Löjliga frågor angående viktuppgång

[edgen_ÖSD]

Är mitt inne i ett kost- och näringskrig med en kompis, och skulle bli jäkligt glad om nån satt inne på någon forskningsrapport eller liknande som kan bevisa att påståendena nedan är fel. Jag har sökt runt, men inte hittat nåt. Jag vet att det har skrivits massor om detta, men jag klarar i alla fall inte av att hitta något. I alla fall:

1. Man blir fet av aspartam eftersom det finns ett ämne i detta som gör att kroppen lagrar fett.

2. Man kan inte gå upp i vikt av sallad.

Tack!

[King Grub]

1. Inkorrekt.

2. Inkorrekt (men det krävs mycket sallad för att ge påverkande mängder energi).

Och man bekostar inte studier för att motbevisa allehanda grundlösa, stolliga påståenden.

[shut teh face]

Så att du säger det är lika trovärdigt som en studie King Grub? :D

[King Grub]

Om jag påstår att månen är en cheddarost, kommer det att göras en studie som motbevisar det?

[Eddie Vedder]

1. Man blir fet av aspartam eftersom det finns ett ämne i detta som gör att kroppen lagrar fett.


Jag vet inte riktigt va du menar med "ämne i..." eftersom aspartam i sig är ett "ämne". Men ska man se det extremt teoretiskt så kan man ju bli fet av spartam eftersom det är framställt ur en aminosyra och således ger aspartamet som sådant lika många kcal som protein.

Anledningen till att spartamsötad läsk är i praktiken kalorifritt är inte att spartam är kalorifritt utan att aspartam är så sjukt sött att man behöver så minimala mängder av det för att åstadkomma samma sötma som socker.

Men detta är ju förstås inte anledningen din kompis syftar på och det finns inget i t.ex. lightläsk som på något magiskt vis gör dig extra fet.

Och någon studie som motbevisar att man inte kan bli fet av sallad existerar givetvis inte, man studerar ju inte totala självklarheter bara för skojs skull.

[Udd3n]

Så att du säger det är lika trovärdigt som en studie King Grub? :D

Han är nationaluskostusmuskelusencyklopedin.

[Mourten]

2. Du kan gå upp i vikt på bara sallad så länge du ligger på kcal +, dock är de ohyggliga mängder vi pratar. But still.

[edgen_ÖSD]

1. Inkorrekt.

2. Inkorrekt (men det krävs mycket sallad för att ge påverkande mängder energi).

Och man bekostar inte studier för att motbevisa allehanda grundlösa, stolliga påståenden.

Nej, det är såklart sant. Problemet är att den här killen inte ger sig, och om jag inte kan bevisa det för honom kommer den här diskussionen aldrig få ett slut och jag kommer hamna efter i plugget.

Exempelvis säger jag att en viktuppgång definieras av kcal in minus kcal ut, dvs man KAN gå upp i vikt av sallad om man äter i runda slängar 25 kilo per dag. Han säger att det är fel för att man bara kan bli fet av fett. Eftersom det är ett så korkat påstående, kan jag ju inte länka till nån rapport, och därför kan jag inte bevisa det. Om jag länkar hit säger han bara att du är ett 15-årigt troll som bara hittar på saker (jag har testat).

By the way, hur mycket energi innehåller avföring?

[edgen_ÖSD]

...

Jag är helt med på vad du skriver, jag skrev ned påståendena precis som han lade fram dem.

Om vi säger såhär; finns det nån forskningsrapport som bevisar att viktbalansen styrts av kalorier, oavsett om de kommer från (exempelvis) chokladbollar eller grönsallad?

[King Grub]

om jag inte kan bevisa det för honom kommer den här diskussionen aldrig få ett slut och jag kommer hamna efter i plugget.

Då får du faktiskt skylla dig själv, om du låter något sådant påverka dig så till den milda grad. Ignorera.

[King Grub]

Om vi säger såhär; finns det nån forskningsrapport som bevisar att viktbalansen styrts av kalorier, oavsett om de kommer från (exempelvis) chokladbollar eller grönsallad?

Så är det inte, kcal in minus kcal ut ensamt avgör inte viktpåverkan. Kalori in - kalori ut gäller aldrig, om vi talar påverkan på kroppen. X kcal från ett näringsämne påverkar inte kroppen på samma sätt som X kcal från ett annat näringsämne, och det ena kan inte ersätta det andra. X kcal från en viss kost över ett dygn kan påverka kroppssammansättningen annorlunda än samma mängd energi från en annan kost, annan påverkan på fettinlagring och proteinbalans.

