Visa fullständig version : Osthyveltråden om osthyvlar
Musselbank
2009-01-28, 03:52
Inte ska det vara alldeles omöjligt att finna den slutgiltiga hyveln?
Gemensamt kanske vi kan komma en bit på vägen! Jag börjar:
http://img02.picoodle.com/img/img02/3/1/27/f_ostm_99dd422.jpg (http://www.picoodle.com/view.php?img=/3/1/27/f_ostm_99dd422.jpg&srv=img02)
Plasthyveln: Okänt märke. Hela hyveln av nylon. Producerar alldeles för tjocka skivor, annars godkänd skärpa och stajl med en air av modernitet. Bilden är lite smickrande. Okänt pris. 74x205 mm, egg 54 mm. 23 g.
Cookware: Gummiklätt handtag. rätt trevligt, om än lite väl ryggradslöst rundat blad. Gör för tunna skivor. (Varför gummi, brukar man slinta?) Okänt pris. 74x210 mm, egg 50 mm. 53 g.
Fiskars: Bra resultat med avvägd tjocklek på skivorna. Men tämligen fult handtag i polypropylen. Okänt pris. 76x225 mm egg 49 mm. 48 g.
Komplettera med egenskaper, synpunkter och era ägandes hyvlar, inga googlefynd tack!
The mother of all unnecessary threads... Hursomhelst, jag hade en bra hyvel hemma i Sverige, trähantag, onödiga räfflor, skivor av perfekt tjocklek.
Wow! Den här tråden har jag väntat på så länge!
Jag borjade lite lätt för några år sen med en Ikea "Smaka". Den kostade ungefär tjugo kronor. Det var på den tiden som jag märkte hur mycket hyvelbredd, skärpa och grepp kan förändra skärkvaliteten. När man väl märker hur mycket ostens smak kan lyftas fram av en bra osthyvel, då är det svårt att inte bli lite "hyvel-fixerad".
När jag använt min Ikea "Smaka" I ett par veckor, så började jag känna en viss olust. Hyveln låg aldrig rätt i handen, hela hyveln var av aluminium och slant lätt. När jag en kväll stod naked i köket och hyvlade upp några kilo västerbotten så var det nära att sluta i tragedi. Jag tänker inte gå in på detaljer, men alla ni som liksom jag är bitna av "osthyvel flugan" vet nog vad jag talar om *skratt*
Dagen därefter så bestämde jag mig för att förtidspensionera min stolta "Smaka" osthyvel. Dagarna och månaderna därefter så testade jag en mängd olika varianter av hyvlar, och det var alltid samma historia. Jag köpte en model från fiskars, som gick av på mitten då jag under en eftermiddag bestämde mig för att skiva upp 5 kilo importerad edamer. Jag testade en rakhyvel från trotsiga tillverkaren "edge". Deras deluxmodell kostade en hundring. Tyvärr så ville de lite för mycket sin "saga form" och de nådde inte längre än till soptunnan. En nyskapande plastmodell från Gastromax var en fröjd att hålla i handen, och i sanningens namn så använder jag den fortfarande till att skära mjuk ost, även om den inte räcker till för hårdare ostare vilket är en fruktansvärd synd och skam.
I mitt sökande efter den perfekta osthyveln har jag gått igenom närmare hundra olika modeller, och efterlämnat mig en massgrav av stolt plast, aluminium och stål. Utan att kunna hitta den perfekta hyveln, så gick jag in i en period av djup depression och det var dagar när jag funderade på om jag bara skulle göra slut på eländet och ta närmaste hyvel och bara hyvla tills mina handleder sprutade blod.
Fast sen hände det. Jag hittade "det gyllene skinnet" hyvlarnas Mona Lisa. En regnig dag så tog jag en sväng ner till stan bara för att få lite luft, jag vandrade runt och fönstershoppade när jag helt plötsligt såg den. Perfekt i sina former med ett egg som matchade de bästa hanzo-knivarna. Den låg där och log nästan lite genant med sitt fyrkantiga skär med antydningar av små smilgropar. Handtaget var i klassikt snitt, som de där osthyvlarna man nuförtiden bara ser i gamla tidningar från förkrigstiden. De tillverkas inte ens idag! Jag fattade ingenting. Världen omkring mig bara försvann och allt jag kunde se var osthyveln.
