diskbråck???

[supermimmi]

Hej.
Fick en olidlig smärta i vaden för över en vecka sen. Haltade rejält ett par dagar. Smärtan har gått över, men haltar fortfarande eftersom foten inte riktigt hänger med. Kan inte stödja på trampdynan, utan går på hälen. Känner mig otroligt vinglig också. Kan tillägga att jag har inte gjort några större ansträngningar med benet innan det här hände. Men har haft något som kändes som ryggskott får ca 2 månader sen. Och då strålade det ut i höger ben. Var hos kiropraktor, och ryggen blev bättre. tills nu då.
Är lite rädd, när det känns så "svagt" i foten. Kan absolut inte resa mig på tå med den foten, det är ingen smärta, men det går liksom inte fram någon signal.
Finns det någon som har upplevt något liknande, och går det över??? Vill inte vara halt för resten av livet, och läkare har jag träffat två gånger nu. Men dom fattar ju inget!!*gah!*

[nyrjoh]

Gå till en annan läkare/sjukgymnast/naprapat... Ge dig inte förrän du får en riktig förklaring till dina besvär. Lycka till!

[grimfish]

Det är inte helt enkelt att säga varifrån smärtan kommer. Men eftersom du har varit hos läkare två gånger och de inte vet så får man anta att smärtan inte kommer från vaden, eftersom det brukar vara ganska lätt att konstatera. Det är inte otroligt att det kommer från ryggen. Vad har läkarna sagt?

[grimfish]

"Smärtan" var ett illa valt ord som borde ha varit "problemen med foten".

[supermimmi]

Det är inte helt enkelt att säga varifrån smärtan kommer. Men eftersom du har varit hos läkare två gånger och de inte vet så får man anta att smärtan inte kommer från vaden, eftersom det brukar vara ganska lätt att konstatera. Det är inte otroligt att det kommer från ryggen. Vad har läkarna sagt?

Läkarna säger ingenting, bara att det är en muskelinflammation i vaden. Dom vet inte så mycket tror jag, man får ju sätta diagnos själv på allt nu förtiden. Otroligt! Men det är känselbortfallet jag är orolig för. Men har pratat med en naprapat idag, och han tyckte det lät som ischias nerven som kommit i kläm och tyckte jag skulle ta kontakt med ortoped. Men ska till kiropraktor i morn, får se vad han säger. Jag är bara så jäkla orolig, och med det här haltandet blir det värre i ryggen också.:furious:

[Tolkia]

Var har du förlorat känseln (obs: kontrollera foten också om du inte gjort det tidigare)?

Verkar detta bekant? http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=111047&highlight=k%E4nselbortfall

(Jag är f.ö. lite tveksam till inställningen "man får ju sätta diagnos själv nuförtiden"; bakom den döljer sig minst lika ofta som läkarens inkompentens patientens ovilja att inse fakta. Att googla sig fram ger inte alltid ett så tillförlitligt resultat.)

[grimfish]

Även om du inte tror att det rör sig om en muskelinflammation i vaden - och där håller jag nog med dig - så tror jag ändå att läkarna har gett dig information om vad du ska göra för att åtgärda problemet, hur lång tid det förväntas ta och vad du ska göra om det inte blir bra. Antagligen kan du, oavsett varifrån problemet än kommer, inte göra så mycket akut åt det och måste avvakta lite.

[supermimmi]

Var har du förlorat känseln (obs: kontrollera foten också om du inte gjort det tidigare)?

Verkar detta bekant? http://www.kolozzeum.com/forum/showthread.php?t=111047&highlight=k%E4nselbortfall

(Jag är f.ö. lite tveksam till inställningen "man får ju sätta diagnos själv nuförtiden"; bakom den döljer sig minst lika ofta som läkarens inkompentens patientens ovilja att inse fakta. Att googla sig fram ger inte alltid ett så tillförlitligt resultat.)

