Fettvikt och VLCD - kompensera för fettviktförlust

[shut teh face]

Jag har läst lite men inte riktigt förstått det här tror jag. Varje kilo fett kan frisätta 70 kcal per dag, och om man har 20 kg övervikt och börjar med en VLCD diet så bör man öka energiintaget i slutet eftersom fettet minskat? :D

Mvh Johan

[young_george]

Ja, det stämmer

[shut teh face]

Jag är inte ens säker på vad jag skrev, det var lite av en gissning för att få er på rätt spår. Kan någon vänligen förklara för mig utförligt. :em:

[King Grub]

Ju mer kroppsfett du initialt har, desto större energiunderskott kan du börja dieten med, utan att riskera förlust av fettfri massa av just den orsaken.

[shut teh face]

Ju mer kroppsfett du initialt har, desto större energiunderskott kan du börja dieten med, utan att riskera förlust av fettfri massa av just den orsaken.
Betyder 20 kilo övervikt att man kan lägga sig på minus 1400 kcal per dag (20*70) utan att oroa sig för muskelförlust?

[young_george]

Ja, i teorin, men det är bättre att lägga sig så man har en marginal. Sen ska ju träningen och proteinintaget bland annat vara i rätt mängd.

[King Grub]

Betyder 20 kilo övervikt att man kan lägga sig på minus 1400 kcal per dag (20*70) utan att oroa sig för muskelförlust?

Ja, men energiunderskottets storlek är ju inte den enda faktorn som avgör hur stor del av en viktförlust som utgörs av fettvikt kontra fettfri massa.

[shut teh face]

Vilken nytta gör proteinet? En VLC-diet innehåller inte mycket sådana, och syftet med styrketräningen är väl främst att få kroppen att förstå att man vill behålla dem.

[King Grub]

Vilken nytta gör proteinet?

Bygger upp musklerna. Och agerar muskelbesparande.

Muskeluppbyggnad sker vid energiunderskott precis på samma sätt som vid energiöverskott.

[shut teh face]

Ja de borde jag kanske tänkt på. Men det ändrar ju inte det faktum att VLCD inte innehåller särskilt mycket protein. Kanske är en god idé att slänga in lite rent protein (kyckling, tonfisk ex) när man kommit en bit? Om man nu ändå ska vänja magen med fast föda igen.

[Rahf]

Så som jag förstått det så ska man inte träna tungt om man är på en VLCD-diet.

[Lazius]

Ja de borde jag kanske tänkt på. Men det ändrar ju inte det faktum att VLCD inte innehåller särskilt mycket protein. Kanske är en god idé att slänga in lite rent protein (kyckling, tonfisk ex) när man kommit en bit? Om man nu ändå ska vänja magen med fast föda igen.
Men en VLCD ska väl innehålla relativt mycket protein? Här är ett exempel på en variant förpackad i portionspåsar:

1 portionspåse, 42g, 133 kcal:
Protein 22 g
Kolhydrater 5,46 g
Fibrer 5,46 g
Fett 2,3 g

6 påsar om dan ger då 800 kcal (max intag för räknas som en VLCD):
Protein 132 g
Kolhydrater 32,8 g
Fibrer 32,8 g
Fett 13,8 g

[Scratch89]

Med tanke på att du inte styrketränar så har du nog redan förlorat en hel del muskelmassa (om du nu haft någon).

Och nej, du behöver inte öka energiintaget när du går ner i vikt. Om du har 20 kg extravikt när du väger 100 kg, så kanske du har en förbrukning på 3000 kcal om dagen. När du gått ner till 90 har du 10 kg extravikt, men förbrukar bara 2700 kcal, för att göra exempel med siffror.

[Mental]

Med tanke på att du inte styrketränar så har du nog redan förlorat en hel del muskelmassa (om du nu haft någon).


Alla har muskelmassa, bara olika mycket av den. Och även en otränad tappar muskelmassa, något som sänker den grundläggande metabolismen.

