Kan man dricka för mycket mjölk?

[DerClown]

Tja.

Som topicen lyder så undrar jag om någon har kall fakta ( undersökningar ) på att det skulle vara farligt att dricka mycket mjölk + en hel del andra mjölkprodukter, pratar om 1-2L per dag.

Jag njuter av mjölk, slänger lätt i mig 1L per dag, oftast blir det kring 1½L. Skulle slänga i mig mera om ja int bara sku tycka att d e lite onödigt och dyrt (dyrare än vatten).

Ja och jag dricker fettfri mjölk (under 0.1% fett).

Om man kan dricka för mycket mjölk, så var ligger de humana gränserna? 30L slänger knappast någon människa i sig för att man är törstig eller motsv..

[Eddie Vedder]

Samband finns i flertalet studier mellan hög konsumtion av mjölkprodukter under lång tid och prostatacancer.

Sambanden förefaller tydligast för fettsnåla mjölkprodukter.

[King Grub]

Samband finns i flertalet studier mellan hög konsumtion av mjölkprodukter under lång tid och prostatacancer.

Och ökad risk för diabetes.

Rekommenderad mängd mjölk per dag är runt 0.5 liter.

[DerClown]

Samband finns i flertalet studier mellan hög konsumtion av mjölkprodukter under lång tid och prostatacancer.

Sambanden förefaller tydligast för fettsnåla mjölkprodukter.

Precisera hög konsumtion.

[King Grub]

http://www.tidsskriftet.no/index.php?vp_SEKS_ID=1595364

[DerClown]

Och ökad risk för diabetes.

Rekommenderad mängd mjölk per dag är runt 0.5 liter.

Okay, det är rätt lite...!!

[King Grub]

Okay, det är rätt lite...!!

Att fortsätta dia en halvliter per dag i vuxen ålder är inte så lite... Från ett annat djur, dessutom.

[Eddie Vedder]

Precisera hög konsumtion.

Jag minns inte vad varje studie nämner som olika gränser. Hursomhelst är trenden att personerna med högst intag löper högst risk o.s.v.

Vi pratar alltså vanliga människors mjölkdrickande här, inte någon studie där man hällt i råttor litervis med mjölk per dag eller så. Studierna baseras på helt vanliga personers angivna konsumtion av mjölkprodukter och därefter har man sett till utvecklingen av prostatacancer.

Alternativt att man undersökt matvanor hos redan diagnostiserade män och sett att mjölkprodukter varit en gemensam faktor. Exakta siffror vet jag inte och det känns heller inte särskilt väsentligt i sammanhanget. Principen är ju den att ju mer mejeriprodukter (framför allt fettreducerad mjölk som det verkar) desto högre risk rent statistiskt.

Är detta orsak nog att skära ner? Det avgör bara du, inga garantier finns för att du kommer drabbas med dagens mjölkkonsumtion och inga garantier finns för att du slipper om du slutar dricka mjölk.

[King Grub]

Precisera hög konsumtion.

http://www.kolozzeum.com/forum/showpost.php?p=1744600&postcount=8

[DerClown]

Okay..HUR SKA JAG KLARA MIG???
tack för svaren oberoende.

[major Pectoralis]

Men amerikanska/"utrikiska" mjölklstudier? Det är väl knappast relevant för oss i Norden.
Det är ju praktiskt taget bara skandinaver som har enzym för att bryta ner mjölk, dvs. vi är s.a.s mer "anpassade" för att dricka mjölk.

[Klein]

Men amerikanska/"utrikiska" mjölklstudier? Det är väl knappast relevant för oss i Norden.
Det är ju praktiskt taget bara skandinaver som har enzym för att bryta ner mjölk, dvs. vi är s.a.s mer "anpassade" för att dricka mjölk.

Det där stämmer föga. Samtliga människor och däggdjur för den delen föds med förmågan att spjälka laktos. Produktionen av enzymet samvarierar med intaget av mjölk. Slutar man dricka mjölk så upphör också produktionen. Dock är det knivigt att höja produktionen efter ett längre avbrott. Exempelvis skandinaver tenderar att fortsätta med komjölk direkt efter att de slutar amma. Alltså upphör aldrig produktionen av de spjälkande agenterna.

Värt att notera är att många folkgrupper världen över dricker mjölk och har gjort så av tradition sedan väldigt lång tid tillbaka. Allt från masaier i Afrika till mongoler i asien. Alla folkslag som är boskapsdrivande dricker mjölk och har gjort så så länge de har hållit sig med boskap. Att hålla sig med boskap är inte en skandinavisk uppfinning.

Värt att nämna är också att rå mjölk är betydligt mer lättspjälkad än pastöriserad mjölk då den innehåller bakterier och enzymer som påskyndar spjälkningen. Modersmjölk är rå och lättspjälkad. Testa att pastörisera den så ska du få se på födoämnesintolerans hos det spädbarn som dricker den.

[Eddie Vedder]

Men amerikanska/"utrikiska" mjölklstudier? Det är väl knappast relevant för oss i Norden.

Studeierna jag läst är främst gjorda på finska män, även svenska.

[Eddie Vedder]

To explore if dairy products have an association with prostate cancer, we analyzed the milk consumption in the Swedish study consisting of 1,499 prostate cancer patients and 1,130 controls (Cancer Prostate in Sweden I study) using a questionnaire. Only the consumption of low-fat milk was found to be associated with increased risk of prostate cancer [odds ratio (OR), 1.73; 95% confidence interval (95% CI), 1.16-2.39]. A statistically significantly higher (P < 0.01) lactose intake was observed among subjects with high lactase activity (C/T and T/T genotypes) compared with those with low lactase activity (C/C genotype). Lactase persistence did not associate with increased risk for prostate carcinoma in the Finnish (OR, 1.11; 95% CI, 0.83-1.47; P = 0.488) or in the Swedish populations (OR, 1.16; 95% CI, 0.91-1.46; P = 0.23). In conclusion, lactase persistence/nonpersistence contains no risk for prostate cancer. Analysis of different milk products showed some evidence for low-fat milk as a potential risk factor for prostate cancer.

http://cebp.aacrjournals.org/cgi/content/abstract/16/5/956

Lactase Persistence, Dietary Intake of Milk, and the Risk for Prostate Cancer in Sweden and Finland. Cancer Epidemiology Biomarkers & Prevention 16, 956-961, May 1, 2007

Methods: We analyzed data from a population-based case- control study of prostate cancer conducted in Örebro, Sweden, with 526 cases and 536 controls. Using unconditional logistic regression models, we examined the relationship of dairy products, dietary calcium, phosphorous, and vitamin D with risk of total, extraprostatic, and metastatic prostate cancer.
Results: Calcium intake was an independent predictor of prostate cancer (relative risk (RR)=1.91, 95 percent confidence interval (CI) 1.23-2.97 for intake 1183 vs. <825mg/day), especially for metastatic tumors (RR=2.64, 95 percent CI 1.24-5.61), controlling for age, family history of prostate cancer, smoking, and total energy and phosphorous intakes. High consumption of dairy products was associated with a 50 percent increased risk of prostate cancer.
Conclusions: Our results support the hypothesis that high calcium intake may increase risk of prostate cancer, and this relation may underlie previously observed associations between dairy products and prostate cancer.

http://www.springerlink.com/content/l0005hv8l4k1251g/

Dairy products, calcium, phosphorous, vitamin D, and risk of prostate cancer (Sweden). Cancer Causes and Control. Volume 9, Number 6 / December, 1998

The results from this large prospective study suggest
that intake of calcium or some related component contained in dairy
foods is associated with increased prostate cancer risk.

http://dceg.cancer.gov/pdfs/mitrou12024662007.pdf

A prospective study of dietary calcium, dairy products and prostate cancer risk (Finland). Int. J. Cancer: 120, 2466–2473 (2007)

[King Grub]

Och det är kaseinet i mjölken från just våra skandinaviska kor som verkar öka risken för diabetes. Det har inte med förmåga att spjälka laktos att göra.

