LCHF-anhängare förespråkar. Alltså anser jag inte att resultaten är överförbara rakt av.
Du har rätt. De flesta studierna håller en kolhydratnivå på strax under 100g. Det har publicerats en del olika studier, där trenden har varit att ju lägre kolhydratinnehåll, desto starkare positiv effekt vad gäller blodfetter o. dyl.
Jag utgår, något ovetenskapligt, från att sambandet sådeles är linjärt (<100g är redan ketogent, så det gör ingen skillnad) och att en riktigt strikt lågkolhydratkost, såsom den jag själv följer, hade gett ännu bättre resultat.
Det enda jag kan se som möjligtvis negativt med en "starkare" ketos är den högre mängden mineraler som går åt, samtidigt som kalium är en bristvara i lågkolhydratkost. Det kompenserar enkelt genom att byta ut sitt salt mot mineralsalt. Urlakning av skelettet är nog inte ett riktigt argument här, då de viktigaste komponenterna för att förhindra benskörhet -- D-vitamin, kalcium och fett -- är precis det som finns gott om i en typisk modern lågkolhydratkost.
Med den biten borta ser jag inte vad som skulle ändras vid någon magisk gräns på 20 kontra 50 kontra 100g kolhydrater. Har du något förslag på vilka processer i kroppen som skulle kunna ändras?
Eddie Vedder
2009-03-10, 14:38
Frågan är just hurvida det är själva nedtrappningen av kolhydrater i allmänhet som gör det? - Kan det säkert vara i X antal fall, men om man ändå är inne på vad "vissa" gör kan jag även gå till mig själv som ett exempel. Jag äter alltid kolhydratrik kost, oavsett kaloriöverskott eller kaloriunderskott. Under de viktnedgångar, (deffperioder), där jag bestämt mig för att helt skippa "onyttigheter" såsom t ex läsk, lösgodis, och andra s.k sockerbomber, så var sötsuget egentligen hur lätt som helst att hålla på plats då det inte ens existerade, och detta trots att jag åt en kost med rikliga mängder av både pasta och ris, samt även bröd dagligen. Visst blev kolhydratintaget garanterat lägre totalt sett, men jag låg med all säkerhet fortfarande på 50%+.
Denna deff jag är i nu bryr jag mig inte om att skippa godiset, och visst finns då mycket riktigt sötsuget där, räcker med att jag äter det någon gång i veckan eller två så uppstår det. (Vilket jag inte bryr mig om längre, äter gladeligen godis även under deff). Vad det skippade sötsuget i sig beror på vet jag inte riktigt, men att det skulle vara de få kolhydraterna överlag vid lågkolhydratkost som håller en borta från godis och läsk verkar inte riktigt vara hela sanningen i varje enskilt fall. Tror snarare det har att göra med just "avtrappningen" av själva godiset i sig, och inte färre kolhydrater. (Nu generaliserar, och teoriserar, jag såklart).
Det sista stycket håller jag helt med om, och jag inser att den text du skrev inte direkt säger emot denna, (och denna är inte heller menad att säga emot din), men det kan vara intressant att få olika perspektiv på saken.
Det där kändes som många ord för vad som egentligen var ett +1 på mitt inlägg;)
Jag har aldrig uttryckt mig i termer om att det ÄR på ett visst sätt och att detta gäller ALLA. Men jag är fortfarande övertygad om att många individer har stora problem att även hålla sötsug och aptiten nere trots en kost som enligt många skall vara så bra (mycket bröd och frukt t.ex.).
machine gun
2009-03-10, 14:39
Med den biten borta ser jag inte vad som skulle ändras vid någon magisk gräns på 20 kontra 50 kontra 100g kolhydrater. Har du något förslag på vilka processer i kroppen som skulle kunna ändras?
Nej, jag är bara nyfiken. De studier du sitter på, har alla haft ett så lågt intag att de varit i ketos? Kan du inte posta referenserna?