Ja, men det är ju nästan exakt så!! När jag ska tex gå upp för trappor så är det som om man lyfter bara med låret. Fast jag kan gå på hälen, men inte på tå, på högern alltså. Vad gjorde du, fick du tillbaka känseln? Och vad jag menar med att ställa diagnos själv är för att vissa läkare är så stressade och bara nästan viftar bort en. Då måste man ju försöka få svar någon annanstans. Som här tex.

[Teben]

Hade du ont i ryggen igen nu av detta, eller var det "bara" att du inte kan stå på tå på höger fot? Isf låter det som en perifer nervpåverkan, på ischias då. Har du känseln kvar i foten? Vad var det för smäll? Brast hälsenan tro? Hoppas du hittar råd och bot!

[Martin Löwgren]

Diskbråck operaras ENDAST akut om du har påverkan på blåsan med mera (s.k cauda equina syndrom).

Vanligt diskbråck med utstrålande smärta (och känsel och motorisk nedsättning) opereras helst inte utan man testar alltid först konservativ behandling. Funkar inte detta gör ortopeden en bedömning efter cirka 3månader.

Du kan med andra ord lugna ned dig och uppsöka t.ex en naprapat/sjukgymnast med OMI/OMT utbildning för att lindra smärtan från det eventuella bråcket och ge den behandling en riktig chans (jag personligen har behandlat cirka 10st diskbråck hittils under min lilla yrkeskarriär med mycket goda resultat, så kämpa på är mitt tips) :)

Förövrigt är prognosen vid diskbråck mycket god och läkningsprocessen är inte alltför lång.

Mvh Axon

[supermimmi]

Diskbråck operaras ENDAST akut om du har påverkan på blåsan med mera (s.k cauda equina syndrom).

Vanligt diskbråck med utstrålande smärta (och känsel och motorisk nedsättning) opereras helst inte utan man testar alltid först konservativ behandling. Funkar inte detta gör ortopeden en bedömning efter cirka 3månader.

Du kan med andra ord lugna ned dig och uppsöka t.ex en naprapat/sjukgymnast med OMI/OMT utbildning för att lindra smärtan från det eventuella bråcket och ge den behandling en riktig chans (jag personligen har behandlat cirka 10st diskbråck hittils under min lilla yrkeskarriär med mycket goda resultat, så kämpa på är mitt tips) :)

Förövrigt är prognosen vid diskbråck mycket god och läkningsprocessen är inte alltför lång.

Mvh Axon

Ok, tack. Tror nog att det är ett diskbråck, eftersom jag haft stora problem med ryggen för två månader sen, med strålning ner i benet. Men får se vad kiropraktorn och sjukgymnasten säger i morgon. Känns lugnare nu när du säger att det går att fixa.

[Tolkia]

Ja, men det är ju nästan exakt så!! När jag ska tex gå upp för trappor så är det som om man lyfter bara med låret. Fast jag kan gå på hälen, men inte på tå, på högern alltså. Vad gjorde du, fick du tillbaka känseln? Och vad jag menar med att ställa diagnos själv är för att vissa läkare är så stressade och bara nästan viftar bort en. Då måste man ju försöka få svar någon annanstans. Som här tex.
I mitt fall var det ett inte alltför våldsamt diskbråck mellan L5 och L6 (alltså ganska långt ner). Det som avgör var känselbortfallen, "styrproblemen" etc. kommer är vilken nerv som är påverkad. Vad man kan göra är i princip vila från hård träning, röra på sig försiktigt (promenader, om det går bra) och inte sitta alltför långa stunder åt gången (att sitta är en ställning som belastar ryggen mycket mer än man kanske tror). Gärna vila ryggliggande, med benen på en stol eller något (90 graders vinkel; var observant på höjden på det du lägger benen på, då för hög/för låg inte är speciellt skönt) en kvart eller så på eftermiddagen om man får ont i ryggen. Så småningom börja med rehabträning (för magen, ryggen).