[major Pectoralis]

Det där stämmer föga. Samtliga människor och däggdjur för den delen föds med förmågan att spjälka laktos. Produktionen av enzymet samvarierar med intaget av mjölk. Slutar man dricka mjölk så upphör också produktionen. Dock är det knivigt att höja produktionen efter ett längre avbrott. Exempelvis skandinaver tenderar att fortsätta med komjölk direkt efter att de slutar amma. Alltså upphör aldrig produktionen av de spjälkande agenterna.

Värt att notera är att många folkgrupper världen över dricker mjölk och har gjort så av tradition sedan väldigt lång tid tillbaka. Allt från masaier i Afrika till mongoler i asien. Alla folkslag som är boskapsdrivande dricker mjölk och har gjort så så länge de har hållit sig med boskap. Att hålla sig med boskap är inte en skandinavisk uppfinning.

Värt att nämna är också att rå mjölk är betydligt mer lättspjälkad än pastöriserad mjölk då den innehåller bakterier och enzymer som påskyndar spjälkningen. Modersmjölk är rå och lättspjälkad. Testa att pastörisera den så ska du få se på födoämnesintolerans hos det spädbarn som dricker den.

Ok, det låter visserligen rimligt men har du någon källa? Det är väl inget sådant när stenålderskostsflummsnack....

Studeierna jag läst är främst gjorda på finska män, även svenska.

Nä, men då så.

Och det är kaseinet i mjölken från just våra skandinaviska kor som verkar öka risken för diabetes. Det har inte med förmåga att spjälka laktos att göra.

Ok, det må vara men jag har otroligt svårt för att köpa att bara en faktor, som t.ex. mjölk, skulle räcka för att utlösa en sjukdom typ diabetes. Diabetes måste framförallt vara en livsstils och en ärftlighetssjukdom.

Min poäng var väl egentligen snarare att det finns lögner, farbaskade löger och kostvetenskap även om jag kan erkänna att argumentationen kanske verkar hålla i detta fall. Jag skall inte referera till något nazi-argumentet a lá "sunt förnuft" men jag måste erkänna att kostvetenskapen i mina ögon har extremt lågt förtroende, ffa. eftersom flera av dess representanter totalt saknar samsyn i en rad frågor.
Vad jag förstått från vissa håll så är det enda egentligen bevisade att man behöver tillräcklig mängd av energi, protein, vatten samt 500g frukt och grönt/dagligen....

[z_bumbi]

Klein: Läs på och återkom.

[Eddie Vedder]

Ok, det må vara men jag har otroligt svårt för att köpa att bara en faktor, som t.ex. mjölk, skulle räcka för att utlösa en sjukdom typ diabetes. Diabetes måste framförallt vara en livsstils och en ärftlighetssjukdom.

Ja givetvis.

Något annat har ju ingen heller påstått. Men OM det är så att mjölkkonsumtion kan påverka så öar ju risken rent statistiskt både för en person med och utan hereditet för diabetes. Samtidigt som en helt "mjölkfri" person med mycket diabetes i släkten med stor sannolikhet ligger mer i riskzonen än mjlkdrickaren med bättre förutsättningar.

Det ena utesluter ju inte det andra och mjölk som enskild faktor har ju ingen ens nämnt.

Min poäng var väl egentligen snarare att det finns lögner, farbaskade löger och kostvetenskap även om jag kan erkänna att argumentationen kanske verkar hålla i detta fall. Jag skall inte referera till något nazi-argumentet a lá "sunt förnuft" men jag måste erkänna att kostvetenskapen i mina ögon har extremt lågt förtroende, ffa. eftersom flera av dess representanter totalt saknar samsyn i en rad frågor.
Vad jag förstått från vissa håll så är det enda egentligen bevisade att man behöver tillräcklig mängd av energi, protein, vatten samt 500g frukt och grönt/dagligen....

Och hur vanligt är det att man är överens inom en vetenskap allvarligt talat? Du diskuterar ju gärna om olika träningsteorier, tycker du att alla stämmer överens med varandra där t.ex.?
Att man behöver 500g frukt och grönt är för övrigt bara en rekommendation och egentligen inte bevisat det heller.;)

[Klein]

Jag känner till en person i 60-årsåldern som haft diabetes sen han var 20 som klarar sig utan insulin så länge han dagligen inkluderar rå komjölk i sin diet.

[major Pectoralis]

Ja givetvis.

Något annat har ju ingen heller påstått. Men OM det är så att mjölkkonsumtion kan påverka så öar ju risken rent statistiskt både för en person med och utan hereditet för diabetes. Samtidigt som en helt "mjölkfri" person med mycket diabetes i släkten med stor sannolikhet ligger mer i riskzonen än mjlkdrickaren med bättre förutsättningar.

Det ena utesluter ju inte det andra och mjölk som enskild faktor har ju ingen ens nämnt.

Här har du fel. Dricker man mjölk kanske det hindrar en från att använda sig av ett annat substitut livsmedel som är ännu värre/bättre (jos, läsk, öl, kaffe, te osv.). Ungefär som att man kränger en massa godis då man slutar röka. Matematiken i sammanhanget är alltså bra mycket mer avancerad än +/-.


Och hur vanligt är det att man är överens inom en vetenskap allvarligt talat? Du diskuterar ju gärna om olika träningsteorier, tycker du att alla stämmer överens med varandra där t.ex.?
Att man behöver 500g frukt och grönt är för övrigt bara en rekommendation och egentligen inte bevisat det heller.;)

Självklart sant men det kan finnas mer eller mindre samstämighet kring det som är elementärt. Jag vet t.ex. bara en historiker som hävdat att Förintelsen inte ägt rum och denne man var knappast vid sina sinnens fulla bruk.
När det gäller styrketräning så finns det mer erfarenhetskapital att ta stöd i.
Det där du skriver om 500g frukt och grönt ingav inte mycket förtroende för kostvetenskapen.

I mångt och mycket ser jag vetenskapen som den "nya kristendomen". "Prästerna" finns där, de fundamentalistiska finns där, de ambivalenta finns där och profterna finns där etc. Eftersom det periodvis även fanns en hel del korruption inom kyrkan kan man nästan ta för givet att så även är fallet inom vetenskapen. Som bekant kan vetenskapen vara god och/eller ond men aldrig neutral.

[Klein]

Major Pectoralis, vad exakt i min post vill du ha en referens på? Nu blev det ju förvisso lite skevt med mitt inflikande om laktos då det snarare är proteinerna som befaras ställa till med de problem som tråden utvecklats till att handla om men icke desto mindre så är ju laktosen ett problem vid överdriven mjölkkonsumtion. Och det är ju just förmågan att spjälka laktos som man populärt tillskriver skandinaver framför andra folkslag. En uppfattning som inte alls stöds av hur mjölkdrickandet över världen faktiskt ser ut och har sett ut över längre tid.