Jag är inte bara intresserad av vad som kan tänkas hända med blodfetterna (även om det såklart är en central del, men det påverkas ju även av vilka fettkällor man väljer, så det är svårt att dra slutsatser bara utifrån kolhydratnivån), utan även av hur t.ex. mag-tarmkanalen påverkas vid ett minimalt intag av kostfiber under flera års tid osv.
Vad för data vill du få ut?
Skulle fasteinsulin, fasteblodsocker, kolesterol, ALAT och CRP plötsligt göra en 180 efter två år och ta kål på oss? Shit, bäst du ringer inuiterna!
Långtidsstudier är till för att ta reda på långtidseffekter. Vi vet inte vilka effekter det får. Innan vi vet det vore det enligt min mening oansvarigt för lmv och andra auktoriteter att gå ut och rekommendera en lågkalorikost. Försiktigthetsprincipen måste ju gälla för dem.
Shit, bäst du ringer inuiterna!
Att förringa och förlöjliga är lika rutten debattteknik som att försöka ta heder och ära av folk. Du sysslar fritt med båda. Tyvärr gär det bara att du framstår som löjlig och som väldigt osympatisk.
Nej, jag är bara nyfiken. De studier du sitter på, har alla haft ett så lågt intag att de varit i ketos? Kan du inte posta referenserna?
Kika på listan i http://www.kostdoktorn.se/vetenskap
Jag är inte bara intresserad (...) utan även av hur t.ex. mag-tarmkanalen påverkas vid ett minimalt intag av kostfiber under flera års tid osv.
Fett smörjer, fibrer binder vätska och irriterar (fråga de med känslig mage). Dessutom riskerar inga fibrer att fastna i tarmarna och ruttna.
Långtidsstudier är till för att ta reda på långtidseffekter. Vi vet inte vilka effekter det får. Innan vi vet det vore det enligt min mening oansvarigt för lmv och andra auktoriteter att gå ut och rekommendera en lågkalorikost. Försiktigthetsprincipen måste ju gälla för dem.
Fundera över Seven Country Study (som allt bygger på sedan dess) och korrelationen mellan nyckelhålsmärkningen och typ 2-diabetes.
Uppenbarligen behöver inte SLV ha vetenskapligt stöd.
kalajset
2009-03-10, 16:03
Det där kändes som många ord för vad som egentligen var ett +1 på mitt inlägg;)
Jag har aldrig uttryckt mig i termer om att det ÄR på ett visst sätt och att detta gäller ALLA. Men jag är fortfarande övertygad om att många individer har stora problem att även hålla sötsug och aptiten nere trots en kost som enligt många skall vara så bra (mycket bröd och frukt t.ex.).
Ang. +1-biten, möjligtvis ;)
Allt jag ville ha fram/poängtera/lyfta ut var egentligen bara att orsaken till förmodat minskat sötsug vid lågkolhydratdiet nödvändigtvis inte behöver vara tack vare det sänkta kolhydratintaget i sig. Lågkolhydratskost tycks göra en hel del nytta för väldigt många personer, men det finns många vägar till frälsning, vilket jag tycker är viktigt att komma ihåg. Du vet om detta såklart, men det finns en hel del personer som är nya på det här med dieter och näringslära i stort.
machine gun
2009-03-10, 16:13
Fett smörjer, fibrer binder vätska och irriterar (fråga de med känslig mage). Dessutom riskerar inga fibrer att fastna i tarmarna och ruttna.
Fettet absorberas i tunntarmen om man inte har malabsorptionsproblem. Det finns flera sorters fibrer, vilka påverkar tarminnehållet på olika sätt. Fibrer fastnar inte i tarmarna och ruttnar.
Nej, jag är bara nyfiken. De studier du sitter på, har alla haft ett så lågt intag att de varit i ketos? Kan du inte posta referenserna?
Jag är inte bara intresserad av vad som kan tänkas hända med blodfetterna (även om det såklart är en central del, men det påverkas ju även av vilka fettkällor man väljer, så det är svårt att dra slutsatser bara utifrån kolhydratnivån), utan även av hur t.ex. mag-tarmkanalen påverkas vid ett minimalt intag av kostfiber under flera års tid osv.
+1
och gärna att man undersöker den spontana aktiviteten också.
