Visa fullständig version : Skall opereras för ljumskbråck
MEDiAHORAN
2009-01-13, 17:41
Är det någon som har opererats för ljumskbråck och har lust att dela med sig av erfarenheter? Verkar som jag skall opereras denna månaden, perfekt timing då man fixat jobb men men... Hur lång tid brukar det ta innan man kan leva "normalt" igen?
Hur är det med träning / sex och sådant efter en sån operation? Rakning osv. är att utesluta?
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=27508
Ingen aning, men hoppas att allt går bra!:thumbup:
Rådfråga med din läkare. Lycka till!
MEDiAHORAN
2009-01-13, 19:34
Ingen aning, men hoppas att allt går bra!:thumbup:Tackar!
Rådfråga med din läkare. Lycka till!Tackar! Grejen är väl den att det är lite pinsamt att fråga vissa saker t.ex. när man kan börja använda apparaten igen osv. iofs bör man väl ta det säkra före det osäkra och ge det en månad men men...
japp, mindre pinsamt att fråga på ett internetforum än att fråga en gubbe med tystnadsplikt:D
Supercharger
2009-01-13, 19:42
Min chef blev opererad i höstas för ljumskbråck och det tog väl ca 1vecka innan har var tillbaka på jobbet igen, han gjorde dock ingen titthåls operation.
Dagen efter operationen så tog det han 2timmar att hämta posten utanför huset. Vet inte om du ska göra en titthåls operation eller inte, men om du ska det så lär det inte vara riktigt lika illa.
Har gått igenom nämnda operation och kan självklart lämna lite information. Fick lokalbedövning som man får hos tandläkaren men jag fick 4-5 stycken vill jag minnas. Fick också morfintabletter att ta 4ggr/dag och det var nätt och jämnt att de tog bort den värsta smärtan. Att få ett snitt i ljumsken är nog det sämsta stället på hela kroppen, att göra en "sit-up" för att ta mig ur sängen var inte att tänka på. Fick lägga mig på magen och hasa ner på golvet. Den här akuta fasen var väl ca 1 vecka och jag fick inte duscha, dvs bandaget fick inte blötas ner. Blev att stå vid tvättstället med hink och tvättsvamp men det gick bra. Var ute och promenerade runt parkeringen ca 3min dan efter och joggade 15min efter 3 veckors vila. Började styrketräna ca 6 år efter operationen och tävlar nu i SL utan problem.
Var singel vid den här tiden men sex var det sista jag tänkte på!! hehe
Tog morfintabletterna i 10 dagar men skulle gissa att du får avstå sex ca 1 vecka ytterligare. Att göra det minsta lilla som ansträngde magmusklerna var som att få en kniv i ljumsken och jag skojar inte.
forslund
2009-01-13, 20:04
Jag har blivit opererad för det. Minns inte för mycket då det var länge sen nu, men det var absolut jobbigt att gå i början, åtminstone uppför trappor och sådant. Tar tid för dig att sätta dig ner osv.
Springa kan du utesluta ett tag.
Angående sex har jag ingen aning då jag var 7 år vid tillfället. :D
edit: jag kom inte ihåg att jag fick några tabletter öht. Kan ha fel dock.
MEDiAHORAN
2009-01-13, 20:05
Var singel vid den här tiden men sex var det sista jag tänkte på!! hehe
Tog morfintabletterna i 10 dagar men skulle gissa att du får avstå sex ca 1 vecka ytterligare. Att göra det minsta lilla som ansträngde magmusklerna var som att få en kniv i ljumsken och jag skojar inte.Tackar verkligen för svaret! Ungefär hur långt är ärret och är det brett? Aja men två veckor får man iaf räkna med att leva i celibat verkar det som, inte säkert man är sugen efter fyra veckor heller hehe.
Det rekommenderas att man kanske har mycket kuddar när man sover så man tar sig upp lättare alltså?
