Visa fullständig version : Finns det i Sverige en underklass som inte har råd att göra hälsosamma kostval?
young_george
2009-01-22, 15:53
Kära Kolozzeum,
jag har nöjjet att gå en universitetskurs som heter "Hälsa, kost och fysisk aktivitet", idag blev det en kort debatt om hurvida Sveriges medborgare har möjlighet att äta nyttigt.
Jag anser att hela en överväldigande majoritet av Sveriges befolkning har råd, om dom vill, att leva nyttigt. Om det finns någon som inte har råd att göra det, vilket det antagligen finns, så är det ett unikt undantagsfall.
Men i denna tanken var jag helt ensam, samtliga som uttalade sig utom mig ansåg att vi har en stor underklass i Sverige som inte har något annat val än att äta dålig mat och leva allmänt ohälosamt. Själv har inte sett några belägg för att det deras idé skulle vara något annat än politisk korrekthet för att ursäkta korkade/lata val.
Vad anser ni?
Folk som lever på existensminimum möjligtvis?
shut teh face
2009-01-22, 16:01
Har man råd att äta övt så har man råd att äta nyttigt. Det är ju skitbilligt med alla nyttiga grejjer; havregryn, bönor, färs, pasta etc.
Det är knappast billigare med alla dessa "Onyttigare" alternativen.
Däremot är det ju billigare att äta halvfabrikat och mcdonalds än att köpa fint kött och lite salladsgrejjer.
Lite tramsigt tycker jag, har man råd med burgare med strips så har man väl råd med burgare utan strips också.
Ola Wallengren
2009-01-22, 16:14
Det finns en del studier på ämnet och det stämmer till viss del att mer näringsrika livsmedel är lite dyrare men det krävs inte så mycket kunskap för att göra de valen så att kosten totalt sett blir billig även om den är näringsmässigt komplett.
En grov uppskattning är att man förmodligen kan komma ner i en månadskostnad på kanske 600kr för en näringsrik och "nyttig" kost.
Det är nog inte många i sverige som verkligen inte har råd med det. Socialbidraget, som iofs skall räcka till lite mer än mat, ligger väl runt 4000 kr + boendekostnad.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18492842?ordinalpos=2&itool=EntrezSystem2.PEntrez.Pubmed.Pubmed_ResultsP anel.Pubmed_DefaultReportPanel.Pubmed_RVDocSum
kalajset
2009-01-22, 16:17
Nej, det finns ingen stor s.k underklass i Sverige som inte har råd att göra hälsosamma kostval. Som redan påpekats är de flesta nyttiga basvaror relativt billiga, såsom just havregryn, bönor eller grönsaker. Inte heller animaliska, nyttiga produkter såsom t ex kyckling, fisk, ägg eller mjölk kan anses särskilt dyra. Att sedan inte alla har ekonomi till att äta det "finaste" köttet, ha quorn på tallriken varje dag, eller dricka sojamjölk dagarna i ända är något helt annat.
Däremot finns det väl en hel del som talar för att det är just de med förhållnadevis låg inkomst som konsumerar mest snabbmat, röker, etc etc. Ifall man nu har dåligt med pengar och upplever det som ett problem så torde just sådant vara det första man borde dra ner på. Att istället leva s.k häsosamt på basvaror kommer garanterat vara billigare än två pizzor i veckan, burger king på helgen, i kombination med dyra halvfabrikat resten av veckan.
Att istället leva s.k häsosamt på basvaror kommer garanterat vara billigare än två pizzor i veckan, burger king på helgen, i kombination med dyra halvfabrikat resten av veckan.
:thumbup:
kalajset
2009-01-22, 17:00
:thumbup:
:)
Förövrigt är frågan i pollen lite märkligt ställd. Läser man endast rubriken till denna tråd, och sedan röstar utan att läsa vad som det istället faktiskt frågas efter i själva pollen som sådan, är det lätt hänt att man blir "lurad", och svarar på den urpsrungliga frågan istället. (Om nu någon hängde med). :Virro
young_george
2009-01-22, 17:02
Ja, det blev lite konstig poll, tänkte inte på att folk kanske röstar utan att läsa.
WHITEFOLKS
2009-01-22, 17:06
Ja, alla (generaliserat) har råd att äta bra mat.
Jag har varit student i 7 år där jag kört på 75 % av ersättningen de senaste 3 åren och jag har inte haft några som helst problem att äta bra och nyttig mat. Det handlar om val precis som Ola skriver. Man kan inte köpa det fina köttet men kycklingfilé för en 59kg/kg kan man hitta ganska ofta.
Om man däremot inte vet vad som är nyttigt eller onyttigt så är det nog en större risk att ens mat blir onyttig om man har ont om pengar. Mycket av skitmaten är ju ganska billig.
young_george
2009-01-22, 17:20
Kul med alla svar, verkar som alla i tråden har en liknande åsikt som mig.
Ni som svarat alternativ 2. Någon som vill utveckla lite där?
Jag anser inte heller att pengar är ett hinder för att äta vettigt, men om du skall argumentera för din sak med lite klass (t.ex. på din utbildning) rekommenderar jag att du undviker den här typen av argumentation:
Själv har inte sett några belägg för att det deras idé skulle vara något annat än politisk korrekthet för att ursäkta korkade/lata val.
Jag tycker det ligger för mycket fokus på enskilda individer, hur fan ska det gå för den ensamstående mamman och hennes 2-3 barn, finns säkerligen en par såna. Och vissa av dom har säkert ytterst dåligt med pengar pga sjukdom eller liknande, så javisst finns det absolut 100% säkert NÅGRA som inte kan välja att äta antingen nyttigt eller inte nyttigt. De beror även på om dom vet vad som är nyttigt eller onyttigt vilket kostar en del det också, exempelvis dator och internet för att läsa här på kolo, eller bibliotekskort för att låna böcker, då ska man även ha tid till det. Finns så otroligt många scenarion och personer som kan tillfalla denna "underklass". Så absolut visst finns det.
young_george
2009-01-22, 17:35
Jag anser inte heller att pengar är ett hinder för att äta vettigt, men om du skall argumentera för din sak med lite klass (t.ex. på din utbildning) rekommenderar jag att du undviker den här typen av argumentation:
Riktigt så låter det självklart inte när jag argumenterar av rent argumentationstaktiska skäl, men å andra sidan är det min åsikt och känns bara oärligt att dölja den helt, även om man ska välja orden.
Jag tycker det ligger för mycket fokus på enskilda individer, hur fan ska det gå för den ensamstående mamman och hennes 2-3 barn, finns säkerligen en par såna. Och vissa av dom har säkert ytterst dåligt med pengar pga sjukdom eller liknande, så javisst finns det absolut 100% säkert NÅGRA som inte kan välja att äta antingen nyttigt eller inte nyttigt. De beror även på om dom vet vad som är nyttigt eller onyttigt vilket kostar en del det också, exempelvis dator och internet för att läsa här på kolo, eller bibliotekskort för att låna böcker, då ska man även ha tid till det. Finns så otroligt många scenarion och personer som kan tillfalla denna "underklass". Så absolut visst finns det.
Tack för ditt inlägg, men jag anser inte att det stämmer. Varför skulle inte en ensamstående mor ha råd att äta nyttigt?
Sen inser jag också att det finns en liten minoritet som drabbas av vissa sjukdomar och dylikt. Det är inte dessa jag berör i min frågeställning, utan den överväldigande majoriteten som reagerar "normalt" på mat.
Ingen aning, men det finns definitivt en underklass som inte VET att göra hälsosamma kostval.
Riktigt så låter det självklart inte när jag argumenterar av rent argumentationstaktiska skäl, men å andra sidan är det min åsikt och känns bara oärligt att dölja den helt, även om man ska välja orden.
Den uppenbara risken är att du framstår som rätt oseriös om du skvätter saker som "korkad", "lat" och "pk" omkring dig, istället för att framstå som ärlig. Det hade kanske kunnat passera på gymnasiet, men inte på universitetsnivå. Det går utmärkt att få fram sin åsikt utan att använda invektiv.
(Möjligen tycker du nu att jag bara är dryg och jobbig, det är dock faktiskt ett bra tips. Om inte annat är det nyttigt att lära sig uttrycka sin åsikt slipat; det är då större chans att få gehör för den. Språk är makt.)
jaså.. klart det stämmer om man inte har råd med vanlig mat, exempelvis att äta fettrikt för att få i sig energin och ligga lågt på kolhydrat för att spara in ett par kronor på dyra bröd osv. Men det är ju ingen skillnad på näringsrik mat och "tom" mat i priser nästan. Ris och sånt man tillagar är ju ganska billigt, men kyckling, kött och fisk är ju ruskigt dyrt. Så det är där en del av skon klämmer också. Fill me in, mycket jag glömt / inte skrivit.
Man kan äta nyttig mat som är billig, det är bara att onyttig mat är oftast lättlagad och många har inte den här kunskapen om vad nyttig mat är. Finns nog flera faktorer som hänger ihop, mer ansträngande arbete och stress som många låginkomstagare arbetar med leder till att man man har inte orken eller lusten att laga nyttig mat för att det tar längre tid att göra det. Om de som inte har så bra i vårt samhälle fick kostrådgivning och veta innebörden vad kosten gör för hälsan och vad hälsa egentligen är så skulle det se annorlunda ut. Många saknar den här kunskapen, finns säkert många som inte ens reflekterar över sin hälsa utan de prioriterar annat, framför allt att skaffa mat på bordet i första hand och tar genvägar som cigaretter för att stilla hungern för att man hinner inte äta och nikotin är avspännande. Cigaretter kostar mer än hälsosam mat.
aggression
2009-01-22, 18:19
Min familj (mor, jag och syster) lever på existensminimum och vi har råd att äta nyttigt. Visserligen har min syster fast inkomst nu och mamma får en del av den så vi lever bättre nu men förut när hon också gick i skolan så hade vi det sämre ställt men vi hade fortfarande råd att äta nyttigt.
Nattljus
2009-01-22, 18:31
jag tycker inte alls om att bli anklagad för att göra "korkade/lata val", men jag antar att jag tillhör den kategorin enligt trådskaparens definition. jag jobbar som tidningsbud vilket gör att jag lever på cirka 7400kr i månaden, cirka 1000kr går till mat och för de pengarna äter jag både gott och nyttigt.
så svaret på pollfrågan är ja, "alla" har råd att äta nyttigt. förutsatt att "alla" prioriterar frågan tillräckligt för att göra sig besväret att ta reda på vad som är nyttigt samt leta reda på lämpliga produkter i affärerna.
för övrigt är det aldrig bra att starta en diskussion med att förolämpa de personer som man vill ha svar av :)
Eddie Vedder
2009-01-22, 18:32
Läser man rapporterna från t.ex. Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut så är det en trend bland människor med lägre socioekonomisk status och lägre utbildning att rent allmänt ha "sämre" livsstilsvanor, mer rökning och alkohol, lägre fysisk aktivitet samt mer av den maten som är både dyr och onyttig.
Det är en paradoxal sanning men ändå tydlig.
Så om man har ekonomi nog att köpa mat har man ekenomi nog att köpa bra mat. Jag tror verkligen inte skon klämmer vad gäller ekonomin utan en okunskap och otillräcklig motivation att tillgodogöra sig ny kunskap. Jag tror inte motivationen till att lära sig om kost och matlagning, att exprimentera med livsmedel o.s.v. om man dagarna i enda måste tänka på hur man överhuvudtaget skall ha råd att betala hyran. Maslows behovspyramid bygger ju på det, är det svårt nog att få vardagen att gå runt så tror jag inte "lyx" som att ta sig tid att lära sig om mat och verkligen ta det till sig finns.
Och det gäller inte enbart kosten. Eftersom studenter också är en väldigt ekonomiskt utsatt grupp men som i liknande statistiska undersökningar tillhör gruppen som är både mer aktiv och har bättre matvanor (men inte så bra alkoholvanor:D) så tycker jag även det stödjer hypotesen att det handlar om en okunskap och en helt annan vana att söka ny kunskap och inhämta information.
WHITEFOLKS
2009-01-22, 18:41
Jag tycker det är lustigt hur studenter är så fullständigt okritiska och insnöade när det kommer till kost och att "äta nudlar är billigt".
young_george
2009-01-22, 18:43
jag tycker inte alls om att bli anklagad för att göra "korkade/lata val", men jag antar att jag tillhör den kategorin enligt trådskaparens definition. jag jobbar som tidningsbud vilket gör att jag lever på cirka 7400kr i månaden, cirka 1000kr går till mat och för de pengarna äter jag både gott och nyttigt.
Vad menar du? Det låter ju precis som motsatsen till det jag skrev. Du har inte mkt pengar men gör både ekonomiska och intelligena val om det du skriver stämmer.
Jag tycker det är lustigt hur studenter är så fullständigt okritiska och insnöade när det kommer till kost och att "äta nudlar är billigt".
Ibland när jag pratar med andra studenter tycker jag att dom fullkomligt älskar att vältra sig i studentmytologin om sprit på helgerna och nudlar på dagarna. Att man inte riktigt är student om man inte lever på nudlar. Någon slags konstig masochism.
jaså.. klart det stämmer om man inte har råd med vanlig mat, exempelvis att äta fettrikt för att få i sig energin och ligga lågt på kolhydrat för att spara in ett par kronor på dyra bröd osv. Men det är ju ingen skillnad på näringsrik mat och "tom" mat i priser nästan. Ris och sånt man tillagar är ju ganska billigt, men kyckling, kött och fisk är ju ruskigt dyrt. Så det är där en del av skon klämmer också. Fill me in, mycket jag glömt / inte skrivit.
Baljväxter och grönsaker är inte särskilt dyrt om man tillagar dem själv och inte köper fryst eller burk versionen. Man kan också baka själv så blir bröd väldigt billigt.
Eddie Vedder
2009-01-22, 18:45
Lustigt nog satt jag och läste lite studier i ämnet förut idag. I väntan på en bok som författats av forskaren M J Gibney (Public Health Nutrition) så letade jag lite artiklar som han publicerat och hans huvudämne är just kosten ur ett mer samhällsvetenskapligt perspektiv.
En studie jag läste berörde just på vad människor ur olika sociodemografiska tillhörigheter baserar sina kostval på.
Abstract
Objective To identify the most important motivations for food choice from the point of view of the consumer in the Irish population, and to characterize those subjects who do and do not regard nutrition as a significant consideration in food choice.
Design As part of a pan-European Union (EU) survey on consumer attitudes to food, nutrition and health, a quota-controlled, nationally representative sample of Irish adults (n = 1009) aged 15 years upwards, completed an interview-assisted, close-ended questionnaire. Subjects selected three factors, from a list of 15, which they believed had the greatest influence on their food choice.
Setting The interviews for the survey were conducted in subjects' homes.
Results ‘Quality/freshness of food’ was the most frequently selected food choice factor (51%) followed by ’taste‘ (43%) and ‘trying to eat a healthy diet’ (36%). Female gender, increasing age and higher levels of education were found to be independent sociodemographic factors affecting the selection of ‘trying to eat a healthy diet’ as an important factor in food choice.
Conclusions Although included in the top five most frequently selected factors affecting food choice, nutrition/healthy eating does not appear to have top priority for the majority of Irish adults. There are differences between the various sociodemographic groups within the population; males and younger subjects appear to require specific nutrition promotion messages.
http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=6&fid=626404&jid=&volumeId=&issueId=02&aid=556044&bodyId=&membershipNumber=&societyETOCSession=&fulltextType=RA&fileId=S1368980000000252
Sociodemographic determinants of perceived influences on food choice in a
nationally representative sample of Irish adults. Public Health Nutrition (2000), 3: 219-226
Att välja mat baserat på hur hälsosam den är var betydligt vanligare bland människor i de övre socioekonomiska tillhörigheterna och med högre utbildning. Vice versa för lägre klass och lägre utbildning. Smaken var nummer ett och även ren vana placerade sig högt.
young_george
2009-01-22, 18:51
Intressant Vedder. Tycker allt som skrivit hittils är entydigt. Att det FINNS möjligheter, vissa väljer bara att inte ta dom.