Samt psykiska parametrar
Ett problem för LCHF-förespråkarna som helhet - och som den här tråden är ett bra exempel på - är att den andel av dem som argumenterar ovetenskapligt och känslomässigt, och hellre framkastar konspirationsteorier för att förklara sådant de faktiskt inte vet än erkänner just att de inte vet (en punkt som varje forskare förr eller senare når, eljest skulle vi ju inte heller behöva bedriva vidare forskning). Risken är uppenbar att misstron mot dessa individer spiller över på kosthållningen som sådan - om den är så bra som det sägs, varför behöver man då argumentera för den på det sätt man gör? Kan inte data, och saklig information, tala för sig själva, utan konspirationsdekorationer för att få det hela att se lite klatschigare ut? I sin vilja att frälsa världen uppnår man snarast det omvända.
Olika riskfaktorer, CRF står för cardiorespiratory fitness, dvs kondition. Titta också på risken med övervikt som du tog upp kontra dålig kondition som Pepz fokuserade på.
Det hade ju varit käckt om du kunde peka på någon studie man kunde läsa gratis.
Jag vill gärna veta hur de räknat ut alla parametrar i diagrammen, samt hur de definierar (surrogatvariabler? hårda ändpunkter?) hjärt-/kärlsjukdom.
Ett problem för LCHF-förespråkarna som helhet - (...) är att den andel av dem som argumenterar ovetenskapligt och känslomässigt
Du kan säga Du till mig, det är helt okej. (för det är väl bara jag som argumenterar ovetenskapligt och känslomässigt här inne, eller hur?)
(...) om den är så bra som det sägs, varför behöver man då argumentera för den på det sätt man gör?
För att det är kul, naturligtvis! Jag behöver inte övertyga mig själv utan ser det som en god övning i retorik och hur jag kan försöka få andra att se saken på ett annat sätt. Vilket är lurigt om de bara studier och ingen egen erfarenhet att dra slutsarer från, som ju är fallet för många här.
Kan inte data, och saklig information, tala för sig själva, utan konspirationsdekorationer för att få det hela att se lite klatschigare ut? I sin vilja att frälsa världen uppnår man snarast det omvända.
Tycker du att konspirationsteorier ser klatschiga ut? Jag gör det definitivt inte.
Fakta är fakta. Under senare hälften av det här decenniet har utvecklingen ökat markant.
Senast var det Hjärt-Lungfonden som inte valde att förlänga sitt avtal med Becel. Det börjar röra på sig.
Ett problem för LCHF-förespråkarna som helhet - och som den här tråden är ett bra exempel på - är att den andel av dem som argumenterar ovetenskapligt och känslomässigt, och hellre framkastar konspirationsteorier för att förklara sådant de faktiskt inte vet än erkänner just att de inte vet (en punkt som varje forskare förr eller senare når, eljest skulle vi ju inte heller behöva bedriva vidare forskning). Risken är uppenbar att misstron mot dessa individer spiller över på kosthållningen som sådan - om den är så bra som det sägs, varför behöver man då argumentera för den på det sätt man gör? Kan inte data, och saklig information, tala för sig själva, utan konspirationsdekorationer för att få det hela att se lite klatschigare ut? I sin vilja att frälsa världen uppnår man snarast det omvända.
Väl talat! Colting är visserligen bara ute efter att tjäna pengar själv, men om han brydde sig så skulle han nog våndas över att med sin attityd antaligen skapat fler skeptiker till LHCF än anhängare.
Själv blir jag direkt skeptisk bara av en sådan URL som "www.kostdoktorn.se".
Visst, jag ser fördelar med att träna med lite kolhydrater och tävla med fyllda glykogendepåer. Är säkert mycket viktigt när man tävlar under lång tid, 90 - 120 minuter och ännu längre som Vasaloppet eller Lidingöloppet.
Men jag är tveksam till alla annan träning. Jag kan tänka mig att lite kolhydrater kan strypa träningseffekten.
Vad händer när man lämnar 4 minuter /km och istället ligger på 3.50 eller 3.45 / km. Går det med lite kolhydrater ?
