sötningsmedel är ju kosntgjort omg!1

[Slartibartfast]

Idag var det ett par bekanta som propagerade för att man absolut inte ska dricka läsk med sötningsmedel för det är konstgjorda grejer. Man ska hålla sig till socker för det är naturligt. Visst, allt väl så långt.

Men hur är det med alla E-ämnen, surhetsreglerare, stabiliserare och hela baletten som det finns åtminstone tre av i sockersötad läsk, samt typ 10 olika i all typ av behandlade köttprodukter? Är inte de lika konstgjorda? Varför roidar folk bara över sötningsmedel?

[Fredspipan]

Varför behöver någonting automatiskt vara onyttigt för att det är "konstgjort"?

[TylerDurden84]

Intressant tråd! Har själv tänkt tanken många gånger!

[Sverker]

Det blir en hel 10 p uppsats ifall någon skulle skriva om tillsattsämnen och ev. negativa effekter. Det är ett brett spektrum av olika ämnen med oändligt antal fysiologiska effekter. Tar vi sedan kombinationer av olika ämnen, King Grub har fått med ett par abstrakt där man undersökt effekten av färgämnen+glutamat ( ? ) blir det ännu mer komplext :Virro .



Har du några exempel kan vi säkert bryta ned frågan till något enkelt och lättbegripligt.

[Emil.o]

det enda som inte är konstgjort i läsk måste ju vara vatten

[tp_88]

Varför roidar folk bara över sötningsmedel?
För att Aftonhoran et al skrivit att det är cancerogent.

[Scratch89]

Nu har det väl iofs blivit head hunt på färgämnen och övriga tillsatser också, på senare dagar.

[Eddie Vedder]

Nu har det väl iofs blivit head hunt på färgämnen och övriga tillsatser också, på senare dagar.

Tänker du på azofärgämnen nu?

För det har ju faktiskt varit på tapeten under lång tid. Dock inte i samma omfattning som sötningsmedel. Sedan tror jag dessutom att just sötningsmedel, för oss här på Kolo, änns som om det debatteras mer än vad det egentligen gör. Nog för att folk säkerligen har åsikter och idéer ute i samhället men det ligger nog mer till hands att debattera här med tanke på en ganska hög konsumtion av både proteinpulver och lightdrycker.

Det i kombination med studier som då och då dyker upp och lyfter fram eventuella farligheter.

[Sverker]

Azofärgämnen:
http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=11374&epslanguage=SV

E-nummer:
http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=18376



Tänk vilka proteindrinkar vi skulle få med azofärgämnen. Jordgubbssmak skulle säkert få färgen som det röda på polkagrisen:D



Därmed inte sagt att polkagrisar färgar med azofärgämne utan jag tänker på kulören och klarheten hos färgen.

[Scratch89]

Tänker du på azofärgämnen nu?

För det har ju faktiskt varit på tapeten under lång tid. Dock inte i samma omfattning som sötningsmedel. Sedan tror jag dessutom att just sötningsmedel, för oss här på Kolo, änns som om det debatteras mer än vad det egentligen gör. Nog för att folk säkerligen har åsikter och idéer ute i samhället men det ligger nog mer till hands att debattera här med tanke på en ganska hög konsumtion av både proteinpulver och lightdrycker.

Det i kombination med studier som då och då dyker upp och lyfter fram eventuella farligheter.

Jag tänker mer på stollarna som föreläser runt om i landet om diverse E-nummer och att de är ondskan själv, och att konserveringsmedel och emulgeringsmedel är gift. Att det sedan är askorbinsyra och lecitin spelar ingen roll...

[-S-T-]

Jag ser inte glädjen i att propagera för nummer och medel i maten. Även om en del är harmlösa eller tom nyttiga bidrar de till att folk inte begriper vad de äter. Det är alltid bättre att göra riktig mat av riktiga råvaror, utan sådant man behöver ett kemilexikon för att förstå sig på. Förklara gärna stolligheten i det.

Jag slog på lecitin på Wikipedia och tydligen kan det utvinnas ur både soja och ägg. Hur vet jag vilket jag äter? Och trycker de flesta inte i sig tillräckligt med dold soja som det är? Har det något näringsvärde? Helst vill jag dock överhuvudtaget slippa veta vad lecitin är, eftersom det inte är en "bärande ingrediens" i en enda maträtt vad jag vet, utan tillsatt av ekonomiska orsaker.

[Sverker]

Klart att lecitin har ett näringsvärde. Lecitinet bär på fleromättade fettsyror. Till detta kommer att lecitin är en källa till kolin, etanolamin och inositol. Ämnen som vi kan tillverka själva men som vi också kan utnyttja från kosten.


Kan vara lite svårt att själv utnyttja lecitinets undrerbara egenskaper. Du kan pröva att lösa det i lite olja och tillsätta i degvätskan. Lecitinet "smörjer" glutenproteinet och brödet jäser lite bättre.

Den stora användningen av lecitin är i margarin. Lecitin går också utmärkt till olika pulverprodukter för att underlätta upplösningen i vatten.


Lecitinet i ägg utnyttjar du när du gör en bearneasesås eller en egen dressing

[Eddie Vedder]

eftersom det inte är en "bärande ingrediens" i en enda maträtt vad jag vet, utan tillsatt av ekonomiska orsaker.

Varenda emulsionssås innehåller lecitin. Det är lecitinet som är hela poängen med att bearnaisesås, majonnäs, hollandáise, dressingar m.m. behöver en äggula för att inte skära sig.

Om lecitinet kommer från soja står det oftast sojalecitin, i margarin t.ex. Där tillsätts sojalecitin för att bibehålla emulsionen mellan oljan och vattnet.