Eddie Vedder
2009-01-22, 18:56
Intressant Vedder. Tycker allt som skrivit hittils är entydigt. Att det FINNS möjligheter, vissa väljer bara att inte ta dom.
Ja men min åsikt är att väldigt många förenklar hur lätt/svårt det faktiskt är att göra "rätt" val. Tycker ofta att människor skuldbeläggs som slöa och slarviga när så mycket mer kan ligga bakom som komplicerar det.
Övervikt är ett typexempel, väldigt lätt att säga "ryck upp dig!" om man själv inte har problemet.
Jag röstade Nej på frågan.
Eftersom:
Korv och köttbullar går att köpa bra mycket billigare än riktigt kött. Det är iofs min åsikt att industriellt tillagad korv o köttbullar inte är nyttigt. Sen var det nå'n som sa att frukt och grönt är billigt, det är det defenetivt inte, då det är väldigt lite kalorier i sådana och räknar man kr/MJ, så är det bl.a. den dyraste maten. Låt gå för att det hälsomässigt är billig mat, men lever man på exicstens minimum har man knappast råd att göra den prioriteringen.
Sen var det nå'n annan som sa att man kan äta hälsosamt för 600 kr i månaden, jag kan bara säga att då vill jag gärna se en mený på det. Jag har gjort en veckomatsedel, med den absolut billigaste nyttiga maten och jag hamnade på 1100 kr i månaden för 3300 kcal per dag.
En sak till:
Om jag inte minns fel, så var det 2006, som konsumentverket höjde normen för matkostnader rätt rejält med hänvisning till att det kostar mera att äta nyttig kost. Detta slog dock inte igenom på socialnormen, då dessa stackare tydligen inte har rätt till en hälsosam kost, rätt cyniskt kan man tycka.
WHITEFOLKS
2009-01-22, 19:01
Jag tror att man kan få ihop en meny som täcker alla rdi och 3300kcal för mindre än 750kr.
Sen var det nå'n annan som sa att man kan äta hälsosamt för 600 kr i månaden, jag kan bara säga att då vill jag gärna se en mený på det. Jag har gjort en veckomatsedel, med den absolut billigaste nyttiga maten och jag hamnade på 1100 kr i månaden för 3300 kcal per dag.
Men ...
Medelsvensson behöver inte 3300 kcal om dagen. Kapa 30% av energiintaget och du har kapat 30% av dina 1100 kr.
Arnesson
2009-01-22, 19:07
Även jag tror att det är kunskap som är gruden. Men sen tror jag, om man får generalisera grovt, att social status mm. spelar in. T ex vilka kretsar man umgås i, vilken tjänst man innehar mm.
kalajset
2009-01-22, 19:10
YTS: Allt blir vad man gör det till. Jag tycker inte det är särskilt dyrt med vettiga grönsaker. Frukter som äpplen, päron & vindruvor, och grönsaker som gurka och squash i all ära, men näringsrika, och framförallt mättande grönsaker/rotfrukter till vettigt pris finns det en hel del av. Broccoli, vitkål, spenat, potatis, morötter t ex. Själv tycker jag inte dessa är särskilt dyra, och ändå väldigt näringsrika. Är vegetarian själv, och köper rätt mycket grönsaker/bönor/linser för att så att säga laga min mat själv, de allra flesta veckodagar. Den gamla myten om att det skulle vara dyrt att vara vegetarian håller jag verkligen inte med om. Köper man halvfabrikat, qoun, sojakorvar etc etc dagarna i ända är det klart det blir dyrt, och likaså om man verkligen vill "slå på stort" och använda lite mera "exklusiva" grönsaker i stor skala dagligen, men det blir ju fortfarande i nio fall av tio billigare än att göra en "exklusiv" kötträtt. Sedan baserar ju iaf inte jag oftast min mat på just grönsakerna som sådana, utan kolhydratskällor såsom ris eller pasta ligger ofta på tallriken som huvudsakliga energikällor, och inte heller dessa livsmedel är särskilt dyra tycker jag.
Nu pallar jag inte ta fram siffror men jag skulle tro att baljväxter har ganska bra kr/MJ förhållande.
Men det kanske är en självklarhet att alla ska ha råd att köpa oxfile och äta 4g protein/kg varje dag.
Scratch89
2009-01-22, 19:18
Men, jag läste också fel i pollen. Du kan ju inte ha två helt olika frågor i topic och på pollen.
Jag tror iallafall inte att man har för dåligt ställt för att kunna handla bra mat. Inte i Sverige. Vad sjutton, efter hyra och räkningar har jag knappt 3000 kvar, och det går runt ändå.
young_george
2009-01-22, 19:22
Men, jag läste också fel i pollen. Du kan ju inte ha två helt olika frågor i topic och på pollen.
Detta har redan behandlas, och jag förstår att det blev något förvirrande, men det är knappast två helt olika frågor som du skriver.
Jag anser att hela en överväldigande majoritet av Sveriges befolkning har råd, om dom vill, att leva nyttigt. Om det finns någon som inte har råd att göra det, vilket det antagligen finns, så är det ett unikt undantagsfall.
Detta kan enligt mig kategoriseras som "alla". Frågorna är således inte helt olika, utan väldigt snarlika.
Men vill man missförstå så är det såklart väldigt enkelt och jag lovar att bättra mig till nästa gång.
Whitefolks har lagt in en bra kalkyl för några månader sedan där slutsumman hamnade på runt 600 kr men även om man äter en del extra eller inte har lika billiga butiker och därför hamnar på 1000 kr så är det inte så många som inte har råd med det. För 1500 kr så behöver man inte ens jaga extrapris och/eller kan äta en hel del som inte "behövs".
Trots det så slår Eddie huvudet på spiken iom att det är att förenkla världen och människor väldigt om man anser att de som inte äter billigt/nyttigt enbart gör det för att de är lata.
Jag tycker det är lustigt hur studenter är så fullständigt okritiska och insnöade när det kommer till kost och att "äta nudlar är billigt".
Nja, det är nog lite väl generaliserande av dig. Många, men långtifrån alla eller ens hälften tror jag resonerar så.
Personligen, om jag hade börjat plugga igen, hade jag satsat på basmat bestående av ägg, smör, sill från fiskbilen och köttfärs. Även om det inte blir lika billigt som att leva på pasta slipper du bristsjukdomar och presterar bättre i skolan.
Angående korrelationen samhällsklass och hälsa anser jag att det vara en fråga om kunskap, likt andra som svarat här.
Agent Cooper
2009-01-22, 19:51
Trots det så slår Eddie huvudet på spiken iom att det är att förenkla världen och människor väldigt om man anser att de som inte äter billigt/nyttigt enbart gör det för att de är lata.
Jag tror också på det Eddie säger. När jag var arbetslös kunde jag hoppa över måltider ofta. Låg kvar i sängen för länge om mornarna, tränade sällan eller aldrig och lyckades på något sätt ändå supa mig full varje helg. När man är deprimerad och arbetslös bryr man sig inte om sina kostvanor. Man har andra problem som är mycket värre. Nu när jag har fått ett bra jobb tränar jag 4 ggr i veckan, har gått ner 14 kg och sitter här och diskuterar kostvanor med er. Men det är ju för att jag har fått en trygghet, och inte behöver oroa mig hur jag ska kunna betala hyran.
Folk som säger åt andra att de är lata och borde ta sig i kragen, som om allting bara var någon sorts abstrakta val som existerar i ett vaakum, har aldrig haft ett problem i hela sitt liv. Lite ödmjukhet kanske skulle vara på plats, för det finns lågvattenmärken i allas liv, och ju mer oförberedd man är på smällen när den kommer, desto hårdare tar den. Med andra ord kunde det varit, och kommer förmodligen att bli du.
young_george
2009-01-22, 20:13
Folk som säger åt andra att de är lata och borde ta sig i kragen, som om allting bara var någon sorts abstrakta val som existerar i ett vaakum, har aldrig haft ett problem i hela sitt liv. Lite ödmjukhet kanske skulle vara på plats, för det finns lågvattenmärken i allas liv, och ju mer oförberedd man är på smällen när den kommer, desto hårdare tar den. Med andra ord kunde det varit, och kommer förmodligen att bli du.
Förstår att jag inte kommer skapa mig fler vänner med detta inlägget, men jag håller inte med. Depression finns starkt i släkten och jag har själv diagnostierats till denna sjukdom, men har aldrig sett detta som en "ursäkt" till att göra korkade val. Alla är vi vill viss del slavar till vår biologi, men det fria valet gäller även deprimerade.
Eddie Vedder
2009-01-22, 20:22
Alla är vi vill viss del slavar till vår biologi, men det fria valet gäller även deprimerade.
Och vem har någonsin påstått något annat?
Det är inte en fråga OM det är ett val utan hur lätt/svårt det är att göra valet/valen. Och lever man i tron att alla val är lika enkla att göra för var och en så är man måttligt naiv och inskränkt. Se över olika tänkbara scenarion i livet (d.v.s. utöver kost och träning) så hittar du säkert saker du själv inte tar tag i fast du vet att du skulle vinna på det. Varför gör du inte det när du vet att det vore det bästa?
young_george
2009-01-22, 20:37
Och vem har någonsin påstått något annat?
Det är inte en fråga OM det är ett val utan hur lätt/svårt det är att göra valet/valen. Och lever man i tron att alla val är lika enkla att göra för var och en så är man måttligt naiv och inskränkt. Se över olika tänkbara scenarion i livet (d.v.s. utöver kost och träning) så hittar du säkert saker du själv inte tar tag i fast du vet att du skulle vinna på det. Varför gör du inte det när du vet att det vore det bästa?
Jag håller med, men som du poängerar är det mina val och jag kräver således inte förståelse för de självförvållade tillkortakommanden jag anskaffat mig.
Varför får man inte påstå att det är på grund av lathet som många inte gör enkla val? Vad innebär det annars att vara lat? Det är på grund av lathet men det gör dem inte till nötskallar eller "mindre värda".
Jag tror att man kan få ihop en meny som täcker alla rdi och 3300kcal för mindre än 750kr.
Okey, men tro är en sak och veta en annan.
I mitt kostupplägg har jag använt korngryn som kolhydratkälla, eftersom det iaf. har varit den billigaste nyttiga matsäden. Gula ärtor som proteinkälla, billigaste baljväxten (13 kr/kg), C-vitaminkälla - apelsin, E-vitaminkälla - solroskärnor, A-vitaminkälla - morot, övriga grönsaker vitkål o lök. Hembakat rågbröd, hemgjord vitabönor och lök i tomatsås som pålägg. Mjölk som måltidsdryck för kalk, protein och vitaminer. Är nog svårt att hitta mycket billigare alternativ. Men om du klarar att fixa det, så är jag idel öra.
WHITEFOLKS
2009-01-22, 21:20
Som z_bumbi sa så postade jag en "konceptdiet" som min flickvän knåpat ihop. Kommer inte ihåg exakta siffror men det var runt 600kr för 3000kcal.
Som z_bumbi sa så postade jag en "konceptdiet" som min flickvän knåpat ihop. Kommer inte ihåg exakta siffror men det var runt 600kr för 3000kcal.
Okey. postade du den i Kost & Näring?
Nog har det varit knapert ibland då jag varit sjukskriven och inte haft varken sjukpenning eller socialbidrag. Samt har mediciner som är dyra. Att äta varannan dag som bäst, och har man något som mjölk är livet galant och lyx. Hade nog kunna få hjälp av socialen i större utsträckning men kände inte att det behövdes för tillfället, samt att jag skulle få studiebidrag men minns att det inte kom när det skulle. Jag kan bara tala för mig själv och vet inte hur resten av landet har det. Men även när jag har inkomst siktar jag på att inte göra av med särskilt mycket alls.
Som z_bumbi sa så postade jag en "konceptdiet" som min flickvän knåpat ihop. Kommer inte ihåg exakta siffror men det var runt 600kr för 3000kcal.
Den skulle vara intressant att se. Någon chans?
:)
Förövrigt är frågan i pollen lite märkligt ställd. Läser man endast rubriken till denna tråd, och sedan röstar utan att läsa vad som det istället faktiskt frågas efter i själva pollen som sådan, är det lätt hänt att man blir "lurad", och svarar på den urpsrungliga frågan istället. (Om nu någon hängde med). :Virro
Japp så gjorde jag. Frågan i rubriken borde stämma med frågan i pollen. Självklart har alla svenskar råd med nyttig mat.
WHITEFOLKS
2009-01-22, 22:30
http://www.kolozzeum.com/kolozzeum/showpost.php?p=3323357&postcount=184
Okey, men tro är en sak och veta en annan.
I mitt kostupplägg har jag använt korngryn som kolhydratkälla, eftersom det iaf. har varit den billigaste nyttiga matsäden. Gula ärtor som proteinkälla, billigaste baljväxten (13 kr/kg), C-vitaminkälla - apelsin, E-vitaminkälla - solroskärnor, A-vitaminkälla - morot, övriga grönsaker vitkål o lök. Hembakat rågbröd, hemgjord vitabönor och lök i tomatsås som pålägg. Mjölk som måltidsdryck för kalk, protein och vitaminer. Är nog svårt att hitta mycket billigare alternativ. Men om du klarar att fixa det, så är jag idel öra.
Du utgår från var du tycker är nyttigt, utgå istället för vad som är rekommendationerna och fyll ut dessa. Det finns t ex ingen anledning att räkna på enbart korngryn som kolhydratskälla när vanlig pasta funkar minst lika bra i ett vettigt upplägg.
Sojabönor brukar kosta ungefär lika mycket som dina gula ärtor och då ger de mer protein per 100 g.
C-vitamin finns även i potatis, paprika, vitkål osv så handla efter säsong.
Solroskärnor känns ganska onödigt om man får i sig e-vitamin från andra källor.
Ost är en billig källa för kalk och protein, vissa fiskkonserver innehålller också kalk och då får även omega-3.
Varför får man inte påstå att det är på grund av lathet som många inte gör enkla val? Vad innebär det annars att vara lat? Det är på grund av lathet men det gör dem inte till nötskallar eller "mindre värda".
Det finns inget som säger att man inte får. Frågan är, när man gör sina djärva generaliseringar och säger att "folk" är si och "alla" är så, vilka man egentligen menar och hur rätt man har. Du som brukar opponera dig när man grupperar folk under beteckningar som "svensk" kan kanske ha någon känsla för detta. Dessutom är det väl, vad jag kan se, ingen som säger att man inte får, däremot att det är att göra det lätt för sig.
Det finns inget som säger att man inte får. Frågan är, när man gör sina djärva generaliseringar och säger att "folk" är si och "alla" är så, vilka man egentligen menar och hur rätt man har. Du som brukar opponera dig när man grupperar folk under beteckningar som "svensk" kan kanske ha någon känsla för detta. Dessutom är det väl, vad jag kan se, ingen som säger att man inte får, däremot att det är att göra det lätt för sig.
Lat är något lättare att klassificera och beskriva än svensk. Jag har inget emot att man grupperar och väljer ut; det är när man bestämmer att urvalet ska dela alla eller flera egenskaper jag roidar. Alla män gillar silikon. Svenskar hatar turkar. Etc.
- jwzrd, du är lat! Du har tusen lätta saker du borde göra.
"Japp"
Inga problem. Det är liksom inte samma sak som att säga att jag är dum i skallen (även om nu det stämmer ganska väl också).
Eddie Vedder
2009-01-22, 22:58
Om det per automatik är lathet att inte välja billig och hälsosam mat så är ju faktiskt ALLA människor i hela världen, varenda kotte, latmaskar. Ingen väljer ju det bästa i alla lägen och ur alla perspektiv.