[edgen_ÖSD]

Då får du faktiskt skylla dig själv, om du låter något sådant påverka dig så till den milda grad. Ignorera.

Jag gillar att ha rätt. Plus att jag har intalat mig själv att jag kan få honom att förstå näringslära lite bättre, även om man först måste bevisa att jorden är rund.

[shut teh face]

Jag gillar att ha rätt. Plus att jag har intalat mig själv att jag kan få honom att förstå näringslära lite bättre, även om man först måste bevisa att jorden är rund.
Jag tycker du behöver avlägsna honom från detta liv

[edgen_ÖSD]

Så är det inte, kcal in minus kcal ut ensamt avgör inte viktpåverkan.

Med andra ord kan man gå ned i vikt på ett kaloriöverskott?

[edgen_ÖSD]

Jag tycker du behöver avlägsna honom från detta liv

Vill inte, han är oumbärlig i gymet!

[skaparn]

2. Man kan inte gå upp i vikt av sallad.


Mmmmm, potatissallad

http://www.recepten.se/images/recept/0/82/potatissallad.jpg

[WHITEFOLKS]

Sallad är ju dessutom ett rätt fint generiskt begrepp, kan ju innehålla lite allt möjligt ;)

[shut teh face]

Sallad är ju dessutom ett rätt fint generiskt begrepp, kan ju innehålla lite allt möjligt ;)
T.o.m bajs :Virro

[King Grub]

Med andra ord kan man gå ned i vikt på ett kaloriöverskott?

Det är inte andra ord för det jag skrev.

[edgen_ÖSD]

Hur är det med avföring då? Finns där kvar märkbart med energi, eller har kroppen tagit upp i princip allt? Vad händer om man överkonsumerar mat? Kommer kroppen i så fall inte hinna ta upp allt? Kommer man skita ut energin i så fall?

[tsp]

Hur är det med avföring då? Finns där kvar märkbart med energi, eller har kroppen tagit upp i princip allt? Vad händer om man överkonsumerar mat? Kommer kroppen i så fall inte hinna ta upp allt? Kommer man skita ut energin i så fall?

Det enda jag vet är att 50% av bajser är bakterier.

[edgen_ÖSD]

Det är inte andra ord för det jag skrev.

Eftersom kcal in minus kcal ut aldrig ensam avgör viktpåverkan, borde man ju kunna gå ned i vikt på ett viktöverskott, om man kombinerar kaloriintaget med rätt kombination av näringsämnen. Förklara gärna vad menar så jag kan förstå!

[King Grub]

Jag vet inte hur du drar dina slutsatser. Energibalansen är grunden - man går inte ner på ett överskott, eller tvärtom, men olika näringsämnen påverkar nybildningen och nedbrytningen av kroppsegna substrat olika, och dessa mekansimer har olika stor energikostnad. Vid ett exempelöverskott på 500 kcal, varpå man äter ytterligare 250 kcal, kommer kroppens sammansättning inte att påverkas identiskt om dessa kalorier kommer från tonfisk eller Fanta. Fantan innehåller inget som kan nybilda muskelprotein, t ex, medan tonfisken gör det. Samma sak med fettbalansen; fett i kosten lagras lätt in som kroppsfett, men minskar inte fettförbränningen speciellt, medan kolhydrat inte gärna lagras in som kroppsfett, men däremot hämmar fettförbränningen.

Sedan styrs alla dessa mekanismer av hormoner, och hormonbalansen påverkas av kosten man äter och dess sammansättning.

[Knabb]

Hur är det med avföring då? Finns där kvar märkbart med energi, eller har kroppen tagit upp i princip allt? Vad händer om man överkonsumerar mat? Kommer kroppen i så fall inte hinna ta upp allt? Kommer man skita ut energin i så fall?

Nästan all energi från fett, protein och kolhydrater tas upp men det finns fortfarande massa energi i bajs. Vid ett hastigt högt kolhydratsintag kan du ibland kissa ut lite socker eller om du har diabetes kan samma sak inträffa. Det finns viktminsknings mediciner som gör att man inte tar upp allt fett man stoppar i sig utan bajsar ut det. Finns säkert några fler undantag men det saknar kliniskt intresse hos en normal person.

