Kostrekommendationer

[Forslund_]

Efter drygt ett års ätstörningar och slaviskt kaloriräknande med både 1 och 2 decimaler, har jag bestämt mig för att börja ta hand om min kropp istället för att förstöra den.
Tidigare har jag inte riktigt brytt mig om vad som hamnat på tallriken så länge som det varit nästan helt fettfritt och väldigt kalorisnålt.

Med tanke på min bakgrund, misstänker jag att en alltför stor kostfixering snarare kommer bli destruktiv än produktiv.

Jag har en del baskunskaper, särskilt när det gäller viktminskning. Jag vet skillnaden mellan kolhydrater fett och protein, samt var jag finner dem + att jag har memorerat livsmedelsverkets databas över kcal innehåll.

Problemet är att jag inte är tillräckligt duktig på kost för att själv kunna analysera felkällor och tolka anledningen till olika råd.
Jag skulle gärna vilja ha tips på grundläggande råd men som ändå är mer avancerade än medel.
Jag har också en del frågor.

När det finns så många olika kostråd, vilka bör man följa?
SLV känns trovärdigt men Dahlkvist t.ex. har ju en helt annan inriktning.
Är SLV:s råd bra eller är de på väg att motbevisas?

1.) Är ett högt proteinintag även viktigt för någon som vill hålla sin vikt?

2.) Att mättat fett är dåligt och att omättat fett är bra, stämmer det?

3.) Att kvoten mellan omega-3 och omega-6 är viktig har jag förstått, men om man äter mycket fett och täcker båda behoven är kvoten då viktig?
Samt, Behöver man räkna på kvoten bara för att må bra?

4.) Är det skadligt att låta hela fettintaget bestå av omega-6? Samt vad händer om man skulle göra det?

5.) Kan jag äta mycket kolhydrater trots att jag inte tränar speciellt mycket?

6.) Om jag har som regel att välja långsamma kolhydrater, samt att jag äter en mindre mängd de få gånger jag väljer snabba, är GI då relevant?

7.) Om jag äter ca 400g äpplen/apelsiner om dagen, kan jag då använda sockerrika såser ca 3 gånger i veckan, samt blanda 2 tsk chilisås/äpplmos i keson på majoriteten av mina mackor? Eller blir det på tok för mycker socker?


Många frågor har säkert varit upp förr, men som novis är det mycket svårt att analysera olika källor och förstå varför (särskilt vid vinklade budskap).

Jag hoppas innerligt att någon har tid och ork att svara och jag skulle vilja tacka på förhand. :em:

[Eddie Vedder]

Eftersom vetenskapen inte vet exakt hur man "bör" äta så finns det inte heller någon här som vet. Personligen är jag kritisk mot de officiella rekommendationerna vi har och jag tycker att en hel del saker är tillräckligt evidensbaserade för att revidera dessa en aning.

Men annat än subjektiva svar på vad du "bör" äta lär du inte få. Eftersom ingen vet.

1. Oh ja. Vid underskott ökar proteinbehovet, det minskar inte. Så att lägga en större andel av ditt energiintag på protein vid viktnedgång är sannolikt helt rätt.

2. Nej det stämmer inte. En sådan generalisering kan man aldrig göra. Allt handlar om en balans. För mycket fleromättat fett ställer stora krav på kroppens antioxidantintag då fleromättade fettsyror är känsliga för fria radikaler. Som sagt, en balans är det bästa och där bör såklart dom essentiella fettsyrorna tillgodoses dessutom.

3. Du lär inte behöva räkna på någon kvot där. Ät en välbalanserad kost och ha lite sunt förnuft så lär det vara okej. Käka fet fisk ett par gånger i veckan och låt inte fettintaget utgöras av massa majs- och solrosolja t.ex. Vanlig mat där fet fisk gärna får ingå regelbundet lär göra susen.:thumbup:

4. Ja det vore skadligt men samtidigt helt omöjligt att göra. Helt omöjligt att bara få i sig omega-6.

5. Ja det kan du men se bara till att få i dig tillräckliga mängder protein och fett samt att du väljer näringsrika livsmedel. På så sätt kan du äta relativt kolhydratrikt men ändå tillgodose ditt näringsbehov inom dina kaloriramar.