En person som har ett sjuhelsikes slit med att klara jobbet, att hämta och skjutsa barn, att sköta sysslor i hemmet, att handla m.m. och har det som högsta prioritet men därutöver inte skaffar sig kunskaper i näringslära ser jag inte som lat.
En person som är noga med träning, noga med kosten, jobbar stenhårt, sköter familjen och hemmets sysslor men inte skottar snö är ju i så fall också enbart lat. Och vem är då INTE lat?
Om det per automatik är lathet att inte välja billig och hälsosam mat så är ju faktiskt ALLA människor i hela världen, varenda kotte, latmaskar. Ingen väljer ju det bästa i alla lägen och ur alla perspektiv.
En person som har ett sjuhelsikes slit med att klara jobbet, att hämta och skjutsa barn, att sköta sysslor i hemmet, att handla m.m. och har det som högsta prioritet men därutöver inte skaffar sig kunskaper i näringslära ser jag inte som lat.
En person som är noga med träning, noga med kosten, jobbar stenhårt, sköter familjen och hemmets sysslor men inte skottar snö är ju i så fall också enbart lat. Och vem är då INTE lat?
Hur pass lätt det är hänger ihop. Behöver vi slå upp ordet tillsammans?
Eddie Vedder
2009-01-22, 23:06
Hur pass lätt det är hänger ihop. Behöver vi slå upp ordet tillsammans?
Nej det behöver vi inte göra. Istället för att svara sådär kan du ju ge ett vettigt svar, jag var seriös när jag menar att jag inte tycker att såfort en person gör "fel" val trots medvetenhet om att det är fel inte per automatik kan anses lat eftersom alla måste göra val jämt och ständigt. Och bara för att det på Kolozzeum finns ett intresse för just kost och träning så blir det helt plötlsigt självklart bland vissa av medlemmarna här att alla andra skall ha lika lätt att göra samma "rätta" val.
Nej det behöver vi inte göra. Istället för att svara sådär kan du ju ge ett vettigt svar, jag var seriös när jag menar att jag inte tycker att såfort en person gör "fel" val trots medvetenhet om att det är fel inte per automatik kan anses lat eftersom alla måste göra val jämt och ständigt. Och bara för att det på Kolozzeum finns ett intresse för just kost och träning så blir det helt plötlsigt självklart bland vissa av medlemmarna här att alla andra skall ha lika lätt att göra samma "rätta" val.
Men alltså, detta liknar mer och mer en aversion från din sida mot ordet "lat". Kan man med lätta medel skaffa sig en bättre situation på ett eller flera plan i sitt liv och man känner till det, så är man lat om man inte gör det.
Eddie Vedder
2009-01-22, 23:11
Kan man med lätta medel skaffa sig en bättre situation på ett eller flera plan i sitt liv och man känner till det, så är man lat om man inte gör det.
Det håller jag med om.
Och då är en person som har hela livet fullt med annat som tar upp tankarna och all ens tid inte lat i mina ögon. Då var det utrett.
Jag anser inte heller att pengar är ett hinder för att äta vettigt, men om du skall argumentera för din sak med lite klass (t.ex. på din utbildning) rekommenderar jag att du undviker den här typen av argumentation:Det är ju PK, gammalt Aftonbladet snyft om att det är synd om "arbetarna" som inte har råd med bra mat(med detta avses oxfilé för det är allas mänskliga rättighet att få äta varje dag) eftersom de onda "borgarna" håller matpriserna uppe. Typiskt socialistsnack, är ju inte direkt ovanligt att det förekommer på universitet :D. Däremot kan jag hålla med dig att man inte bör säga det på en diskussion, folk tycker illa om att höra sanningar så man får linda in det.
Röstade fel :em:
Bra att ha motsägande rubrik och polltitel?
Jag tror att det finns en underklass som inte har råd att äta bra mat. Ta en ensamstående mamma, som t ex jobbar som undersköterska och har tre barn. Blir nog inte mycket pengar över, så maten kan bli en prisjaktsfråga. Så kollar du vad som är billigast:
- Falukorv med hög kötthalt och låg fetthalt, eller med låg kötthalt och hög fetthalt?
- Skogaholmslimpa eller t ex lingongrova?
- Nötstek eller euroshoppers köttbullar?
Vilka av ovanstående väljer man om man tvingas vända på slantarna?
- Grönsaker är faktiskt ganska dyrt om du tänker efter. Paprika, 40 :- kilot eller nåt sånt, ett salladshuvud, 20 :-
WHITEFOLKS
2009-01-23, 00:42
JA vad väljer hon.. Whey100 eller Whey80...
Det är fel val från början. Någonting är inte prisvärt bara för att det finns andra alternativ som är dyrare.
Röstade fel :em:
Bra att ha motsägande rubrik och polltitel?
Jag tror att det finns en underklass som inte har råd att äta bra mat. Ta en ensamstående mamma, som t ex jobbar som undersköterska och har tre barn. Blir nog inte mycket pengar över, så maten kan bli en prisjaktsfråga. Så kollar du vad som är billigast:
- Falukorv med hög kötthalt och låg fetthalt, eller med låg kötthalt och hög fetthalt?
- Skogaholmslimpa eller t ex lingongrova?
- Nötstek eller euroshoppers köttbullar?
Vilka av ovanstående väljer man om man tvingas vända på slantarna?
- Grönsaker är faktiskt ganska dyrt om du tänker efter. Paprika, 40 :- kilot eller nåt sånt, ett salladshuvud, 20 :-
Det är klart det blir pengar över, det är en prioriteringsfråga bara. Vi har det väldigt väldigt bra i Sverige men förstår det ofta inte.
Lat är något lättare att klassificera och beskriva än svensk. Jag har inget emot att man grupperar och väljer ut; det är när man bestämmer att urvalet ska dela alla eller flera egenskaper jag roidar. Alla män gillar silikon. Svenskar hatar turkar. Etc.
- jwzrd, du är lat! Du har tusen lätta saker du borde göra.
"Japp"
Inga problem. Det är liksom inte samma sak som att säga att jag är dum i skallen (även om nu det stämmer ganska väl också).
Men ditt exempel belyser ju motsatsen till det du agiterar mot. Det är en sak att säga till en person, där man känner omständigheterna, att vederbörande är lat, en annan att säga "folk" är lata och korkade, vilket är det jag och flera andra opponerar oss mot.
Jag tror att man kan få ihop en meny som täcker alla rdi och 3300kcal för mindre än 750kr.
10 XL-ägg (stekta i gjutjärnspanna): 1450 kcal, 17 kr (84g protein, 75g fett)
200g kokosfett: 1800 kcal, 7 kr (200g fett)
1 paprika: 3-4 kr (C-vitaminbehov)
840 kr/mån. Mycket energi & näring per krona.
Men ditt exempel belyser ju motsatsen till det du agiterar mot. Det är en sak att säga till en person, där man känner omständigheterna, att vederbörande är lat, en annan att säga "folk" är lata och korkade, vilket är det jag och flera andra opponerar oss mot.
Jag undrar vem det är som agiterar egentligen. Jag vänder mig emot oviljan att konstatera tydlig lathet. Jag ids inte laga mat idag så det blir gorbys. Lathet. Jag ids inte ta bussen till Willys och veckohandla så jag går till dyr-ICA runt hörent och köper för dagen istället. Lathet. Slöseri med pengar och hälsa men vill man så bör man. Göra så alltså.
Det finns inget som säger att man inte får. Frågan är, när man gör sina djärva generaliseringar och säger att "folk" är si och "alla" är så, vilka man egentligen menar och hur rätt man har. Du som brukar opponera dig när man grupperar folk under beteckningar som "svensk" kan kanske ha någon känsla för detta. Dessutom är det väl, vad jag kan se, ingen som säger att man inte får, däremot att det är att göra det lätt för sig.
Tolkia: Igår dög det att hoppa på oss paleolitiker som grupp, det brukar ju vara omvänt JWZRD's jobb *kissass*
delta_mats
2009-01-23, 12:52
Det som kan vara dyrt för somliga är väl köttvaror/fisk samt grönsaker. I övrigt är de flesta nyttiga livsmedel inte särskilt dyra.
Kan tänka mig att familjer med många barn och föräldrar som är låginkomstagare har svårt att alltid ha råd med nyttig mat.
Chrillee
2009-01-23, 12:58
Kycklingfilé är väl den billigaste, nyttigaste varan man kan hitta? Jag går på existensminimum och har råd att köpa kycklingfiléer, köttfärs (när det är bra priser), wok, ris.
Lever i stort sätt på ris, kycklingfilé, köttfärs, mjölk och vatten. Funkar prima, men man måste räkna kronorna och ta det billigaste alternativet.
Att köpa en pizza eller kebabtallrik för en 60-70 pix är ju uteslutet, svindyrt rent ut sagt.
Chrillee
2009-01-23, 13:01
En nackdel är det dock om man vill bulka, det blir alldeles för dyrt. Ska man bulka måste man vara rik. Men på diet är det optimalt, blir nästan automatiskt deff. :D
Tolkia: Igår dög det att hoppa på oss paleolitiker som grupp, det brukar ju vara omvänt JWZRD's jobb *kissass*
Visa gärna var jag hoppar på paleolitiker som grupp.
Tolkia: Igår dög det att hoppa på oss paleolitiker som grupp, det brukar ju vara omvänt JWZRD's jobb *kissass*
Visa gärna hur det är mitt jobb att hoppa på grupper.
Kycklingfilé är väl den billigaste, nyttigaste varan man kan hitta? Jag går på existensminimum och har råd att köpa kycklingfiléer, köttfärs (när det är bra priser), wok, ris.
Man kan väl omöjligt anse att kycklingfilé är särskilt billigt?
On topic:
Nej jag tror inte att vi har en underklass som inte har råd att äta nyttigt. Det falerar på att man gör andra val, eller helt enkelt saknar kunskap om kost.
Generellt sett skulle jag nog tro att man är villig att spendera mindre tid på att faktiskt laga mat.
Någon kollega sa att han sett en undersökning som visar på hur lite tid vi spenderar i köket jmfrt med tidigare och att det var en ordentlig minskning.
Samtidigt så erkänner jag att några av de billiga och nyttiga kostschema som postats här i tråden är inte något jag skulle se fram emot med glädje, även om jag äter havregrynsgröt med kesella mer eller mindre varje dag.
Visa gärna var jag hoppar på paleolitiker som grupp.
Sorry Tolkia det var Eddy Weder och inte du. Ni påminner mycket om varandra och jag förväntade mig inte det från någon av er... :em:
Visa gärna hur det är mitt jobb att hoppa på grupper.
Att JWZRD ofta klankar på stenålderskostare är väll ingen nyhet??? :MrT:
Sorry Tolkia det var Eddy Weder och inte du. Ni påminner mycket om varandra och jag förväntade mig inte det från någon av er... :em:
Att JWZRD ofta klankar på stenålderskostare är väll ingen nyhet??? :MrT:
Du påstår konstiga saker ZIRAK.
Det handlar väl att man inte alltid vill eller orkar ta striden med sig själv, barnen eller vad det nu kan vara när det gäller att laga nyttig mat. Detta är inte direkt unikt för mat heller utan man nedprioriterar massa saker hela tiden i olika grad.
Men låginkomst ensamstående föräldrar kommer alltid att behöva köpa processerade (stavning) varor. Det är ju inte särskilt nyttigt med massa nitrit var dag, eller hur? För helv.. det är ju så klart att det inte finns att alla i sverige INTE kan köpa kyckling kött, nötkött osv. Och tillaga det till 2-3-4 st. Och var ska man då få i sig protein, jo euroshopper köttbullar som är 60% kött, vad är resten för skit i detta då? Hälsosammaste valet? Knappast. Eller att behöva äta potatis istället för pasta eller ris. Och alla grönsaker som är svindyra, det är billigare med vitamin tillskott, men är det det hälsosammaste valet? Eller ens hälsosamt över huvudtaget. Jag menar, ska man köpa clean och vara herr PT hälsofreak och äta på det viset, kronisk underätning eller vad som nu var det mest hälsosamma. Så kommer det att kosta dig mer än att äta för att överleva.
Jo tack, jag vet detta ur erfarenhet också.
Jag menar, ska man köpa clean och vara herr PT hälsofreak och äta på det viset, kronisk underätning eller vad som nu var det mest hälsosamma. Så kommer det att kosta dig mer än att äta för att överleva.
Men att äta vettigt (hälsosamt) är inte samma sak som att äta überoptimalt, och jag uppfattar det som att det är vad trådskaparen diskuterar.
young_george
2009-01-23, 14:28
Men att äta vettigt (hälsosamt) är inte samma sak som att äta überoptimalt, och jag uppfattar det som att det är vad trådskaparen diskuterar.
Det stämmer.
Eddie Vedder
2009-01-23, 14:36
Ska man bulka måste man vara rik.
Är det därför övervikten i Svrige är överrepresenterad bland låginkomsttagare och ständigt ökande problem i U-länder?
rajjan_dammit
2009-01-23, 15:14
Socioekonomisk position beror ju inte enbart på vilken inkomst man har.
Huruvida man gör hälsosamma kostval beror snarare på utbildningsnivå än att man inte har råd att köpa nyttig mat.
Det finns många arbetarklassyrken som tjänar mer än akademiker.
Eddie Vedder
2009-01-23, 15:31
Socioekonomisk position beror ju inte enbart på vilken inkomst man har.
Huruvida man gör hälsosamma kostval beror snarare på utbildningsnivå än att man inte har råd att köpa nyttig mat.
Jag vet, det var jag även inne på längre tillbaka i tråden. Det syns ju tydligt bara genom en sådan sak att många studenter utan problem har råd att käka nyttigt även om vi lever på existensminimum närmast.
Dock är det ju oftare så att outbildade får lägre löner i arbetslive och således blir den lågutbildade populationen större även bland grupper som i undersökningar placeras inom lägre socioeknomisk tillhörighet.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 15:46
Men låginkomst ensamstående föräldrar kommer alltid att behöva köpa processerade (stavning) varor. Det är ju inte särskilt nyttigt med massa nitrit var dag, eller hur? För helv.. det är ju så klart att det inte finns att alla i sverige INTE kan köpa kyckling kött, nötkött osv. Och tillaga det till 2-3-4 st. Och var ska man då få i sig protein, jo euroshopper köttbullar som är 60% kött, vad är resten för skit i detta då? Hälsosammaste valet? Knappast. Eller att behöva äta potatis istället för pasta eller ris. Och alla grönsaker som är svindyra, det är billigare med vitamin tillskott, men är det det hälsosammaste valet? Eller ens hälsosamt över huvudtaget. Jag menar, ska man köpa clean och vara herr PT hälsofreak och äta på det viset, kronisk underätning eller vad som nu var det mest hälsosamma. Så kommer det att kosta dig mer än att äta för att överleva.
Jo tack, jag vet detta ur erfarenhet också.
Köttbullar osv är inte prisvärda proteinkällor.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 15:47
Kycklingfilé är väl den billigaste, nyttigaste varan man kan hitta? Jag går på existensminimum och har råd att köpa kycklingfiléer, köttfärs (när det är bra priser), wok, ris.
Lever i stort sätt på ris, kycklingfilé, köttfärs, mjölk och vatten. Funkar prima, men man måste räkna kronorna och ta det billigaste alternativet.
Att köpa en pizza eller kebabtallrik för en 60-70 pix är ju uteslutet, svindyrt rent ut sagt.
Jag köper i princip aldrig kycklingfiléer, det är för "dyrt".
WHITEFOLKS
2009-01-23, 15:50
Man kan väl omöjligt anse att kycklingfilé är särskilt billigt?
On topic:
Nej jag tror inte att vi har en underklass som inte har råd att äta nyttigt. Det falerar på att man gör andra val, eller helt enkelt saknar kunskap om kost.
Generellt sett skulle jag nog tro att man är villig att spendera mindre tid på att faktiskt laga mat.