Jag tycker inte VLCD är någon jättebra idé om man inte är ordentligt överviktig (Bmi 30+)

[Tolkia]

Så som jag förstått det så ska man inte träna tungt om man är på en VLCD-diet.
Jag vet inte om jag tror att det är direkt farligt i sig, däremot har jag en känsla av att det låga energiintaget kan ge svårigheter att hålla uppe koncentrationen, vilket i sin tur lär öka skaderisken en del. Sedan är det ju frågan om det är så många som orkar träna så jättetungt (även om det mesta säkert kan kännas jättetungt) på VLCD; energibristen lär ju kunna göra en lite trött.

[Rahf]

Jag vet inte om jag tror att det är direkt farligt i sig, däremot har jag en känsla av att det låga energiintaget kan ge svårigheter att hålla uppe koncentrationen, vilket i sin tur lär öka skaderisken en del. Sedan är det ju frågan om det är så många som orkar träna så jättetungt (även om det mesta säkert kan kännas jättetungt) på VLCD; energibristen lär ju kunna göra en lite trött.

Kollade en rapport från en amerikan som hade testat VLCD, jag tror till och med han låg ännu lägre än 800kcal. I vilket fall som helst så klarade han antingen inte av att träna eller så tog han bara en promenad. Han tränade en dag och sov resten av dagen. Tränade och sov, osv. Jag tror han tog semester från jobbet också.

Bör man inte prioritera att tappa en ansenlig mängd fettvikt först och sen när man höjt energiintaget igen så går man lös på träning med stegrande intensitet och volym?

[Tolkia]

Exemplet låter iofs lite extremt, men det visar väl ganska bra att man helt enkelt inte orkar på hur lite energi som helst (och det är väl en mycket god anledning att inte försöka kombinera de två, även om det inte skulle vara farligt i sig?). Förmodligen är skaderisken större också, både risken för att överbelasta/nöta ut och för att råka klanta sig p.g.a. att man är okoncentrerad.

Jag skulle inte vilja hårddra det du skriver om prioriteringar, eftersom man då tenderar att hamna i "jag skall börja på Friskis när jag gått ner så mycket att jag kan visa mig i shorts"-fällan, med stor risk för att man aldrig börjar. Det kan vara nog så bra att börja försöka nöta in nya vanor tidigt. Däremot är det ju tämligen idiotiskt att försöka kombinera en extrem dietsatsning med en extrem träningssatsning, men det känns ju rätt självklart.

[shut teh face]

Det där med enerigin ordnar sig. Första 5 dagarna så orkar man inte gå i trappen utan att darra i musklerna. Men efter 1 vecka så är man pigg. Två timmar promenad är inga problem och jag känner en snubbe som gick ned 70kg på 5,5 månader, han promenade 2 timmar per dag och styrketränade, 400-500 kcal per dag.

[Rahf]

Exemplet låter iofs lite extremt, men det visar väl ganska bra att man helt enkelt inte orkar på hur lite energi som helst (och det är väl en mycket god anledning att inte försöka kombinera de två, även om det inte skulle vara farligt i sig?). Förmodligen är skaderisken större också, både risken för att överbelasta/nöta ut och för att råka klanta sig p.g.a. att man är okoncentrerad.

Jag skulle inte vilja hårddra det du skriver om prioriteringar, eftersom man då tenderar att hamna i "jag skall börja på Friskis när jag gått ner så mycket att jag kan visa mig i shorts"-fällan, med stor risk för att man aldrig börjar. Det kan vara nog så bra att börja försöka nöta in nya vanor tidigt. Däremot är det ju tämligen idiotiskt att försöka kombinera en extrem dietsatsning med en extrem träningssatsning, men det känns ju rätt självklart.

Han var definitivt ett extremfall. Kraftigt överviktig var han från början och hade tydligen satsat väldigt mycket på denna nedgång då. Inte något som är direkt överförbart på gemene man med andra ord.

Jag håller absolut med gällande att man ska nöta in vanor tidigt. Däremot tror jag folk har svårt för det här med måttlighet när det gäller att komma igång. Man kör gärna på med fullt krut, speciellt om man har en vän som utan någon som helst expertis på området har gjort ett dugligt 'killer'-schema som vännen själv ökar i muskelmassa av (el. dylikt, du förstår poängen).

Skynda långsamt, börja tidigt.