Det var lite svar från mig i alla fall. Inget är dock hugget i sten och det finns inga sanningar.:)

Du som dels verkar intresserad av våra svenska näringsrekommendationer men även LCHF kan ju börja med att läsa runt lite i nedanstående länkar:

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13925&epslanguage=SV
http://www.kostdoktorn.se/

[Scratch89]

E
6.) Om jag har som regel att välja långsamma kolhydrater, samt att jag äter en mindre mängd de få gånger jag väljer snabba, är GI då relevant?

7.) Om jag äter ca 400g äpplen/apelsiner om dagen, kan jag då använda sockerrika såser ca 3 gånger i veckan, samt blanda 2 tsk chilisås/äpplmos i keson på majoriteten av mina mackor? Eller blir det på tok för mycker socker?



6.) Om du äter en välbalanserad kost och får i dig näringen du behöver kommer det att spela mindre roll om du någon gång får i dig mat med högt GI. Man kan inte dra likhetstecken mellan snabbt GI och onyttigt; potatis har högre GI än snickers, havregryn har högre GI än glass, t.ex.

7.) Man räknar inte med sockerintaget från frukt när man räknar på maximalt sockerintag, så du ska inte behöva oroa dig. Det är, återigen, en balans som gäller. Jag äter en hel del godis och annat, men då får jag dra ner på något annat istället, eller tränare hårdare dagen efter.

[Tolkia]

När det finns så många olika kostråd, vilka bör man följa? SLV känns trovärdigt men Dahlkvist t.ex. har ju en helt annan inriktning. Är SLV:s råd bra eller är de på väg att motbevisas?
Du kan börja med at fundera över var du befinner dig på skalan relativt dem som de två du nämner vänder sig till. Dahlquist har ju so far gjort sig ett namn främst genom att ge råd till människor som behöver gå ned i vikt och har svårt med det (och som dessutom har diabetes typ II), så frågan om du känner att du ligger i hennes målgrupp blir kanske främst retorisk? Jag skulle säga att i stort sett alla "specialmetoder" kommer att var akontraproduktiva för dig, eftersom en specialdiet alltid kräver att man koncentrerar sig rätt mycket på kosten. Och det var ju det du ville komma bort från? Du kan lugnt utgå från att SLV:s rekommendationer inte är hälsofarliga för en normalviktig, aktiv individ, oavsett vad diverse specialdietpropagandister vill låta påskina.

Några detaljkommentarer:
Att kvoten mellan omega-3 och omega-6 är viktig har jag förstått, men om man äter mycket fett och täcker båda behoven är kvoten då viktig?
Samt, Behöver man räkna på kvoten bara för att må bra?
Eddie har redan svarat bra på det här. Jag vill tillägga att det är bra om du i möjligaste mån kan undvika att räkna på sådana detaljer som olika enskilda fettsyror - inte minst för att det för många i ditt läge gärna leder till att man eliminerar vissa saker ur kosten för att sedan istället inta dem i tillskottform (typ fettsanera maten och sedan äta omega-3-kapslar för glatta livet). Det här tangerar väl också frågan om att börja våga prova att äta saker som inte står överst på nyttighetslistan utan att få panik.
Kan jag äta mycket kolhydrater trots att jag inte tränar speciellt mycket? Om jag har som regel att välja långsamma kolhydrater, samt att jag äter en mindre mängd de få gånger jag väljer snabba, är GI då relevant?
Det här är ju en fråga om vad man menar med "mycket". Leva på rostad fralla med marmelad kanske inte är askalas, men jag misstänker att det inte direkt är vad du kommer att göra. "Normalportionsmängder" kan du alla gånger äta (se Eddies svar). Angående GI skulle jag säga att du kan ignorera det. Faktum är att stora delar av den mat som man typ fick lära sig i hemkunskapen i skolan är "nyttigare" även hamnar på nyttighetslistan ur ett GI-perspektiv. Det är inte bara GI som gör att vissa saker är nyttigare än andra, däremot finns det en viss samvariation.
Om jag äter ca 400g äpplen/apelsiner om dagen, kan jag då använda sockerrika såser ca 3 gånger i veckan, samt blanda 2 tsk chilisås/äpplmos i keson på majoriteten av mina mackor? Eller blir det på tok för mycker socker?
Retorisk fråga: Om du läser din fråga igen, vad tror du (om du använder hjärnan och inte låter matpaniken svara åt dig)? Ärligt? ;)

Bra beslut att ta tag i det hela. Lycka till.