Någon kollega sa att han sett en undersökning som visar på hur lite tid vi spenderar i köket jmfrt med tidigare och att det var en ordentlig minskning.
Samtidigt så erkänner jag att några av de billiga och nyttiga kostschema som postats här i tråden är inte något jag skulle se fram emot med glädje, även om jag äter havregrynsgröt med kesella mer eller mindre varje dag.
Det handlar inte nödvändigtvis om att äta precis så som olika saker har postats men det är en fråga om att öppna ögonen. Tittar man bara runt lite och forskar runt bland hur mycket olika saker kostar så kan man nog hitta saker som man själv tycker är gott och som är bra mycket billigare.
Det handlar inte nödvändigtvis om att äta precis så som olika saker har postats men det är en fråga om att öppna ögonen. Tittar man bara runt lite och forskar runt bland hur mycket olika saker kostar så kan man nog hitta saker som man själv tycker är gott och som är bra mycket billigare.
Jo, jag håller helt med.
rajjan_dammit
2009-01-23, 16:07
Jag vet, det var jag även inne på längre tillbaka i tråden. Det syns ju tydligt bara genom en sådan sak att många studenter utan problem har råd att käka nyttigt även om vi lever på existensminimum närmast.
Dock är det ju oftare så att outbildade får lägre löner i arbetslive och således blir den lågutbildade populationen större även bland grupper som i undersökningar placeras inom lägre socioeknomisk tillhörighet.
Absolut, men samtidigt har ju skillnaden mellan arbetare och tjänstemän minskat över tid, vad gäller inkomst. Därmed blir andra faktorer som antal utbildningsår, sekundärsocialisation, mer relevant i diskussionen.
Jag tror att det handlar en del om habitus, dvs att ett visst tänkande skapar ett visst handlande, än ekonomiskt (och för den delen även kulturellt) kapital.
Chrillee
2009-01-23, 16:11
Ja jag vet inte, jag tycker att bulk blir dyrt, men under nästa uppbyggnad blir det nog mycket rapsolja och mjölk.
Men om inte kycklingfilé och ris är billigt. Vad är då billigt? Havregryn förvisso, men nu menar jag mat. Färdigmat i kartong är ju asdyrt. T ex pyttipanna o.s.v, dyrt och man måste äta rätt så mycket för mättnad t ex.
Så det billigast är väl ändå råvaror, och det brukar ju vara nyttigast.
Kan inte komma på så mycket.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 16:16
Ja jag vet inte, jag tycker att bulk blir dyrt, men under nästa uppbyggnad blir det nog mycket rapsolja och mjölk.
Men om inte kycklingfilé och ris är billigt. Vad är då billigt? Havregryn förvisso, men nu menar jag mat. Färdigmat i kartong är ju asdyrt. T ex pyttipanna o.s.v, dyrt och man måste äta rätt så mycket för mättnad t ex.
Så det billigast är väl ändå råvaror, och det brukar ju vara nyttigast.
Kan inte komma på så mycket.
Ris brukar man kunna hitta till ett hyfsat kcalpris men havregryn som du redan nämnde är nog ett billigare och mer näringsrikt val i allmänhet.
Om man vill äta riktigt billigt så är kött i alla dess former (kyckling, fisk, fläsk, nöt, osv) oftast inte ett prisvärt alternativ. Billiga proteinkällor är bönor och linser (sojabönor kan man hitta 300g+ protein för under 15kr jmf kycklingfilé som vid 40kr/kg blir 200g protein för 40kr).
Ris brukar man kunna hitta till ett hyfsat kcalpris men havregryn som du redan nämnde är nog ett billigare och mer näringsrikt val i allmänhet.
Håll dig undan fullkornsvarianten, bara.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 16:35
Fullkornsvarianten av ris eller havregryn?
En sak man bör tillägga är att det nog blir svårt att äta proteinrikt och riktigt billigt om man inte klarar av fiber på ett bra sätt. Dessutom har jag inte tittat på hur man skulle få ihop LCHF eller liknande då det inte är ett sätt att äta som är "jag" :)
Eddie Vedder
2009-01-23, 16:54
Fullkornsvarianten av ris eller havregryn?
Finns ju bara alternativ när det gäller ris så mikaelj syftar på ris.:) Havregryn är en fullkornsprodukt, alla "kriterier" (klidel, grodd och frövita) finns kvar i grynen även efter ångpreparering och valsning.
Men jag förstår precis vad du menar, av någon anledning står det ju t.o.m. "fullkornshavregryn" på en del fibebrerikade varianter fast det enda som är annorlunda är att man blandat i massa extra bark (d.v.s. ännu mer kli) i påsen. Få livsmedel är så onödiga som fiberberikade havregryn.:D
Kan säga såhär: min månadsbudget på mat ligger mellan 1000-1500kr. Jag väger 90-95kg och är aktiv styrkelyftare. Jag äter således en hel del. Ändå vill jag säga att jag äter väldigt nyttigt relativt min bekantskapskrets.
Köper i princip enbart råvaror som jag äter on site eller tillagar när jag orkar. Det handlar om ägg, mejeriprodukter, frukt, grönsaker, havregryn, bröd, billig fisk (frysdisken eller konserver). I princip mycket näringstät mat för billig peng.
Men visst, står valet mellan McDonalds/färdigrätter och en fyrstjärnig trendig restaurang med hälsokost på menyn är det klart att ekonomin spelar roll och avgör ens kosthållning, om man inte pallar laga nåt själv.
Det finns flera sätt att räkna som är mer intressanta än att bara koll på pris per gram protein, olika livsmedel tillför ju även andra saker och detta i kombination med resten man äter kan göra att kostnaden ökar eller minskar. Bönor är ett utmärkt exempel då man får både kolhydrater och fibrer som gör att mängden "kolhydratskälla" till kan minskas i motsvarande mängd och att man utan problem kan köra på ett vanlig ris, pasta eller bröd utan att försöka maximera fiberinnehållet.
Iofs är det antal som faktiskt behöver leva på under 1000 kr ganska litet men om man tycker mat är dyrt så kan man plocka in några livsmedel och/eller maträtter då och då som kanske gör att kostnaden sjunker.
Jag "tycker" eller snarare tror och har fått uppfattningen om att nyttig mat ofta är svåråtkomlig, finns endast i specialbutiker eller avdelningar.
Sedan går onyttig mat generellt snabbare att göra ordning, liksom vem fan vill göra en nyttig lins-kakilaki-hokipoki-gryta som är nyttig men måste ha 40 ingridienser när man kommer hem sent på kvällen?
Nej. Man klarar energi-intaget med en chipspåse, lite protte och grönsaker. Improviserar lite av det dåliga och det bra.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 18:09
Nu är du ganska vilse, bra mat finns enkelt tillgänglig och billigt i vanliga affärer. Det är lite det som är själva poängen.
Angående ditt påstående om tillagande av maten. Den måste inte ha 40 ingredienser, det är ju upp till dig att smaksätta. Röda linser tar under 10minuter att koka.
Nu är du ganska vilse, bra mat finns enkelt tillgänglig och billigt i vanliga affärer. Det är lite det som är själva poängen.
Angående ditt påstående om tillagande av maten. Den måste inte ha 40 ingredienser, det är ju upp till dig att smaksätta. Röda linser tar under 10minuter att koka.
Äggröra tar 2 minuter att steka!
Vad vinner jag? :)
Äggröra tar 2 minuter att steka!
Vad vinner jag? :)
Trollpriset?
Hurra!
Nåväl, oavsett religion kan jag inte komma på någon nyttig mat som tar lång tid att tillaga. Problemet är (som sagt) energi och ork.
Men vet man med sig det kan man alltid förbereda lite innan så det går fortare när man väl behöver maten. Storkok och matlådor rentav -- det tar sällan längre tid att göra 4 portioner av något istället för 1.
Ja, det blev lite konstig poll, tänkte inte på att folk kanske röstar utan att läsa.
Jag röstade fel...
De mest sämst ekonomi har oftast råd med cigg och sprit iaf. Det är dyrare än rotfrukter, bönor, linser, spannmål, sill, ägg osv.
WHITEFOLKS
2009-01-23, 19:23
Äggröra tar 2 minuter att steka!
Vad vinner jag? :)
Ja ägg går väldigt fort och enkelt att tillaga. Blir dyrare dock.
Den frågar efter ett lösenord till .xls-filen?
WHITEFOLKS
2009-01-23, 19:46
Menar du "min" .xls-fil?
cosmic_dancer
2009-01-24, 21:05
Läste också den kursen. :) När vi hade samma diskusion, menade de flesta på att det faktiktiskt är en klassfråga i att äta bra och mindre bra mat. Sen huruvida varför en som är fattig väljer macdonalds iställewt för att laga mat från grunden som på sikt är biliigare var åsikterna väldigt olika. Vissa menade på att det inte alls är billigare och andra på att många fattiga inte har samma bilding kring kost och att de handlar mycket om ren okunskap. Tidsbrist var också något. En som tviongas ha två jobb för att kunna försörja sin familj, har inte samma tid att laga bra mat.
Jag är lite inne på att det handlar om kompensation jäntemot sina barn. De vill ha samma saker somr esten utav klassen och då föräldrarna inte har råd med et kompenserar man det med extra mycket fredagsgott och macdonaldasbesök. För det kan ju tyckas vara billigt med mat för 40-60 spänn, men frågan är ju vad det är för mat och vad maten gör med en på sikt om den intas allt för ofta. Sen handlar det givetvis om lathet också, men det är inte längre en klassfråga utan något som gäller fattig som rik
Visst kan man äta hyggligt billigt och hälsosamt men jag skulle säga att det mesta som är billigt och nyttigt tycker jag är äckligt och äter inte pågrund av det. Jag gillar att äta mycket färska grönsaker, frukt och bär och det är inte billigt. Lägger nog ner i alla fall 1500 kr i månaden minst på det. Sedan äter jag till största delen bara protein, grönsaker och frukt och det sticker iväg. Tonfiskburkar har jag lagt ner helt. Smakar skit och linser bönor och sådant gillar jag inte samt äter jag aldrig frysta grönsaker. Tycker det finns lite att välja på om du ska äta nyttigt och billigt och smaken är väl inte så många som uppskattar på dessa livsmedel heller. Det som är gott och nyttigt är dyrt.
Jag prioriterar maten såklart men jag tycker gott och väl att de kunde sänka priset på frukt och grönt och bra kött och det hade även varit trevligt om man hade känt att man hade råd att lägga ner lite extra på att köpa ekologiskt ibland men med en matkostnad på ca 4000 kr så blir det inte något ekologiskt alls utan det billigaste köttet och grönsakerna.
Mycket handlar om prioriteringar och val men jag hade hellre sett subventionering på frukt och grönt än på allt skit EU subventionerar medan de kastar grönsaker för att priserna inte ska sänkas. Finns mycket man skulle kunna göra för att folk faktiskt skulle välja att äta nyttigare även om det går att göra det nu också. Många gillar färska grönsaker frukt och bär samt en fin köttbit men det är inte lika många som gillar ris, bönor, linser och havregryn och fryst broccoli.
Om den nyttigare varianten av köttbullar, ost mm och även t ex qournprodukter varit billigare så tror jag många valt det och om frukt och grönsaker inte kostat mellan 20-70 kr kilot så hade nog fler köpt mer av det. Visst går det men det hade kunnit varit lättare att göra dessa val om priserna hade sett annorlunda ut på vissa produkter.
WHITEFOLKS
2009-01-26, 09:52
Klart du får fler alternativ och större möjlighet att hitta något som du tycker är godare om du har möjlighet att välja från fler varor.
Nu var ju frågan mer om det var möjligt (och ja givetvis menas ju inom rimliga gränser) att äta mat som är billig och bra för hälsan. Och ja det anser jag vara möjligt.
Nej, det finns ingen stor s.k underklass i Sverige som inte har råd att göra hälsosamma kostval. Som redan påpekats är de flesta nyttiga basvaror relativt billiga, såsom just havregryn, bönor eller grönsaker. Inte heller animaliska, nyttiga produkter såsom t ex kyckling, fisk, ägg eller mjölk kan anses särskilt dyra. Att sedan inte alla har ekonomi till att äta det "finaste" köttet, ha quorn på tallriken varje dag, eller dricka sojamjölk dagarna i ända är något helt annat.
Däremot finns det väl en hel del som talar för att det är just de med förhållnadevis låg inkomst som konsumerar mest snabbmat, röker, etc etc. Ifall man nu har dåligt med pengar och upplever det som ett problem så torde just sådant vara det första man borde dra ner på. Att istället leva s.k häsosamt på basvaror kommer garanterat vara billigare än två pizzor i veckan, burger king på helgen, i kombination med dyra halvfabrikat resten av veckan.
Problemet är mycket större än att enbart titta på de ekonomiska faktorerna i det här fallet, när det handlar om så mycket annat som också spelar in.
Har man dåligt med pengar leder det ofta till depressioner och liknande, har man då motivation att stå och laga näringsrik mat och vara glad i hågen, en person i den situationen kan han långt större problem som måste tas itu med än att stå och laga en kulinarisk middag, det förstår du väl själv. Jag skulle kunna utveckla det i oändlighet.
Sen har vi de som är lågbetalda (lågbetalda yrken) och som inte går på Socialen. Dessa åker förbi närmaste snabbmatsrestaurang för att det är snabbt och enkelt och för att de måste vara i tid till jobbet. Här har vi ju också alternativet att man kan ta med sig matlåda vilket är både nyttigt och gott men knappast någon i en sådan situation ägnar det en tanke. Dels för att andra problem kommer i första hand plus att vardagen är stressig och hektiskt som den är, den minsta lediga tiden vill man helt enkelt inte lägga på matlagning.
Vad finns det mest av efter vägarna och inne i städerna, jo pizzerior, snabbmatställen och kebabhak, dessa är billiga om man jämför restauranger som serverar bra mat. Kan jämföras lite med USA snart då man för att kunna äta bra mat ute därborta i princip måste vara övre medelklass med hänsyn tagen till priset.
Många skulle nog kunna tänka sig att äta på de sk fina restauranger där det serveras betydligt bättre mat än Hamburgare med pommes och kebabtallrik, men så länge man inte har ett ekonomjobb på Stureplan med två timmars luncher eller farbror Wallenberg som sonika äter gratis på ett antal restauranger han äger så är det enkelt och billigt att dra i sig en burgare.
När man äter hamburgare, kebab, pizza varje dag så är det ännu viktigare att man rör på sig och tränar, detta är ju knappast något som en socialbidragstagare vill eller ens kan prioritera när ett gymkort kostar par- tre hundra i månaden då varje liten krona är av betydelse.
Det största problemet är nog ändå själva motivationen då en person i ekonomiskt dålig ställning förlorar hopp och motivation, som att ingenting spelar så stor roll. Detta finns det ju hur mycket studier på, dessutom är dessa individer ofta sjuka och många går i terapi. Egentligen är det ju då extra viktigt att man kan hålla igång för att vara frisk och hålla depressioner borta men det är enklare sagt än gjort. Således ska man komma ihåg att det finns de som lever på Soc men som ändå har en bra hälsa och tränar på gym regelbundet men då handlar det mer om att det är ett stort intresse och något man själv vill göra, det är så att säga prioriterat.
Sammanfattningsvis så visst har även de med låga inkomster råd att äta bra mat men det tar sin tid att laga till (iaf tror många det) men sen är det också okunskap, många vet helt enkelt inte vad de ska köpa och hur dt så att säga ska lagas till, då blir snabbmatsalternativet enklare.
Man måste förstå att många av de som har försörjningsstöd eller lever på ekonomiska marginaler känner en hopplöshet att utveckla sig själva och gå vidare i livet, kanske har de upplevt många nederlag, blivit uppsagda från olika arbeten, eller haft kronofogden i hälarna efter skillsmässor där både hus prylar blivit utmätta. Alla är inte så starka att de bara kan ge sig själva en spark i arslet och börja göra karriär igen.
