Visa fullständig version : Lärares bedrägerier mot elever och föräldrar...
High1ander
2008-11-19, 04:50
Jag far bara hora mer o mer historier om hur elever langre upp i aldrarna som arskurs 6-7 far reda pa att de ar helt efter i matte eller svenska, att de knappt kan lasa, etc. Eller att folk gar pa utvecklingssamtal dar larare inte fyllt i nagot.
Manga larare ar bra men manga ar ocksa stolpskott. Jag bara undrar om det inte egengtligen ar bedrageri av en larare att lata elever ga vidare i skolan utan att eleverna kan nagot?
Det finns ju skoltvang pa elever, men om det bara gar ut pa att de ska ga till skolan och inte lara sig nagot sa ar det nog ganska felutformat tvang.
Det finns regler o lagar om att larare har visst ansvar mot sina elever, som att t.ex. ge en uppdatering varje termin om vilken niva man ligger pa. Men nar nagot sadant inte skots korrekt sa hander inget. Pa min gamla skola gick jag forst till larare, studierektor och sen till sist rektor: inte for att det hjalpte. Om jag skulle ga till polisen o klaga sa tror jag knappast att det skulle bli nagon skillnad. Det kanns bara som vissa regler o lagar bara ar dar sa man kan saga att de finns, men knappast efterfoljs eller ger reprisalier om man inte foljer.
Foraldrar ansvarar for sina barn, men de kan knappast veta om barn i deras alder ska kunne lasa X-snabbt eller rakna ut Y pa 5 sekunder. Sa, varfor i helvete ska ett barn som ar 12-14 ar och barnets foraldrar fa reda pa att barnet ligger i samma takt som 7-8 aringar i nagot amne nar barnet ar 12-14 ar och inte 9-10? Ar det inte bedrageri av lararen? Jag anser inte att larens uppgift direkt ar att "alla" ska ligga pa samma niva, men jag anser att lararens uppgift ar att meddela i tid att ett barn halkar efter och darmed satta in extra resurser eller papeka nagot for foraldrar.
Dessutom det mer absurda ar ju att i ett specifikt fall jag tanker pa nu sa har personen som halkat efter inte vagat stalla fragor i klassen da killar hanar personen. I arbetslivet sa skulle inte sadana krankningar tolereras utan att diverse ombudsman skulle bli kontaktade, men barn som knappast har en brakdel av vuxnas sjalvkansla och mentala styrka ska klara av sadana saker? Lararna ar de som borde se till att nagot gors at saken i klassrum om det forekommer sadana krankningar, men det har ju inte varit fallet.
Det handlar inte om "dumma brakiga IQ-befriade elever" utan det handlar om skolsystemet som inte meddelar for foraldrar att deras barn kanske ar "dumma brakiga IQ-befriade elever" i tid vilket gor att man inte kan ta bort lite av dumheten i dem.
Fatalist
2008-11-19, 12:33
Betyg tidigare tack.
+1
Folk verkar vara livrädda för att deras barn ska ligga efter i något, och om de nu skulle ligga efter i något är det bättre att tiga ihjäl det och låta hela barnets framtida studiekarriär lida istället för att ta tag i problemet och lösa det så snabbt och smidigt som möjligt. Någon slags svensk korkad stolthets-grej - mitt barn är det minsann inget fel på.
enzodiac
2008-11-19, 12:35
det handlar väl mer om att inte utsätta barnen för stressen som betyg innebär. Sen kan man ju diskutera huruvida detta påverkar barnen egentligen.
+1
Folk verkar vara livrädda för att deras barn ska ligga efter i något, och om de nu skulle ligga efter i något är det bättre att tiga ihjäl det och låta hela barnets framtida studiekarriär lida istället för att ta tag i problemet och lösa det så snabbt och smidigt som möjligt. Någon slags svensk korkad stolthets-grej - mitt barn är det minsann inget fel på.
Nja, det har med att barn i yngre åldrar har en tendens att inte kunna skilja på personangrepp och konstruktiv kritik i form av betyg, vilket kan påverka självkänslan otroligt negativt.
