Visa fullständig version : myten om den trevliga sjuksköterskan och bittra läkaren
snelhest
2008-09-10, 14:08
Jag var en vända inom vården nyligen och känner mig bestört över bemötandet jag fick. Jag har alltid trott att just sjuksköterskor ska vara så väldigt trevliga - i alla fall enligt sägnen. Nu kändes majoriteten av sköterskorna väldigt otrevliga och till och med skrattade mig i ansiktet när jag beskrev mina besvär. Jag började fråga mig vad jag gjorde där eftersom mina besvär uppenbarligen var så konstiga att man kan skratta åt dem.
När jag träffade läkarna så blev jag istället positivt förvånad över hur otroligt trevliga och professionella de var och ställde även diagnosen på 5 minuter.
Jag undrar lite hur den här myten om den trevliga sjuksköterskan och bittra läkaren har byggts upp och var den kommer ifrån? Är det bara jag som erfarenheten att det är fullständigt tvärtom?
Tror bara du hade "otur".
Otur. Det finns många snälla läkare också, och sen finns det sjuksköterskor som borde sitta framför en datorskärm och aldrig ha kontakt med människor. Tro mig, jag har träffat alla sorter.
Eddie Vedder
2008-09-10, 14:23
Du har precis fått erfara att individer är olika och en arbetsgrupp inte är homogen sett till personligheter.
En värdefull erfarenhet.:)
Finns det en sådan myt?
Ja, undrar jag också, inget jag har hört tals om i alla fall.
snelhest
2008-09-10, 14:28
Finns det en sådan myt?
Det var i alla fall den bilden jag fått itutat i mig genom uppväxten och läsa aftonbladet etc. Men den bilden krackelerade fullständigt nu. Vad hade du för bild av ssk/läkares bemötande? Alltså fördomarna innan vårderfarenhet?
snelhest
2008-09-10, 14:28
Ja, undrar jag också, inget jag har hört tals om i alla fall.
Vad hade du för fördomar då?
Viktigast var ju att du fick rätt behandling/ordination av läkaren/läkarna! :)
snelhest
2008-09-10, 14:55
Människor är olika.
Jo men jag undrar vad folk hade för fördomar om yrkena.
Ännu en anledning kanske att insistera på att låta sig undersökas av en läkare, en person som är utbildad att ställa diagnoser och behandla/bota sjukdomar, och inte av en sjuksköterska, en specialist i omvårdnad.
Det var i alla fall den bilden jag fått itutat i mig genom uppväxten och läsa aftonbladet etc. Men den bilden krackelerade fullständigt nu. Vad hade du för bild av ssk/läkares bemötande? Alltså fördomarna innan vårderfarenhet?
Hm, mina fördomar är nog kraftigt präglade av att jag är uppväxt med en läkare och en barnmorska. :D
Allvarligt talat, så skulle det väl vara detta att det finns en kategori läkare (företrädesvis medelålders män) som av någon anledning inte hör på vad patienten säger. Samt att det finns en kategori läkare (företrädesvis medelålders och äldre män) som är lite för övertygade om att de är Gud, gissningsvis för att de levt ett helt yrkesliv i en miljö där de till stor del fått vara Gud. I yngre generationer är det, som jag uppfattar det, inte riktigt på samma sätt. Det sista är dock mer en fördom jag har i jobbet än något jag reagerat över som patient.
Ännu en anledning kanske att insistera på att låta sig undersökas av en läkare, en person som är utbildad att ställa diagnoser och behandla/bota sjukdomar, och inte av en sjuksköterska, en specialist i omvårdnad.
Om sjuksköterskan (eller läkaren) är trevlig eller inte har inte nödvändigtvis något att göra med hennes kompetens. När det gäller enklare åkommor har jag fullt förtroende för sjuksköterskor. "Omvårdnad" skall inte utläsas som "konsten att gulla med patienter".
pragmatist
2008-09-10, 16:42
Varför skulle läkare vara "bittra"? Snorkiga, högdragna och självgoda möjligen men varför skulle de vara bittra för, det är ju den enskilda yrkeskategori som är mest nöjd med sin arbetssituation så vitt jag vet (50+ papp i månaden, jourtjänstgöring = massor av kompledigt för att spela golf o.s.v.). :D
Om det är några som verkar missnöjda och bittra så är det väl just sjuksköterskor.