[CoolHandLuke]

Produktionen av enzymet samvarierar med intaget av mjölk. Slutar man dricka mjölk så upphör också produktionen. Dock är det knivigt att höja produktionen efter ett längre avbrott.
Den har jag funderat på. Är det den du inte håller med om, Bumbi?

Kasein och diabetes är väl beta-kaseinet från den svartvita kon? Jag hade för mig att den egentliga 'skandinaviska' kon är den bruna men den har i stort sett ersatts av den svartvita eftersom den producerar mer mjölk.

[Eddie Vedder]

Här har du fel. Dricker man mjölk kanske det hindrar en från att använda sig av ett annat substitut livsmedel som är ännu värre/bättre (jos, läsk, öl, kaffe, te osv.). Ungefär som att man kränger en massa godis då man slutar röka. Matematiken i sammanhanget är alltså bra mycket mer avancerad än +/-.

Och i studierna har man sett till flertalet faktorer som kan påverka. Återigen har ingen nämnt mjölken som den uteslutande faktorn utan som EN faktor som EVENTUELLT kan bidra.

Vet egentligen inte ens vem du argumenterar mot nu, är det mot något du fått för dig att jag tor blint på eller studiernas resultat i sig? För jag är lika kritisk mot näringsforskningen som du, den har grymt stora brister. Men att flertalet studier pekar på sambandet mellan mjölk-diabetes och mjölk-prostatacancer är ju ett faktum, oavsett hur kritiska både du och jag må vara till koststudier.

[major Pectoralis]

Och i studierna har man sett till flertalet faktorer som kan påverka. Återigen har ingen nämnt mjölken som den uteslutande faktorn utan som EN faktor som EVENTUELLT kan bidra.

Vet egentligen inte ens vem du argumenterar mot nu, är det mot något du fått för dig att jag tor blint på eller studiernas resultat i sig? För jag är lika kritisk mot näringsforskningen som du, den har grymt stora brister. Men att flertalet studier pekar på sambandet mellan mjölk-diabetes och mjölk-prostatacancer är ju ett faktum, oavsett hur kritiska både du och jag må vara till koststudier.

Varför tar alla människor allting så personligt? Jag argumenterar mig veterligen inte mot någon specifik person utan snarare mot kostvetenskapen som helhet.
Att det finns studier som visar på att de som dricker mycket mjölk får diabetes och prostatacancer behöver inte innebära att man får diabetes och prostatacancer av att dricka mycket mjölk. Jag har inte läst "studierna" men jag antar att de utesluter möjligheten att vissa personer har en "personlighet" som leder till att de får diabetes. Dessa personer må dricka mer mjölk men de intar troligen även mer av andra livsmedel.

[major Pectoralis]

Jag känner till en person i 60-årsåldern som haft diabetes sen han var 20 som klarar sig utan insulin så länge han dagligen inkluderar rå komjölk i sin diet.

Dricker han direkt från spenen också?

Major Pectoralis, vad exakt i min post vill du ha en referens på? Nu blev det ju förvisso lite skevt med mitt inflikande om laktos då det snarare är proteinerna som befaras ställa till med de problem som tråden utvecklats till att handla om men icke desto mindre så är ju laktosen ett problem vid överdriven mjölkkonsumtion. Och det är ju just förmågan att spjälka laktos som man populärt tillskriver skandinaver framför andra folkslag. En uppfattning som inte alls stöds av hur mjölkdrickandet över världen faktiskt ser ut och har sett ut över längre tid.

Du får gärna referensbelägga varandra slutsats och tes i den texten om du känner att du kan, orkar och törs.

[z_bumbi]

Den har jag funderat på. Är det den du inte håller med om, Bumbi?

Produktionen minskar men introducerar man laktos igen så ökar produktionen igen och så knivigt är det inte då det går på några veckor. Precis som med många andra enzym så finns det ingen anledning att producera något kroppen inte behöver så produktionen styrs av intaget. Ett givet exempel är sekundär laktosintolerans pga glutenintolerans där de drabbade kan börja använda laktos igen när tarmen läkt ut och det efter ett uppehåll på två år eller mer.

Att folk på andra ställen på jorden dricker mjölk är inte heller någon direkt nyhet, det tas dessutom upp i alla versioner av näringslära för högskolan som jag har läst så jag vet inte riktigt vilka det är som inte skulle känna till det?

[Eddie Vedder]

Att det finns studier som visar på att de som dricker mycket mjölk får diabetes och prostatacancer behöver inte innebära att man får diabetes och prostatacancer av att dricka mycket mjölk.

Och för tredje gången påpekar jag att ingen har påstått det, varken här i tråden eller någon av forskarna i studierna.

Jag har inte läst "studierna" men jag antar att de utesluter möjligheten att vissa personer har en "personlighet" som leder till att de får diabetes. Dessa personer må dricka mer mjölk men de intar troligen även mer av andra livsmedel.

Nej självklart utesluter man inte såna övriga faktorer.

[Scratch89]

Jag vill bara tillägga till Eddie att finnarna också till stor del är laktosintoleranta.

[Klein]

Jag vete tusan om jag ids leta fram referenser och ärligt talat är inte min uppfattning huggen i sten. Jag hittade några väldigt intressanta artiklar på temat.

http://www.genome.jp/dbget-bin/www_bget?omim+603202

http://www.nature.com/ng/journal/v35/n4/full/ng1263.html

http://www.ntanet.net/milk-consumption.pdf

Observera terminologin i den första artikeln. Man skriver "lactase persistence phenotype", inte "lactase persistence genotype". Man har alltså inte uträtt vad som är genetiskt och vad som är miljö i fallet "lactase persistence among adults". Det enda som kan sägas med säkerhet är att mjölkkonsumtionen är som störst där laktosintoleransen är som minst. Att utifrån detta dra slutsatsen att det är genetiska skillnader som ligger till grund är högst ovetenskapligt och den andra och framför allt tredje artikeln är väldigt spekulativ i sina ställningstaganden. Att områden med högst mjölkkonsumtion också har lägst laktosintolerans indikerar främst ett isolerat orsakssamband helt oberoende av genetiska faktorer. Dvs att den låga laktosintoleransen är orsakad av den höga mjölkkonsumtionen.

[DerClown]

Jag vill bara tillägga till Eddie att finnarna också till stor del är laktosintoleranta.

vad bygger ditt påstående på?
Jag känner en eller 2 som är detta... Ingen i min komppiskrets är det.;)

[Eddie Vedder]

vad bygger ditt påstående på?

Statistik givetvis.

Jag kände själv inte till den statistiken och förstår inte vad det har med saken att göra i den här tråden men att Scratch baserar det på statistik är jag övertygad om.

[z_bumbi]

vad bygger ditt påstående på?
Jag känner en eller 2 som är detta... Ingen i min komppiskrets är det.;)

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=14056&epslanguage=SV

En förklaring man ofta ser är att folkslag som vandrat in österifrån har varit laktosintolleranta och med tanke på att renskötande folk (inklusive samer) har en högre frekvens av laktosintolerans så verkar det stämma ganska bra.

[Sverker]

Klein kan ha en poäng att opastöricerad mjölk är lättare för en laktosintolerant att dricka utan besvär. Helt enkelt beroende på att mjölken är vildjäst av en blandflora av mjölksyrabakterier som bildar mjölksyra av mjölksockret.





Därmed INTE sagt att en laktosintolerant ska ge sig på opastöricerad mjölk !