Det är vad de flesta barnpsykologer är oroliga för ska ske.
Nja, det har med att barn i yngre åldrar har en tendens att inte kunna skilja på personangrepp och konstruktiv kritik i form av betyg, vilket kan påverka självkänslan otroligt negativt.
Det är vad de flesta barnpsykologer är oroliga för ska ske.
Det jag tänker på är att betyg även sätter högre krav på dom lägre årskurserna, dvs hur mycket man ska lära sig osv. Nu kanske inte alla har det som mål, men effekten kan bli sådan. Eftersom jag själv faktiskt gått i en sådan skola kan jag säga att det även sätter krav på föräldrarna att man faktiskt tar sig tid och sitter med barnens läxor, ifall det skulle gå till den nivån att det blir för svårt för barnen själva. Jag har inte direkt upplevt att det är de facto standard att göra det i Sverige. Frågan är vad som händer om det plötsligt är något som behövs för att ungen ska inte bli klassad som retard i årskurs 1 och föräldrarna är vana att ungarna sköter skola i princip själva.
Nitrometan
2008-11-19, 13:17
Mer aga.
Skulle det bli bättre av att föräldrarna spöar upp lärarna?
Sätta betyg tidigare spelar väl ingen som helst roll. Var ju en jävla massa artiklar om att gymnasiala skolor sätter högre betyg för att locka till sig elever för ett par år sedan.
Självklart är det fel att lärarna lurar föräldrarna men jag har svårt att se hur man ska komma till rätsida med detta genom att bara introducera betygssättning, känns som att man måste ta hand om betygssystemet först och främst.
Fatalist
2008-11-19, 13:37
Nja, det har med att barn i yngre åldrar har en tendens att inte kunna skilja på personangrepp och konstruktiv kritik i form av betyg, vilket kan påverka självkänslan otroligt negativt.
Det är vad de flesta barnpsykologer är oroliga för ska ske.
Jag tycker det är värre att ett barn inte klarar skolan och således förvägras hela sin framtid än att det tar illa upp av att få ett dåligt betyg - som sedan är skolans problem att lösa, med t ex specialundervisning. Ingen har sagt att man ska sätta ett IG på Kalle 9 års sommarlovsberättelse och sedan säga "Näästa!". Däremot att sätta ett IG, att kalla in föräldrar och barn och tillsammans utröna vad som skulle kunna vara en lösning för att Kalle ska lära sig att skriva på ett sätt som möjliggör en fortsatt skolgång och håller vägen mot Kalles drömmar fortsatt öppen.
Menar du att det inte leder till ännu sämre självkänsla att i åttonde klass få klart för sig att man är oduglig, att man inte tillgodogjort sig de kunskaper man skulle ha gjort de åtta år man gått i skolan, att således få urusla betyg, sättas i specialklass och förmodligen inte ens ha tillräckliga betyg för att söka den gymnasielinje man önskar?
Jag tycker det är bättre att ta tag i problemet så tidigt som möjligt. Jag tror inte att Kalle 9 år blir deprimerad livet ut för att han får dåliga betyg i femman och därefter får extraundervisning eller motsvarande åtgärder för att han ska komma ikapp. Däremot tror jag att Kalle 14 år blir djävligt deprimerad över att inte klara av att ens gå ut grundskolan och sedan kunna fortsätta studera. Något som är hans problem men någon annans fel.
Jag ändrade topicen, de där skar sig hårt i ögonen.
Nattljus
2008-11-19, 20:10
jag tror att lärarutbildningen är sämre nuförtiden. bara min uppfattning efter att ha träffat en del nya lärare under min skoltid, kontra de äldre lärarna. minns fortfarande den obeskrivligt usla lärarinna som ersatte syslöjdsfröken när jag gick i högstadiet. tjejen var helt ny från utbildningen och uppenbart LIVRÄDD för att sätta betyg. kunde inte ta den minsta lilla kritik från sina elever och kunde inte ett skit om hur man lär ut på ett bra sätt.