Visst, jag ser fördelar med att träna med lite kolhydrater och tävla med fyllda glykogendepåer. Är säkert mycket viktigt när man tävlar under lång tid, 90 - 120 minuter och ännu längre som Vasaloppet eller Lidingöloppet.
Men jag är tveksam till alla annan träning. Jag kan tänka mig att lite kolhydrater kan strypa träningseffekten.
Vad händer när man lämnar 4 minuter /km och istället ligger på 3.50 eller 3.45 / km. Går det med lite kolhydrater ?
Ja, Colting klarar det galant.
Men, det är sällan lyckat när man tittar på tämligen unikt frikk och tillämpar på sig själv, som med stor sannolikhet inte är ett unikt frikk. Ryktet säger att han cyklade själv runt Vättern solo på dryga nio timmar med en snittpuls på 117. Han kan med andra ord i allra högsta grad nyttja fett i effektuttag som för vanliga päron som vi skulle innebära relativt hög ansträngning och snar kolhydratbrist om vi bara åt grädde.
Dessutom verkar alla glömma en av Coltings sponsorer är Red Bull. Knappast den mest utpräglade LHCF-dietingrediensen.
Eddie Vedder
2009-03-10, 20:04
Dessutom verkar alla glömma en av Coltings sponsorer är Red Bull. Knappast den mest utpräglade LHCF-dietingrediensen.
Nej han äter ju inte enligt LCHF heller och det har han aldrig påstått. Tvärtom påpekar han alltid värdet av kolhydraterna under hans tävlingar och rekommenderar både Red Bull, godis, annan läsk, vitt bröd och allt man kan tänka sig som ger mängder av lättabsorberade kolhydrater.
Men då är det just tävlingarna och sjuka situationer. Hans dagliga kost skiljer sig dock en hel del från mer "klassisk konditionsidrottarkost" även om inte heller den är LCHF. LCHF:arna själva vill dock gärna hävda det.
Nej han äter ju inte enligt LCHF heller och det har han aldrig påstått. Tvärtom påpekar han alltid värdet av kolhydraterna under hans tävlingar och rekommenderar både Red Bull, godis, annan läsk, vitt bröd och allt man kan tänka sig som ger mängder av lättabsorberade kolhydrater.
Det är sant, och bra att du påpekade det. Jag vill inte göra skyldig till att lägga några åsikter i hans mun. I synnerhet som han själv är så full av konspirationsteorier så att han på egen han både gör sig själv till åtlöje och undergräver sitt förtroendekapital.
machine gun
2009-03-11, 00:36
Men då är det just tävlingarna och sjuka situationer. Hans dagliga kost skiljer sig dock en hel del från mer "klassisk konditionsidrottarkost" även om inte heller den är LCHF. LCHF:arna själva vill dock gärna hävda det.
Han äter en hel del kolhydrater även i sin vardagskost. T.ex. förespråkar han quinoa, baljväxter, frukt och torkad frukt. Med tanke på att han dessutom intar snabba kolhydrater i samband med träning och det faktum att han tränar ca 40 timmar per vecka, så blir det ju en hel del kolhydrater. Energifördelningsmässigt troligtvis som vilken annan idrottare som helst. Det som skiljer honom från mängden är snarast att han förespråkar "naturliga" livsmedel och matlagning från grunden. Mindre raffinerade livsmedel och mer tid i köket alltså. Dvs, något de flesta skulle må bra av.
Anders The Peak
2009-03-11, 08:59
Det här med kolhydrater tror jag om man inte tränar bör ligga kring 25-30E% och fysiskt aktiva(idrottare) kring 40E% och det här med fetter så bör man ligga kanske kring 40-45E% och en större del av fettet bör vara mättat fett och resten protein. Kring de här värdena kan man se förbättrade värden på samtliga hälsomarkörer.
