Angående hunger

[Ch4rles]

Jag undrar vad som egentligen ger kroppen hungerkänslor, är det enbart en tom magsäck? Vissa saker blir man ju mindre mätt på även i stora mängder, vitkål t.ex.

Jag är också nyfiken på om ens "standardhunger" förändras när kroppen förändras. Vanligtvis om en person äter sig mätt ligger hon/han på kaloribalans över en längre tid. Säg att den personen genomgår en lyckad bulk och deff och lägger på sig en andel muskler. Då ökar ju energibehovet, men ökar hungern i korrelation med den?

[C.E.J.]

http://en.wikipedia.org/wiki/Hunger

[Eddie Vedder]

Den rent fysiologiska hungern är ett samspel mellan tom magsäck och mättnads- och hungerstimulerande hormoner. Man kan inte säga att hungern står i proportion med energibehovet, då hade ingen människa haft oönskad kroppsvikt utan hade kunnat äta så mycket som den själv ville.

Vad man äter påverkar t.ex. Högprotendieter har visar sig mer mättande, dels i studier men även enligt mycket empiriska erfarenheter (något jag tror att många på forumet kan intyga). Vidare finns både prandiell och postprandiell mättnad, d.v.s. den mättnad som inträder akut och den mättnad som sträcker sig till nästa måltid.

Kolhydratrika livsmedel kanske kan fylla magen mer och ge en tidigare prandiell mättnad än en volymmässigt mindre måltid som är fetare. Dock kan den fetare tänkas ge en mer långvarig mättnadskänsla. Båda exemplen med exakt samma energiinnehåll såklart.

Sedan ska man dessutom skilja på hunger och aptit. Aptiten hos en individ är ett kapitel för sig och där styr fysiologiska faktorer i kombination med komplicerade psykologiska faktorer som har med relationen till mat och ätande att göra.

[Mr. Moose]

Den rent fysiologiska hungern är ett samspel mellan tom magsäck och mättnads- och hungerstimulerande hormoner. Man kan inte säga att hungern står i proportion med energibehovet, då hade ingen människa haft oönskad kroppsvikt utan hade kunnat äta så mycket som den själv ville.

Vad man äter påverkar t.ex. Högprotendieter har visar sig mer mättande, dels i studier men även enligt mycket empiriska erfarenheter (något jag tror att många på forumet kan intyga). Vidare finns både prandiell och postprandiell mättnad, d.v.s. den mättnad som inträder akut och den mättnad som sträcker sig till nästa måltid.

Kolhydratrika livsmedel kanske kan fylla magen mer och ge en tidigare prandiell mättnad än en volymmässigt mindre måltid som är fetare. Dock kan den fetare tänkas ge en mer långvarig mättnadskänsla. Båda exemplen med exakt samma energiinnehåll såklart.

Sedan ska man dessutom skilja på hunger och aptit. Aptiten hos en individ är ett kapitel för sig och där styr fysiologiska faktorer i kombination med komplicerade psykologiska faktorer som har med relationen till mat och ätande att göra.

Håller inte med, hur många överviktiga väntar med att äta tills de är hungriga? Det är deras aptit som är åt helsike.
Vilket du faktiskt indirekt säger i sista paragrafen.

[Eddie Vedder]

Vilket du faktiskt indirekt säger i sista paragrafen.

Exakt.

Först pratade jag om strikt fysiologisk hunger. Och den står som sagt inte i proportion till energibehovet så det du säger emot påstår jag ju inte ens där.

Och sedan är det ju återigen skillnad på aptiten och hungern. Så vi menar exakt samma sak du och jag, jag ville bara ge en liten förklaring på vad som stimulerar hunger och mättnad. För de mekanismerna är ju samma för alla även om de inträder lite olika för olika personer, en del orkar inte äta så mycket som dom behöver och känner sällan tillräcklighunger. Andra blir mätta på tok för sent och äter för mycket.

Men det är ju forfarande samma fysilogiska mekanismer och kombination med nämnda psykologiska faktorer.

[Mr. Moose]

Eddie

"Man kan inte säga att hungern står i proportion med energibehovet."

Jag tror dom är till viss mån sammanlänkade, sen jag började med Sheiko's program (vilket nog har dubbla träningsvolymen mot vad jag är van vid) blir jag hungrig mycket snabbare efter måltiderna, borde inte detta va pga av ett ökat energibehov?

[Eddie Vedder]

borde inte detta va pga av ett ökat energibehov?

Jo.

Men det behöver fortfarannde inte stå i direkt proportion till energibehovet. Bege dig till Stockholm Stadion idag och fråga om hur aptiten är hos vissa som springer in i mål så lär du se ganska tydliga exempel på när hungern inte motsvarar energibehovet.;)

Och på samma sätt borde ju en överviktig människa som går upp i vikt aldrig vara hungrig eftersom energibehovet i stort sett ständigt överskrids.

[Ch4rles]

Jag förstår att energibehovet inte behöver stå i proportion till hungern, men jag undrar fortfarande om hungern ökar när energibehovet ökar. Ta en vanlig person som ätit sig mätt hela sitt vuxna liv och legat på kaloribalans över den tiden. Om han då biffar upp sig med kanske fem-tio kilo muskler, kommer han då ligga på kaloriunderskott om han följer sin hunger och har kvar samma motionsvanor som tidigare?

[Eddie Vedder]

Om han då biffar upp sig med kanske fem-tio kilo muskler, kommer han då ligga på kaloriunderskott om han följer sin hunger och har kvar samma motionsvanor som tidigare?

Menar du att han få nya hungerskänslor som han följer eller att hungerkänslorna fortfarande är samma som när vikten var lägre?

I exempel 2 kommer personen gå ner i vikt i alla fall. Blir man mätt på 2500kcal och nöjer sig med att äta tills man upplever mättnad, trots att behovet är 3000kcal, så innebär ju det att energibalansen blir negativt och han går ner i vikt.

Men det är ju väldigt sannolikt att hungern följer det ökade energibehovet. Det är som sagt oerhört mycket som spelar in och olika individers aptit kan skilja sig helt sjukt mycket. Just därför tycker jag själv att "ryck upp dig!"-mentalitet är väldigt fel gentemot många personer som kämpar med vikten (vare sig det är upp eller ner).

Vidare har ofta vältränade och normalviktiga personer en bättre aptitreglering så att träna sig till en högre kroppsvikt kan nog sannolikt ge en mer "trovärdig" hungerförändring än att enbart äta sig fetare.

[Sniggel]

Jag och många andra som har bulkat kan garantera att hungern oftast ökar när man går upp i vikt, vilket kan vara både positivt och negativt. Det hade varit svårt annars att gå upp mycket i vikt, om man nu vill det, vill säga.
Jag kan bara spekulera i hur mycket kcal jag åt när jag ökade i vikt från 86-88 kg men det räckte med att återgå till att äta lika mycket som jag gjorde på 83 kg för att börja tappa vikt direkt igen, vilket jag misstänker var någonstans kring 4000 kcal, ett intag som jag hade gått upp nästan 1 kg i veckan på vid en tidigare vikt på 77.

[Danny Devito]

Här är en tråd jag kommer ihåg från förr, kanske kan ge en indikation. http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=99568&highlight=tr%E4ningsframkallad+anorexia

Fysisk aktivitet kan minska hungerkänslor akut och medverka till att skapa en negativ energibalans; glukagonfrisättning kan vara en faktor vad gäller träningsframkallad anorexia.

http://joe.endocrinology-journals.org/cgi/content/abstract/193/2/251