Känseln kommer tillbaka med tiden, förmågan att styra foten likaså. Det är irriterande medan det varar, men det är inte annat att göra än att vänta. Diskbråck läker oftast ut av sig själva - "min" sjukgymnast uttryckte det så här: "Det brukar läka ganska fort. Men det är klart, allt är relativt; jag tycker att det går fort om man kan räkna det i månader".

[Martin Löwgren]

I mitt fall var det ett inte alltför våldsamt diskbråck mellan L5 och L6 (alltså ganska långt ner). Det som avgör var känselbortfallen, "styrproblemen" etc. kommer är vilken nerv som är påverkad. Vad man kan göra är i princip vila från hård träning, röra på sig försiktigt (promenader, om det går bra) och inte sitta alltför långa stunder åt gången (att sitta är en ställning som belastar ryggen mycket mer än man kanske tror). Gärna vila ryggliggande, med benen på en stol eller något (90 graders vinkel; var observant på höjden på det du lägger benen på, då för hög/för låg inte är speciellt skönt) en kvart eller så på eftermiddagen om man får ont i ryggen. Så småningom börja med rehabträning (för magen, ryggen).

Känseln kommer tillbaka med tiden, förmågan att styra foten likaså. Det är irriterande medan det varar, men det är inte annat att göra än att vänta. Diskbråck läker oftast ut av sig själva - "min" sjukgymnast uttryckte det så här: "Det brukar läka ganska fort. Men det är klart, allt är relativt; jag tycker att det går fort om man kan räkna det i månader".
Menar du mellan L5-S1 eller? Man har normalt sett bara 5 ländkotor.

Känseln och motoriken kommer nödvändigtvis tyvärr inte alltid tillbaka hos alla.

Mvh Axon

[Tolkia]

Menar du mellan L5-S1 eller? Man har normalt sett bara 5 ländkotor.
Jag är en sällsynt anatomisk avvikelse ... nej, skämt åsido mellan L4 och L5; fingret slant.
Känseln och motoriken kommer nödvändigtvis tyvärr inte alltid tillbaka hos alla.
Jag borde skrivit "oftast". Jag tror (men jag är som bekant ingen expert) dock att man skall vänta ganska länge innan man bestämmer sig för att det är kört för tid och evighet om det inte är solklart redan från början.

[Salle]

Enligt min erfarenhet så är kiropraktorer bäst lämpade för just den typen av problem. Jag hade problem med en diskbuktning i ländryggen och var hos ett par sjukgymnaster och fick ingen bra hjälp och inga bra råd. Därefter var jag hos en erfaren kiropraktor som instruerade mig hur jag skulle bete mig i vardagen för att underlätta läkningen. Han behandlade även problemet. Det har nu läkt ut tack vare hans tips och behandling.

[supermimmi]

I mitt fall var det ett inte alltför våldsamt diskbråck mellan L5 och L6 (alltså ganska långt ner). Det som avgör var känselbortfallen, "styrproblemen" etc. kommer är vilken nerv som är påverkad. Vad man kan göra är i princip vila från hård träning, röra på sig försiktigt (promenader, om det går bra) och inte sitta alltför långa stunder åt gången (att sitta är en ställning som belastar ryggen mycket mer än man kanske tror). Gärna vila ryggliggande, med benen på en stol eller något (90 graders vinkel; var observant på höjden på det du lägger benen på, då för hög/för låg inte är speciellt skönt) en kvart eller så på eftermiddagen om man får ont i ryggen. Så småningom börja med rehabträning (för magen, ryggen).

Känseln kommer tillbaka med tiden, förmågan att styra foten likaså. Det är irriterande medan det varar, men det är inte annat att göra än att vänta. Diskbråck läker oftast ut av sig själva - "min" sjukgymnast uttryckte det så här: "Det brukar läka ganska fort. Men det är klart, allt är relativt; jag tycker att det går fort om man kan räkna det i månader".