Sköterskan träffar patienten hela tiden, får höra allt gnäll och gne. Medans doktorn glider in och träffar patienten högst 3min..(nu pratar jag utifrån en vårdavdelning). Klart sköterskan hinner "tröttna" lite på patienten och bli lite lätt bitter emellanåt.
Läkaren har liksom inte en sus om hur det är. Vet många gånger vi haft patienter som bara legat och skrikit rakt ut, dratt ut sina pvk, slängt droppen i väggen och försökt slita av en håren. Så ber man läkaren....gööööör något. Minns en som svarade "det är nog bara hennes sätt att kommunicera med er".
I övrigt gillar jag läkare förresten.
Får man fråga vad du sökte för? Inte för att försvara någons beteende eller påstå att du sökte i onödan eller liknande, men ni skulle bara ana vilka olika typer man kan träffa på som vårdpersonal.
Sköterskan träffar patienten hela tiden, får höra allt gnäll och gne. Medans doktorn glider in och träffar patienten högst 3min..(nu pratar jag utifrån en vårdavdelning). Klart sköterskan hinner "tröttna" lite på patienten och bli lite lätt bitter emellanåt.
Läkaren har liksom inte en sus om hur det är. Vet många gånger vi haft patienter som bara legat och skrikit rakt ut, dratt ut sina pvk, slängt droppen i väggen och försökt slita av en håren. Så ber man läkaren....gööööör något. Minns en som svarade "det är nog bara hennes sätt att kommunicera med er".
haha, plus ett på det där angel
vi har haft patienter som varit så odrägliga att inte ens läkarna velat gå in där medan vi sjuksköterskor inte har något val. jag har haft flertalet patienter som jag velat strypa men ändå hållt lugnet inne på salen. vredesutbrottet kommer sedan i korridoren, i läkemedelsrummet (som är bakom stängda OCH låsta dörrar) eller på expen. det finns dagar då jag varit mindre trevlig och detta på grund av stress och känslan av otillräcklighet. har tom fått en gammal tant att börja gråta en gång. jag är dock snäll för det mesta :em:
haha, plus ett på det där angel
vi har haft patienter som varit så odrägliga att inte ens läkarna velat gå in där medan vi sjuksköterskor inte har något val. jag har haft flertalet patienter som jag velat strypa men ändå hållt lugnet inne på salen. vredesutbrottet kommer sedan i korridoren, i läkemedelsrummet (som är bakom stängda OCH låsta dörrar) eller på expen. det finns dagar då jag varit mindre trevlig och detta på grund av stress och känslan av otillräcklighet. har tom fått en gammal tant att börja gråta en gång. jag är dock snäll för det mesta :em:
Nää, haha, varför började hon gråta?
En gång har jag blivit förbannad och skrikit "jag kan väl fööörfaaan inte slänga ut han genom förnstret" till en gubbe som låg och klagade "det här har jag minsann inte betalt för" för att han fick ligga 2 timmar i behandlingsrummet innan han fick komma in på sitt rum. Akuten hade kört upp honom för tidigt och den andra patienten hade inte gått hem än så det fanns ingen plats. Men annars är jag också snäll. *klappa klappa*
Jo men jag undrar vad folk hade för fördomar om yrkena.
Sjusköterskor är bittra, smått otrevliga kärringar. Läkare är trevligare, lite käckare och mer upptagna.
Inte helt sant dock ;)
Unga kvinnliga läkare är bäst, lätt.
Unga kvinnliga läkare är bäst, lätt.