Du är tokig som orkar argumentera om tokiga meningslösa saker :)

[edgen_ÖSD]

Jag vet inte hur du drar dina slutsatser. Energibalansen är grunden - man går inte ner på ett överskott, eller tvärtom, men olika näringsämnen påverkar nybildningen och nedbrytningen av kroppsegna substrat olika, och dessa mekansimer har olika stor energikostnad. Vid ett exempelöverskott på 500 kcal, varpå man äter ytterligare 250 kcal, kommer kroppens sammansättning inte att påverkas identiskt om dessa kalorier kommer från tonfisk eller Fanta. Fantan innehåller inget som kan nybilda muskelprotein, t ex, medan tonfisken gör det. Samma sak med fettbalansen; fett i kosten lagras lätt in som kroppsfett, men minskar inte fettförbränningen speciellt, medan kolhydrat inte gärna lagras in som kroppsfett, men däremot hämmar fettförbränningen.

Sedan styrs alla dessa mekanismer av hormoner, och hormonbalansen påverkas av kosten man äter och dess sammansättning.

Jag vet inte om jag formulerade mig rätt i första posten. Jag pratar om viktuppgång, oavsett om vikten kommer från fett eller muskler. Att kroppens sammansättning beror på vilka näringsämnen vi stoppar i oss är ju självklart, men det måste väl till ett kaloriöverskott för att öka i vikt?

[King Grub]

Jag har i alla fall inte skrivit något annat.

[edgen_ÖSD]

Nästan all energi från fett, protein och kolhydrater tas upp men det finns fortfarande massa energi i bajs.

Om vi tar upp nästan all energi från det vi stoppar i oss, vart kommer då denna stora mängd energi i avföringen från?

[edgen_ÖSD]

Så är det inte, kcal in minus kcal ut ensamt avgör inte viktpåverkan.

Jag tolkade detta som att det finns något mer, vid sidan av kaloriöver-/ underskott som påverkar vikten.

[King Grub]

Ja, och det har jag ju förklarat!!! Du går inte upp eller ned lika mycket i vikt av X kcal från ris och kyckling som av X kcal från Coca-Cola och smör.

[Ajin]

Ja, och det har jag ju förklarat!!! Du går inte upp eller ned lika mycket i vikt av X kcal från ris och kyckling som av X kcal från Coca-Cola och smör.

Men det är ju självklart? Man brukar ju anta att förhållandena är optimala (dvs allt är tillgängligt) och att man endast betraktar kalorierna?

Eller menar du att kalorier från, säg ris, är uppbyggda det minsta annorlunda jämfört med kalorier från, säg Coca Cola?

[Eddie Vedder]

Eller menar du att kalorier från, säg ris, är uppbyggda det minsta annorlunda jämfört med kalorier från, säg Coca Cola?

Vad menar du med att "kalorierna är uppbyggda"? Kilokalorier är ju bara ett mått på energi.

Däremot innehåller livsmedlen som du nämner olika näringsämnen och kommer påverka kroppen olika.

Om vi tar upp nästan all energi från det vi stoppar i oss, vart kommer då denna stora mängd energi i avföringen från?

Mat som inte absorberas fullständigt och energi som "läcker ut". Det är inga konstigheter alls och inget som är nytt. Det ÄR så och så ska det vara, inget i kroppen är 100%-igt men en normalt fungerande kropp kan ta upp i stort sett allt denne äter.

Det finns massor av olika faktorer som påverkar hur mycket energi som tas upp och utsöndras och jag har skrivit om det många gånger tidigare så du kan hitta mer om du söker.:)

[edgen_ÖSD]

Hur är det med stärkelse då? Bryts all stärkelse man får i sig ned så att energi kan utvinnas?

Edit: Vad hände med texten? Skriker inte åt nån.

[Scratch89]

Haha. :D

Ja, stärkelse bryts ner nästan helt och hållet. Man brukar räkna med en verkningsgrad på 95% om jag kommer ihåg rätt. Det beror lite på fördelningen amylas/amylopektin, samt hur mycket och vilka fibrer det finns.

[Eddie Vedder]

Det beror lite på fördelningen amylas/amylopektin

Och ett tillägg här kan vara att tillagning, förvaring och mognadsgrad ör faktorer som påverkar.