Var hos kiropraktorn igår, hon gjorde en nogrann undersökning, och hade ingen reflex alls i S1. Det säger inte mig så mycket, kan inte alla dessa termer och namn på olika kotor och sånt. Det är bara lite konstigt att läkaren inte kollade den reflexen, fast jag förklarade att jag inte hade någon känsel där.
Kiropraktorn trodde i allafall att det kunde bero på diskbråck, men hon ville inte behandla förrän jag varit hos ortoped. Men hon tyckte jag skulle prova med sträckbänk, hos sjukgymnasten.
Men, var du hos ortoped?
Jag får väl ringa min läkare IGEN och förklara läget. Se om han vill skriva en remiss.
Så några månader....suck...det tycker jag är otroligt länge. Fan, det var den sommaren det.

[Tolkia]

Men, var du hos ortoped?
Nej, jag vet inte riktigt vad en ortoped skulle ha gjort i mitt fall, heller. Det var rätt uppenbart vad det var, och rätt uppenbart vad man kunde (och inte kunde) göra, och sjukgymnasten räckte till för det. (Däremot räckte kanske inte jag till; jag misstänker att jag hade kunnat vara lite bättre nu än vad jag är, om jag haft lite mer tålamod.)
Så några månader....suck...det tycker jag är otroligt länge. Fan, det var den sommaren det.
Nja, du kommer knappast, om det inte är våldsamt allvarligt, att vara totalt invalid hela sommare (hur "invalid" är du nu?). Viktigt är att man lär sig tålamod så pass att man inte så fort man börjar bli bättre tror att allt är finemang och börjar om som man hållit på tidigare - med ny krasch och återgång till rehab steg 1 som följd ... :Virro

[Salle]

De tips jag fick från min kiropraktor var att gå och stå så mycket som möjligt och när jag väl satt ner skulle jag behålla svanken. Böjde jag mig ner så var det viktigt att jag böjde på knäna och aldrig krummade ländryggen.

Observera att jag hade en buktning på en disk, förstadiet till diskbråck så jag vet inte om dessa tips är något du kan använda dig av. Någon mer kunnig kanske kan bekräfta eller dementera det.

[supermimmi]

Nja, du kommer knappast, om det inte är våldsamt allvarligt, att vara totalt invalid hela sommare (hur "invalid" är du nu?). Viktigt är att man lär sig tålamod så pass att man inte så fort man börjar bli bättre tror att allt är finemang och börjar om som man hållit på tidigare - med ny krasch och återgång till rehab steg 1 som följd ... :Virro[/QUOTE]

Alltså jag är väl inte invalid direkt, men haltar ju som sagt och jag älskar att promenera men det är ju dubbelt så jobbigt nu. Är väl en gnällkärring antar jag, vet ju att det är dom som har värre problem. Och tålamod har jag tyvärr aldrig haft*gah!*
Men har fått en tid på måndag till sjukgymnast i allafall med omt utbildning. Alltså det där med ortoped, kiropraktorn sa ju till mig att hon inte kunde behandla om hon inte visste var diskbråcket är, därför tyckte hon jag skulle röntgas. Stämmer inte det alltså, eller?
Så, ska jag gå till någon annan då eller vad?
Typ naprapat eller?
Någon som kan rekommendera någon i Stockholm?