Som en under en i trans så vandrade jag in i butiken och köpte den. Priset var obetydligt, men den kostade 325 kronor och var från "Rösle", en tillverkare som uppenbarligen inte glömt bort sina rötter. Jag visste redan nu att det här... det här det var hyveln som jag skulle begravas med. Leende så sprang jag in på närmaste CO-OP och köpte några kilo blandade hårdostar för att fira.
osthyveln uppfanns här i lillehammer:cool:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Thor_Bj%C3%B8rklund
Tycker dom som hållit på längst gör dom bästa.
tjockleken på skivorna varierar man med vinkeln på osthyveln medans man hyvlar.
Otroligt skön gedigen känsla i dom.
äkta Thor Bjørklund
http://www.lillehammer.no/files/149940
Brittisk trådhyvel, för jag vill ha tjokka skivor! (man kan även dräpa folk med den)
http://images.surlatable.com/surlatable/images/en_US/local/products/detail/11119.jpg
plasthyveln är jävligt bra på mjuka hårdostar som vanliga hyvlar får dåligt glid på. men annars håller jag med om att skivorna ofta blir för tjocka.
Min rekommendation är att leta reda på en handgjord osthyvel, istället för att köpa de massproducerade.
Köpte en handgjord gynnare på en julmarknad och är mycket nöjd med den. Kommer tyvär dock inte ihåg namnet på tillverkaren.
hahavaffan
2009-01-28, 09:05
IKEAs osthyvel är så jäääääääääääävla dålig. ICAs Cook-nånting är grymma om man inte får en med skrovlig egg.
Musselbank
2009-02-05, 07:24
Ah, aha.
Själv sprang jag just på en Sveico, ytterligare en anspråkslös standardariant, på Domus. Fanns även med ärtigt gult handtag för den djärve.
Ska man våga chansa?
PS: Strypöglan är nog bra, men någon hyvel är det icke. Eller också är det det.
Har en som jag är grymt nöjd med pics kommer i eftermiddag :D
"Hackman Finland" står det på den iaf.
Musselbank
2009-02-05, 08:09
En aspekt man kan väga in, precis som Mental gör i sin apropå om trådhyveln, är verktygets användbarhet till alternativa göromål. Såsom gurkskivning och vitkålstrimling, men även till exempel jourtjänst som stekspade och, om sanningen ska fram, som hjälpmedel då gamla tapeter ska rivas ned.
Själv drar jag gränsen vid fotvård, men därom får var och en bestämma enligt eget huvud, tycker jag.
Musselbank
2009-02-05, 08:34
För det första, Hyveltest 06
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=280&a=266901
Det ser (såg) faktiskt ljust ut för Sveico. Go Gnosjö, go.
************************************************** *******
För det andra på tal om Sveico
http://img33.picoodle.com/img/img33/3/2/4/f_trm_be1270f.jpg (http://www.picoodle.com/view.php?img=/3/2/4/f_trm_be1270f.jpg&srv=img33)
Clas Ohlsson: Sveico med skaft av ask och romantiskt blad, 59 kr
http://img33.picoodle.com/img/img33/3/2/4/f_plastm_41bce43.jpg (http://www.picoodle.com/view.php?img=/3/2/4/f_plastm_41bce43.jpg&srv=img33)
Clas Ohlsson, Sveico med standardfult plastskaft, 34 kr (det var denna jag såg på Domus, även med gult skaft alltså). Undrar om Sveico leverar blad till Cookware (se första posten), likheten är slående. Dock har Sveico bra rykte när det gäller hyvelfunktion, medan Cookwares hyvel är med tvekan duglig.
************************************************** *******
Och tredje -
Begagnatmarknaden är större än man kanske föreställer sig:
http://www.tradera.com/search/result.aspx?search=osthyvel&search_category=-1
Har den ifrån Claes Ohlsson, den är riktigt bra måste jag säga. Köpte en på Konsum för det dubbla och den sög.
Hemma vid föräldrarna har vi en (Thor Bjørklund?) som skär skivor så tjocka att det skulle räcka till två skivor.
Claes ftw alltså :)
Musselbank
2009-02-05, 09:03
Har den ifrån Claes Ohlsson, den är riktigt bra måste jag säga. Köpte en på Konsum för det dubbla och den sög.