[seggan]

Jag vill bara tillägga till Eddie att finnarna också till stor del är laktosintoleranta.

vad bygger ditt påstående på?
Jag känner en eller 2 som är detta... Ingen i min komppiskrets är det.;)


Ungefär 17 % av den finska befolkningen "lider" av laktosintolerans.

http://www.ajcn.org/cgi/content/full/71/2/600

EDIT: Dumtvåa! Damn you, nallebjörn! :D

[Scratch89]

17% är en hel del, som sagt. Det är p.g.a de invandrade finnarna som vi faktiskt har laktosfri mjölk.

[Scratch89]

Klein kan ha en poäng att opastöricerad mjölk är lättare för en laktosintolerant att dricka utan besvär. Helt enkelt beroende på att mjölken är vildjäst av en blandflora av mjölksyrabakterier som bildar mjölksyra av mjölksockret.





Därmed INTE sagt att en laktosintolerant ska ge sig på opastöricerad mjölk !

Jag hoppas att du, som läst betydande bakterielära, inte rekommenderar folk att dricka opastöriserad mjölk. *spy*

[Sverker]

Hur kan du ens tvivla på det.

Mjölk ska pastöriceras för att avdöda alla matförgiftande bakterier. Det är vansinne att spela rysk roulette med opastöricerad mjölk. Mjölk är så näringsrikt att de små förlusterna som sker vid upphettningen till 72 grader C är klart acceptabla.


Vill man ha lämpliga mjölksyrabakterier så tillsätts de EFTER pastöriceringen.

[gurra162]

Så det där me att öka risken för diabetes, gäller det också för mjölkprotein pulver från svenska märken?

[Eddie Vedder]

Så det där me att öka risken för diabetes, gäller det också för mjölkprotein pulver från svenska märken?

Beror på vilkert mjölkprotein. Är det enbart vassleprotein förefaller effekten snarare gynnsam mot diabetesutveckling, det är kaseinet som tillskrivs de mer negativa hälsoeffekterna.

[Ganymedes]

Beror på vilkert mjölkprotein. Är det enbart vassleprotein förefaller effekten snarare gynnsam mot diabetesutveckling, det är kaseinet som tillskrivs de mer negativa hälsoeffekterna.

Vad ligger då "säkert intag" av kasein-pulver på? Om 0.5 l mjölk per dag är ok, menar jag...

[bollio]

Klein kan ha en poäng att opastöricerad mjölk är lättare för en laktosintolerant att dricka utan besvär. Helt enkelt beroende på att mjölken är vildjäst av en blandflora av mjölksyrabakterier som bildar mjölksyra av mjölksockret.





Därmed INTE sagt att en laktosintolerant ska ge sig på opastöricerad mjölk !

+ att opastöricerad mjölk har enzymer som hjälper till vid spjälkningen av laktos.

[Sverker]

+ att opastöricerad mjölk har enzymer som hjälper till vid spjälkningen av laktos.


:confused:
Vad jag vet kommer de laktaserna från bakterier som ramlar ned i mjölken när den passerar spenarna ut i kalven/hinken/mjölkningsmaskinen.

Mjölkkörtlarna har fullt upp att bilda laktos från glukos så det vore vansinnigt av naturen att tillverka ett enzym som delar laktosen på samma plats.
Laktaset bildas av ungen som ska ha näringen och av bakterier som lärt sig att parasitera på mjölken.

[Endura]

Vad är det med beta-kaseinet egentligen som ökar risken för diabetes?
Jag tycker mig läsa överallt att det just har en negativ effekt, men jag har svårt att hitta på vilket sätt...

[Anders The Peak]

Jag dricker ca 1.5 liter gammaldags ekologisk mjölk de dagar som jag äter och jag tror inte ett dyft på att det är förenat med några risker med det så länge man är en frisk, aktiv och tränade person som inte har några problem med övervikt pga av fettmassa.

[Klenis]

Är laktosfri mjölk bättre att dricka än vanlig mjölk?

[maRRtin]

:confused:
Vad jag vet kommer de laktaserna från bakterier som ramlar ned i mjölken när den passerar spenarna ut i kalven/hinken/mjölkningsmaskinen.

Mjölkkörtlarna har fullt upp att bilda laktos från glukos så det vore vansinnigt av naturen att tillverka ett enzym som delar laktosen på samma plats.
Laktaset bildas av ungen som ska ha näringen och av bakterier som lärt sig att parasitera på mjölken.
Visst är det så, annars skulle ju all mjölk bli till låglaktos mjölk från det att den mjölkas till det att den pastöriseras på mejeriet.
Så är ju inte fallet.

[Jackie Dee]

Kanske dags att se om sina vanor då.
Drar i mig minst 1.5 l mjölk om dagen och minst en liter via youghurt mm.
Finns det nåt annnat man kan dricka som ger nå energi?

[Eddie Vedder]

Finns det nåt annnat man kan dricka som ger nå energi?

Om energin är det enda du vill åt så kan du ju först och främst se till att dricka de mest kalorirka varianterna (om du nu inte redan gör det vill säga), då kan du ju få i dig samma mängd energi från mjölken men mindre mjölk totalt sett. Att t.ex. dricka ett av dina glas mjölk glas i form av obo'y kommer du inte dö av heller.

Kombinera med något glas juice och/eller vegetariska mjölkprodukter etc.

[Klein]

:confused:
Vad jag vet kommer de laktaserna från bakterier som ramlar ned i mjölken när den passerar spenarna ut i kalven/hinken/mjölkningsmaskinen.

Mjölkkörtlarna har fullt upp att bilda laktos från glukos så det vore vansinnigt av naturen att tillverka ett enzym som delar laktosen på samma plats.
Laktaset bildas av ungen som ska ha näringen och av bakterier som lärt sig att parasitera på mjölken.

Hur olika enzymer fungerar är oerhört komplext. Jag vet inte om enzymer i mjölken bidrar just med att spjälka laktosen men att säga att "självspjälkandet" vore en vansinnig konstruktion är inte särskilt genomtänkt. Självspjälkandet är ju inbyggt i alla organismer på vår jord. Det är med enzymer vi lever och dör. Enzymer har olika grad av aktivitet i olika miljöer och att matspjälkningsapparat och koljuver är två skilda miljöer kan nog alla hålla med om.

Jag hittade en mycket intressant artikel om enzymer och miljöns inverkan:

http://bio.waikato.ac.nz/staff/astroenzymology.pdf

[JakeShaft]

Kanske dags att se om sina vanor då.
Drar i mig minst 1.5 l mjölk om dagen och minst en liter via youghurt mm.
Finns det nåt annnat man kan dricka som ger nå energi?


Om det nu bara är energin du är ute efter så är väl kosttillskott i form av gainer/protein blandat med vatten det bästa? Men Juice är väl i stort lika energi rikt som mjölk?

[Eddie Vedder]

Om det nu bara är energin du är ute efter så är väl kosttillskott i form av gainer/protein blandat med vatten det bästa?

Varför skulle det vara bättre? Maltodextrin är 100% näringslösa och jättesnabba kolhydrater, proteinpulver består generellt sett av mjölkprotein och då skjuter man sig ju kanske lite i foten om man vill skära ner på mjölkprodukterna.

[bollio]

Enzymer kan vara inaktiva i en viss miljö för att sen aktiveras i en annan. Såna enzymer kallas zymogener om jag minns rätt. Det är tänkbart att magsyrans pH skulle kunna vara en faktor som aktiverar dessa enzym. Dock är det här med enzymer i opastöricerad mjölk som hjälper vid nedbrytningen av laktos någonting ociterat som jag har läst så kan mycket väl vara så att det inte stämmer överhuvudtaget.