Komplexa Kolhydrater
Snorkelfarsan
2009-03-11, 19:56
Han äter en hel del kolhydrater även i sin vardagskost. T.ex. förespråkar han quinoa, baljväxter, frukt och torkad frukt. Med tanke på att han dessutom intar snabba kolhydrater i samband med träning och det faktum att han tränar ca 40 timmar per vecka, så blir det ju en hel del kolhydrater. Energifördelningsmässigt troligtvis som vilken annan idrottare som helst.
En paleoinriktad kost, dvs stenålderskost är det han har förespråkat i ganska många år. Jag tror att han försöker kapitalisera lite på den här LCHF-boomen som dykt den senaste tiden, genom att passa på att peka ut kolhydrater som fienden osv.
Det som skiljer honom från mängden är snarast att han förespråkar "naturliga" livsmedel och matlagning från grunden. Mindre raffinerade livsmedel och mer tid i köket alltså. Dvs, något de flesta skulle må bra av.
Jag har alltid tyckt att det låter vettigt, men man kan å andra sidan ha en ganska häftig diskussion om vad som är naturligt och inte, och till slut inte komma framt till någonting. Men att just laga all mat själv (cch då menar jag inte att steka frysta köttbullar eller laga fiskpinnar) innebär ju oftast att man använder sig av naturligare råvaror som inte är raffinerade.
Eddie Vedder
2009-03-11, 20:00
En paleoinriktad kost, dvs stenålderskost är det han har förespråkat i ganska många år. Jag tror att han försöker kapitalisera lite på den här LCHF-boomen som dykt den senaste tiden, genom att passa på att peka ut kolhydrater som fienden osv.
För att inte tala om det motsatta, dvs hur extremt snedvridet detta har blivit från LCHF-förespråkarnas sida. Där har ju Colting nästan lyfts fram som någon sorts "LCHF:s talesman inom idrottsvärlden" bara för att han har en okenventionell kosthållning där kolhydratintaget hålls mer restriktivt och fettintaget högre sett till E%.
För att inte tala om det motsatta, dvs hur extremt snedvridet detta har blivit från LCHF-förespråkarnas sida. Där har ju Colting nästan lyfts fram som någon sorts "LCHF:s talesman inom idrottsvärlden" bara för att han har en okenventionell kosthållning där kolhydratintaget hålls mer restriktivt och fettintaget högre sett till E%.
Ja, många överdriver rätt friskt. Andreas Eenfeldt (kostdoktorn.se) som haft lite artiklar om Colting är själv tämligen liberal med kolhydrater, så för hans definition av lågkolhydrat passar det ju väl in.
Naturligtvis är det inte samma fördelning av maten som t.ex. Sten Sture Skaldeman äter, går man och menar att de äter samma sorts mat på fullaste allvar är man lite lätt förvirrad.
Jag tycker nog fortfarande att det är bra att han presenterar en alternativ syn pä träning och kost, och nej, formatet han presenterar det på är olyckligtvis inte optimalt.
Snorkelfarsan
2009-03-11, 20:35
För att inte tala om det motsatta, dvs hur extremt snedvridet detta har blivit från LCHF-förespråkarnas sida. Där har ju Colting nästan lyfts fram som någon sorts "LCHF:s talesman inom idrottsvärlden" bara för att han har en okenventionell kosthållning där kolhydratintaget hålls mer restriktivt och fettintaget högre sett till E%.
true
shut teh face
2009-03-11, 21:42
Eddie Vadder var inne på en bra punkt igen, nämligen att vissa mår bättre med lågkolhydratskost.
Jag tycker inte det är någon vits att diskutera dattan och dittan, vissa testar lågkolis och mår skitbra med det. Och jag står fast att detta beror på att deras kroppar mår bättre, och de kan hålla sötsuget borta.
Det är inget unikt att man sitter och har sötsug på en varierad och bra kost, vissa människor är helt enkelt gottegrisar. Men med lågkolis så kan man få bort detta. Det funkade iaf på mig och många fler. Sen tycker jag inte inlägg om sådana exakta scenarion inte är speciellt trovärdiga om det är individer bakom som aldrig haft riktiga problem med sötsug eller varit mkt överviktiga.
NutriAnd
2009-03-11, 21:53
Intressant tråd!