Hemma vid föräldrarna har vi en (Thor Bjørklund?) som skär skivor så tjocka att det skulle räcka till två skivor.
Claes ftw alltså :)
Trä eller plast från CO? *popcorn*
Trä eller plast från CO? *popcorn* Den i plast. Den har funkat riktigt bra måste jag säga, över förväntat.
Scratch89
2009-02-05, 10:18
Med trådar som denna är jag så lycklig att jag hänger så mycket på Kolozzeum. :D
Med trådar som denna är jag så lycklig att jag hänger så mycket på Kolozzeum. :D
+1
Här finns expertiskunskap inom de flesta områden =)
Wow! Den här tråden har jag väntat på så länge!
Jag borjade lite lätt för några år sen med en Ikea "Smaka". Den kostade ungefär tjugo kronor. Det var på den tiden som jag märkte hur mycket hyvelbredd, skärpa och grepp kan förändra skärkvaliteten. När man väl märker hur mycket ostens smak kan lyftas fram av en bra osthyvel, då är det svårt att inte bli lite "hyvel-fixerad".
När jag använt min Ikea "Smaka" I ett par veckor, så började jag känna en viss olust. Hyveln låg aldrig rätt i handen, hela hyveln var av aluminium och slant lätt. När jag en kväll stod naked i köket och hyvlade upp några kilo västerbotten så var det nära att sluta i tragedi. Jag tänker inte gå in på detaljer, men alla ni som liksom jag är bitna av "osthyvel flugan" vet nog vad jag talar om *skratt*
Dagen därefter så bestämde jag mig för att förtidspensionera min stolta "Smaka" osthyvel. Dagarna och månaderna därefter så testade jag en mängd olika varianter av hyvlar, och det var alltid samma historia. Jag köpte en model från fiskars, som gick av på mitten då jag under en eftermiddag bestämde mig för att skiva upp 5 kilo importerad edamer. Jag testade en rakhyvel från trotsiga tillverkaren "edge". Deras deluxmodell kostade en hundring. Tyvärr så ville de lite för mycket sin "saga form" och de nådde inte längre än till soptunnan. En nyskapande plastmodell från Gastromax var en fröjd att hålla i handen, och i sanningens namn så använder jag den fortfarande till att skära mjuk ost, även om den inte räcker till för hårdare ostare vilket är en fruktansvärd synd och skam.
I mitt sökande efter den perfekta osthyveln har jag gått igenom närmare hundra olika modeller, och efterlämnat mig en massgrav av stolt plast, aluminium och stål. Utan att kunna hitta den perfekta hyveln, så gick jag in i en period av djup depression och det var dagar när jag funderade på om jag bara skulle göra slut på eländet och ta närmaste hyvel och bara hyvla tills mina handleder sprutade blod.
Fast sen hände det. Jag hittade "det gyllene skinnet" hyvlarnas Mona Lisa. En regnig dag så tog jag en sväng ner till stan bara för att få lite luft, jag vandrade runt och fönstershoppade när jag helt plötsligt såg den. Perfekt i sina former med ett egg som matchade de bästa hanzo-knivarna. Den låg där och log nästan lite genant med sitt fyrkantiga skär med antydningar av små smilgropar. Handtaget var i klassikt snitt, som de där osthyvlarna man nuförtiden bara ser i gamla tidningar från förkrigstiden. De tillverkas inte ens idag! Jag fattade ingenting. Världen omkring mig bara försvann och allt jag kunde se var osthyveln.
Som en under en i trans så vandrade jag in i butiken och köpte den. Priset var obetydligt, men den kostade 325 kronor och var från "Rösle", en tillverkare som uppenbarligen inte glömt bort sina rötter. Jag visste redan nu att det här... det här det var hyveln som jag skulle begravas med. Leende så sprang jag in på närmaste CO-OP och köpte några kilo blandade hårdostar för att fira.
hahaha vafaan...roligaste jag läst på ett tag:D hyveln jag skulle begravas med..lol
Osthyvlar sux!
Kan inte någon komma på en bra osthyvel som inte böjer sig och ger sämst skivor?
Angående hyvlar som gör för tjocka eller för tunna skivor, så är det ju inte värre än att man böjer till själva hyveldelen. På så sätt moddar man själv hur tjocka eller tunna skivor man vill ha.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.