Har fått diagnosen hypotyreos, underfuktion av sköldkörteln

[gothen]

Blev inlagd på sjukhuset och efter några dagar kom de fram till att jag hade hypotyreos. När jag hörde symptomen kände jag igen mig, deprimerad trött osv. Är för tillfället redan på antidepprisiva mediciner men deppresionen kan kanske också kopplas till min hypotyreos?
Jag har länge kämpat med min vikt och jag äter mycket bra och tränar väldigt mycket men jag har alltid tyckt att på något sätt är resultaten inte proportionerliga till min insats men det kan alltså kanske delvis skyllas på att jag haft låg ämnesomsättning?

Det jag är intresserad av nu är väll om och hur mitt liv kommer påverkas av att jag ska öka min mängd hormoner? Kommer jag känna mig piggare, må bättre och kanske till och med äta lite mer? Kanske lite fel forum att fråga i men jag försöker här. Vill helt enkelt ha lite information kring min diagnos och hur den kommer påverka mig i framtiden.

[skaparn]

Blev inlagd på sjukhuset och efter några dagar kom de fram till att jag hade hypotyreos. När jag hörde symptomen kände jag igen mig, deprimerad trött osv. Är för tillfället redan på antidepprisiva mediciner men deppresionen kan kanske också kopplas till min hypotyreos?
Jag har länge kämpat med min vikt och jag äter mycket bra och tränar väldigt mycket men jag har alltid tyckt att på något sätt är resultaten inte proportionerliga till min insats men det kan alltså kanske delvis skyllas på att jag haft låg ämnesomsättning?

Det jag är intresserad av nu är väll om och hur mitt liv kommer påverkas av att jag ska öka min mängd hormoner? Kommer jag känna mig piggare, må bättre och kanske till och med äta lite mer? Kanske lite fel forum att fråga i men jag försöker här. Vill helt enkelt ha lite information kring min diagnos och hur den kommer påverka mig i framtiden.

Nu är det vanskligt att tala om "normala", men medicinen kommer återställa din kropp till vad den vore ifall du inte hade sjukdomen.
Om du förutom hypothyreos har en depression vet jag inte om det går att lova att du ska bli piggare och på bättre humör. Men mest troligt berodde den trötthet du nämnde på sjukdomen. Har du även gått omkring och känt dig ovanligt frusen kommer även det att gå över, sinom tid.

[Börje H]

Det tar vanligtvis ganska lång tid innan nivåerna stabiliserar sig och upprepade blodprover kommer ge svar på om den mängd medicin du äter är den rätta. Att du fått diagnosen och kommit under behandling för denna är ju dock ett stort steg i rätt riktning och en förbättring är att vänta :)

Lite om hormonrubbningen:
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5566

Lite om vanligaste behandlingspreparatet:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20000407000102&DocTypeID=7&UserTypeID=2

[gothen]

Några läkare jag talade med i början var orloiga över min puls också som var väldigt låg. Låg mellan 35-40 slag per minut när jag vilade och inte särskilt mycket mer när jag var uppe och rörde på mig.'

De kom också fram till att jag hade kaliumbrist som jag fick kalium utskrivet för. Men jag kan alltså räkna med att jag får lite högre puls också? De sa visserligen att jag hade ett vältränat hjärta och att min puls inte var något att oroa sig över, snarare tvärt om då mitt blodtryck samtidigt var väldigt bra. Men kanske kommer jag orka mer om min puls nu ökar lite?

*Tackar för svaren! Har precis kommit hem så jag är lite förvirrad men jag söker information och lär mig med tiden =) Men jag kan alltså hoppas på att jag kommer känna en skillnad i livskvalitet? För som det är nu har jag varit så utmattad osv men jag har skyllt det på deppresionen och så vidare... Blev väldigt hoppfull när läkaren sa att jag förmodligen skulle känna att livet blev betydligt bättre och att jag får mer ork osv.

[Ola Wallengren]

Ja, pulsen kommer sannolikt att gå upp lite, men som sagt så kan du ju ha låg vilopuls pga att du är vältränad.

[Börje H]

Ja, pulsen kommer sannolikt att gå upp lite, men som sagt så kan du ju ha låg vilopuls pga att du är vältränad.

Precis.
" En patient med fullt utvecklad primär hypotyreos kan besväras av en rad olika symptom, som trötthet, iniativlöshet, köldintolerans, muskelsmärtor, ökat sömnbehov, viktökning, förstoppning, yrsel, parestesier, håravfall och hes röst. Kliniska fynd är bla bradykardi (låg puls), långsamma senreflexer och psykomotorisk tröghet."

Ur "Steinar Hunskår (red.) Allmänmedicin Birgitta Hovelius (red.Sverige)"

[Ellis Wyatt]

Du väger väldigt lite va? Tror snarare din depression beror på det.

[Icefire]

Några läkare jag talade med i början var orloiga över min puls också som var väldigt låg. Låg mellan 35-40 slag per minut när jag vilade och inte särskilt mycket mer när jag var uppe och rörde på mig.'

De kom också fram till att jag hade kaliumbrist som jag fick kalium utskrivet för. Men jag kan alltså räkna med att jag får lite högre puls också? De sa visserligen att jag hade ett vältränat hjärta och att min puls inte var något att oroa sig över, snarare tvärt om då mitt blodtryck samtidigt var väldigt bra. Men kanske kommer jag orka mer om min puls nu ökar lite?

*Tackar för svaren! Har precis kommit hem så jag är lite förvirrad men jag söker information och lär mig med tiden =) Men jag kan alltså hoppas på att jag kommer känna en skillnad i livskvalitet? För som det är nu har jag varit så utmattad osv men jag har skyllt det på deppresionen och så vidare... Blev väldigt hoppfull när läkaren sa att jag förmodligen skulle känna att livet blev betydligt bättre och att jag får mer ork osv.

Bra att du fått en diagnos! Depressionen kan helt klart ha samband med sjukdomen.
Jag vill verkligen inte skrämma dig på något sätt, men det kan vara viktigt att veta att det kan ta tid att bli bra igen, särskilt om man gått och burit länge på sjukdomen. Samtidigt kan det gå på någon månad om man har tur, det ser väldigt olika ut från person till person.

Jag fick samma diagnos som du hösten 2005 och läkaren sa att jag skulle bli bra på ett par månader, bara jag tog min medicin. Här sitter jag nu nästan 3 år senare och är ännu inte 100% okej (iofs mycket beroende på inkompetenta läkare). Mina år mellan 18 och 20 var två riktiga skräpår.

Viktigaste av allt är att skynda långsamt. Låg dos av medicinen till att börja med i 6 veckor, och inte höja för snabbt även om man inte känner någon förbättring. Det tar lång tid för kroppen att återställa balansen av hormoner.

Om du vill kan du alltid skicka ett pm :)

[C.E.J.]

Alla frågorna du ställer kan givetvis din läkare svara på.