Ursprunget i detta inlägg handlar om hur Jonas Colting menar att elitidrottare genom tiderna har gått på ”kolhydratbluffen”, och vill understryka att högfettdieter under träningssäsong är att föredra. Jonas Colting är en otroligt duktig och framgångsrik idrottsman. Men jag undrar hur många procent av alla elitidrottare som baserat sin kosthållning på en LCHF diet. Vad tror ni? Toppnamn som exempelvis Michael Phelps, Kenenisa Bekele, Gunde Svan och Per Elofsson har mig veterligt baserat stor del av energiintaget på kolhydrater. Ett högt fettintag används oftast så att maten blir mer energität för att undvika att hamna i negativ energibalans. Tror ni som förespråkar ”train low compete high” att dessa idrottare verkligen skulle vara lika framgångsrika på denna diet?
Dessutom! Majoriteten idrottare är ute efter att få så maximal effekt av varje träningspass som möjligt. Om nu tanke med högfettdieter handlar om att anpassa kroppen till högre fettutnyttjande under tävling, hur påverkar då högfettdieterna nettoproteinsyntesen efter varje träningspass, under varje träningsvecka och under hela året. Jag köper teorin om att kroppens förmåga att nyttja fett som energi under tävling kan bli bättre med en LCHF diet. Men om idrottaren inte kan tillgodogöra träningen optimalt vad är då nyttan med att kunna förbruka mer fett under en tävling.
Att ha i åtanke! I detta forum diskuteras det ofta om hur kolhydrater minskar den katabola processen och att EAA ökar proteinsyntesen i samband med träning, vilket leder till en positiv nettoeffekt. Fettintag har i diskussioner kring timing i samband med träning visat sig vara undermålig kolhydrater och aminosyror. Om då en idrottare lyckas, i fysiologiskt aspekt, tillgodogöra sig varje träningspass lite bättre genom högre positiv nettoproteinbalans, kanske kolhydraterna i dieten inte är så dum.
Mvh Anders
Fettintag har i diskussioner kring timing i samband med träning visat sig vara undermålig kolhydrater och aminosyror.
Du ersätter protein+kolhydrater med protein+fett, inte ingenting+fett.
Faktum är gröt-Eddie här skrev en artikel på traningslara.se häromsistens där att fullfet mjölk visades ge högre nivå proteinsyntes än den fettfria (fettsnåla?), trots att det var nästan dubbelt så mycket protein i den senare...
Anders The Peak
2009-03-11, 22:00
Intressant tråd!
Ursprunget i detta inlägg handlar om hur Jonas Colting menar att elitidrottare genom tiderna har gått på ”kolhydratbluffen”, och vill understryka att högfettdieter under träningssäsong är att föredra. Jonas Colting är en otroligt duktig och framgångsrik idrottsman. Men jag undrar hur många procent av alla elitidrottare som baserat sin kosthållning på en LCHF diet. Vad tror ni? Toppnamn som exempelvis Michael Phelps, Kenenisa Bekele, Gunde Svan och Per Elofsson har mig veterligt baserat stor del av energiintaget på kolhydrater. Ett högt fettintag används oftast så att maten blir mer energität för att undvika att hamna i negativ energibalans. Tror ni som förespråkar ”train low compete high” att dessa idrottare verkligen skulle vara lika framgångsrika på denna diet?
Dessutom! Majoriteten idrottare är ute efter att få så maximal effekt av varje träningspass som möjligt. Om nu tanke med högfettdieter handlar om att anpassa kroppen till högre fettutnyttjande under tävling, hur påverkar då högfettdieterna nettoproteinsyntesen efter varje träningspass, under varje träningsvecka och under hela året. Jag köper teorin om att kroppens förmåga att nyttja fett som energi under tävling kan bli bättre med en LCHF diet. Men om idrottaren inte kan tillgodogöra träningen optimalt vad är då nyttan med att kunna förbruka mer fett under en tävling.