och senare i gymnasiet hade jag en nyutexaminerad lärare i tyska B. hon satt mest och ritade upp konstiga figurer och delade ut pyssellappar liknande dem man hade i lågstadiet när man först lärde sig läsa. såna småsaker som att faktiskt lära sig hur man böjer starka tyska verb, det tyckte hon var värt kanske tio minuters genomgång sen LEKDAGS! hon borde sökt till lågstadielärare eller dagisfröken (det faktum att jag fick MVG i tyska B och inte ens kan be om en vägbeskrivning på nämnda språk är väl talande nog. leka är jag däremot bra på)
nu är ju inte allt bara skit, har träffat duktiga lärare också, som även de varit ganska nya i yrket. men att folk tillåts gå igenom lärarutbildningen utan att ens få betygsättningen klart för sig, det är ett problem.
petersson
2008-11-19, 20:13
Det är tydligen ganska populärt för lärare att skylla på att eleverna alltid har dåliga förkunskaper. Gymnasielärarna skyller på senarelärarena som skyller på tidigarelärarna osv. Även på högskolan har studenterna riktigt dåliga kunskaper inom bråkräkning bland annat vilket brukar bli problem..
Jag tycker det är värre att ett barn inte klarar skolan och således förvägras hela sin framtid än att det tar illa upp av att få ett dåligt betyg - som sedan är skolans problem att lösa, med t ex specialundervisning. Ingen har sagt att man ska sätta ett IG på Kalle 9 års sommarlovsberättelse och sedan säga "Näästa!". Däremot att sätta ett IG, att kalla in föräldrar och barn och tillsammans utröna vad som skulle kunna vara en lösning för att Kalle ska lära sig att skriva på ett sätt som möjliggör en fortsatt skolgång och håller vägen mot Kalles drömmar fortsatt öppen.
Men vad spelar det för roll om man har betyg om det inte följs upp, sätts, uppmärksammas, etc? För det är väl det som TS försöker säga, att lärarna inte gör sitt jobb och i tillräckligt tidig ålder uppmärksammar och belyser eventuella problem? En lärare måste väl ändå vara uppmärksam nog att se om en elev kan läsa eller räkna utan att behöva skriva IG eller MVG på papperet?
Ja, trots att jag är emot tidigare betyg (eller snarare tycker att betygshysterin är löjlig) så får jag erkänna att detta är ett bra skäl till tydliga, dokumenterade betyg.
Då kanske det skulle komma fram bevis för att det sällan är lärarna som inte har informerat, utan att föräldrarna inte har varit öppna nog att ta åt sig av informationen. Det är ju ett klassiskt problem i barnuppfostran, att föräldrarna inte lyssnar på andras kommentarer om deras barn eftersom de anser sig känna barnen bäst.
Det är tydligen ganska populärt för lärare att skylla på att eleverna alltid har dåliga förkunskaper. Gymnasielärarna skyller på senarelärarena som skyller på tidigarelärarna osv. Även på högskolan har studenterna riktigt dåliga kunskaper inom bråkräkning bland annat vilket brukar bli problem..
Jag tror jag har förläst mig på Berglin... Refererar alltid till honom :D
http://www.ling.su.se/gu/kursmaterial/101_1/Berglin02_5a.jpg
High1ander
2008-11-20, 00:01
Jag tror inte betyg ar ett maste, jag tror att larare vet om en elev kan skriva en mening och lasa en simpel bok, etc. och det ar detta de behover meddela om ett barn inte klarar av. Om en larare inte vet vad en elev klarar av sa borde den inte vara larare, vad tror de egentligen att en elev i klassen som inte gor laxor, laser bocker eller skriver sma uppsatser helt plotsligt kommer lara sig det genom att ga i for hog kurs?
Vi på Tyska Skolan (och tyska skolor i allmänhet) får våra betyg från klass 1. Det vill säga, barnen lär sig redan vid tidig ålder hur betygssystemet fungerar och föräldrar kan tidigt se vart barnet i fråga har problem och anlita/se till att hjälp tillhandages.