Scratch89
2009-01-30, 13:54
text
Återigen: lathet. Man orkar inte laga mat, man orkar inte åka iväg och träna även fast man mår dåligt, man orkar inte någonting. Att säga att man har dåligt med pengar och sen åka till McDonalds är tamejfan det dummaste jag hört.
En lunch på random lunchrestaurang kostar ju lika mycket som en måltid på random snabbmatsrestaurang.
JAG.
Anser att pollar som vänder på frågeställningen i topic är ett hot mot folkhälsan.
OnTopic anser jag att försöken att göra det till en ekonomisk fråga är trams.
Det är nog bara en fråga om att vissa har svårt för orsakssamband.
Återigen: lathet. Man orkar inte laga mat, man orkar inte åka iväg och träna även fast man mår dåligt, man orkar inte någonting. Att säga att man har dåligt med pengar och sen åka till McDonalds är tamejfan det dummaste jag hört.
Du läste inte vad han skrev va?
Kära Kolozzeum,
jag har nöjjet att gå en universitetskurs som heter "Hälsa, kost och fysisk aktivitet", idag blev det en kort debatt om hurvida Sveriges medborgare har möjlighet att äta nyttigt.
Jag anser att hela en överväldigande majoritet av Sveriges befolkning har råd, om dom vill, att leva nyttigt. Om det finns någon som inte har råd att göra det, vilket det antagligen finns, så är det ett unikt undantagsfall.
Men i denna tanken var jag helt ensam, samtliga som uttalade sig utom mig ansåg att vi har en stor underklass i Sverige som inte har något annat val än att äta dålig mat och leva allmänt ohälosamt. Själv har inte sett några belägg för att det deras idé skulle vara något annat än politisk korrekthet för att ursäkta korkade/lata val.
Vad anser ni?
Klart det alltid finns en underklass i alla länder. Men det beror inte alltid på pengar. En del av underklassen är just detta för att de är underklass i sinnet. Det är ett släkte som aldrig kommer ta ansvar för sina liv, har ett destruktivt beteende och ingen framtidsvision eller ambitioner
Att träna, och tänka på vad man äter har inte med pengar att göra utan med vart man kommer ifrån och vilken typ av person man är. Vissa vill och försöker, andra gör det inte. Där är skillnaden
Ola Wallengren
2009-01-30, 14:25
Återigen: lathet. Man orkar inte laga mat, man orkar inte åka iväg och träna även fast man mår dåligt, man orkar inte någonting. Att säga att man har dåligt med pengar och sen åka till McDonalds är tamejfan det dummaste jag hört.
Skulle inte vilja kalla det lathet, även om det kanske stämmer i vissa fall.
Insikt, motivation och kunskap skulle jag säga. Tidsbrist är väl inte specifikt för någon med låg inkomst så det argumentet har jag lite svårt att köpa.
Scratch89
2009-01-30, 14:59
Du läste inte vad han skrev va?
Jodå. Varför skulle jag inte ha gjort det?
Scratch89
2009-01-30, 15:15
Skulle inte vilja kalla det lathet, även om det kanske stämmer i vissa fall.
Insikt, motivation och kunskap skulle jag säga. Tidsbrist är väl inte specifikt för någon med låg inkomst så det argumentet har jag lite svårt att köpa.
Jag uppfattade det som att insikt och kunskapen fanns där. Då är det bara motivationen kvar, för jag tycker också att tiden borde vara den samma.
Återigen: lathet. Man orkar inte laga mat, man orkar inte åka iväg och träna även fast man mår dåligt, man orkar inte någonting. Att säga att man har dåligt med pengar och sen åka till McDonalds är tamejfan det dummaste jag hört.
Vad är ditt problem, det är så det ser ut för många och kommer göra framöver också. Många har ungar och familj mm så tiden räcker helt enkelt inte till, träning och bra kostrutiner prioriteras helt enkelt bort.
Om alla har 100 millar på banken kan man gå hemma och dröna dagarna i ändå, pengarn afinns där och man har hur mycket tid som helst att laga bra och nyttig mat samt att man mår bra psykiskt.
Skulle inte vilja kalla det lathet, även om det kanske stämmer i vissa fall.
Insikt, motivation och kunskap skulle jag säga. Tidsbrist är väl inte specifikt för någon med låg inkomst så det argumentet har jag lite svårt att köpa.
Skillnaden mellan att ha pengar och att inte ha är valmöjlighet. Att man jobbar hårt och har mycket pengar innebär att man kan välja om man känner för att vara ledig, gå tidigare från jobbet och träna, det ger också undermedvetet en motivation som inte finns hos de som inte har pengar. Det är svårt att var amotiverad för nånting när man sitter där och inser att man måste jobba över för att klara den finansiella biten, inte speciellt många är villiga att gå till gymmet efter det
Har inte orkat läsa hela tråden så om ni redan har tagit upp det jag tänker ta upp så skjut mig.
Jag tror de flesta har råd även att jag har märkt att det var väldigt dyrt att välja LCHF dieten! Det största problemet jag ser är den "#%#"& tiden som aldrig tycks räcka till, och det tror jag gäller fler än bara jag. *gah!*
pedersen1980
2009-01-30, 18:48
Vad är nyttigt är frågan jag ställer mig.
Paprika, tomat, gurka och isbergssallad till lunch och middag anser jag vara nyttigt.
Det tror jag inte man har råd med när man lever på existensminimum.
Familjesituation Ensamboende Sammanboende
Livsmedel 1 620 kr 2 640 kr
Kläder / skor 520 kr 1 050 kr
Fritid / lek 400 kr 800 kr
Hygien 260 kr 570 kr
Totalt 2 800 kr 5 060 kr
Jag och min sambo skulle alltså ha 5000 spänn o leva på tillsammans.
Lycka till att käka nyttigt på 2640 ihop när båda styrketränar. Jag äter för mer än 2600 själv.
maaherra
2009-01-30, 19:03
Vad är nyttigt är frågan jag ställer mig.
Paprika, tomat, gurka och isbergssallad till lunch och middag anser jag vara nyttigt.
Det tror jag inte man har råd med när man lever på existensminimum.
Familjesituation Ensamboende Sammanboende
Livsmedel 1 620 kr 2 640 kr
Kläder / skor 520 kr 1 050 kr
Fritid / lek 400 kr 800 kr
Hygien 260 kr 570 kr
Totalt 2 800 kr 5 060 kr
Jag och min sambo skulle alltså ha 5000 spänn o leva på tillsammans.
Lycka till att käka nyttigt på 2640 ihop när båda styrketränar. Jag äter för mer än 2600 själv.
Havregrynsgröt... och kräm! Mycket kräm!
Jag kan ta mig själv som klockrent exempel i denna fråga. När jag var liten studerade min mor på universitetet i flera år och min far var kommunalanställd. Vi levde inte fattigt men under några år var det helt klart på gränsen. Vi åt aldrig onyttigt. Mc Donalds, pizza osv, det var fest och vi åt det kanske en gång varannan månad. På helgen festade vi till det med en 200 g påse chips och en flaska läsk och ibland fick vi såklart godis men maten vi åt var alltid hemlagad husmanskost. Mamma kunde stå timmar i köket och göra långkok som hon frös in, och när det var extra knapert köpte hon mängder med billiga rotfrukter, vitkål mm och gjorde stuvningar och lådor, och blev det rester av maten slängde hon aldrig något utan gjorde pytt i panna eller omelett. Att leva så var det allra billigaste alternativet på det glada 80-talet då halvfabrikaten ännu inte gjort sitt stora intåg.
Som vuxen har jag haft med mig av det där och aldrig blivit en skräpmatsmänniska, det har ju blivit mer eller mindre i perioder, särskillt under den tiden jag var tjock, men i det stora hela har jag lagat min mat, haft med matlådor osv. Under en långdragen renovering av mitt och dåvarande sambons kök då vi i princip bara hade en kyl och en micro så fick vi äta halvfabrikat i flera månader och jag mådde fan dåligt. När köket äntligen var klart så slängde jag ut micron och har sedan dess klarat mig utan. Jag har levt som ensamstående studerande med en matkassa på ungefär 1500 kr i månaden, jag har haft lågavlönade jobb och i perioder haft jävligt dåligt med pengar. Men jag har aldrig aldrig aldrig slutat att köpa hem rena råvaror och laga dem. Nu äter jag sen ett år dessutom (till 80-90%) bara ekologisk och tillsatsfri mat, och jag kan kräkas på alla som säger att "jag skulle gäääärna leva som du men jag har inte rååååd" och så jämför vi deras matkonto med mitt - klart som fan att de inte har råd när de käkar pizza flera gånger i veckan, lever på mackor och färdigmat, köper mängder med chips och läsk, dricker litervis med mjölk osv.
Så mitt svar blir Nej, det finns ingen som inte har råd med nyttig mat. Om jag som ensamstående student med en hyra på 4000 och 7500 i månadsinkomst klarade av att äta nyttigt, då gör ta mig fan alla det!
En sak som slog mig igår när jag inte läste igenom hela tråden.
Några skribenter gör korrekta påpekanden om att det handlar om att än pengar när man väl står där i affären, utan att det handlar kanske om håglöshet eller okunskap. Om man ändå som vissa av offentlighetens skribenter, gör det till en fråga om pengar och föreslår lösningar i form av straffskatter och subventioner, så missar man målet ordentligt. Några kronor mindre för vitkål och potatis på ICA kommer inte åtgärda något och skapar bara stora kostnader i form av administration och det är dessutom ett helt absurt system där någon ska sitta och bedöma vad som ska subventioneras och inte. Det kommer ge matproducenterna ett helvete av regelverk och slår antagligen ut många mindre sådana som inte klarar kraven på nyttig mat och vars priser således blir högre i affären.
Om problemet är utbildning ska insatser sättas in där. Hemkunskap i skolan och kanske ska livsmedelsverket få mer resurser att sprida sitt enkla och nyanserade budskap så någon mot fettkrigsdebatterna på kvällstidningarnas löpsedlar finnes.
Däremot ogillar jag den arbetarklassromantiska beskrivningen av en underklass som är slut efter allt slitigt arbete att man inte har ett uns energi kvar till att inte äta skräpmat(!). Sådana ytterligheter tjänar inget till i en debatt om populationsproblem. Det är visserligen existerande förhållanden, men om vi ska fokusera på frågan om dålig kosthållning generellt bland människor så är marginalnyttan större om man riktar insatserna mot den breda gruppen. Utan att för den skull negligera de som är svårt utsatta i samhället, måste jag väl tillägga för att inte få en massa skit.
Det kan ju inte vara ensamstående studenter som ska vara nån slags riktgrupp för saken? Den grupp som företrädesvis äter dåligt är barnfamiljer, med sämre utbildade föräldrar. Det är totalt ointressant om Nisse på högskolan i tre års tid kommer kunna leva på kikärter och psylliumfrön. Han kommer att ha råd att äta bättre och godare efter sin examen.
Det finns en växande marknad för sämre mat, fabricerad och näringsfattig, och det borde ju tyda på att det finns fler som äter sämre. Tid för matlagning är definitivt en viktig sak, och den tiden ökar inte om man har barn, kan jag meddela.
Det kan ju inte vara ensamstående studenter som ska vara nån slags riktgrupp för saken? Den grupp som företrädesvis äter dåligt är barnfamiljer, med sämre utbildade föräldrar. Det är totalt ointressant om Nisse på högskolan i tre års tid kommer kunna leva på kikärter och psylliumfrön. Han kommer att ha råd att äta bättre och godare efter sin examen.
Det finns en växande marknad för sämre mat, fabricerad och näringsfattig, och det borde ju tyda på att det finns fler som äter sämre. Tid för matlagning är definitivt en viktig sak, och den tiden ökar inte om man har barn, kan jag meddela.
Om vi antar att det stämmer, vilket jag tycker verkar rimligt, vad kan då en åtgärd vara? Som dessutom inte upplevs som förmynderi av föräldrar. Vi kan ju inte börja lagstifta om vad folk få och inte får ge sina barn, och jag motsätter mig subventionssystem av den anledning jag skrev ovan.
Om det bara är tidsbrist så finns det ju faktiskt bra mat att köpa på halvfabrikat som inte alls är så dyrt. Många färdigrätter är, om än upplevda tråkiga, helt klart bra mat. Halvfabrikat är inte dåligt per definition. Tillsammans med frusna grönsaker så kan ju tillagning av en 4-rätters ta bara 15-20 minuter vilket de flesta torde kunna avsätta.
Det kan ju inte vara ensamstående studenter som ska vara nån slags riktgrupp för saken? Den grupp som företrädesvis äter dåligt är barnfamiljer, med sämre utbildade föräldrar. Det är totalt ointressant om Nisse på högskolan i tre års tid kommer kunna leva på kikärter och psylliumfrön. Han kommer att ha råd att äta bättre och godare efter sin examen.
Det finns en växande marknad för sämre mat, fabricerad och näringsfattig, och det borde ju tyda på att det finns fler som äter sämre. Tid för matlagning är definitivt en viktig sak, och den tiden ökar inte om man har barn, kan jag meddela.
Ensamstående studenter är nog ingen riktgrupp, men så kan man ju bara utgå ifrån sig själv om man tar just sig själv som exempel. Och min poäng var att om jag klarade att äta hälsosamt på mindre än 1500 kr i månaden så klarar nog vem som helst det. Barn tar upp ens tid, självfallet, men fråga dessa föräldrar hur många timmar de spenderar framför tvn med sina barn, det går nog att skära lite där. Hur kommer det sig att min mor hade tid att stå och laga husmanskost varje dag under hela vår uppväxt trots universitetsstudier och senare egen firma med 50 timmars arbetsvecka? Nä, tidsbrist är också bara en ursäkt. Tid är inget man har, det är nåt man tar sig.
Vad är nyttigt är frågan jag ställer mig.
Paprika, tomat, gurka och isbergssallad till lunch och middag anser jag vara nyttigt.
Här har vi i och för sig lite kunskapsbrist. Just de där kostar rätt mycket pengar men är absolut inte nödvändiga.
Ignatius72
2009-01-31, 12:03
Det är ju inte bara antalet timmar som man har till förfogande som avgör om man har "tid". Var det länge sedan ungarna fick mellanmål på dagis är det inte tid till några långkok innan kreaturen skall utfodras.
Jag är medveten om att man kan stå och koka hela helgen och frysa in i lagomstora portioner där man själv skrivit näringsinnehållet på en liten lapp som man klistrat på lätt åtkomlgit ställe. Många upplever dock en stress av att jäkta mellan jobb/dagis/fritidsaktiviteter att de passar på att vila när tid ges. Det optimala näringsintaget prioriteras bort.
Problemet är många fall där onyttiga helfabrikat, ex. ravioli 8kr (800gr), ser billigt ut om man kollar på priset men om man senare går och kollar på vad man får så blir det helt plötsligt dyrare.
Folk glömmer bort massvis av saker som är billigt och näringsrikt, men som folk inte köper. Hjärta, lever (får man i alla fall äta 2 gånger i veckan), blod m.m. nyttiga som folk inte köper för att det inte är någon "fin" mat, men det säger ingenting om att det är bra eller inte.
Sedan är det som kostar att folk inte tar sig tid i köket och det kostar pengar. Att köpa färdigt bröd är betydligt dyrare än att göra eget.
Sedan är det faktiskt så att man sparar mycket på att kolla upp vilket som är billigaste och sedan anpassa sina inköp. En sak som jag stör mig på är att det skiljer så mycket mellan olika butiker, det är ju bara att kolla på undersökningar mellan hur olika samma matkassar kostar. Det är skrämmande när man åker till staden och går i matbutik där samma saker ibland kostar flera tiotal procent mindre.