[Tolkia]

Är väl en gnällkärring antar jag, vet ju att det är dom som har värre problem. Och tålamod har jag tyvärr aldrig haft*gah!*
Alla problem är jobbiga när man har dem, ju, oavsett hur jobbigt det är för någon som har det värre (Det där är ju också ett argument, förresten, det finns ju alltid de som har det värre och på vilket sätt skulle man må bättre av att veta att de har det värre? Möjligen mår man ännu sämre för att man fattar hur jävligt det måste vara för dem, om det är så här jävligt för en själv osv.). Tålamod lär du få lära dig; att sakna det är en lyx för den som inte har några skador. Har man det inte är man snart där igen ... (jag är själv en dålig elev som lär långsamt, I tell you).
Alltså det där med ortoped, kiropraktorn sa ju till mig att hon inte kunde behandla om hon inte visste var diskbråcket är, därför tyckte hon jag skulle röntgas. Stämmer inte det alltså, eller?
Nu är jag så långt utanför mitt kompetensområde att jag inte längre vill uttala mig (det säger en del ...). En inte alltför vågad gissning är väl att vad man bör göra och inte varierar från fall till fall. Vet de inte var det sitter är det säkert bra att ta reda på det. I mitt fall tyckte man helt enkelt att det var rätt så obvious vad som var problemet.

Har du fått tid hos sjukgymnast så ta den, är mitt råd; helt enkelt för att jag själv har god erfarenhet av sjukgymnaster. Det finns en fara i att kuska runt till alltför många vårdgivare också, och det är att alla säger olika saker så att man till slut vet varken ut eller in - och att man väljer att lyssna på den som säger det som låter mest likt det man VILL höra, vilket inte alltid är den man borde lyssna på (och ja, jag har gjort precis det och nej, det är inte vad jag räknar som det smartaste jag gjort i mitt liv).

[supermimmi]

Menar du mellan L5-S1 eller? Man har normalt sett bara 5 ländkotor.

Känseln och motoriken kommer nödvändigtvis tyvärr inte alltid tillbaka hos alla.

Mvh Axon

Vadå, så det kan bli bestående men alltså!! Men varför då, vad har då hänt om det blir bestående!!???

[supermimmi]

Alla problem är jobbiga när man har dem, ju, oavsett hur jobbigt det är för någon som har det värre (Det där är ju också ett argument, förresten, det finns ju alltid de som har det värre och på vilket sätt skulle man må bättre av att veta att de har det värre? Möjligen mår man ännu sämre för att man fattar hur jävligt det måste vara för dem, om det är så här jävligt för en själv osv.). Tålamod lär du få lära dig; att sakna det är en lyx för den som inte har några skador. Har man det inte är man snart där igen ... (jag är själv en dålig elev som lär långsamt, I tell you).

Nu är jag så långt utanför mitt kompetensområde att jag inte längre vill uttala mig (det säger en del ...). En inte alltför vågad gissning är väl att vad man bör göra och inte varierar från fall till fall. Vet de inte var det sitter är det säkert bra att ta reda på det. I mitt fall tyckte man helt enkelt att det var rätt så obvious vad som var problemet.

Har du fått tid hos sjukgymnast så ta den, är mitt råd; helt enkelt för att jag själv har god erfarenhet av sjukgymnaster. Det finns en fara i att kuska runt till alltför många vårdgivare också, och det är att alla säger olika saker så att man till slut vet varken ut eller in - och att man väljer att lyssna på den som säger det som låter mest likt det man VILL höra, vilket inte alltid är den man borde lyssna på (och ja, jag har gjort precis det och nej, det är inte vad jag räknar som det smartaste jag gjort i mitt liv).

Jo, du har rätt. Börjar känna mig lite förvirrad av alla jag pratat med och träffat. Men som sagt, sjukgymnast måndag, och 50 % sjukskrivning. Så ska det nog bli ordning på det till slut. Men ska nog ringa läkaren ändå, om remiss till ortoped. Det känns nog bäst, för då vet man ju sen exakt vart felet ligger. Men tack för all hjälp. Har föresten kollat lite, tror att jag har fått sk. "dropfot".
Ja, det låter ju väldigt tilldragande...hm...:Virro

[Tolkia]

Vadå, så det kan bli bestående men alltså!! Men varför då, vad har då hänt om det blir bestående!!???
Ja, det kan bli bestående; jag skulle tro att det vanligaste är kvarstående känselnedsättningar (jag kan inte ge dig mekanismen, men nerven är för skadad för att återhämta sig helt, antar jag). Ganska många vanliga skador kan ge "bestående men"; stukningar är ett bra exempel på det. Eller för den delen sönderkliade myggbett som lämnar ärr ... ;) Det är inte detsamma som att alla som drabbas får bestående men, eller att alla som får bestående men kommer att vara svårartat lidande invalider resten av sina liv.