[Sverker]

Klein !
Hmm...ett självspjälkande enzym som jag kan komma på är pepsinogen. Minns jag min biokemi rätt så frisätts pepsinogen i magsaften där det låga pH delar de första pepsinogenerna till pepsin som därefter i snabb takt delar andra pepsinogen till rent pepsin.

Laktas är inte speciellt komplicerad. Den har bara en funktion, dela laktos till glukos och galaktos.

Alla med laktosintolerans vet att bindningen glukos-galaktos är stark och faller inte sönder spontant eller angrips av andra enzymer i mag/tarm-kanalen. Hade det varit så hade vi inte haft laktosintoleranta.

Varför bindningen är stark har jag redan förklarat i min tidigare post där laktosen exklusivt ska vara till ungen och ingen annan.
Att bakterier knäckt koden och kan bilda galaktosidaser är något som i första läget konkurrerat med oss däggdjur men senare gynnat oss mäniskor när vi lärt oss fermentera mjölken till youghurt, filmjölk, kefir mm.

Det är vansinne att modern först ska ödsla energi på att bilda laktos för att i sekunden därefter slösa bort insatsen genom att återbilda galaktosen och glukosen.

[maRRtin]

Enzymer har olika grad av aktivitet i olika miljöer och att matspjälkningsapparat och koljuver är två skilda miljöer kan nog alla hålla med om.

Jag hittade en mycket intressant artikel om enzymer och miljöns inverkan:

http://bio.waikato.ac.nz/staff/astroenzymology.pdf
Det är ju inte direkt någon nyhet att enzymer arbetar bäst vid olika temperaturer och pH-värden.

Laktas har, om jag inte minns helt fel, ett optimalt pH på 6,5 och en optimal temp på 48 °C. Alltså skulle laktaset arbeta bättre i den miljö som är i koljuvern än i magen, om den nu fanns i mjölken.

[Sverker]

Jag hittade en mycket intressant artikel om enzymer och miljöns inverkan:

http://bio.waikato.ac.nz/staff/astroenzymology.pdf



Vad vill du berätta med denna text ?

[Klein]

Det är ju inte direkt någon nyhet att enzymer arbetar bäst vid olika temperaturer och pH-värden.

Laktas har, om jag inte minns helt fel, ett optimalt pH på 6,5 och en optimal temp på 48 °C. Alltså skulle laktaset arbeta bättre i den miljö som är i koljuvern än i magen, om den nu fanns i mjölken.

Nu måste ju inte enzymet i mjölken vara just lactase. Kan vara coenzymer (haha...) eller andra hjälpfaktorer (inte nödvändigtvis bakterier eller enzymer).

För övrigt är väl temperaturen rimligen lägre i ljuvret än i magen? Sedan är matspjälkningsapparaten inte begränsad till magen. Högre PH finns senare i systemet.

Jag måste dock poängtera att jag aldrig hävdat att just mjölksockret skulle vara substratet för enzymerna i mjölken. Antagligen berör det proteinerna mest.

[Klein]

Vad vill du berätta med denna text ?

Om man är intresserad av enzymers flexibilitet och stabilitet så borde ju texten vara intressant även om den berör något mer generellt än det vi diskuterar här i tråden. Jag tycker särskilt att avsnittet om "hydration" var intressant. Alltså att proteinerna måste vara hydrerade för att kunna uppnå hög aktivetetsnivå. Jag gissar att det är framför allt är den förlorade vätskan och de tilltäppta porerna i tillagad mat som försvårar enzymernas arbete.

[Sverker]

Din länk handlade om enzymer i livets yttersta gränser, som t ex i geisrar. Det liv vi känner är beroende av vatten och enzymer verkar i vatten. Visst känner jag till at t e x lipaser i fröer kan verka vid mycket låga vattenhalter men ämnena lipaser verkar med är inte heller vattenlösliga, varken före som rent fett eller efteråt som fria fettsyror.


Men, men enzymerna byter inte substrat bara för att värmen eller vattenhalten förändras. Enzymerna går inte från att vara esteraser till att vara amidaser som ex.

[Jackie Dee]

Kombinera med något glas juice och/eller vegetariska mjölkprodukter etc.

Får börja dricka lite juice då. Vad menar du med vegetariska mjälkprodukter? Ursäkta om jag är lite efter.
Om en halvliter är rekomendationen så blir det en rejäl omställning, det får jag i mig redan till frukosten. 2 dl på gröten och 3 i ett dricksglas. :(

[Eddie Vedder]

Får börja dricka lite juice då. Vad menar du med vegetariska mjälkprodukter? Ursäkta om jag är lite efter.
Om en halvliter är rekomendationen så blir det en rejäl omställning, det får jag i mig redan till frukosten. 2 dl på gröten och 3 i ett dricksglas. :(

Havremjölk, rismjölk och sojamjölk t.ex. Sojamjölken tycker jag själv mest om av dom tre men den är tyvärr dyrast. Även havremjölk är kanongott.:thumbup: Rismjölk smakar ganska likt risgrynsgröt skulle jag säga.

Till havregrynsgröten skulle jag välja vanlig mjölk p.g.a. proteinkvalitén med havregryn+mjölk.

Men till maten kan du ju köra ett glas juice och/eller en annan mjölkvariant. Du får se över sammansättningen i måltiden i övrigt.

[Jackie Dee]

Havremjölk, rismjölk och sojamjölk t.ex. Sojamjölken tycker jag själv mest om av dom tre men den är tyvärr dyrast. Även havremjölk är kanongott.:thumbup: Rismjölk smakar ganska likt risgrynsgröt skulle jag säga.

Till havregrynsgröten skulle jag välja vanlig mjölk p.g.a. proteinkvalitén med havregryn+mjölk.

Men till maten kan du ju köra ett glas juice och/eller en annan mjölkvariant. Du får se över sammansättningen i måltiden i övrigt.

Tackar för tipsen! Risgrynsgröt smakar underbart så en sån ska jag testa.

[Klein]

Din länk handlade om enzymer i livets yttersta gränser, som t ex i geisrar. Det liv vi känner är beroende av vatten och enzymer verkar i vatten. Visst känner jag till at t e x lipaser i fröer kan verka vid mycket låga vattenhalter men ämnena lipaser verkar med är inte heller vattenlösliga, varken före som rent fett eller efteråt som fria fettsyror.


Men, men enzymerna byter inte substrat bara för att värmen eller vattenhalten förändras. Enzymerna går inte från att vara esteraser till att vara amidaser som ex.

Det har ju tidigare varit på tapeten att enzymer i maten omöjligt skulle kunna överleva passagen genom magen och därför fann jag artikeln intressant då den berör enzymers bibehållna integritet i extrema miljöer, om än bara för analogins skull.

Att byta substrat har det aldrig varit frågan om dock, bara om graden av enzymets aktivitet.

[Sverker]

Vi har haft enzymer uppe tidigare Klein;)
Visst hade vi xantinoxidas uppe på tapeten när det gällde homogenicerad mjölk ?


Klart att ett eller annat enzym smiter igenom magsäcken och kan leta sig vidare ned i tarmen. Frågan är ifall dessa enzymer har någon effekt att tala om.