Föräldrar tillbringar minimalt med tid vid TVn med sina barn. Barnen tittar själva. Som förälder har man drivor med annat att ta itu med. Och man får tycka vad man vill om det, men det är tiden i kombination med lusten som är helt avgörande för matlagningen. Vissa dagar har man helt enkelt ingen lust och då blir det färdigköpt. Svårare än så är det inte.
Det har alltid funnits praktföräldrar som klarar allting, men det är fortfarande ingen lösning på problemet. Idag kan man prioritera bort egen matlagning och köpa färdiglagat av mer eller mindre god kvalitet, och då gör man det. Att göra det behöver ju inte enbart vara av ondo - man kanske nyttjar den tiden till att faktiskt vara med sina barn istället.
Ignatius72
2009-01-31, 13:28
Föräldrar tillbringar minimalt med tid vid TVn med sina barn. Barnen tittar själva.
De ungar som har föräldrar som tittar TV med dem är lätträknade.
Eddie Vedder
2009-01-31, 13:59
En sak som jag stör mig på är att det skiljer så mycket mellan olika butiker, det är ju bara att kolla på undersökningar mellan hur olika samma matkassar kostar.
Det där är en viktig poäng som du nämner och är ofta något som nämns i de här sammanhangen, både när det gäller undersökningar i Sverige och internationellt.
I de områden där folk tillhör en lägre utbildnings- och socioekonomisk nivå finns samtidigt de dyraste butikerna och som sällan har lika bra utbud.
Återigen kvarstår faktum att man självklart KAN äta nyttigt och leva billigt men det kräver ett visst intresse och en viss kunskap. Det man måste försöka åstadkomma är ju att hälsosamma livsstilar ska ske spontant, omgivningar som gynnar vardagsmotion, placeringen av olika typer av mat i butikerna, mer inriktning på kunskapsutveckling o.s.v.
De här interventionerna finns på flera håll men blir sällan så bra tyvärr, man når helt enkelt inte fram som önskat och så brister det ofta i utvärdering. Ett projekt planeras, genomförs, avslutas och that's it. Finns mycket som är svårt.
De här interventionerna finns på flera håll men blir sällan så bra tyvärr, man når helt enkelt inte fram som önskat och så brister det ofta i utvärdering. Ett projekt planeras, genomförs, avslutas och that's it. Finns mycket som är svårt.
De flesta projekten som verkar lyckas är de som utförs långsiktigt i skolmiljö så att öka hemkunskapen och utöka fysiska aktiviteten är ingen dum idé.
Scratch89
2009-01-31, 15:17
Nu har vi väl kommit fram till att det faktiskt inte är pengarna som avgör? Det verkar snarare vara tidsbristen och motivationen som avgör.
Om föräldrar inte tittar på tv med sina barn utan låter tvn vara någon slags barnvakt så är väl det ännu värre! Och visst, måste man dra allt till sin spets så kan man göra det men om nu barnen inte fått i sig något på hela eftermiddagen så behöver man ju inte stå och göra lasagne eller köttgryta utan kan svänga ihop en pastarätt med en massa grönsaker, det tar väl på sin höjd 20 minuter, och är way better än mc donalds eller tillsatsstinna halvfabrikat. Jag hävdar fortfarande - att man inte har råd eller tid är bara bortförklaringar. Jag vill hävda att alla har det, om de prioriterar och om de planerar. Ska man bortförklara att man ger sina barn gift i form av glutamat och liknande så kan man i alla fall skylla på att man inte orkar laga riktig mat.
Eddie Vedder
2009-02-01, 10:36
Jag hävdar fortfarande - att man inte har råd eller tid är bara bortförklaringar. Jag vill hävda att alla har det, om de prioriterar och om de planerar.
Ja fast är det egentligen någon i tråden som hävdar något annat? Det känns som om alla vet att det går men det finns helt andra bakomliggande orsaker till varför en individ gör ett val.
Först och främst okunskapen förstås, vet man inte ens grunden i att mat påverkar ens välbefinnande så lär det ju knappast prioriteras. Och jag tror ärligt talat att MÅNGA inte ens reflekterar över kopplingen att det man stoppar i munnen för att mätta magen och tillfredsställa suget påverkar kroppen på olika sätt beroende på vad man väljer. Är man väl medveten om det ska det ju finnas en kunskap om vad som är okej mat och hur den tillagas.
Att man ändå gör "fel" val kan bero på hur mycket som helst. För den som är intresserad av forskning på det här så rekommenderar jag samma forskare som tidigare i tråden, Michael J. Gibney och John M. Kearny.
Eddie: Jag tror precis som du att okunskap är en bidragande faktor, men det är lätt att bli hemmablind och för mig som har bra koll på vad jag sätter i mig är det oerhört svårt att förstå hur andra människor inte vill ha samma koll. Jag skriver vill, för jag vet inte hur många gånger jag berättat för mina vänner om konsekvenserna med deras onyttiga kosthållning och de skiter i det ändå. Visst, om folk predikar för mig att det är superskadligt att röka eller dricka alkohol ibland så slutar ju inte jag bara för det, men det är ju för att jag inte behöver några predikningar, jag vet exakt hur farligt det är att röka och dricka alkohol, och gör mina aktiva val utefter det. De personer jag pratar om har ingen eller lite koll alls hur deras mat hamnar på deras tallrik och när man berättar det för dem så skiter de i det, de inser inte omfattningen, de vill inte ha ytterligare ett "måste" att ta hänsyn till. Kort sagt, de är lata.
Haha, jag skulle vilja träffa de här veta-bästarna om tie bast, när de sitter där i sina radhusmed två eller tre barn, och se dem hålla en vettig kosthållning.
Lyssna nu - alla som INTE har barn är alltid världens bästa föräldrar. De vet exakt hur man ska göra i alla situationer. Tyvärr är det ju så att en sån åsikt som Mysella framför här kommer att förfela, eller direkt motverka, sitt syfte. Dels för att den är fel, dels för att den är minst sagt partisk, men också för att erfarenheten lär oss att ingen jävel vill lyssna på besserwissers.
Det är inte okunskapen kring näringen som är den stora bristen. Det är tiden. I dagens samhälle ska man ockspå hinna med så jävla mycket - nyblivna föräldrar idag har inte en tanke på att inskränka sitt liv på samma sätt som t ex mina föräldrar gjorde när de fick barn. Man vill fortsätta ha ett upplevelserikt liv, med karriär, vänner, social samvaro (för att inte nämna träning, för att ta ett aktuellt ämne på forumet) och då kommer man inte att ha tid.
Till det kommer en sak som nästan ingen nämnt hittills - nämligen att försöka få ungarna att äta nyttiga saker. I valet mellan en pizza och en tallrik bönsallad vinner pizzan - och den sortens konflikter är inte heller lätta att ta. Barn har outvecklade smaklökar, och är inte särskilt mottagliga för den sorts kryddor som behövs för att skrämma lite liv i "bra" mat.
Nä, bättre och mer övertänkta inlägg i tråden tack
Att det handlar om tid förstår vem som helst att det bara är skitsnack. Det handlar om att prioritera och ta ansvar för sitt eget och sina barns liv.
Man kan, om man vill, och eftersom att tråden handlar om ämnet, jämföra hög- och låginkomsttagare. De som tjänar mer arbetar i större utsträckning, har en karriär, hinner med det sociala, tänker på sin och sina barns hälsa, resor och så vidare. De hinner alltså med fler saker på samma tid, jämfört med låginkomsttagare som inte alls utför ovanstående saker i samma utsträckning. Hur kommer det sig (det har besvarats tidigare i tråden, men det visar lite på vars problemet ligger)?
Att sedan få ungarna att äta nyttiga saker. Det har gått hur bra som helst fram till de senaste åren. Pizza, godis, glass, chips fanns även när min generation växte upp, och det var inga som helst problem att få oss att äta vettigt.
Nä, bättre och mer övertänkta inlägg i tråden tack.
Det här med varför låginkomstagare i större utsträckning äter sämre mat än höginkomsttagare är verkligen ingen lätt fråga. Att säga att det beror på att den första gruppen generellt sett är latare än den andra tror inte jag på. Det är som att säga att alla har samma förutsättningar här i livet ifråga om val vi gör osv vilket jag inte tycker låter rimligt.
Jag vet ej svaret på frågan men tror att det handlar om större saker. Hur vi ser på oss själva, vilka förväntningar vi har och vilka referenser vi har.
Och detta gäller både om är rik elller fattig. Man är lika präglad av sin sociala sfär
Det är skillnad på vad man kan och vad man skulle kunna
Finns det ens några entydiga undersökningar som visar att det i Sverige är ett samband mellan klass och utbildning och övervikt? Undersökningar från USA eller Storbrittanien är hyfsat ointressanta. Vi har inte samma utgångspunkt som dem, vi har skattefinansierad skolmat, och generellt vet svensken mer om näring än folk i andra länder.
Claude Marcus hävdade ju nyligen att övervikten bland unga i Sverige går tvärs över de traditionella socioekonomiska gränserna, dvs man blir fetare i alla samhällsklasser.
Handcuff
2009-02-01, 17:56
F-n...klickade fel.
Givetvis har "alla" råd att göra hälsosamma kostval. :smash:
Finns det ens några entydiga undersökningar som visar att det i Sverige är ett samband mellan klass och utbildning och övervikt? Undersökningar från USA eller Storbrittanien är hyfsat ointressanta. Vi har inte samma utgångspunkt som dem, vi har skattefinansierad skolmat, och generellt vet svensken mer om näring än folk i andra länder.
Claude Marcus hävdade ju nyligen att övervikten bland unga i Sverige går tvärs över de traditionella socioekonomiska gränserna, dvs man blir fetare i alla samhällsklasser.
Jag kan tänka mig att det finns relativt trovärdiga källor på den saken, däremot är inte det samma sak som att säga "det är bara lågutbildade" alt. personer i socialgrupp 3 som är feta". Jag tycker också att det är lite naivt att anta att högutbildade automatiskt hinner mer än lågutbildade, jag vet inte riktigt vad man baserar den åsikten på? Utan att avse att gå till personangrepp tycker jag att det känns som om Yankeees post romantiserar höginkomsttagarna lite väl mycket. Man måste dock ta med i beräkningen att det har hänt en del när det gäller vilka yrkesgrupper som har korta/långa utbildningar och vilka som tjänar bra/dåligt. Det som var socialgrupp 3 (om man ens använder det ordet längre) på sextiotalet behöver inte vara det nu, och tvärt om. Ökningen av enförälderhushåll har säkert också påverkat. När det gäller utvecklingen (att skilja från status vid en tvärsnittsundersökning), d.v.s. att fler är överviktiga och särskilt bland unga, tror jag att Marcus har rätt.
Om man klickar här (http://redaktor.fhi.se/templates/Page____5843.aspx)finns det en del som ger mig en smula stöd. Det kan också vara på sin plats att påpeka att svenskar hör till de minst överviktiga i Västvärlden, och att vår generella fetmaökning är mycket liten jämfört med t ex Storbrittanien eller Danmark
Eddie Vedder
2009-02-01, 18:16
Finns det ens några entydiga undersökningar som visar att det i Sverige är ett samband mellan klass och utbildning och övervikt?
Folkhälsorapporten 2005 t.ex. Och de flesta motsvarande undersökningarna på landstingsnivå likaså. Jag har själv läst Örebro läns med titeln "Den goda men ojämlika hälsan" och den talade sitt tydliga språk. Du hittar antagligen samma resultat om du letar de senaste publikationerna från Statens folkhälsoinstitut.
Fast nu pratar vi (inte jag i alla fall) inte om övervikt utan om ohälsosamma kostval.
Denstillasittande
2009-02-01, 18:21
Det är svårt att få det gå ihop för en låginkomsttagare. Ensam heltidarbetande lokalvårdare med 3 barn har väldigt lite tid över om dagarna. Att då köra den där dieten som gav 3300kcal/person som i stort bara hade havregryn och grönsaker i sig tror jag aldrig skulle i funka i i detta fallet.
Så ja, jag tycker det finns en underklass som inte har råd. I en perfekt värld hade det funkat fint, men inte som det är nu.
Utan att avse att gå till personangrepp tycker jag att det känns som om Yankeees post romantiserar höginkomsttagarna lite väl mycket.
Jag håller inte med. Naturligtvis generaliserar jag bara. Det finns självklart folk som tjänar 1.000.000 om året som bara ger sina barn Findus.
Hur som, det finns ju flertalet undersökningar som visar på att låginkomsttagare och lågutbildade inte lever lika hälsosamt (röker och dricker mer, äter sämre, tränar mindre) som hög, låg spenderar mer tid framför tvn och så vidare.
Med detta vill jag inte peka ut en grupp som sämre än någon annan, utan bara visa på (som för övrigt flera andra redan gjort) att det inte är brist på tid och pengar som ligger bakom dåliga kostval.
Fast nu pratar vi (inte jag i alla fall) inte om övervikt utan om ohälsosamma kostval.
OK, byt ut "övervikt" etc. eller motsvarande i min post mot "ohälsosamma kostval" eller motsvarande. Jag tycker fortfarande att höginkomsttagare alt. högutbildade romantiseras i tråden; man får lite intrycket att de alla skulle hinna med massor av saker (som då låginkomsttagare inte hinner med), ha eoner av tid för sina barn och välja bra mat. Eh, I think not. Jag förnekar inte att det förmodligen finns vissa gruppskillnader, jag är bara tveksam till att de skulle vara så stora. Särskilt, som sagt, med tanke på att såväl vilka som är högutbildade som vilka som har bra betalt har ändrats en del genom åren.
Edit: Jag tror f.ö. att det ligger något i vad bl.a. skaparn och z-bumbi har påpekat om hemkunskapsundervisning. Jag tror att det finns väldigt många idéer kring hur mycket tid det faktiskt tar att laga typ av mat A respektive typ av mat B som inte stämmer överens med verkligheten. Här skulle det alltså inte handla om vad man faktiskt har tid med, utan om vad man tror att man (inte) har tid med. De ganska många "vad är nyttig mat och hur lagar man den"-trådarna som postas här av folk som flyttar hemifrån och uppenbarligen inte själva vågar greppa en kokbok och en kastrull bekräftar min tes.
Eddie Vedder
2009-02-01, 18:27
Nu när jag tittar på lite nyare statistik (Folkhälsoenkäten 2007, Fhi) så verkar det dock inte vara lika stora skillnader som när jag läste Folkhälsorapporten 2005 från Socialstyrelsen. Har dock inte orkat kolla igenom hur frågorna ställts i de olika undersökningarna t.ex.
Folkhälsoenkäten 2007:
Övervikt:
http://www.fhi.se/templates/Page____12685.aspx
Fetma: Här var skillnaderna tydligare mellan socioeknomi, ekonomisk situation och utbildning än övervikt.
http://www.fhi.se/templates/Page____12686.aspx
Riskabla alkoholvanor:
http://www.fhi.se/templates/Page____12670.aspx
Frukt- och gröntkonsumtion:
http://www.fhi.se/templates/Page____12680.aspx
OK, byt ut "övervikt" etc. eller motsvarande i min post mot "ohälsosamma kostval" eller motsvarande. Jag tycker fortfarande att höginkomsttagare alt. högutbildade romantiseras i tråden; man får lite intrycket att de alla skulle hinna med massor av saker (som då låginkomsttagare inte hinner med), ha eoner av tid för sina barn och välja bra mat. Eh, I think not. Jag förnekar inte att det förmodligen finns vissa gruppskillnader, jag är bara tveksam till att de skulle vara så stora. Särskilt, som sagt, med tanke på att såväl vilka som är högutbildade som vilka som har bra betalt har ändrats en del genom åren.
Mängden tid skiljer sig antagligen inte speciellt mycket om man skulle dra fram ett snitt. Det som är intressant är ju vad man gör med tiden. Alltså, vad prioriterar man högst. Sig själv eller barnen?