Att ha i åtanke! I detta forum diskuteras det ofta om hur kolhydrater minskar den katabola processen och att EAA ökar proteinsyntesen i samband med träning, vilket leder till en positiv nettoeffekt. Fettintag har i diskussioner kring timing i samband med träning visat sig vara undermålig kolhydrater och aminosyror. Om då en idrottare lyckas, i fysiologiskt aspekt, tillgodogöra sig varje träningspass lite bättre genom högre positiv nettoproteinbalans, kanske kolhydraterna i dieten inte är så dum.
Mvh Anders
Nu överdriver du enligt normen för en äkta sportdrycksförsäljare.
Nu är det endast en handfull personer som förespråkar en kolhydratsbefriad kost här och resten vet värdet av kolhydrater.
/Anders
King Grub
2009-03-11, 22:04
Faktum är gröt-Eddie här skrev en artikel på traningslara.se häromsistens där att fullfet mjölk visades ge högre nivå proteinsyntes än den fettfria (fettsnåla?), trots att det var nästan dubbelt så mycket protein i den senare...
Nja, det var nog en liten feltolkning där; upptaget av aminosyror var större av fetmjölk, men den fettfria mjölken hade större uppbyggande effekt på musklerna.
http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1529430&postcount=42
NutriAnd
2009-03-11, 22:08
Nu överdriver du enligt normen för en äkta sportdrycksförsäljare.
Nu är det endast en handfull personer som förespråkar en kolhydratsbefriad kost här och resten vet värdet av kolhydrater.
/Anders
Nog försår jag det. Jag påpekar bara mina reflektioner kring det som Colting förespråkar.
Anders The Peak
2009-03-11, 22:16
Nog försår jag det. Jag påpekar bara mina reflektioner kring det som Colting förespråkar.
För hans del fungerar hans kost utan tvivel. Tvivel har vi kanske på hur hans kost egentligen ser ut. Men vi har kommit en bit på väg. Vi har rotat i hans sopor och hittat på ett ungefär hur kosten ser ut.:)
De som vill maximera fettförbränningen, för att kunna ligga på topp under flera timmar, bryr sig inte om proteinsyntesen. Muskler är bara en extra ryggsäck att bära på.
Möjligen kan proteinsyntesen vara intressant för att slippa stressfrakturer och andra skador som kommer med hård och lång träning.
Eddie Vedder
2009-03-12, 07:10
Möjligen kan proteinsyntesen vara intressant för att slippa stressfrakturer och andra skador som kommer med hård och lång träning.
Ja alltså är den viktig. Självklart är muskelproteinsyntes något som är superviktigt för en elitidrottare även om muskeltillväxten som sådan inte är målet.
Hela idén med superkompensation är ju en positiv nettoeffekt på muskulatur, benmassa, hjärt- lungkapacitet m.m.
Anders The Peak
2009-03-12, 09:03
Jag tror precis som Eddie att den är lika viktig oavsett idrott även om anpassningssvaret ser olika ut.
Det hade ju varit käckt om du kunde peka på någon studie man kunde läsa gratis.
Jag vill gärna veta hur de räknat ut alla parametrar i diagrammen, samt hur de definierar (surrogatvariabler? hårda ändpunkter?) hjärt-/kärlsjukdom.Sök upp artikeln på pubmed och tryck sen på related articles så hittar du säkert flera artiklar på samma ämne. Knappast mitt problem att du inte har access.
För att återknyta till Coltings tolkning av LHCF. Nu har visserligen redan konstaterat att han inte alls äter som dieten förespråkar, men det vara rolig läsning.
http://www.colting.nu/pdf/rw/rw_aterhamtning.pdf
3: Äta och dricka
Att man ska äta och dricka efter ett hårt pass eller tävling vet nog de flesta men ändå slarvas det mycket med detta.