Klassikern är ju t.ex. rå potatis, kokt potatis samt kokt potatis som återigen kylts ner. Jag vet att du vet det Scratch89 och det var bara ytterligare tt tillägg på edgen_ÖSD's fråga.:)

The aim of the present study was to investigate the acute effects (24 h) of supplementation with a non-viscous dietary fibre (resistant starch type 2; RS2) on appetite and satiety compared with placebo (rapidly-digestible starch) supplementation.

On two separate occasions, at least 1 week apart, twenty healthy young adult males (age range 19–31 years, BMI range 19–27 kg/m2) consumed either 48 g RS2 or the placebo over two meals in a randomised single-blind balanced cross-over study. The supplements were consumed as part of standardised breakfast and lunch. Appetite was assessed every 30 min by subjective ratings using visual analogue scales and blood samples were taken to measure changes in gut peptide levels and metabolites. Following the 7 h postprandial period subjects were provided with a large pre-weighed ad libitum test meal to quantify intake. Food and drink consumption were then recorded for the remainder of the day to obtain overall 24 h dietary intake. Subjects were also requested to complete bowel diaries on the day of the study and the following day to monitor gastrointestinal effects.

Following RS2 supplementation there was a lower intake at the ad libitum test meal compared with the placebo supplementation (5250 kJ (1255 kcal) v. 5568 kJ (1331 kcal); P=0.06). There was also a significantly lower overall 24 h energy intake with the RS2 supplement compared with the placebo (12 598 kJ (3011 kcal) v. 13 895 kJ (3321 kcal); P=0.05), which was mostly explained by a reduced fat intake (97 g v. 110 g; P=0.02). However, these reductions in intake were not accompanied by differences between the supplements for any of the subjective appetite ratings. The supplements were well tolerated by all subjects. There was a significantly lower insulin response following the RS2 supplementation compared with the placebo (P=0.029), although plasma glucose levels were not significantly different. However, in the 2 h immediately following breakfast there was a significantly lower glucose area under the curve with the RS2 supplementation compared with the placebo (P=0.025), although this effect was not seen immediately following lunch.

55519

The lower 24 h energy intakes seen with the RS2 supplementation could have beneficial implications in the management of obesity. Following RS2 supplementation there was a significantly lower insulin response, with a relatively similar plasma glucose response and no associated changes to subjective appetite ratings, which suggests a potential beneficial role of RS2 in postprandial insulin responses. Further studies are required to determine whether the effect on food intake could be maintained long term, to identify mechanisms for the effect on appetite and the insulin response and to confirm whether this effect would be seen in other populations.


http://journals.cambridge.org/action/displayFulltext?type=6&fid=1913176&jid=&volumeId=&issueId=OCE&aid=1913172&fulltextType=AB&fileId=S0029665108007891

The acute effects of resistant starch on appetite and satiety. Proceedings of the Nutrition Society (2008), 67:E157.

[Scratch89]

Men det är väl ingen skillnad på procentuellt upptag mellan kokt potatis och kokt+nedkyld+uppvärmd potatis? Jag trodde bara att det var skillnad på GI. Fast det är klart, förändringen är ju faktiskt en förhållandeförändring av amylopektin/amylas...

Sicka nördar vi är. :D

[Eddie Vedder]

Men det är väl ingen skillnad på procentuellt upptag mellan kokt potatis och kokt+nedkyld+uppvärmd potatis? Jag trodde bara att det var skillnad på GI. Fast det är klart, förändringen är ju faktiskt en förhållandeförändring av amylopektin/amylas...

Jo som jag förstått det sker en viss retrogredering till resistent stärkelse, det blir alltså inte som rå potatis på nytt men åtminstone något minskad tillgänglighet jämfört med varm och nykokt.

Sicka nördar vi är. :D

You think?:D

[edgen_ÖSD]

Tack grabbar, jag förlåter er för att vara nördiga! Ni är min bibel!

[z_bumbi]

Frågan är om GI-värdet på potatis är rättvisande. Jag gissar att man utgått från vanlig kokt potatis i testen och då får samma mängd kall potatis inte samma energivärde (som kroppen tar upp) och man borde äta mer för att nå samma kolhydratsmängd.
Iofs spelar det mindre roll när det gäller potatis då det varierar så mycket i men ska vi leka nördar så gör vi det fullt ut.