Jag tror jag har förläst mig på Berglin... Refererar alltid till honom :D
Du är inte ensam... ;)
En polare är relativt nyutexad lärare, och är lite lätt irriterad på att han fått lära sig väldigt lite om betygssättning (några få högskolepoäng), medan andra saker ges väldigt stort utrymme (vill minnas att han nämnde något om "pedagogiska lekar")
nu är ju inte allt bara skit, har träffat duktiga lärare också, som även de varit ganska nya i yrket. men att folk tillåts gå igenom lärarutbildningen utan att ens få betygsättningen klart för sig, det är ett problem.
En polare är relativt nyutexad lärare, och är lite lätt irriterad på att han fått lära sig väldigt lite om betygssättning (några få högskolepoäng), medan andra saker ges väldigt stort utrymme (vill minnas att han nämnde något om "pedagogiska lekar")
Jag har en termin kvar innan jag är klar med min lärarutbildning (är inne på min nionde termin). Nästa termin förväntas jag vara i princip färdig då jag ska skriva exjobb och göra slutpraktik. Jag skulle vilja säga att vi inte ens får några få högskolepoäng i betygsättning utan snarare inga. Jag som blivande lärare för vuxna och ungdomar (har behörighet från senare åldrar (högstadiet) till komvux) läser pedagogikdelen tillsammans med alla andra pedagoger, alltså från förskolelärare och fritidspedagoger till de som läser för tidigare åldrar (lågstadiet och mellanstadiet). Det säger sig själv att det blir en krock. Medan vi som hanterar åldrarna från 13 år och uppåt inte anser att det är så viktigt att lära sig spela gitarr eller leka pepparkakskull så är det ganska bra för förskolepedagogerna. Jag har själv haft fler lektionstimmar där jag ritat självporträtt eller gör dramaövningar än där vi rent konkret diskuterat betygsättning. Enda gången jag stött på det alls är när jag fått betygsätta elevers arbeten när jag gör min praktik. Bara lite om mina egna erfarenheter kring vad nya lärare får för grund när det gäller betygsättning.
Vi på Tyska Skolan (och tyska skolor i allmänhet) får våra betyg från klass 1. Det vill säga, barnen lär sig redan vid tidig ålder hur betygssystemet fungerar och föräldrar kan tidigt se vart barnet i fråga har problem och anlita/se till att hjälp tillhandages.
Mig veterligen fungerar det så i stort settt i större delar av europa. Är våra svenska barn känsligare eller daltar vi? Jag tror att det är mkt klokt att lära barn att deras insatser mäts tidigt och eventuella brister då kan avhjälpas tidigt. Då blir det lättare att även lära sig vuxenvärlden.
Nattljus
2008-11-20, 11:30
Medan vi som hanterar åldrarna från 13 år och uppåt inte anser att det är så viktigt att lära sig spela gitarr eller leka pepparkakskull så är det ganska bra för förskolepedagogerna.
vad är pepparkakskull för något? det låter spännande :)
Det här med tidiga betyg är problematiskt. Att upptäcka tidiga problem är viktigt därför behövs tidiga tester av barns läs-,skriv och matematiska utveckling. På så sätt kan man sätt in tidiga insatser för att få med alla på tåget.
Problemet med betyg i förhållande till test är att nivågraderade betyg syftar konkurrens. Barn idag utsätts redan för mer stimulin, mer stress, mer instabila relationer än någon tidigare generation i Europa. Skall man se till deras hälsa är nivågraderade betyg inte något positivt. Tester inom skolan utvecklades från början av Alfred Binet för att hjälpa elever de elever som hade svårt att hänga med inte gradera dem som idag.
I debatten om skolan skriker det ena politiska lägret efter mer flum och det andra politiska lägret efter mer regler. Ingen kämpar för mer resurser till forskning för att utveckla bättre verktyg för lärare att hjälpa alla elever i behov av stöd. En lärares uppgift är inte att diagnostisera elever med problem utan att hjälpa elever att själva utveckla rätt kognitiva och sociala färdigheter att klara sig i livet.