Hur som, det finns ju flertalet undersökningar som visar på att låginkomsttagare och lågutbildade inte lever lika hälsosamt (röker och dricker mer, äter sämre, tränar mindre) som hög, låg spenderar mer tid framför tvn och så vidare.
Källa tack. Gärna undersökningar som visar på signifikativa skillnader. De här refererade rapporterna från Folkhälsoinstitutet visar inte på de dramatiska skillnader som vi vant oss vid att se i andra länder
Mängden tid skiljer sig antagligen inte speciellt mycket om man skulle dra fram ett snitt. Det som är intressant är ju vad man gör med tiden. Alltså, vad prioriterar man högst. Sig själv eller barnen?
Om jag läste rätt var ju det där en ganska grov insinuation. Jag har, uppriktigt sagt, svårt att tro att det finns en skillnad mellan socioekonomiska grupper i hur man prioriterar sina barn. Däremot är ju "bra" rätt subjektivt, så hur prioriteringen respektive ickeprioriteringen tar sig uttryck kan ju skilja.
OK, byt ut "övervikt" etc. eller motsvarande i min post mot "ohälsosamma kostval" eller motsvarande. Jag tycker fortfarande att höginkomsttagare alt. högutbildade romantiseras i tråden; man får lite intrycket att de alla skulle hinna med massor av saker (som då låginkomsttagare inte hinner med), ha eoner av tid för sina barn och välja bra mat. Eh, I think not. Jag förnekar inte att det förmodligen finns vissa gruppskillnader, jag är bara tveksam till att de skulle vara så stora. Särskilt, som sagt, med tanke på att såväl vilka som är högutbildade som vilka som har bra betalt har ändrats en del genom åren.
Edit: Jag tror f.ö. att det ligger något i vad bl.a. skaparn och z-bumbi har påpekat om hemkunskapsundervisning. Jag tror att det finns väldigt många idéer kring hur mycket tid det faktiskt tar att laga typ av mat A respektive typ av mat B som inte stämmer överens med verkligheten. Här skulle det alltså inte handla om vad man faktiskt har tid med, utan om vad man tror att man (inte) har tid med. De ganska många "vad är nyttig mat och hur lagar man den"-trådarna som postas här av folk som flyttar hemifrån och uppenbarligen inte själva vågar greppa en kokbok och en kastrull bekräftar min tes.
Men jag förstår inte hur du läser. Yankeee säger att höginkomsttagare i högre utsträckning än låginkomsttagare ser till att hinna med och göra en massa saker som låginkomsttagare inte Ser Till Att Göra. Om jag förstår Y. rätt så är det så han menar.
Angående tiden som faktor, så är det väl snarare så att höginkomsttagare oftare jobbar fler timmar än låginkomsttagaren.
Min farsa som är höginkomsttagare såg jag knappt röken av, och det var väldigt vanligt bland andra kompisar i liknande sits, medan morsan som är medelinkomsttagare, jobbade sina 40 timmar, varken mer eller mindre.
Hon var i praktiken ensamstående, och då var det svårt att få ihop något vettigt matschema. Det var ingen katastrofmat hemma, men inte precis någon hälsokost heller. Hon hade ändå en viss kostmedvetenhet, som säkert gjorde skillnad.
Problemet med kostvalen är så mångfacetterat att det är svårt att peka ut en eller ett par orsaker. Förmodligen är det en mängd variabler som spelar in, och jag orkar inte försöka reda ut min syn på det hela. ;)
Källa tack. Gärna undersökningar som visar på signifikativa skillnader. De här refererade rapporterna från Folkhälsoinstitutet visar inte på de dramatiska skillnader som vi vant oss vid att se i andra länder
Eddie har nog länkat till de vettigaste undersökningarna som finns. Och jag får väl erkänna att skillnaderna inte var så stora som jag trodde, även om det på vissa punkter var rätt stora skillnader.
Jag håller inte med. Naturligtvis generaliserar jag bara. Det finns självklart folk som tjänar 1.000.000 om året som bara ger sina barn Findus.
Hur som, det finns ju flertalet undersökningar som visar på att låginkomsttagare och lågutbildade inte lever lika hälsosamt (röker och dricker mer, äter sämre, tränar mindre) som hög, låg spenderar mer tid framför tvn och så vidare.
Med detta vill jag inte peka ut en grupp som sämre än någon annan, utan bara visa på (som för övrigt flera andra redan gjort) att det inte är brist på tid och pengar som ligger bakom dåliga kostval.
Vad tror du ligger bakom detta?
Vad tror du ligger bakom detta?
Antagligen att många människor inte mår speciellt bra, kort och gott.
Antagligen att många människor inte mår speciellt bra, kort och gott.
Jag tror att människor "nöjer sig" med olika mycket i form av status och orkar uppbåda olika mycket ansträngning. De två sakerna i sig är ju varken bra eller dåliga. Men vissa saker belönar sig mer än andra.
Angående tiden som faktor, så är det väl snarare så att höginkomsttagare oftare jobbar fler timmar än låginkomsttagaren.
Min farsa som är höginkomsttagare såg jag knappt röken av, och det var väldigt vanligt bland andra kompisar i liknande sits, medan morsan som är medelinkomsttagare, jobbade sina 40 timmar, varken mer eller mindre.
Hon var i praktiken ensamstående, och då var det svårt att få ihop något vettigt matschema. Det var ingen katastrofmat hemma, men inte precis någon hälsokost heller. Hon hade ändå en viss kostmedvetenhet, som säkert gjorde skillnad.
Problemet med kostvalen är så mångfacetterat att det är svårt att peka ut en eller ett par orsaker. Förmodligen är det en mängd variabler som spelar in, och jag orkar inte försöka reda ut min syn på det hela. ;)Hade ni hemhjälp? Annars är jag övertygad om att hon även utförde en hel del arbete i hemmet..
Jag tror att det handlar om prioriteringar, hur man använder de pengar och den tid man har. Dygnet har väl ändå 24h för alla?
När jag växte upp var bra mat högst priotiterat i mitt hem. Kläder kom i största del från släktingar och vänner. Andra(som t o m hade högre inkomster) prioriterade att bo i "rätt" område, ha "rätt" bil och "rätt" kläder. Det visade sig dock flera ggr att de knappt hade möbler i huset och lika tomt i kylskåpet.
Ignatius72
2009-02-01, 19:01
Angående tiden som faktor, så är det väl snarare så att höginkomsttagare oftare jobbar fler timmar än låginkomsttagaren.
Många i segmentet tjänstemän (både hög och medelinkomstagare) kan laborera mycket mer med tiden än tex en byggnadsarbetare. Den förra kan hämta ungarna tidigare en dag och kanske jobba hemifrån lite (eller inte), hinna gå och strosa lite i affären och inte bara rycka närmaste falukorv, kanske scanna nätet på recept under arbetstid. Frihet kring sin arbetstid är ovärderlig i sammanhanget.
Men jag förstår inte hur du läser. Yankeee säger att höginkomsttagare i högre utsträckning än låginkomsttagare ser till att hinna med och göra en massa saker som låginkomsttagare inte Ser Till Att Göra. Om jag förstår Y. rätt så är det så han menar.
Ja? Och jag säger att jag tror att det är generalisering som är så grov att den blir osann.
Jag tror att människor "nöjer sig" med olika mycket i form av status och orkar uppbåda olika mycket ansträngning. De två sakerna i sig är ju varken bra eller dåliga. Men vissa saker belönar sig mer än andra.
Tror du att de som "nöjer sig" och inte anstränger sig i tillräckligt hög grad är de som hamnar i denna "klass" , eller är det så att detta att vara i denna "klass" ger dessa egenskaper?
Ja? Och jag säger att jag tror att det är generalisering som är så grov att den blir osann.
Vi har helt enkelt inte samma åsikt i frågan då.
Tror du att de som "nöjer sig" och inte anstränger sig i tillräckligt hög grad är de som hamnar i denna "klass" , eller är det så att detta att vara i denna "klass" ger dessa egenskaper?
Jag inser att det är en generalisering men jag tror att alla föds med samma variation av drivkraft och trivselnivåer. Men kanske att man behöver snubbla över fler krokben om man hamnar i "underklassen" och får mer serverat i den andra klassen.
Men det är min övertygelse att vissa människor är mindre drivna, lägger fler krokben för sig själva, ser fler hinder, fattar "klantigare" och mer oöverlagda beslut, värderar bekvämlighet nu framför bättre läge senare. Dessa har överlag ett sämre liv om man betraktar bostadssituation, karriär och eventuella resor.
Ingen behöver hålla med mig och jag erkänner lätt att mitt urval är litet.
Ignatius72
2009-02-01, 19:45
men jag tror att alla föds med samma variation av drivkraft och trivselnivåer.
Men det är min övertygelse att vissa människor är mindre drivna, lägger fler krokben för sig själva, ser fler hinder, fattar "klantigare" och mer oöverlagda beslut, värderar bekvämlighet nu framför bättre läge senare. .
Känns aningens motsägelsefullt.
Om vi antar att de som säger att ohälsosamheten är spridd i alla samhällsskikt och således inte är korrelerad med socioekonomi. Finns det något mönster över huvud taget? Det skulle ju underlätta eftersom man då kan börja tratta sig ner till de bakomliggande orsakerna och åtgärderna sätts in korrekt. Men om något sådant inte finns, vad gör vi då?
Jag inser att det är en generalisering men jag tror att alla föds med samma variation av drivkraft och trivselnivåer. Men kanske att man behöver snubbla över fler krokben om man hamnar i "underklassen" och får mer serverat i den andra klassen.
Men det är min övertygelse att vissa människor är mindre drivna, lägger fler krokben för sig själva, ser fler hinder, fattar "klantigare" och mer oöverlagda beslut, värderar bekvämlighet nu framför bättre läge senare. Dessa har överlag ett sämre liv om man betraktar bostadssituation, karriär och eventuella resor.
Ingen behöver hålla med mig och jag erkänner lätt att mitt urval är litet.
Eller blir:)
Känner mig iallafall skeptisk till att man skulle födas med vissa egenskaper. Till viss del, men tror vi formas också. ( av krokbenen bland annat)
Känns aningens motsägelsefullt.
Varför?
Eller blir:)
Känner mig iallafall skeptisk till att man skulle födas med vissa egenskaper. Till viss del, men tror vi formas också. ( av krokbenen bland annat)
Ordet "är" i meningen du fetmarkerat är inte menat som att någon alltid varit det ena eller det andra. Det är ett momentankonstaterande av tingens natur.
Ordet "är" i meningen du fetmarkerat är inte menat som att någon alltid varit det ena eller det andra. Det är ett momentankonstaterande av tingens natur.
Okej, misstokade lite där då
Om vi antar att de som säger att ohälsosamheten är spridd i alla samhällsskikt och således inte är korrelerad med socioekonomi. Finns det något mönster över huvud taget? Det skulle ju underlätta eftersom man då kan börja tratta sig ner till de bakomliggande orsakerna och åtgärderna sätts in korrekt. Men om något sådant inte finns, vad gör vi då?
Skaparn kommer in och styr upp det hela. Bra där!
Skaparn kommer in och styr upp det hela. Bra där!
Ja, vi måste ju komma någonvart. Hittills verkar det mest ha varit olika nyanser av "det har inte med pengar att göra". Det tycker jag borde vara ett konstaterande som ska ta en minut av sunt resonemang att göra, sedan borde vi jaga vad som faktiskt är gemensamt för de som ligger i riskzonen på grund av ohälsosamt leverne.
Ni som jobbar med epidemologiska studier, vad har man tillgång till för material? Hur stora grupper mäter man på och vilka parametrar finns kvantiserade och nedtecknade för data mining? Det är nämligen det första jag skulle göra då det sägs att Sverige har ett ganska bra hälsomaterial som lämpar sig väl för stora studier av leverne. Sedan får man diskutera korrelationerna var för sig och det är kanske så att vi inte kommer fram till att någon som helst signifikant gemensam nämnare finns. Då vet vi i alla fall det.
Är det nån som funderat på om det finns regionala skillnader? Var är man fetast? Precis som Skaparn tror jag att man måste hitta nån slags minsta-gemensamma-nämnare, innan man kan börja dra några slutsatser.
Ignatius72
2009-02-01, 20:36
Varför?
Det fetstilta. Alla föds med samma variationer, men vissa saknar drivkraft. Vad hände mellan alla och vissa?
Artikel i DN om närliggande ämne. Visserligen från the states.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=879547
Det fetstilta. Alla föds med samma variationer, men vissa saknar drivkraft. Vad hände mellan alla och vissa?
Det finns en normalfördelning av det ytterst luddiga och av mig odefinierade begreppet drivkraft över alla som föds. Är du med då?
Ignatius72
2009-02-01, 21:02
Det finns en normalfördelning av det ytterst luddiga och av mig odefinierade begreppet drivkraft över alla som föds. Är du med då?
Jag håller med om slutsatsen men jag blev förvirrad av "alla" och "samma" i en mening när nästa stycke handlar om hur "vissa" gör annorlunda.
Jag håller med om slutsatsen men jag blev förvirrad av "alla" och "samma" i en mening när nästa stycke handlar om hur "vissa" gör annorlunda.
Jag vet. Orkade inte formulera om när jag skrivit färdigt.
Eddie Vedder
2009-02-01, 22:23
Är det nån som funderat på om det finns regionala skillnader? Var är man fetast?
Störst förekomst av övervikt och metabol sjuklighet förekommer i Norrland, småorter med mycket arbetslöshet har generellt sett en sämre hälsa än universitetsstäder. Dels p.g.a. den enkla anledningen att i universitetsstäderna bor fler unga (som inte hunnit bli sjuka än) och på landsbygden fler personer som "blev kvar" samt skillnader i utbildningsnivå återigen.
Vi lever i statistikens förlovade land och det finns extremt mycket data om levnadsförhållanden etc. SCB, Socialstyrelsen, Fhi, landstingens egna undersökningar m.m.
Hade ni hemhjälp? Annars är jag övertygad om att hon även utförde en hel del arbete i hemmet..
Hon var i praktiken ensamstående, och då var det svårt att få ihop något vettigt matschema.
Nej, vi hade ingen hemhjälp, och hon skötte i princip allting hemma. Därav ovanstående mening.
Många i segmentet tjänstemän (både hög och medelinkomstagare) kan laborera mycket mer med tiden än tex en byggnadsarbetare. Den förra kan hämta ungarna tidigare en dag och kanske jobba hemifrån lite (eller inte), hinna gå och strosa lite i affären och inte bara rycka närmaste falukorv, kanske scanna nätet på recept under arbetstid. Frihet kring sin arbetstid är ovärderlig i sammanhanget.
Det är säkert så det ser ut för en del. För andra så förutsätter jobbet att man faktiskt jobbar väldigt många timmar, och samtidigt vistas på arbetsplatsen, eller är ute och reser, deadlines att hinna med osv. Laborerandet med tid, om det är möjligt, brukar ju oftast medföra att man får sitta hemma och jobba i stället, och som högt uppsatt chef så jobbas det redan mycket hemma. Jag kan inte direkt se att jobba hemma skulle vara bättre än att vara på jobbet. Det ska ju ändå jobbas.
Ignatius72
2009-02-01, 23:21
Jag kan inte direkt se att jobba hemma skulle vara bättre än att vara på jobbet. Det ska ju ändå jobbas.
jag jobbar rätt så mycket hemma och det är en gigantisk skillnad. Iaf när man har ungar.
Jag kan inte direkt se att jobba hemma skulle vara bättre än att vara på jobbet. Det ska ju ändå jobbas.
Mindre spill i transporttid och möjlighet att göra saker parallellet t ex att ställa en deg dagen innan och sen baka ut i en paus, göra långkok eller tvätta kläder Att hämta från dagis/fritis tidigare och sen lägga tid på kvällen för att göra jobbet är nog också en vanlig variant.
Så länge man kan koncentrera sig hemma så är det otroligt mycket bättre. Jag har svårt för det. Som just nu, därför skriver jag t ex detta inlägg. Det blir en del tidsspill jämfört om jag jobbar borta.