Håller med om det faktiskt. Dom är trevligast iallafall, smarta, ambitiösa och lyssnar på en. Unga manliga läkare är oftast nördar, sådana som samlade grodor i burkar när dom va små och nu går och trycker upp glasögonen med pekfingret och säger...."ööhmm..hööööm..hööm...kanske lite antibiotika?"
Granatgiraffen
2008-09-10, 18:43
Jag gillar inte unga kvinnliga läkare. Känns som dom har blivit vuxna(gamla) alldeles för fort. Verkar vilja gå jämt med dom äldre manliga läkarna, alltså hur dom agerar.
Unga kvinnliga läkare är bäst, lätt.
Jag kan bara hålla med.
. har tom fått en gammal tant att börja gråta en gång. jag är dock snäll för det mesta :em:
Nää, haha, varför började hon gråta?
En gång har jag blivit förbannad och skrikit "jag kan väl fööörfaaan inte slänga ut han genom förnstret" till en gubbe som låg och klagade "det här har jag minsann inte betalt för" för att han fick ligga 2 timmar i behandlingsrummet innan han fick komma in på sitt rum. Akuten hade kört upp honom för tidigt och den andra patienten hade inte gått hem än så det fanns ingen plats. Men annars är jag också snäll. *klappa klappa*
Då får man verkligen hoppas att man aldrig någonsin kommer i närheten av era avdelningar som patient eller som anhörig..
Inte för att jag vet bakgrunden i elenis fall, men knappast professionellt utfört arbete i något av fallen.. oavsett humör för dagen.
Då får man verkligen hoppas att man aldrig någonsin kommer i närheten av era avdelningar som patient eller som anhörig..
Inte för att jag vet bakgrunden i elenis fall, men knappast professionellt utfört arbete i något av fallen.. oavsett humör för dagen.
Nej jag hoppas verkligen att varken du eller dina anhöriga drabbas av blodcancer.
Du får gärna tro att jag är en usel sjuksköterska, för jag vet att jag inte är det. Vi som jobbar inom hematologin gör ALLT för våra patienter, att hon började gråta kunde inte hjälpas. Du känner inte till omständigheterna och jag orkar inte förklara. Jag sa ingenting otrevligt eller olämpligt.
Nej jag hoppas verkligen att varken du eller dina anhöriga drabbas av blodcancer.
Du får gärna tro att jag är en usel sjuksköterska, för jag vet att jag inte är det. Vi som jobbar inom hematologin gör ALLT för våra patienter, att hon började gråta kunde inte hjälpas.
Jag tror ingenting om dig i ditt yrke, jag kommenterade bara den händelse du gav prov på när du och Angel hade skoj åt oprofessionella inslag i era arbeten.
Men nej, leukemi är inge vidare..
Motorbreath
2008-09-10, 19:53
För mycket Scrubs
Eddie Vedder
2008-09-10, 20:07
har tom fått en gammal tant att börja gråta en gång.
Jag med. När jag gjorde min sista dag i somras började den tanten som jag fått bäst kontakt med gråta och orkade inte ens äta. Det var jobbigt eftersom jag är sjukt blödig jag också.
Ja, jag gick in till henne efter jobbet och ja då började jag såklart också gråta.
Snart tänker jag åka och hälsa på henne också.:)
Jag tror ingenting om dig i ditt yrke, jag kommenterade bara den händelse du gav prov på när du och Angel hade skoj åt oprofessionella inslag i era arbeten.
Men nej, leukemi är inge vidare..
Snälla, återgå till vad fasen du gjorde innan och stfu.
Snälla, återgå till vad fasen du gjorde innan och stfu.
Oj! Lingonveckan som ställer till det för dig igen*cry*
Handcuff
2008-09-10, 20:56
Sjukvårdspersonalen gör ett bra jobb. Inte särskilt förvånande att det kan brista för dem ibland....inte alls avundsjuk :thumbup:
Sjukvårdspersonalen gör ett bra jobb. Inte särskilt förvånande att det kan brista för dem ibland....inte alls avundsjuk :thumbup:
+1!
tntballe
2008-09-10, 21:19
Sjuksköterskor är onda, dom ska bara pilla en i stjärten, gör dom inte det så stoppar dom upp stora piller där.