[Troll]

Att fortsätta dia en halvliter per dag i vuxen ålder är inte så lite... Från ett annat djur, dessutom.

:laugh: *drool*

Beror på vilkert mjölkprotein. Är det enbart vassleprotein förefaller effekten snarare gynnsam mot diabetesutveckling, det är kaseinet som tillskrivs de mer negativa hälsoeffekterna.

Om vassle är gynnsam och kaseinet negativ, kan då en likvärdig konsumtion av de båda ta ut varandra?. *popcorn*

[Eddie Vedder]

Om vassle är gynnsam och kaseinet negativ, kan då en likvärdig konsumtion av de båda ta ut varandra?. *popcorn*

Vad som avgör din hälsa är ju alltid en balansgång mellan vad som förbättrar respektive försämrar förutsättningarna.

Så det är väl kanske ett sätt och se på det. Din träning kan ju på samma sätt ses som en faktor som "tar ut" en hel del av de, i ditt liv, mindre positiva levnadsvanorna. Måste ju inte alltid vara ett nytt pulver som är lösningen på allt.

[maRRtin]

Det har ju tidigare varit på tapeten att enzymer i maten omöjligt skulle kunna överleva passagen genom magen och därför fann jag artikeln intressant då den berör enzymers bibehållna integritet i extrema miljöer, om än bara för analogins skull.

Att byta substrat har det aldrig varit frågan om dock, bara om graden av enzymets aktivitet.
Och där faller hela din idé om att det är enzymerna i just råmjölk som är bra, om dom klarar så extrema förhållanden klarar dom säkert en mild pastöristering också.

[Klein]

Och där faller hela din idé om att det är enzymerna i just råmjölk som är bra, om dom klarar så extrema förhållanden klarar dom säkert en mild pastöristering också.

Jag vill inte peka ut och förhärliga en enskild faktor i den råa mjölken. Det är summan av delarna som räknas och de delarna är fler än människan känner till. Enzymer och bakterier är bara 2 av en mängd komponenter. Är man bekant med enzymer så vet man också hur viktig miljön är för deras aktivitetsnivå. Denna miljö är inte bara PH och temperatur utan även en mängd mikrofaktorer. Även om just enzymerna har möjlighet att överleva "mild" pastörisering så kan ju andra komponenter som gynnar enzymernas aktivitet i substratet kompromissas. Sedan är ju alla enzymer olika med avseende på vilka temperaturer de kan hantera. Vilken temperatur och miljö som krävs för enzymatisk deamidisering i just mjölk vet jag inte, men rent generellt så används ju pastörisering för att både deamidisera enzymer och döda bakterier i maten för att på så sätt förlänga dess hållbarhet.

Har man subscription för följande sida så är det bara att läsa vidare:

http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1365-2621.1991.tb01136.x?journalCode=ifs

[maRRtin]

Du påpekade att just proteaser skulle vara viktigt tidigare.
Mjölkproteaserna är det värmetåliga enzymet i mjölk och påverkas inte nämnvärt av en värmebehandling, inte ens en UHT-behandling inaktiverar mjölkproteaserna. Men då dessa är så pass långsamma enzymer så påverkar de inte mjölken i någon större utsträckning. Med undantag för UHT-mjölk som vid väldigt lång förvaring i rumstemperatur kan orsaka en viss hydrolysering av kaseiner som ger en bitter smak och koagulerar mjölken.

Jag kan räkna upp en hel hög med enzymer i mjölk och deras påverkan av en pastörisering om det är intressant.

[Morrris]

Gäller cancer/diabetesrisken även för personer som är i tonåren? Är 16 och dricker över 2,5 liter mjölk per dag. Om inte, när ska man börja skära ner på mjölken?

[Eddie Vedder]

Gäller cancer/diabetesrisken även för personer som är i tonåren? Är 16 och dricker över 2,5 liter mjölk per dag. Om inte, när ska man börja skära ner på mjölken?

Ju tidigare du inleder en hög konsumtion desto större är ju risken rent statistiskt. D.v.s. två liter mjölk om dagen fr.o.m. 16 års ålder innebär ju fyra års längre tid då man dricker så mycket mjölk jämfört med om samma konsumtion inletts vid 20 års ålder.

Antagligen en dosrelaterad risk om man nu enbart ser till mjölken. Därutöver måste givetvis andra faktorer tas med, mjölkkonsumtioner som sådan är bara en liten pusselbit i det stora hela när det gäller utvecklningen av t.ex. diabetes och prostatacancer.

[Morrris]

Jaja, så sett innebär det ju en ökad risk, menade mer om man har lite "dispens" eftersom man fortfarande nästan är barn? Känns som det finns mer akuta risker än cancerutvecklingen vid överdrivet mjölkintag...

[Eddie Vedder]

Känns som det finns mer akuta risker än cancerutvecklingen vid överdrivet mjölkintag...

Det handlar inte om akuta effekter utan högkonsumtion under lång tid. Det skrev jag ju.

[Troll]

Vad som avgör din hälsa är ju alltid en balansgång mellan vad som förbättrar respektive försämrar förutsättningarna.

Så det är väl kanske ett sätt och se på det. Din träning kan ju på samma sätt ses som en faktor som "tar ut" en hel del av de, i ditt liv, mindre positiva levnadsvanorna. Måste ju inte alltid vara ett nytt pulver som är lösningen på allt.

Nej det är jag medveten om, jag tänkte om vasslets vs kaseinets för och nackdelar i frågan är någurlunda likvärdiga?. (om det nu finns någurlunda mätningar på det i %)

[Anders The Peak]

Det handlar inte om akuta effekter utan högkonsumtion under lång tid. Det skrev jag ju.
Finns det verkligen någon folkhälsostudie på det?
Är det inte bara antaganden som skramlar i botten av den här mjölkhinken av skrämselpropaganda?

[King Grub]

Det är rådande bedömning enligt World Cancer Research Fund International och den gigantiska review som nyligen publicerades.

http://www.dietandcancerreport.org/?p=ER

[Anders The Peak]

Det är rådande bedömning enligt World Cancer Research Fund International och den gigantiska review som nyligen publicerades.

http://www.dietandcancerreport.org/?p=ER
Jag ska försöka plöja genom den där. Men jag personligen tycker nog att det är lte överdrivet då man kan se liknande möjliga hälsoproblem med andra livsmedel(eller överdrivet energiintag)som stimulerar tillväxtfaktorer såsom IGF1 osv.

[Anders The Peak]

Jag ska försöka plöja genom den där. Men jag personligen tycker nog att det är lite överdrivet då man kan se liknande möjliga hälsoproblem med andra livsmedel(eller överdrivet energiintag)som stimulerar tillväxtfaktorer såsom IGF1 osv.
Nu har jag skummat den här rapporten och den är inte entydig i något avseende när det gäller mjölk dvs det är fortfarande antaganden som ligger och skramlar i mjölkhinken.

[King Grub]

Jag tror nog forskarna har läst studierna dom baserar sina bedömningar på. Har du? Och är du kvalificerad att förkasta deras slutsatser?

[Anders The Peak]

Jag tror nog forskarna har läst studierna dom baserar sina bedömningar på. Har du? Och är du kvalificerad att förkasta deras slutsatser?
Jag förskastar inte deras slutsatser utan menar på att de vilar på rätt lösa grunder därav kallar jag att det inte är entydiga resultat utan det finns säkert många andra faktorer som påverkar resultaten. Vilket man kan uttyda då liknande studier kommer fram till andra slutsatser osv... I rapporten.
Nu pratar jag om mjölk och inte mjölkprodukterna såsom ost, yoghurt osv...