I mjölkfett förekommer fosfatider som kan hålla en emuslion, därför behövs inget extra emulsionsmedel där. Det är därför man kan vispa upp vispgrädde till ett så jättestort skum men man måste tillsätta karragenan i fettsnål vipgrädde då fosfolipoderna inte räcker till.

Men visst, anser du inte att det är en "bärande ingrediens" kan du ju försöka dig på majonnäs utan äggula.;)

EDIT: Fettkungen Sverker hann före.:D

[Eddie Vedder]

Angående azofärgämnen så är det på tapeten just nu:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1378487.svd
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1245477.svd

Det har ju bl.a. diskuterats om eventuella bieffekter såsom hyperaktivitet hos barn.

[-S-T-]

Men visst, anser du inte att det är en "bärande ingrediens" kan du ju försöka dig på majonnäs utan äggula.;)

EDIT: Fettkungen Sverker hann före.:D

Jag lyssnar på era förklaringar, men min poäng är att tillagar jag exempelvis bearnaisesås, så har jag i äggula. Inte lecitin.

Omhuldandet av tillsatser på Kolo blir lite tvivelaktigt ibland, det spelar för mig ingen roll om vissa är nyttiga eller harmlösa: för vanligt folk leder det till att man tappar kollen på vad man äter. "Askorbinsyra, nitrit, lecitin, natriumglutamat – äh, konstiga namn och eftersom man får ha dem i mat för Livsmedelsverket måste du ju vara ok". Sedan kan man ju förstås som kemiskt kunnig eller påläst näringsexpert briljera med att kunna peka exakt på vad man kan äta och i vilka mängder, men ur samhällsperspektiv leder det antagligen till sämre folkhälsa.

[-S-T-]

Varför roidar folk bara över sötningsmedel?

Ingen aning. Trender kommer, trender går. Själv försöker jag undvika mat med innehållsförteckningar som inte låter som recept. Inte fanatiskt, men som en tumregel. Jag köper hellre bröd med fyra ingredienser än med tjugo.

[Scratch89]

Så du äter inte ägg eller frukt heller då?

[Sverker]

Sedan kan man ju förstås som kemiskt kunnig eller påläst näringsexpert briljera med att kunna peka exakt på vad man kan äta och i vilka mängder, men ur samhällsperspektiv leder det antagligen till sämre folkhälsa.


Men det är ju till bättre folkhälsa jag vill nå.
Av någon anledning känner jag mig träffad men jag propagerar inte för mer tillsattser i maten.
Jag försöker istället motivera varför tillsatsen är med och om möjligt ge ett alternativ.

När det gäller tillsatser så måste istället blicken vändas mot sådana som är potensiellt skadliga vid normal konsumtion.

[-S-T-]

Men det är ju till bättre folkhälsa jag vill nå.
Av någon anledning känner jag mig träffad men jag propagerar inte för mer tillsattser i maten.
Jag försöker istället motivera varför tillsatsen är med och om möjligt ge ett alternativ.

När det gäller tillsatser så måste istället blicken vändas mot sådana som är potensiellt skadliga vid normal konsumtion.

Jag tror som sagt att vägen till folkhälsa är att folk lagar sin egen mat av riktiga råvaror = begripliga ingredienser där man förstår varje komponent i maträtten. Tillsatser fjärmar matlagningen från konsumenten, eftersom maten blir abstrakt och diffus. Bearnaisesås tillagas inte genom att lösa upp ett pulver.

Att veta vad som är vad i tillsatsdjungeln kräver expertkunskaper och eftersom matföretagen är påhittiga dessutom ständig fortbildning. Det vore därför bättre att vända sig mot mat med tillsatser överhuvudtaget. Ungefär som samhällets inställning till droger: det finns flera olagliga droger som kan sägas vara relativt ofarliga vid måttlig konsumtion, men de anses omoraliska att använda ändå.

Jag tippar att tillsatser är en bärande pelare för färdigmatskulturen som breder ut sig och gör att folk tappar kollen på matlagning ännu mer. För bara några generationer sedan gick kokkonst i arv och den ena generationen lärde upp den andra. Det fanns ingen färdigdisk att plocka från i mataffären. Idag är det in i mikron som gäller, och ingen kan sina mor- eller farföräldrars recept. För de flesta är det också ren slump om geggan i plastbyttan är nyttig eller inte – halva ingrediensförteckningen består av sådant man inte kan visualisera framför ögonen om man inte är kemist.

Har jag tvärfel? Vilken är din utopi för Sveriges kosthållning? :)

[Sverker]

Det är enkelt att koka sylt. Det krävs lite tålamod, massor av bär och rejält med socker. Produkten är självkonserverande.

Sedan är det någon som vill behålla färgen på sylten hela året och då tillsätts lite antioxidationsmedel.

Sedan vill någon ha en lite billigare sylt och då ersätter man lite bär med juice från äpple eller druva plus lite förtjockningmedel.

Sedan är det någon som inte vill ha så mycket socker i sin sylt och då måste man istället tillsätta lite konserveringsmedel så att sylten inte jäser på hyllan.

Sedan är det någon som inte vill ha så mycket kalorier och då ersätts sockret med förtjockningsmedel, konserveringsmedel och sötningsmedel.

Jag tror att vi alla vill kunna välja vilken sylt som passar oss bäst.

[Tolkia]

Att vägra tillsatser blir ju också kanske lite tråkigt i längden, då ju t.ex. salt och kryddor också är "tillsatser". I t.ex. salt sill och saltkött är salt t.o.m. ett konserveringsmedel (omg!!11!). Att samtliga "tillsatser" per definition (utan närmare specifikation av tillsatsens kemiska natur) skulle vara av djävulen eller något verkar för mig som en magisk-religiös syn på något som i mina ögon är ytterst jordiskt (nämligen mat).