En tjej på telefon vid sjukhuset sa att jag efter fem dagar kunde återgå till mitt lagerjobb på ackord men undrar nog om det är genomförbart nu när jag läst lite...
machine gun
2009-01-13, 20:07
Började styrketräna ca 6 år efter operationen och tävlar nu i SL utan problem.
Lång rehabperiod alltså.
Ärret är i princip borta helt, syns kanske som en lätt rodnad. Vet inte om kuddar skulle vara till ngn större hjälp. Jag borde kanske bett om lite starkare saker för att hållit smärtan i schack och med facit i hand borde jag bett om starkare tabletter så det är ngt jag rekommenderar; lid inte i onödan som kanske jag gjorde, även om jag visste att det var för en kort tid.
Sysslade inte alls med styrkesport då men jag erkänner att det låg lite i bakhuvudet när jag började köra tunga mark och böj men som sagt inga problem än så länge. Har nu tränat på gym i 3 år och bänk/SL i 1,5 år ca.
Angående att ta sig ur sängen så var jag tvungen att göra vad som helst som inte inbegrep magmusklerna, fick använda armarna mkt.
MEDiAHORAN
2009-01-13, 20:48
Angående att ta sig ur sängen så var jag tvungen att göra vad som helst som inte inbegrep magmusklerna, fick använda armarna mkt.Ok, jaja blir väl att ta det lite lugnt med mark / böj de närmsta månaderna då :Virro
Tackar för alla svar!
Jag genomgick min operation 2000 el 2001 så det har väl hänt en del betr op-metoder sen dess. Mitt motstånd mot att böja och marka tungt satt mest i skallen. Börja lätt och känn dig för. Går ju att köra andra övningar under tiden.
Läkare, präster och folk på ungdomsmottagningen, de är förmodligen mer pålitbara än dina vänner när det gäller hemligheter och "pinsamma" frågor. Vågar man aldrig fråga så får man aldrig några svar, han eller hon kommer inte att döma en person som ställer frågan "Hur pass efter operationen är det säkert att ha samlag?".
Gäller det frågor kring en operation så ska man rådfråga sin läkare. Alltid rådfråga läkaren först och främst, därefter annat folk som också har genomgått en liknande operation.
En generell anmärkning är att lyssna på läkare/sköterskor angående läkningstiden och vad man kan göra efter hur lång tid, och inte frestas att tänka "äh, det går säkert, jag gör det". Ärr blir jävligt mycket fulare om man sliter/spräcker upp dem, och du skall ju leva hela livet med ärret (hur stort problem det här är beror ju på storleken på ärret).
Ang. att ställa pinsamma frågor så kan man tryggt utgå från att sjukvårspersonal som varit med några år hört typ allt som finns att höra, så risken att man skall sticka ut som en som bryr sig om konstiga saker är rätt liten. Du anar inte. :D
Jag har opererats (ej titthål). Fungerade i stort sett normalt efter en vecka, behövde inga värktabletter efter ett par dagar, ärret är minimalt. Instruktionerna efteråt var att man inte fick lyfta något som vägde mer än 5 kg i 6 veckor efteråt. Lite svårt när man pluggar, men jag gjorde mitt bästa.
Min kollega har också opererats, han var sjukskriven i en månad med stora smärtor. Vetefan vad de lyckades göra med karln.
MEDiAHORAN
2009-01-14, 16:35
En generell anmärkning är att lyssna på läkare/sköterskor angående läkningstiden och vad man kan göra efter hur lång tid, och inte frestas att tänka "äh, det går säkert, jag gör det". Ärr blir jävligt mycket fulare om man sliter/spräcker upp dem, och du skall ju leva hela livet med ärret (hur stort problem det här är beror ju på storleken på ärret).