[Eddie Vedder]

Jag förskastar inte deras slutsatser utan menar på att de vilar på rätt lösa grunder därav kallar jag att det inte är entydiga resultat utan det finns säkert många andra faktorer som påverkar resultaten. Vilket man kan uttyda då liknande studier kommer fram
till andra slutsatser osv... I rapporten.

Menar du för utvecklingen av prostatacancer generellt nu eller att många faktorer ställer till det för slutsatsen mjölkkonsumtion-cancer mer specifikt?

För att många många livsstilssfaktorer samverkar för att överhuvudtaget utveckla cancersjukdom är ju självklart, den här rapporten visar ju juset det extremt tydligt.

Däremot håller jag inte med om att kopplingen mellan mjölkkonsumtionen och prostatacancer och diabetes vilar på så väldigt lösa grunder. Inga 100%-iga slutsatser kan självklart dras men nog finns det en hel del evidens för det.

Nu pratar jag om mjölk och inte mjölkprodukterna såsom ost, yoghurt osv...

I fallet prostatacancer gäller det oftast lågfettsvarianter av mjölk, även lättprodukter av fil och yoghurt vil jag minnas. Standardvarianter av samma produkter, ost, grädde m.m. har man inte kunnat påvisa samma resultat från.

[Anders The Peak]

Vad jag reagerar på är att här där majoriteten är friska unga människor som är fysiskt aktiva inom diverse idrottsgrenar och sannolikt har majoriteten en mycket god kosthållning(filosofi). Därav tror jag att riskerna med mjölk är överdrivna i den här populationen. Men jag kan hålla med om att bland inaktiva sk Svenssons är riskerna däremot betydligt större då de har större exponering av andra ogynnsamma faktorer som de aktiva undviker i stor grad.

[Eddie Vedder]

Vad jag reagerar på är att här där majoriteten är friska unga människor som är fysiskt aktiva inom diverse idrottsgrenar och sannolikt har majoriteten en mycket god kosthållning(filosofi). Därav tror jag att riskerna med mjölk är överdrivna i den här populationen.

Där kan jag hålla med, det är ofta som en eventuell negativ hälsofaktor får överdrivna proportioner hos människor som lever hälsosamt. Det är väl kanske lite av "hälsomedvetenhetens förbannelse" kanske.:D

Men det är en sak att främja god hälsa genom hälsosamma vanor, det är ju inget som i sig utesluter att en annan sak kan vara mindre bra. Att äta godis är inte nyttigt, men det är heller inget dödsgift och dess negativa sidor blir mindre skadliga om man i övrigt är aktiv och äter bra. Så får man ju se på allting.:)


Men några studier som tydligt motsäger att hög mjölkkonsumtion kan vara en faktor för diabetes och prostatacancer har jag faktiskt aldrig läst (studier som undersökt vassleportein som sådant räknar jag inte med). Och tro mig, jag har letat för jag tycker det är väldigt intressant.

[Anders The Peak]

Den samlade elitens råd för att undvika prostatacancer
Minussidan
• Griskött
• Nötkött
• Mjölk och ost
• Övervikt
• Livsstil – vi rör oss för litet

Plussidan
• Fet fisk
• Skaldjur – selen
• Kyckling
• Soyabönor
• Ärtsoppa,bruna bönor
• Rågbröd
• Müsli
• Ketchup, tomatsås,
tomatjuice
• Frukt och grönt
• Grönt te
• Solsken – vitamin D

[Icke]

Så vitt jag vet så är det bara lågfettsvarianter av mejeriprodukter som är A- och D-vitaminberikade. Så jag funderar på om det kunna vara den ”syntetiska” berikningen som är boven? Om prostatacancer inte är kopplat till standardprodukter.

[bollio]

Att kopplingen mjölk och mjölkprodukter och prostatacancer inte går att reproducera i alla studier är för mig en klar signal om att sambandet inte är särskilt starkt, om det ens finns där.

[Eddie Vedder]

Så vitt jag vet så är det bara lågfettsvarianter av mejeriprodukter som är A- och D-vitaminberikade. Så jag funderar på om det kunna vara den ”syntetiska” berikningen som är boven? Om prostatacancer inte är kopplat till standardprodukter.

Kopplingen har iofs setts i studier från olika delar av världen och all mjölk är inte berikad och inte heller med samma saker.

Jag vet faktiskt inget mer land än Sverige som berikar med vitamin A (den berikningen är för övrigt en faktor som disukteras om varför finnarna har lägre förekomst av benskörhet än svenskar trots att vi dricker likvärdiga mängder mjölk) och våran ekologiska mjölk innehåller endast extra vitamin D.

Din frågeställning är inte alls dum, det är såna här saker som diskuteras hit och dit när man försöker få svar på såna här frågor.:) Men som sagt har ju sambandet setts i studier på fler befolkningar än den skandinaviska och jag vet inte hur berikningen ser ut internationellt. Tysk mjölk är väl i alla fal inte berikad alls vad jag vet, på Lidl har man ju kunnat köpa icke-berikad mjölk (vet ej om den säljs där idag, har inte besökt Lidl på länge).

[Timme]

Och ökad risk för diabetes.

Rekommenderad mängd mjölk per dag är runt 0.5 liter.

Den gränsen spräcker jag ofta, väldigt ofta.

Igår på min andra dietdag drack jag tex först 210g mjölk i skolan (lättmjölk) och sedan 700g (mellanmjölk) när jag kom hem.

Inte så jätte bra då?

[Rahf]

Den gränsen spräcker jag ofta, väldigt ofta.

Igår på min andra dietdag drack jag tex först 210g mjölk i skolan (lättmjölk) och sedan 700g (mellanmjölk) när jag kom hem.

Inte så jätte bra då?

Timme, du är inne på anal-hälso-optimal-noj. Nej, det är inte optimalt men du lär inte lida av det.

[Timme]

du har en väldigt bra poäng Rahf. Nej, jag tänker dra hem och dricka ytterligare 700g mjölk tror jag. Eller så äter jag 500g kvarg....

Jag tror det bli kvarg.


Mjölk åt folket!

[Anders The Peak]

Så vitt jag vet så är det bara lågfettsvarianter av mejeriprodukter som är A- och D-vitaminberikade. Så jag funderar på om det kunna vara den ”syntetiska” berikningen som är boven? Om prostatacancer inte är kopplat till standardprodukter.

D-vitamin och cancer

Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för hypotesen att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer (i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och prostata samt lymfom) [61]. En korrelation mellan årlig UVB-strålning i olika delar av USA och såväl incidens som mortalitet i olika cancersjukdomar visar tydligt detta samband [62]. Starkast samband uppvisar koloncancer, där en metaanalytisk dos–responsstudie kommit fram till att dagligt intag av 25 Ìg eller serumnivå av 25-OH-D >82 nmol/l minskar risken med 50 procent [63].

Sambandet har visats även i andra länder, nyligen också i Sverige, där Smedby och medarbetare i en fall–kontrollstudie [64] visat att högre UV-exponering under livet minskar risken för non-Hodgkin-lymfom (samma studie visade även skyddande effekt mot reumatoid artrit).

