att äta sig "lycklig"

[maradona1]

Varför vräker endel i sig massvis med godis och dyligt när de är ledsna?

Hur slutar man med det?

[Eddie Vedder]

God mat stimulerar hormoner som dopamin och serotonin t.ex. Personer med väldigt starka psykiska "bindningar" till mat använder det som tröst på samma sätt som en alkolist tar till flaskan t.ex.

Vill man komma över det så gäller det nog att hitta bakgrunden til varför man behöver tröstas och börja i den änden. Det är i alla fall vad jag tror, att börja leta alternativa lösningar för att döva samma smärta kanske innebär att man lättare håller vikten men inte mår man bättre.:(

[Anton Fräs]

Jag vet inte om TS frågar detta för sin egen skull, men är det någon som har sådant här beteende rekommenderar jag den här boken starkt -
Gå ner i vikt med kognitiv beteendeterapi skriven av Lisbeth Stahre

[stridis]

Nå tröstätande i mindre skala är väl nästan norm i samhället?

[magdalenae]

Kan det inte vara åt andra hållet också, att vissa äter när de är lyckliga? Tänker t ex på den klassiska "samboviktfällan" ;)

[shut teh face]

Jag har haft problem med vikten ganska länge och jag anser att jag inte äter när jag är olycklig. När jag träffade min flickvän gick jag upp i vikt, när jag fick ett nytt jobb, eller ett bra besked då åt jag något gott.

När jag är singel och/eller mår dåligt så sköter jag kosten exemplariskt.

[Tabbe]

Jag har haft problem med vikten ganska länge och jag anser att jag inte äter när jag är olycklig. När jag träffade min flickvän gick jag upp i vikt, när jag fick ett nytt jobb, eller ett bra besked då åt jag något gott.

När jag är singel och/eller mår dåligt så sköter jag kosten exemplariskt.

Samma här, när jag mår dåligt vill jag ha kontroll över nåt tex vikt eller vad det nu kan vara.

[Eddie Vedder]

Kan det inte vara åt andra hållet också, att vissa äter när de är lyckliga? Tänker t ex på den klassiska "samboviktfällan" ;)

Jag har haft problem med vikten ganska länge och jag anser att jag inte äter när jag är olycklig. När jag träffade min flickvän gick jag upp i vikt, när jag fick ett nytt jobb, eller ett bra besked då åt jag något gott.

När jag är singel och/eller mår dåligt så sköter jag kosten exemplariskt.

Samma här, när jag mår dåligt vill jag ha kontroll över nåt tex vikt eller vad det nu kan vara.

Ja fast nu gällde ju frågan just de exempel då maten ÄR en tröst. Inte olika varianter på hur olika personer upplever sin egen situation.

[userfriendly]

Jag kan äta spontant när jag är stressad eller uppelver nåt slags lyckorus. Vet inte riktigt varför... när jag är i lyckoruset (vilket inte är varje dag kaske jag ska tillägga) är det som om "OJ en kaka! mums!" - jag bara gör vad som faller mig in på nåt sätt...

[machine gun]

Mat är så mycket mer än näring i vår kultur. Vi firar med mat, belönar oss med mat, visar kärlek med mat och tröstar oss med mat. Fyller man år ska äta något onyttigt, har man gäster hemma är det praxis att bjuda på nåt och då gärna något onyttigt, mår man dåligt har man rätt att unna sig något onyttigt osv osv.

Rent fysiologiskt så verkar matintag ångestdämpande för stunden pga att kroppen blir tvungen att prioritera matspjälkningen plus att vissa "må bra"-hormoner stimuleras. Men den största anledningen hittar vi nog i vårt samhälles inställning till mat.

[userfriendly]

Men den största anledningen hittar vi nog i vårt samhälles inställning till mat.

Jag hatar samhällets inställning till mat. Jag hatar att utbudet är enormt men behovet minimalt *grr27*

[ceejay]

Vad är roligare än att äta goda saker? :D:D

[Tricklev]

Vad är roligare än att äta goda saker? :D:D

Lite så, jag äter inte för att jag är ledsen, utan för att det är gott, och ha något att göra. Ibland när jag kommer till Busshållplatsen och inser att bussen inte kommer fören om 15minuter så slinker jag in i närmsta butik och köper mig en Snickers Crunchy och Cola light.

Jag äter för att ha något att göra. *popcorn*