Ang. att ställa pinsamma frågor så kan man tryggt utgå från att sjukvårspersonal som varit med några år hört typ allt som finns att höra, så risken att man skall sticka ut som en som bryr sig om konstiga saker är rätt liten. Du anar inte. :DOkej hur lång tid tar det generellt innan man kan "slita" på ärret utan att förvärra det?
Har för mig att jag läste om att det finns risk för att man blir steril då man sätter in nätet, sädesledarna och grejer, finns det någon statistik? Kan man begära att inte få en nybörjarläkare utan en mer erfaren som utför operationerna regelbundet?
MEDiAHORAN
2009-01-14, 18:29
Kan man med fördel träna t.ex. bröst och armar utan att förvärra bråket tro? Vissa rodd och chinsövningar också? Utesluta mark och böj och benpress nu innan, vore kul att träna lite iaf...
Kan man med fördel träna t.ex. bröst och armar utan att förvärra bråket tro? Vissa rodd och chinsövningar också? Utesluta mark och böj och benpress nu innan, vore kul att träna lite iaf...
Men herregud mänska, fråga din läkare!! Du kan enkelt få fel svar från folk här och helt plötsligt förvärra din situation. Ja, jag blir faktiskt förargad över att du uppenbarligen inte klarar av att vänta med frågorna tills du får prata med en läkare. Skall man genomgå en operation av den här magnituden så är inte internet det första du ska rådfråga. För övrigt så kan du med gott samvete vila tills du kan köra igång på riktigt också.
Återigen, lycka till med operationen och släpp träningen för åtminstone ett litet tag. Du är tillbaka på banan innan du vet av det.
MEDiAHORAN
2009-01-14, 21:17
Men herregud mänska, fråga din läkare!! Du kan enkelt få fel svar från folk här och helt plötsligt förvärra din situation. Ja, jag blir faktiskt förargad över att du uppenbarligen inte klarar av att vänta med frågorna tills du får prata med en läkare. Skall man genomgå en operation av den här magnituden så är inte internet det första du ska rådfråga. För övrigt så kan du med gott samvete vila tills du kan köra igång på riktigt också.
Återigen, lycka till med operationen och släpp träningen för åtminstone ett litet tag. Du är tillbaka på banan innan du vet av det.Haha, saken är den att jag inte fått hem pappret än från doktorn. Jag kommer nog bombardera honom med frågor, men antar att du har rätt, tack återigen!
japp, mindre pinsamt att fråga på ett internetforum än att fråga en gubbe med tystnadsplikt:D
Bevisar lite förtroendet till kolo:D
Hej,
För snart ett år sedan (15:e april 2008) opererades jag för ljumskbråck och jag förstår varför du är så frågvis. Jag var lika undrande och tyckte inte att jag fick så mycket klarhet av det läkaren sa.
OM jag minns rätt var min läkare väldigt generell och tyckte att jag skulle gå mycket på känsla; förutom att jag skulle ta det väldigt, väldigt lugnt de första två veckorna. Jag blev än mindre övertygad om min läkares "expertis" när jag frågade honom om skälet till ljumskbråk; t ex om det kunde vara förvärvat genom styrketräning eller mycket löpning. Förvärvade ljumskbråck verkade han knappt känna till utan sa att det (antagligen) var ärvt. Efter operationen tillkännagav han att det var ett förvärvat ljumskbråck...
Till er som ber den som ska opereras att ta alla frågor med läkare vill jag därför betona att läkare inte alltid ger så övertygande eller detaljerade svar som en som genomgått operationen kan ge.
Vad är då mina erfarenheter?
De första dagarna är allt sjukt jobbigt och man får - precis som andra skrivit - rulla sig ur sängen. Jag kunde dock gå till plugget även om det tog mig nästan dubbelt så lång tid som vanligt. Sjukt jobbigt att det gör så ont när musklerna kring ljumsken sträcks eftersom polarna kan jäklas mycket genom att dra roliga skämt som man inte kan sluta skratta åt (och tro mig, det gjorde mina polare). Man sitter helt enkelt och skrattar och gråter samtidigt.