Tacka vet jag läkarna, dom gräver aldrig efter min stjärt.
Unga kvinnliga läkare är bäst, lätt.
Unga kvinnliga OCH unga manliga läkare är lite för fega när de undersöker. När man får besvara frågan "gör det ont här?" med "nej, men om du tryckte aldrig så lite hårdare skulle det göra det" känns det lite fånigt (för att inte tala om hur fånigt det känns när man sökt för något besvär och inte reagerar på någonting i undersökningen). Jag antar att de är rädda för att det skall göra ont på patienten men ...öh, well. Det blir inte så produktivt.
(Och ja, jag är väl medveten om att detta inte alls gäller ALLA.)
Då får man verkligen hoppas att man aldrig någonsin kommer i närheten av era avdelningar som patient eller som anhörig..
Inte för att jag vet bakgrunden i elenis fall, men knappast professionellt utfört arbete i något av fallen.. oavsett humör för dagen.
Jag är hur trevlig som helst 99,99% av tiden. Men ibland rinner det över. Och bara för jag är vårdpersonal betyder det inte att man kan behandla mig som vilket skit som helst som helst som många verkar tro.
Whistler
2008-09-10, 23:30
Hade enormt förtroende för sjukvården förut, antagligen för att jag är uppväxt med far som var ambulanssjukvårdare, mor som är sköterska och styvfar som är överläkare.
När jag sökt för något (t ex mina axlar och knän) har jag mötts av en trött artighet från sköterskorna, total brist på intresse från läkarna och inget som helst gehör för mina beskrivningar av åkommorna över huvud taget.
Läkaren i lumpen feldiagnosticerade mitt hopparknä och sade att jag kunde träna på hur mycket som helst, det var bara att strunta i smärtan. Kanske inte skitbra att säga när man ligger på ett jägarförband, för en vecka senare var det sängliggandes i sjuktältet i 8 dygn som gällde. Fick avbryta min värnplikt, som var något jag tränat och sett fram emot i fyra år. När jag kommer hem från värnplikten går jag till en idrottsläkare, som tydligen har väldigt gott rykte, och han diagnosticerar det som hopparknä (vilket var rätt (yay!)), säger "Cykla mycket" och skickar hem mig. Tre år senare är det fortfarande inte bra och det enda som hjälpt mig någorlunda har varit självstudier av dokument som kolo-medlemmar hjälpt mig hitta.
När jag lämnade ett blodprov för rutinundersökning höll jag på att bli inlagd, för att träningsvärk och kreatinbruk tolkades som fallerande njurar, detta trots att jag upplyst om att jag tränar väldigt mycket. Även där var kolo hjälpen till slut.
När jag hade problem med magen gick jag på massa jobbiga och smärtsamma undersökningar som inte visade ett dugg. Lade upp en tråd om hur jag käkar på kolo, fick lite tips och ett par veckor senare var jag helt problemfri.
Sjukvård = shit
Kolo = :thumbup:
Hade enormt förtroende för sjukvården förut, antagligen för att jag är uppväxt med far som var ambulanssjukvårdare, mor som är sköterska och styvfar som är överläkare.
När jag sökt för något (t ex mina axlar och knän) har jag mötts av en trött artighet från sköterskorna, total brist på intresse från läkarna och inget som helst gehör för mina beskrivningar av åkommorna över huvud taget.
Läkaren i lumpen feldiagnosticerade mitt hopparknä och sade att jag kunde träna på hur mycket som helst, det var bara att strunta i smärtan. Kanske inte skitbra att säga när man ligger på ett jägarförband, för en vecka senare var det sängliggandes i sjuktältet i 8 dygn som gällde. Fick avbryta min värnplikt, som var något jag tränat och sett fram emot i fyra år. När jag kommer hem från värnplikten går jag till en idrottsläkare, som tydligen har väldigt gott rykte, och han diagnosticerar det som hopparknä (vilket var rätt (yay!)), säger "Cykla mycket" och skickar hem mig. Tre år senare är det fortfarande inte bra och det enda som hjälpt mig någorlunda har varit självstudier av dokument som kolo-medlemmar hjälpt mig hitta.