Ni har bra poänger. Jag är kanske för insöad på hur det såg ut hemma hos oss.
Ignatius72
2009-02-02, 13:27
Så länge man kan koncentrera sig hemma så är det otroligt mycket bättre. Jag har svårt för det. Som just nu, därför skriver jag t ex detta inlägg. Det blir en del tidsspill jämfört om jag jobbar borta.
Beroende på när man kollar så är jag extremt mycket effektivare hemma än bland kollegor alternativt löjligt ineffektiv. Men sett över tid så vinner effektiviteten stort.
Hade ni hemhjälp? Annars är jag övertygad om att hon även utförde en hel del arbete i hemmet..
Jag tror att det handlar om prioriteringar, hur man använder de pengar och den tid man har. Dygnet har väl ändå 24h för alla?
När jag växte upp var bra mat högst priotiterat i mitt hem. Kläder kom i största del från släktingar och vänner. Andra(som t o m hade högre inkomster) prioriterade att bo i "rätt" område, ha "rätt" bil och "rätt" kläder. Det visade sig dock flera ggr att de knappt hade möbler i huset och lika tomt i kylskåpet.
Det där håller jag med om, prioriteringar är vad som gäller. Har aldrig ens tänkt tanken att köpa färdiglagat. Däremot är gymträningen i alla former helt borta. Det har jag löst hemma. Klättringsäventyr osv blir det ju också mer sällan men det måste vävas i hop så att alla är med på allt. Kampsport, simning likaså. man är tränare, ledare och tränar själv på samma gång om man måste bege sig.
Störst förekomst av övervikt och metabol sjuklighet förekommer i Norrland, småorter med mycket arbetslöshet har generellt sett en sämre hälsa än universitetsstäder. Dels p.g.a. den enkla anledningen att i universitetsstäderna bor fler unga (som inte hunnit bli sjuka än) och på landsbygden fler personer som "blev kvar" samt skillnader i utbildningsnivå återigen.
Vi lever i statistikens förlovade land och det finns extremt mycket data om levnadsförhållanden etc. SCB, Socialstyrelsen, Fhi, landstingens egna undersökningar m.m.
Den statistiken skulle behöva rensas från sådana demografiska variationer som du nämner så kan man se om det finns någon gemensam nämnare för orterna i Norrlands inland till exempel. Är det vanligare bland arbetslösa att äta dåligt? Vad är då gemensamt för arbetslösa, och så vidare.
Fanken, jag borde forskat inom hälsoekonomi istället för att börja jobba känner jag. Som du säger ska det finnas bisarrt bra data och så är det ett ämne som är fyllt av diskussioner kring kvantifiering av kontinuerliga storheter.
Artikel i DN om närliggande ämne. Visserligen från the states.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=879547
Men lol @ formuleringen: ""Tevetittande, särskilt under High school-åren, kan få långtidseffekter på valet av mat och bidrar till dåliga matvanor under det tidiga vuxenlivet", skriver forskarna."
Hoppas "forskarna" har bättre koll på orsakssamband än vad citatet anger
Det är som jag alltid sagt - man kan alltid skylla på tv om det saknas argument
Det är som jag alltid sagt - man kan alltid skylla på tv om det saknas argument
Eller så kan man skylla på vad man alltid har sagt. Båda lär finnas på listan över de 10 sämsta retoriska knepen.
Eller så kan man skylla på vad man alltid har sagt. Båda lär finnas på listan över de 10 sämsta retoriska knepen.
Sen kan man alltid kontra med att "ironi är svårt"....
Jag måste däremot säga att alla sportförsörjande familjer jag känner äter skit, altså massor av godis, skräpmat och alkoholförtäring :D Såväl inom hockey som basket och football. Vi har pratat om det hemma och vi är nog ganska jobbigt fundamentala på just matfronten hemma. Fast det där kanske inte stämmer i stort, särskilt inte inom byggning kan jag tänka mig.
Symphony Flex
2009-02-03, 23:47
sant som de flesta har sagt. Är inte dyrt att äta nyttigt. Däremot kräver det en hel del kunskap, tid och ork för att maten skall bli god att äta också. här tror jag dock tyvärr att det brister för ganska många.
sorgligt att fler inte bryr sig om sin hälsa litegrann i alla fall. eller är för många alldeles för dumma? eller bara lata?
Black Star Abyss
2009-02-04, 00:04
Alltså, alla, till och med de på socbidrag, har råd att äta nyttigt. Problemet blir när valet står mellan nyttig och bra mat, eller något annat roligt personen vill göra för pengarna. Så ja, alla har råd, men det innebär att folk ofta får välja bort något annat. Undantaget de som har ett fast jobb och inte är skuldsatta upp över öronen. De ska ha råd med både och. När jag hade fast jobb kände jag mig som världens krösus.
Ignatius72
2009-02-04, 08:07
sorgligt att fler inte bryr sig om sin hälsa litegrann i alla fall. eller är för många alldeles för dumma? eller bara lata?
Att bry sig om sin hälsa kan man göra på många olika sätt. En del tvingar sina barn att vara veganer för sin hälsas skull. En del kokar köttfärsen innan de steker den och andra köper vitaminer och kosttillskott, andra tycker att mamma scan och potatis är betydligt bättre än pizza. Någon tycker säkert att pizza är bättre än att äta chips. Vi har olika referensramar och synen på vad som är att bry sig om sin hälsa är olika.
Hur stor är skillnaden på optimal mat och mat som är helt okej? Om ungarna vägrar äta den superoptimala kosten, får de något annat?
Den statistiken skulle behöva rensas från sådana demografiska variationer som du nämner så kan man se om det finns någon gemensam nämnare för orterna i Norrlands inland till exempel. Är det vanligare bland arbetslösa att äta dåligt? Vad är då gemensamt för arbetslösa, och så vidare.Är det verkligen intressant att undersöka samband mellan samhällsklass och hälsa? Vad för slutsatser om "vad som bör göras" kan man därifrån dra som är skilda från hur man löser klassproblematiken i sig? Borde man inte snarare jämföra eventuella skillnader mellan större städer/samhällen med liknande klassammansättning och se vad som ger hälsoeffekter över hela brädet? Äter man bättre i Stockholm än i Göteborg? Varför är USA och UK så mycket fetare än Sverige?
Är det verkligen intressant att undersöka samband mellan samhällsklass och hälsa? Vad för slutsatser om "vad som bör göras" kan man därifrån dra som är skilda från hur man löser klassproblematiken i sig?
Vill man åtgärda ett problem så kan det vara bra att veta hur ofta det förekommer i olika grupper. Det t ex kanske inte är samhällsklass som är det mest avgörande utan utbildning, ålder, civilstatus, lokalisering, tillgång till råvaror, mattradition etc som är mer avgörande.
Vill man åtgärda ett problem så kan det vara bra att veta hur ofta det förekommer i olika grupper. Det t ex kanske inte är samhällsklass som är det mest avgörande utan utbildning, ålder, civilstatus, lokalisering, tillgång till råvaror, mattradition etc som är mer avgörande.De första sakerna du räknar upp ser jag i och för sig som att de definierar olika samhällsklasser, men no matter.
Poängen var att om du nu skulle komma fram till ett samband mellan hälsa och typ arbetslöshet eller utbildning, vad kan du egentligen göra med den informationen, föreslå ökade anslag till landets högskolor? Är det inte mer intressant att undersöka t ex om gruppen arbetslösa i Göteborg är mer hälsosam än motsvarande grupp i Stockholm, och varför i så fall?
För folkhälsa tror jag som sagt att det är viktigare att jämföra mellan olika samhällen, hur hälsan varierar mellan olika samhällsskikt är mer intressant på ett individuellt psykologiskt plan.
Poängen var att om du nu skulle komma fram till ett samband mellan hälsa och typ arbetslöshet eller utbildning, vad kan du egentligen göra med den informationen, föreslå ökade anslag till landets högskolor? Är det inte mer intressant att undersöka t ex om gruppen arbetslösa i Göteborg är mer hälsosam än motsvarande grupp i Stockholm, och varför i så fall?
För folkhälsa tror jag som sagt att det är viktigare att jämföra mellan olika samhällen, hur hälsan varierar mellan olika samhällsskikt är mer intressant på ett individuellt psykologiskt plan.
Det är betydligt enklare att utföra en insats om man vet vilka det är som är utsatta. Är det t ex arbetslösa mellan 50-60 år som har sämst hälsa i ett område så kan det vara bättre att rikta in sig på den gruppen än att rikta in sig på kvinnor mellan 25-35 år som har jobb och mår betydligt bättre fast de bor i samma område. Exakt hur en åtgärd kan ske beror sen på vilken grupp det är, vilket problem som har identiferats som viktigt, vilka resuser som finns och kanske framför allt vilken organisation man kan bygga upp. Högskolan är en väg men kanske inte på det sätt som du antyder..
Inte för jag kan förstår hur du kan få det till ett individuellt psykologiskt plan när det handlar om grupper men ska jag jobba med ett problem så får jag självklart anpassa mig till vilket område jag ska påverka. Ska jag jobba mot riksdagen/EU/FN så är kanske forskning och jämförelse mellan olika områden i landet/världen minst lika intressant men ska jag istället jobba mot en stadsdel så är det orsakerna lokalt som jag skulle kolla på i första hand. Därmed inte sagt att man kan strunta i andra områden om man jobbar lokalt eller strunta i det lokala när man jobbar nationellt eller globalt.
Det är betydligt enklare att utföra en insats om man vet vilka det är som är utsatta. Är det t ex arbetslösa mellan 50-60 år som har sämst hälsa i ett område så kan det vara bättre att rikta in sig på den gruppen än att rikta in sig på kvinnor mellan 25-35 år som har jobb och mår betydligt bättre fast de bor i samma område.
Ja, givet att målet är att råda bot på någon enskild utsinglad grupps dåliga hälsa, diskussionen har väl dock handlat mer om rätt diffusa och gruppöverskridande tendenser att göra ohälsosamma val. Typ hur ska man förhindra ett allmänt förfall av folkhälsan och folks matvanor likt USA:s?
De första sakerna du räknar upp ser jag i och för sig som att de definierar olika samhällsklasser, men no matter.
Poängen var att om du nu skulle komma fram till ett samband mellan hälsa och typ arbetslöshet eller utbildning, vad kan du egentligen göra med den informationen, föreslå ökade anslag till landets högskolor? Är det inte mer intressant att undersöka t ex om gruppen arbetslösa i Göteborg är mer hälsosam än motsvarande grupp i Stockholm, och varför i så fall?
För folkhälsa tror jag som sagt att det är viktigare att jämföra mellan olika samhällen, hur hälsan varierar mellan olika samhällsskikt är mer intressant på ett individuellt psykologiskt plan.
Jag fattar ärligt talat inte din invändning. Haka inte upp dig speciella grupper för denna minsta gemensamma nämnare, det var bara exempel. Hittar du skillnader mellan två likvärdiga socioekonomiska grupper i olika regioner så är jag precis lika intresserad av det.
Typ hur ska man förhindra ett allmänt förfall av folkhälsan och folks matvanor likt USA:s?
Om vi inte gör på detta sätt, och försöker hitta mönster i ett beteende som drabbar hela samhället, hur ska vi då finna dess orsak och senare lösning? Du är kvar på den ursprungliga frågeställningen, men från den kommer vi inte utan att framställa ett stort antal hypoteser och testa dm med statistik.
Jag fattar ärligt talat inte din invändning. Haka inte upp dig speciella grupper för denna minsta gemensamma nämnare, det var bara exempel. Hittar du skillnader mellan två likvärdiga socioekonomiska grupper i olika regioner så är jag precis lika intresserad av det.Min skepsis mot att prioritera studier om hur hälsovanor varierar med socioekonomisk status och psykologisk profil är att medan sådan kunskap visserligen ökar ens förståelse för varför vissa lever osunt och andra inte, är det mindre säkert att det skulle leda till någon kunskap om hur problemet konkret ska tacklas. Eftersom denna sociala och psykologiska stratifiering i sig har betydligt djupare orsaker - att komma fram till att arbetslöshet orsakar dåliga kostvanor hjälper dig inte med hur du ska få bort arbetslösheten.
Därför är jag snarare inne på att undersöka hur hälsa och kostvanor över hela det sociala och psykologiska spektrat varierar efter samhällsorganisatoriska faktorer som man faktiskt kan påverka direkt - ex hälsoundervisning, satsningar på idrott, tillgång till mat i skolan, stadsarkitektur, etc.
Eddie Vedder
2009-02-05, 06:05
Min skepsis mot att prioritera studier om hur hälsovanor varierar med socioekonomisk status och psykologisk profil är att medan sådan kunskap visserligen ökar ens förståelse för varför vissa lever osunt och andra inte, är det mindre säkert att det skulle leda till någon kunskap om hur problemet konkret ska tacklas. Eftersom denna sociala och psykologiska stratifiering i sig har betydligt djupare orsaker - att komma fram till att arbetslöshet orsakar dåliga kostvanor hjälper dig inte med hur du ska få bort arbetslösheten.
Jag fattar inte vilken prioritering du talar om. Alla siffror som visats är från allmänna undersökningar på befolkningen från olika delar av landet som dessutom fått ange kön, sysselsättning, utbildning o.s.v.
Inget har ju prioriterats, vissa resultat kommer jy fram och de som är mer tydliga än andra påpekas. Det finns inga stora skillnader mellan individer i Örgryte och Danderyd när det gäller hälsa, jämför du dock Örgryte och Bergsjön lär du hitta desto tydligare skillnader.
Jag nämnde Örebro Läns landstings undersökning och där delade man upp kommun för kommun samt att Örebro som största stad i länet delades in i olika delar med olika "standard" så även skillnader INOM den större staden (som i stort höll en bättre hälsa än smårtoerna) och då var det skillnader där också.
Därför är jag snarare inne på att undersöka hur hälsa och kostvanor över hela det sociala och psykologiska spektrat varierar efter samhällsorganisatoriska faktorer som man faktiskt kan påverka direkt - ex hälsoundervisning, satsningar på idrott, tillgång till mat i skolan, stadsarkitektur, etc.
Du bör kolla upp saker lite innan du påstår att det verkar saknas, det där läser du hela kapitel om i varenda bok som berör folkhälsa, hälsobeteenden o.s.v.
Och hälsofrämjande interventioner startas som sagt upp både här och där. Vissa med bättre resultat än andra, Bunkefloprojektet är ju lite av en "solskenshistoria" t.ex.
Eddie, jag pratar inte om existerande forskning, utan om inriktningen för fortsatta undersökningar och nya korrelationsstudier på befintlig data. Du måste väl hålla med om att det finns väldigt mycket mer vi potentiellt kan lära oss om vad som styr folkhälsa och hälsovanor? Då kan det vara nödvändigt att prioritera och fråga sig vilken typ av kunskap som är mest direkt relevant for konkreta handlingsprogram.
Eddie, jag pratar inte om existerande forskning, utan om inriktningen för fortsatta undersökningar och nya korrelationsstudier på befintlig data. Du måste väl hålla med om att det finns väldigt mycket mer vi potentiellt kan lära oss om vad som styr folkhälsa och hälsovanor? Då kan det vara nödvändigt att prioritera och fråga sig vilken typ av kunskap som är mest direkt relevant for konkreta handlingsprogram.
Givetvis ska man vara förutsättningslös när man angriper datamängden, men allt annat vore sjusärdeles dålig "data mining". Sätt ett gäng regressions-apor på Svea rikes omfångsrika hälsodata och se vad som dyker upp, som jag redan skrivit. Projektledaren kan få vara en antropolog eller något annat mjukt så kanske du kan vara lugn att mjuka värden tas med i relevansbedömningen. Men att redan innan bestämma vad man ska leta, åt endera hållet, är fel.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2025, Jelsoft Enterprises Ltd.