Råd nr 1 blir därför SPÄNN AV OCH KONCENTRERA DIG PÅ DET SOM ÄR ISTÄLLET FÖR ATT FRAMMANA KATASTROFVISIONER. Det finns jääääävligt många som skadat ryggen men som nu lever högst normala och vanliga liv. Chansen att du skall vara en av dem är god. Det absolut sämsta sättet att läka ihop och ta sig ut på andra sidan måste vara att på förhand anta att man är for ever and ever körd.

[supermimmi]

Ja, det kan bli bestående; jag skulle tro att det vanligaste är kvarstående känselnedsättningar (jag kan inte ge dig mekanismen, men nerven är för skadad för att återhämta sig helt, antar jag). Ganska många vanliga skador kan ge "bestående men"; stukningar är ett bra exempel på det. Eller för den delen sönderkliade myggbett som lämnar ärr ... ;) Det är inte detsamma som att alla som drabbas får bestående men, eller att alla som får bestående men kommer att vara svårartat lidande invalider resten av sina liv.

Råd nr 1 blir därför SPÄNN AV OCH KONCENTRERA DIG PÅ DET SOM ÄR ISTÄLLET FÖR ATT FRAMMANA KATASTROFVISIONER. Det finns jääääävligt många som skadat ryggen men som nu lever högst normala och vanliga liv. Chansen att du skall vara en av dem är god. Det absolut sämsta sättet att läka ihop och ta sig ut på andra sidan måste vara att på förhand anta att man är for ever and ever körd.


Det finns hopp!!! Jag var äntligen till en sjukgymnast idag, och hon verkar veta vad hon pratar om. Hon hade själv haft känselbortfall i foten/hälsenan. Så det är diskbråck eller diskbuktning, eller vad man nu kallar det. Det var ganska mkt info att ta in för någon som inte är hemma på det planet. Men mellan L5-S1,har fått med mig en lapp hem som visar. Och det känns fantastiskt att äntligen få veta, och har fått lite träningsråd och övningar (Mc Kenzie) Sen blir det lite akupunktur och lite andra saker. Och hon var verkligen engagerad och kunnig, så det finns hopp om att få liv i den gamla trötta nerven. Men men, kan nog glömma höga klackar i sommar då, men det får man väl leva med, haha. Men tack för all respons här. Kram på er!

[Martin Löwgren]

Det finns hopp!!! Jag var äntligen till en sjukgymnast idag, och hon verkar veta vad hon pratar om. Hon hade själv haft känselbortfall i foten/hälsenan. Så det är diskbråck eller diskbuktning, eller vad man nu kallar det. Det var ganska mkt info att ta in för någon som inte är hemma på det planet. Men mellan L5-S1,har fått med mig en lapp hem som visar. Och det känns fantastiskt att äntligen få veta, och har fått lite träningsråd och övningar (Mc Kenzie) Sen blir det lite akupunktur och lite andra saker. Och hon var verkligen engagerad och kunnig, så det finns hopp om att få liv i den gamla trötta nerven. Men men, kan nog glömma höga klackar i sommar då, men det får man väl leva med, haha. Men tack för all respons här. Kram på er!

Alltid bra att få det bekräftat av någon utbildad.

Lycka till nu och om sjukgymnasten inte sa det så säger jag det: Nu är det sittförbud för din del ett bra tag framöver. Stå eller ligg är det bästa tillsammans med diskbråcks rehab övningar.