mangs
2008-04-01, 09:31
Idag har jag åkt dit för min första fortkörning. :(
Det hände på vägen till jobb och jag tog en alternativ väg eftersom det var vägarbete på motorvägen där jag brukar köra. På den alternativa vägen passerar jag genom ett samhälle med 30-skylt då man givetvis saktar ned och följer hastigheten. När man sedan kommer ut ur samhället är det 70 och då drar man ju på igen och i mitt fall kör jag oftast fortare än så. Idag stod det dock en bil parkerad lite dumt vid vägen så jag följde hastigheten här. När jag kom närmre såg jag att det var en polisbil och poliserna vinkade in mig. Ha ha, tänkte jag eftersom jag följt hastighetsgränsen hela vägen. Först kom den manliga polisen fram till mig och frågade efter körkort. Jag plockade fram detta och han tog det helt sonika och återvände till sin bil. Jag satt kvar i min bil en stund och började undra om jag skulle gå ur bilen eller vad. Då gick den andra kvinnliga polisen ut ur bilen och kom fram till mig och bad mig gå ur bilen. Ok, tänkte jag och gick ut. Sedan sade hon att de hade fått ett anonymt tips om att jag kört för fort inne i 30-samhället och att de hade uppfattat min framfart till ca 50km/h. Jag blev lätt chockad då jag verkligen inte kört för fort och sade att de måste fått tag i fel bil men eftersom jag var ganska ensam på vägen vid denna tiden så envisades hon med att det var jag. Jag frågade om de hade någon form av bevis eller foto eller liknande men då blev hon väldigt otrevlig, jag försökte vara lugn och trevlig tillbaka men det är svårt när man blir oskyldigt anklagad. Hon tillkallade den manliga polisen som kom mot oss och lämnade över körkortet till mig sedan gick han utan att säga någonting raskt tillbaka till polisbilen och satte sig. Nu började tankarna flyga att de skulle tillkalla förstärkning eller någon form av bevis.
Den kvinnliga polisen började kolla runt på min bil och granskade däckdjup och kom fram till att ett av däcken inte heller var godkända, vilket jag tycker är konstigt då de är hyffsat nya. Hon sade dock att det slitits ojämt och bad mig se efter själv. Jag gick fram till däcket ,satte mig på huk för att kolla och visst var det lite ojämt men inte så farligt att det inte skulle vara godkänt. När jag reste mig upp tog hon mig på röven och gick bort till polisbilen och åkte iväg. Sedan såg jag dem aldrig mer igen.
Jag stod kvar ensam på vägen, chockad och fundersam och undrade vad som egentligen hade hänt. Skulle jag gjort något annorlunda?
Det hände på vägen till jobb och jag tog en alternativ väg eftersom det var vägarbete på motorvägen där jag brukar köra. På den alternativa vägen passerar jag genom ett samhälle med 30-skylt då man givetvis saktar ned och följer hastigheten. När man sedan kommer ut ur samhället är det 70 och då drar man ju på igen och i mitt fall kör jag oftast fortare än så. Idag stod det dock en bil parkerad lite dumt vid vägen så jag följde hastigheten här. När jag kom närmre såg jag att det var en polisbil och poliserna vinkade in mig. Ha ha, tänkte jag eftersom jag följt hastighetsgränsen hela vägen. Först kom den manliga polisen fram till mig och frågade efter körkort. Jag plockade fram detta och han tog det helt sonika och återvände till sin bil. Jag satt kvar i min bil en stund och började undra om jag skulle gå ur bilen eller vad. Då gick den andra kvinnliga polisen ut ur bilen och kom fram till mig och bad mig gå ur bilen. Ok, tänkte jag och gick ut. Sedan sade hon att de hade fått ett anonymt tips om att jag kört för fort inne i 30-samhället och att de hade uppfattat min framfart till ca 50km/h. Jag blev lätt chockad då jag verkligen inte kört för fort och sade att de måste fått tag i fel bil men eftersom jag var ganska ensam på vägen vid denna tiden så envisades hon med att det var jag. Jag frågade om de hade någon form av bevis eller foto eller liknande men då blev hon väldigt otrevlig, jag försökte vara lugn och trevlig tillbaka men det är svårt när man blir oskyldigt anklagad. Hon tillkallade den manliga polisen som kom mot oss och lämnade över körkortet till mig sedan gick han utan att säga någonting raskt tillbaka till polisbilen och satte sig. Nu började tankarna flyga att de skulle tillkalla förstärkning eller någon form av bevis.
Den kvinnliga polisen började kolla runt på min bil och granskade däckdjup och kom fram till att ett av däcken inte heller var godkända, vilket jag tycker är konstigt då de är hyffsat nya. Hon sade dock att det slitits ojämt och bad mig se efter själv. Jag gick fram till däcket ,satte mig på huk för att kolla och visst var det lite ojämt men inte så farligt att det inte skulle vara godkänt. När jag reste mig upp tog hon mig på röven och gick bort till polisbilen och åkte iväg. Sedan såg jag dem aldrig mer igen.
Jag stod kvar ensam på vägen, chockad och fundersam och undrade vad som egentligen hade hänt. Skulle jag gjort något annorlunda?