"Näringen sitter i skalet"

[Torwald]

Hur är sanningshalten i påståendet ovan?

[Skjaves]

Falskt.
Handlar det om grönsaker, rotfukter och frukt generellt?

[Torwald]

Tycker man hör det om det mesta, jag har alltid varit skeptisk. Har väl främst hört det om potatis tror jag, men även om andra rotfrukter samt frukter med ätbara skal som äpplen och päron. Jag förstår självklart att själva näringsämnena inte nödvändigtvis är koncentrerade till skalet, men jag utgår ifrån att uttrycket har myntats av en anledning. Kanske att det finns en högre koncentration vitaminer eller annat i skalet?

[Scratch89]

På de flesta sädesslad, typ råg, vete och korn, så är det mer fiber, protein, fett och mikronutrienter i skaldelarna än i delen som blir till mjöl.

[Eddie Vedder]

Den främsta skillnaden i potatis är att större näringsförluster sker om den kokas utan skal jämfört med skal. Större mängder kalium kommer lakas ut i vattnet, störe halter C-vitamin likaså.

Så även om det kan tänkas bli en viss näringsskillnad på potatis kokt med skal vs. utan skal så är det främst skillnaden att skalet "skyddat" potatisen än att skalet i sig är så mycket mer näringsrikt.

Nu kanske skalet ÄR mer näringsrikt per 100g t.ex. men det är ju en jämförelser som känns helt irrelevant. Man trycker ju inte i sig enbart potatisskal och den mängden skal som sitter på potatisen ger nog ingen märkvärdig näringsökning i sig.

Den här tråden handlade om exakt samma sak:

http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=110152&highlight=skalet

[Torwald]

Den främsta skillnaden i potatis är att större näringsförluster sker om den kokas utan skal jämfört med skal. Större mängder kalium kommer lakas ut i vattnet, störe halter C-vitamin likaså.

Så även om det kan tänkas bli en viss näringsskillnad på potatis kokt med skal vs. utan skal så är det främst skillnaden att skalet "skyddat" potatisen än att skalet i sig är så mycket mer näringsrikt.

Nu kanske skalet ÄR mer näringsrikt per 100g t.ex. men det är ju en jämförelser som känns helt irrelevant. Man trycker ju inte i sig enbart potatisskal och den mängden skal som sitter på potatisen ger nog ingen märkvärdig näringsökning i sig.

Den här tråden handlade om exakt samma sak:

http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=110152&highlight=skalet
Jo den tråden har jag faktiskt läst, nu när jag tänker efter, men jag kände redan till att näringsinnehållet inte var detsamma för skal och potatis, men jag var lite nyfiken på uttryckets etymologi :) Jag har till exempel aldrig hört samma sak om apelsiner och bananer, trots att de skalen inte heller borde ha samma näringsinnehåll som själva frukten, och jag tänkte att det kanske fanns någon gammal missuppfattning eller tradition som låg bakom uttrycket.

Fast det verkar ju inte som det, så jag tackar för svaren om ingen har någon annan teori!

[Nelli]

Det kanns som om det stammer for gurka iallfall.. kan inte vara mycket i mitten gamfort med skalet??

[Eddie Vedder]

Det kanns som om det stammer for gurka iallfall.. kan inte vara mycket i mitten gamfort med skalet??

Gurka är antagligen en lika värdelös näringskälla oavsett skal eller ej. Grönfärgat vatten.

[Ronja]

HAr väl läst på ett flertal ställen att den "bästa" näringen sitter strax under skalet på t.ex äpple o päron, kan ju googla lite på d :)

[Eddie Vedder]

HAr väl läst på ett flertal ställen att den "bästa" näringen sitter strax under skalet på t.ex äpple o päron, kan ju googla lite på d :)

Flavonoider sitter ofta i skalet, på t.ex. vindruvor. Sedan kan man ju fråga sig vilket som är mest fördelaktigt om äplen och päron är besprutade. Att skala och gå miste om lite antioxidanter eller att äta det besputade skalet.

[Nelli]

Gurka är antagligen en lika värdelös näringskälla oavsett skal eller ej. Grönfärgat vatten.

Sant sant men gott ar det ;)

[KaptenKnäsvag]

Så jäkla gott med bananskal, äggskal, annanasskal, kokosnötskal...

Det låter väldigt rimligt det som Vedder säger, jämfört i vikt är skalet av ex. ett äpple helt obetydligt bredvid hela frukten - även om det är 500% nyttigare så är det bara 0.01% av det totala livsmedlet.