Kroppen skriker efter bränsle och den får kanske en ynka kexchoklad att jobba med! Det idealiska för kroppen efter
en hård ansträngning är en återhämtningsdryck med både kolhydrater och protein i en ratio 4/1. För bästa resultat
bör man konsumera ungefär 2 gram kolhydrat och 0.5 gram protein per kilo kroppsvikt under timmen närmast efter
avslutat träningspass. Kolhydraterna behövs för att stimulera insulinet att fylla på glykogendepåerna och proteinet för
återbyggnad av skadad muskelvävnad och som buffert i immunsystemet. Själv dricker jag Vitargo som har en utmärkt
återhämtningsdryck. En stor tallrik cornflakes med mycket mjölk och en banan fungerar i princip lika bra
Frumpish
2010-01-19, 22:48
Hur ligger det till med vetenskapligt stöd för coltings påståenden i sin bok? B
Pratar inte killen i tungor?
För är det inte så att även musklernas mitokondrier "snor" åt sig en del av maten vi äter, precis som alla andra cellers mitokondrier gör i kroppen? Detta skulle ju betyda att musklerna behöver kolhydrater precis på samma sätt som andra celler i kroppen.
Detta sjykke innebära att man äter kolhydrater till förmån för sina muskelceller, och sina andra celler. Alltså främjar kolhydraterna båda delarna. Den bygger upp kroppens celler, inklusiva kroppens muskelceller.
Kan vara ute och cyckla.
Anton Fräs
2010-01-19, 23:15
Hur ligger det till med vetenskapligt stöd för coltings påståenden i sin bok? B
Mycket av det har inga som helst vetenskapliga belägg bakom sig. Satt och log när jag läste den :D Han har många intressanta tankar kring prestation och motivation men vissa delar va hans bok kunde lämnats oskrivna.
Eddie Vedder
2010-01-20, 09:05
Alltså främjar kolhydraterna båda delarna. Den bygger upp kroppens celler, inklusiva kroppens muskelceller.
Kan vara ute och cyckla.
Nej glukos bygger inte upp någon kroppsvävnad. Det utnyttjas som energikälla men inte mer. Vissa delar av kroppen kan bara utnyttja glukos men det är en mängd som kroppen enkelt fixar utan att man skall behöva äta några kolhydrater.
Hjärnan t.ex. Visst behöver den glukos men ingen behöver äta kolhydrater för det.
Nej glukos bygger inte upp någon kroppsvävnad. Det utnyttjas som energikälla men inte mer.
Nog håller du med om att de novo syntes av aminosyror och nukleotider mm kan göras från glukos? För övrigt är ju glukos i stora mängder en potent byggare av fettväv.
För att återknyta till Coltings tolkning av LHCF. Nu har visserligen redan konstaterat att han inte alls äter som dieten förespråkar, men det vara rolig läsning.
http://www.colting.nu/pdf/rw/rw_aterhamtning.pdf
Det är så han äter under hård träning och under tävling. Han äter annorlunda i det vardagliga livet. Han har kommenterat detta många gånger. Man måste göra skillnad på det som krävs för att prestera på elitidrott och vad som krävs för ett hälsosamt liv (i matväg) mellan träning och tävling.
Nej glukos bygger inte upp någon kroppsvävnad. Det utnyttjas som energikälla men inte mer. Vissa delar av kroppen kan bara utnyttja glukos men det är en mängd som kroppen enkelt fixar utan att man skall behöva äta några kolhydrater.
Hjärnan t.ex. Visst behöver den glukos men ingen behöver äta kolhydrater för det.
Vad är det då mitokondrierna i cellen gör?
Vad är det då mitokondrierna i cellen gör?
Är snälla och ser till att vi kan använda syre för en effektivare energiutvinning.
Mycket simpelt förklarat :D
Eddie Vedder
2010-01-20, 15:31
Vad är det då mitokondrierna i cellen gör?
http://en.wikipedia.org/wiki/Mitochondrion
http://en.wikipedia.org/wiki/Mitochondrion
Är inte druvsocker kolhydrater? De stackars mitokondrierna behöver väl druvsocker för att kunna jobba ordentligt.
Eddie Vedder
2010-01-20, 15:50
Är inte druvsocker kolhydrater? De stackars mitokondrierna behöver väl druvsocker för att kunna jobba ordentligt.
Glukos är samma som druvsocker ja. Och visst använder de gärna glukos. Men lika gärna kan fettsyror eller ketoner utnyttjas om man inte vill äta kolhydrater.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.