Ett stort problem är idag läraryrkets dåliga status, speciellt för lärare för de yngre åldrarna. Sociologer och psykologer är ense om att de tidiga skolåren är centrala för barnets kognitiva och sociala utveckling. Därför skulle man ju kunna tycka att de vore de bästa lärarna som blev lärare för grundskolans lägre åldrar. Tyvärr är det snarare så att de som undervisar på denna nivå är de med kortast utbildning med en låg nivå på undervisningen. Vidare ger inte lärarutbildningen några goda verktyg åt lärare för att hjälpa elever i behov av stöd. Någon termin didaktik för att sedan lägga krutet på frågor om medborgarfostran.
vad är pepparkakskull för något? det låter spännande :)
http://www.roligalekar.se/barnlekar/pepparkakskull
petersson
2008-11-20, 15:58
Jag tror jag har förläst mig på Berglin... Refererar alltid till honom :D
Haha han är bra! Tror jag sagt det till dig eller nån annan här förut men jag hade honom som lärare i en kurs. Roligt att se att han tecknar om saker han sagt på lektionerna.
Jag har ingenstans sett vilka resuser som finns knutna till att sätta betyg tidigare? Om man nu skulle upptäcka fler problem tidigare så måste det ju finnas resuser avsatta för att åtgärda problemen. Finns det inte det så är det antingen så att man inte upptäcker fler problem eller så är det bara ett slag i luften.
Scratch89
2008-11-20, 19:56
Problemet är väl att allting verkar slås ihop till någon gyllene medelväg. De duktiga eleverna får samma undervisning som de lite sämre eleverna, vilket leder till att de duktiga blir understimulerade, och tvärtom för de lite sämre. När jag gick på högstadiet så var det ett test (eller ja, projekt kallades det från ledningens håll) där man delade in mattegrupperna i tre grupper; de med chans på högsta betyg, de med chans på höga betyg, och de med risk för att inte få betyg alls.
Olika lärare till de olika grupperna, där vi i högsta-betyg-gruppen fick jobba på i egen takt, där läraren snarare var en slags handledare som hjälpte en om man stötte på problem. Mellangruppen var vanlig undervisning, med lärarledda exempel på tavlan, och liknande. Den sista gruppen fick betydligt mer hjälp per elev, och i många fall var det helt enkelt att börja räkna med äpplen och päron, då vissa elever inte ens förstått grunderna i de första åren, innan det drogs på med något nytt och de hamnade på efterkälken. Resultat? Betydligt högre betyg och bättre resultat på de nationella proven, med färre IG och högre snitt rent allmänt, jämfört med de andra arbetslagen.
Vad vill jag ha ut? Jo, att man får anpassa nivån utefter eleverna. Ett nationellt prov, eller ett prov rent allmänt inom ämnet, kan sätta en preliminär markör på var man befinner sig. Givetvis kan elever flytta mellan grupper om de anser att det är för svårt eller för lätt. Till det här kommer givetvis rimliga krav. De som har problem att få godkänt i matte ska inte behöva göra de svåra uppgifterna; lägg all fokus på att greppa grunderna.
Särskilt och allmän matte kallades det på min tid och det var även något mer ämne som vi hade sådan indelning i (jag kan inte komma på vad), de i storstan som vi stötte på när vi började gymnasiet hade även haft särskild fysik, kemi och biologi.
Att uppfinna hjulet på nytt är populärt men sällan så effektivt.
Scratch89
2008-11-20, 20:27
men sällan så effektivt.
Hur menar du nu?
Hur menar du nu?
Hade man behållit den uppdelningen så hade man inte behövt prova det igen utan kanske kunnat utveckla konceptet. Det fanns t ex när jag läste det minst 10 års erfarenhet av systemet och de riktiga svagheterna som fanns var att en del fortfarande hade svårt att hänga med eller så bromsades de av tempot. Att då införa ett system där alla läser i samma tempo är ju inte riktigt vettigt.
Scratch89
2008-11-21, 07:40
Att då införa ett system där alla läser i samma tempo är ju inte riktigt vettigt.
Missförstod du hela mitt inlägg?
Missförstod du hela mitt inlägg?
Nej?
Jag skulle däremot ha ha lagt tilll "som sedan måste ändras igen".
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.