[Forslund_]

Tack för svar, Eddie Tolkia och Scratch! :)

Du kan börja med at fundera över var du befinner dig på skalan relativt dem som de två du nämner vänder sig till. Du kan lugnt utgå från att SLV:s rekommendationer inte är hälsofarliga för en normalviktig, aktiv individ, oavsett vad diverse specialdietpropagandister vill låta påskina. .
Jag menade mest att påpeka hur otroligt olika råd som finns, och hur det är svårt att sålla blande dem, som nybörjare.

Några detaljkommentarer:

Eddie har redan svarat bra på det här. Jag vill tillägga att det är bra om du i möjligaste mån kan undvika att räkna på sådana detaljer som olika enskilda fettsyror - .
Jag hoppades på just ett sånt här svar som jag just fått från både dig och Eddie. Det kändes bra att höra!



Retorisk fråga: Om du läser din fråga igen, vad tror du (om du använder hjärnan och inte låter matpaniken svara åt dig)? Ärligt? ;) .
Nej, jag håller med dig om att frågan lät lite löjlig. :em:
Det som känns fel är att jag tenderar att byta ut bl.a feta såser mot en lite kalorisnålare variant. -> Vilket ofta medför socker. Samt att jag inte riktigt har koll på sockermängden i mitt bröd och flingor (fast den mängden kanske är irrelevant sålänge man inte äter kaffebröd och kalaspuffar?) Jag brukar försöka satsa på ett bröd som krossar alla andra matvaror om man inte lägger det i botten på kassen. ;)


Nu har jag bara quotat Tolkia, men jag uppskattar såklart er andras svar också. Mycket!

[Tolkia]

Jag menade mest att påpeka hur otroligt olika råd som finns, och hur det är svårt att sålla blande dem, som nybörjare. Dahlkvist var ett dåligt exempel men hon säger t.ex att ''Det är LCHF människan är biologiskt ämnad att äta'' och för mig utan värst mycket kunskap kan jag inte riktigt analysera faktan bakom alla påståenden.

Det är sådant här som gör att jag har så svårt med Dahlquist. :smash:

Jag skulle säga att människan är biologiskt ämnad att äta "lite av varje", baserat på hur människans tänder och tarmsystem ser ut. Lite som en gris, björn eller kanske igelkott.

Mitt intryck är att de flesta specialdieter (med få undantag, t.ex. vegetarianism och vissa ayurvedainspirerade dieter, som också har en ideologisk/religiös vinkling) som syns i media och i bokhandelns hyllor har en mer eller mindre tydlig viktnedgångsvinkling. En person i din sits (som ju dessutom per definition behöver jobba mer med att lära sig inkludera flera sorters mat än med att lära sig utesluta dem) kan nog tryggt utgå från att han som regel inte ligger i målgruppen.

[Trance]

Dahlqvist är inte vidare intresserad av evidensbaserade rekommendationer utan verkar mer sugen på att sprida den Enda Sanna Läran. Blir lätt lite kultstämning på hennes sida, speciellt om man läser kommentarer där folk spekulerar vilt om evolutionens påverkan och "naturlig mat" utan att de förmodligen läst mer än Biologi A i gymnasiet.

[Scratch89]

Jag förstår inte riktigt hur LC-folk fungerar, när de säger att det är det enda rätta och att det är naturligt. Det var när människan började odla spannmål i större skala som de ökade sin livslängd väsentligt, fick bättre hälsa och intelligens. Större delen av världens mat är kolhydratskällor; är det naturligt att människan som samlarjägare skulle undvika detta? När valet står/stod mellan att jaga sig svettig för ett djur eller odla sin egen (helt klart fångbar) mat, så är det inte så svårt.

[Cohen]

Kan inte låta bli att poängtera vad som slår mig med TS inlägg.

Du skriver att:

Med tanke på min bakgrund, misstänker jag att en alltför stor kostfixering snarare kommer bli destruktiv än produktiv.

Samtidigt frågar du om sådant som tveklöst måste klassas som ganska detaljerat. Visst är det OK att göra så, menar inget annat, men är det verkligen rätt väg att gå?

De flesta med god hälsa funderar aldrig över sådant som fettkvoter eller proteinintag. Det är fullt möjligt att må bra utan tillgång till SLVs kosttabell.

Om jag var du skulle jag strunta i dessa funderingar och helt enkelt följa rådande livsmedelsrekomendationer.

Hoppas nu att allt löser sig för dig!