Följande skrev jag i anslutning till operationen:
16:e april 2008 - dagen efter: Efter operationen så skulle jag ligga på britsen under 3-4 h, jag höll på att få krupp. Benen ville springa iväg och jag låg och sparkade med dem för att jag inte skulle bli vansinnig. Efter ett tag fick jag dock mina grejer så att jag kunde läsa en bok. Då lugnade jag mig en aning.
Diskuterade med läkarna och sjuksköterskorna ang. uppehåll från träning och så och tyvärr sa de 2-3 veckor, men att promenader och cyklande är ok. När jag då sa "Aha, men då kanske jag kan cykla lite lugnt på gymmets cyklar om en vecka " fick jag följande reaktion *rolleyes* . Tydligen tyckte de att jag var lite otålig
Dagens egokick fick jag dock innan operationen då de tog puls etc. Sköterskan såg lite bekymrad ut när hon kollade på monitorn "Hmm, 45 i vilopuls, brukar du ha så lågt" , helt underbart att kunna svara "Ja, jag är maratonlöpare och tränar väldigt mycket"
23:e april 2008 - 7 dagar efter operationen"Testade för övrigt att småjogga lite igår i mycket långsamt tempo och jag fick då varva den lugna joggen med promenader. Det hade då gått en vecka sedan operation, men det kändes hyfsat ok. Styrketräningen tänker jag däremot vänta med i minst en månad."
30:e juni 2008 - 2 ½ månad efter operationen"Blev ganska lite löpträning under veckorna efter operationen, men jag kom ganska snart igång igen. Har inte blivit så mkt styrketräning men det beror mest på att jag inte har tiilgång till gymmet längre."
Det finns en hel del att hämta om min "rehab" från och med sida 35 i min journal.
Lycka till med operationen och träningen :thumbup: !
taget från wikipedia
Ett ljumskbråck är en försvagning av bukväggen i ljumsken. Det yttrar sig som en omotiverad utbuktning av huden och kan vara helt obemärkt och besvärsfri länge, men kan också smärta mycket. I det senare fallet är det fråga om ett inklämt bråck, som måste opereras så snart som möjligt. Ljumskbråck går inte tillbaka av sig självt, utan måste opereras förr eller senare.
Själv fick jag stå i operationskö i ca 9 mån men var helt besvärsfri så länge jag tog det lugnt och inte lyfter tunga saker. Kollade upp hur mkt en privat operation skulle ha kostat och fick svaret ca 40 000:- vilket jag inte tyckte det var värt att lägga ut eftersom jag som sagt i stort sett var besvärsfri.
MEDiAHORAN
2009-01-15, 16:59
Hej,
För snart ett år sedan (15:e april 2008) opererades jag för ljumskbråck och jag förstår varför du är så frågvis. Jag var lika undrande och tyckte inte att jag fick så mycket klarhet av det läkaren sa.
OM jag minns rätt var min läkare väldigt generell och tyckte att jag skulle gå mycket på känsla; förutom att jag skulle ta det väldigt, väldigt lugnt de första två veckorna. Jag blev än mindre övertygad om min läkares "expertis" när jag frågade honom om skälet till ljumskbråk; t ex om det kunde vara förvärvat genom styrketräning eller mycket löpning. Förvärvade ljumskbråck verkade han knappt känna till utan sa att det (antagligen) var ärvt. Efter operationen tillkännagav han att det var ett förvärvat ljumskbråck...
Till er som ber den som ska opereras att ta alla frågor med läkare vill jag därför betona att läkare inte alltid ger så övertygande eller detaljerade svar som en som genomgått operationen kan ge.
Vad är då mina erfarenheter?