När jag lämnade ett blodprov för rutinundersökning höll jag på att bli inlagd, för att träningsvärk och kreatinbruk tolkades som fallerande njurar, detta trots att jag upplyst om att jag tränar väldigt mycket. Även där var kolo hjälpen till slut.
När jag hade problem med magen gick jag på massa jobbiga och smärtsamma undersökningar som inte visade ett dugg. Lade upp en tråd om hur jag käkar på kolo, fick lite tips och ett par veckor senare var jag helt problemfri.
Sjukvård = shit
Kolo = :thumbup:
Sluta gå dit då helt enkelt.
Whistler
2008-09-10, 23:53
Det är ju det jag har gjort. Jag går inte längre till sjukvården såvida det inte är akut, och då blir det ändå att jag ringer mamma. :)
Händelserna jag beskrev var ju alla hos olika instanser av sjukvården, så "sluta gå dit" blir ju ett ganska brett begrepp.
Tricklev
2008-09-11, 00:02
Jag har stort förtroende för sjukvården, varje gång min penis värker skickar jag bilder till Angel, så ger hon mig en diagnos, bra tjej.
Jag har stort förtroende för sjukvården, varje gång min penis värker skickar jag bilder till Angel, så ger hon mig en diagnos, bra tjej.
Sluta stoppa snoppen i dammsugaren är det enda jag har att säga.
Läkaren i lumpen feldiagnosticerade mitt hopparknä och sade att jag kunde träna på hur mycket som helst, det var bara att strunta i smärtan. Kanske inte skitbra att säga när man ligger på ett jägarförband, för en vecka senare var det sängliggandes i sjuktältet i 8 dygn som gällde. Fick avbryta min värnplikt, som var något jag tränat och sett fram emot i fyra år. När jag kommer hem från värnplikten går jag till en idrottsläkare, som tydligen har väldigt gott rykte, och han diagnosticerar det som hopparknä (vilket var rätt (yay!)), säger "Cykla mycket" och skickar hem mig. Tre år senare är det fortfarande inte bra och det enda som hjälpt mig någorlunda har varit självstudier av dokument som kolo-medlemmar hjälpt mig hitta.
Jag har precis haft det - också i 3 år men mina senor o benhinnor har precis blivit bra. Jag fick mitt av cykling dock - fast under spreciella omständigheter. Det enda som hjälpt har varit promenader - ungefär 3km om dagen i snitt under flera månader. Försökte på olika sätt träna bort det med benträning men det hjälpte bara väldigt kortvarigt.
Finns det en sådan myt?
Japp
Ref: Cherry Ames
Sjuksköterskor är onda, dom ska bara pilla en i stjärten, gör dom inte det så stoppar dom upp stora piller där.
Tacka vet jag läkarna, dom gräver aldrig efter min stjärt.
Vänta tills du når prostataundersökningsåldern eller så skaffar du helt enkelt Crohn.
Jag är hur trevlig som helst 99,99% av tiden. Men ibland rinner det över. Och bara för jag är vårdpersonal betyder det inte att man kan behandla mig som vilket skit som helst som helst som många verkar tro.
Absolut inte, jag är själv akutsjukvårdare och vet precis hur det kan vara. Men att gapa på patienter som är där för att få hjälp känns inte rätt i vilket fall.. hur du än vrider och vänder på det.
Men skit ska man inte ta.
Absolut inte, jag är själv akutsjukvårdare och vet precis hur det kan vara. Men att gapa på patienter som är där för att få hjälp känns inte rätt i vilket fall.. hur du än vrider och vänder på det.
Men skit ska man inte ta.
Jag har aldrig sagt att det är rätt heller.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.