De första dagarna är allt sjukt jobbigt och man får - precis som andra skrivit - rulla sig ur sängen. Jag kunde dock gå till plugget även om det tog mig nästan dubbelt så lång tid som vanligt. Sjukt jobbigt att det gör så ont när musklerna kring ljumsken sträcks eftersom polarna kan jäklas mycket genom att dra roliga skämt som man inte kan sluta skratta åt (och tro mig, det gjorde mina polare). Man sitter helt enkelt och skrattar och gråter samtidigt.
Följande skrev jag i anslutning till operationen:
16:e april 2008 - dagen efter: Efter operationen så skulle jag ligga på britsen under 3-4 h, jag höll på att få krupp. Benen ville springa iväg och jag låg och sparkade med dem för att jag inte skulle bli vansinnig. Efter ett tag fick jag dock mina grejer så att jag kunde läsa en bok. Då lugnade jag mig en aning.
Diskuterade med läkarna och sjuksköterskorna ang. uppehåll från träning och så och tyvärr sa de 2-3 veckor, men att promenader och cyklande är ok. När jag då sa "Aha, men då kanske jag kan cykla lite lugnt på gymmets cyklar om en vecka " fick jag följande reaktion *rolleyes* . Tydligen tyckte de att jag var lite otålig
Dagens egokick fick jag dock innan operationen då de tog puls etc. Sköterskan såg lite bekymrad ut när hon kollade på monitorn "Hmm, 45 i vilopuls, brukar du ha så lågt" , helt underbart att kunna svara "Ja, jag är maratonlöpare och tränar väldigt mycket"
23:e april 2008 - 7 dagar efter operationen"Testade för övrigt att småjogga lite igår i mycket långsamt tempo och jag fick då varva den lugna joggen med promenader. Det hade då gått en vecka sedan operation, men det kändes hyfsat ok. Styrketräningen tänker jag däremot vänta med i minst en månad."
30:e juni 2008 - 2 ½ månad efter operationen"Blev ganska lite löpträning under veckorna efter operationen, men jag kom ganska snart igång igen. Har inte blivit så mkt styrketräning men det beror mest på att jag inte har tiilgång till gymmet längre."
Det finns en hel del att hämta om min "rehab" från och med sida 35 i min journal.
Lycka till med operationen och träningen :thumbup: !Tackar för informationen! Jag har nu fått hem brev om operationstid och information om operationen. Det verkar som jag kommer åka hem samma dag och det låter nästan som man skall vara fine and dandy redan efter fem dagar (man skall kunna arbeta alltså) och om man har tungt arbete tre veckor.
Men rulla på mage för att komma ur sängen? Dra man inte upp ärret då? Funkar det om någon drar i ens armar? Det kanske vore smart att ligga rätt högt med kuddar för att på så vis nästan sova sittande och slippa det jobbiga med att komma i och ur sängen.
Som lite kuriosa så gjorde jag en trattbröstoperation i mars 2007 och då hade jag två dränage på varje sida (blodflaskor som tömmer såret tror jag) och en 35 cm skena men kunde ändå gå på toa efter några dagar. Och att ta sig upp ur sängen gick efter 5 dagar m.h.a. en sak ovanför sängen så man fick häva sig upp.
Hoppas att denna operation inte gör lika ont.
Jag drog då inte upp ärret....min poäng är att det gjorde skitont att göra minsta lilla som involverade magmusklerna.....situps, skratta, nysa, hosta osv
MEDiAHORAN
2009-01-15, 20:03
Jag drog då inte upp ärret....min poäng är att det gjorde skitont att göra minsta lilla som involverade magmusklerna.....situps, skratta, nysa, hosta osvOkej det håller kanske för en del då, ja nu får jag nog vara nöjd med alla svar, tackar alla som svarat!
Ha det gött folk!
Hej. Hur lång tid tog det för er som opererats för ljumskbråck att bli "bra" igen? dvs när kunde ni träna så att det kändes som om ni inte har något ljumskbråck längre? jag opererades för sju veckor sedan och det känns fortfarande kasst när jag tränar. satte in nät.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.