Kalcitriols antiproliferativa, prodifferentierande och apoptosmodulerande effekter är sannolikt av betydelse. Kalcitriol har visats utöva en cytotoxisk effekt på gliomceller, och i en pilotstudie svarade 3/11 gliom-/astrocytompatienter med fullständig klinisk utläkning på tillägg av D-vitaminanalog till övrig cancerbehandling [65, 66]. När män med spridd prostatacancer följdes med prostataspecifikt antigen (PSA) under 1 år med tillägg av 50 Ìg D-vitamin/dag eller placebo till sedvanlig behandling, ökade PSA signifikant mindre med tillägg av D-vitamin [67]. Dessa behandlingsstudier är små, men indikerar att D-vitamin går utmärkt att kombinera med vedertagen cancerbehandling.

En större interventionsstudie använde tyvärr en D-vitamindos som bara marginellt kunde höja 25-OH-D-nivån. Individerna med lägst initial 25-OH-D-nivå löpte dock 2,5 gånger högre risk för koloncancer [68]. Mycket tyder alltså på att D-vitaminunderskott ökar tumörrisk överlag, varför kampanjen att minska hudcancerincidensen genom minskad solexponering riskerar att öka total tumörincidens. Mer nyanserad rådgivning behövs [69].

[mangs]

drack jag tex först 210g mjölk i skolan (lättmjölk)


210g, är du säker på att det inte var 211g?

[shut teh face]

Hah, jag skulle inte sluta äta ost om det så var skadligare än rökning.

Ost *cupid* :kinky:

[maRRtin]

Hah, jag skulle inte sluta äta ost om det så var skadligare än rökning.

Ost *cupid* :kinky:
Nu är det inte heller någon som påstått att man ska sluta äta mejeriprodukter.
Fet ost verkar dessutom inte har någon koppling(?)

[Anders The Peak]

(ICKE)Så vitt jag vet så är det bara lågfettsvarianter av mejeriprodukter som är A- och D-vitaminberikade. Så jag funderar på om det kunna vara den ”syntetiska” berikningen som är boven? Om prostatacancer inte är kopplat till standardprodukter.

Om jag får ge mig på en mycket avancerad spekulation så kan det hänga ihop med att personerna får i sig för lite A och D vitamin i förhållande till Kalciumintaget.

[Icke]

Om jag får ge mig på en mycket avancerad spekulation så kan det hänga ihop med att personerna får i sig för lite A och D vitamin i förhållande till Kalciumintaget.

Men får man i sig för lite D-vitamin så minskar ju upptaget av kalcium i tarmen… Så borde inte det reglera sig självt?

[Klein]

Men får man i sig för lite D-vitamin så minskar ju upptaget av kalcium i tarmen… Så borde inte det reglera sig självt?

Att brist på D-vitamin skulle göra det möjligt att vräka i sig kalcium utan att det skulle få konsekvenser låter minst sagt optimistiskt.

[Eddie Vedder]

Att brist på D-vitamin skulle göra det möjligt att vräka i sig kalcium utan att det skulle få konsekvenser låter minst sagt optimistiskt.

Ja kroppens reglering av mineralhomeostas är inte obegränsad. Kroppen är makalös med att styra ökat upptag och ökad utsöndring om den får i sig för mycket/för lite av vissa saker.
Dock är det inte begränsat som sagt, man kan få i sig på tok för mycket kalcium utan att ökad utsöndringen/hämmad tarmabsorbtion helt kan balansera upp det. Och vice versa om man få i sig för lite, fortfarande kommer inte 100% av allt dietärt kalcium kunna tas upp även om man tar upp mer vid brist.

Den här regleringen gäller även t.ex järn.

[Anders The Peak]

Men får man i sig för lite D-vitamin så minskar ju upptaget av kalcium i tarmen… Så borde inte det reglera sig självt?

Jag tror inte det utifrån det jag läste in idag kring frågan och jag undrar om man inte kan dra de här slutsatserna utifrån den forskning som är redan genomförd.

[Timme]

210g, är du säker på att det inte var 211g?

Jag väger allt jag stoppar i mig när jag är på diet.

[Anders The Peak]

Den här är rätt intressant (D-vitamin):
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279

[ogge_112]

När ni pratar om det här med att rdi ligger på ungefär 5 dl mjölk gäller det också vid andra mejeri produkter?

[Icke]

Den här är rätt intressant (D-vitamin):
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279

”Dessa sk icke-kalcemiska effekter är alltså beroende av en lokal omvandling till kalcitriol i den aktuella vävnaden.”

Men samtidigt vet vi att syntetiseringen hämmas av höga nivåer av fosfat och kalcium.

”Man trodde tidigare att omvandling skedde endast i njuren, men numera vet man att 1(alfa)-hydroxylas finns i en stor del av kroppens vävnader och att lokal omvandling av 25-OH-D till kalcitriol med parakrin eller autokrin reglering sker i bla tarmmukosa, benvävnad, muskler, neuron, pankreas, prostata och lymfocyter.”

Vi lurar kanske kroppen att nedreglera denna vävnadsspecifika syntetisering pga ett högt kalciumintag. Resultatet skulle då kunna bli D-vitaminbrist i respektive vävnad bla. prostata…

[Anders The Peak]

”Dessa sk icke-kalcemiska effekter är alltså beroende av en lokal omvandling till kalcitriol i den aktuella vävnaden.”

Men samtidigt vet vi att syntetiseringen hämmas av höga nivåer av fosfat och kalcium.

”Man trodde tidigare att omvandling skedde endast i njuren, men numera vet man att 1(alfa)-hydroxylas finns i en stor del av kroppens vävnader och att lokal omvandling av 25-OH-D till kalcitriol med parakrin eller autokrin reglering sker i bla tarmmukosa, benvävnad, muskler, neuron, pankreas, prostata och lymfocyter.”

Vi lurar kanske kroppen att nedreglera denna vävnadsspecifika syntetisering pga ett högt kalciumintag. Resultatet skulle då kunna bli D-vitaminbrist i respektive vävnad bla. prostata…
Det är en annan trovärdig spekulation som kan vara en faktor för det är säkert många faktorer som hänger ihop med D-vitamin och Kalcium. Men men det svarar nog på varför för höga kalciumintag kan ge rubbningar i genuttrycket i vissa celler.

[Icke]

Men prostatacancer var ju kopplat till lågfettsprodukterna. Det måste väl bli lika mycket kalcium för dem som använder standardmjölk?

[Koloftw]

Inte vid samma energimängd.

[Anders The Peak]

Men prostatacancer var ju kopplat till lågfettsprodukterna. Det måste väl bli lika mycket kalcium för dem som använder standardmjölk?
D-vitamin är fettlösligt så det kan vara en påverkande faktor när det handlar om tillgängligheten av D-vitaminet i respektive produkt.

[Eddie Vedder]

Men prostatacancer var ju kopplat till lågfettsprodukterna. Det måste väl bli lika mycket kalcium för dem som använder standardmjölk?

Kalcium är det ju visserligen bara du och Anders The Peak som pratar om, det är konsumtionen av mjölkprodukter rent allmänt som man kopplar till prostatacancer. Kalcium diskuteras som en möjlig faktor men det är som sagt inget man vet.

[Icke]

Kalcium är det ju visserligen bara du och Anders The Peak som pratar om, det är konsumtionen av mjölkprodukter rent allmänt som man kopplar till prostatacancer. Kalcium diskuteras som en möjlig faktor men det är som sagt inget man vet.

Det är vi mycket väl medvetna om. Jag tror egentligen inte att kalciumet i sig är problemet, men kanske samspelet med D-vitamin.

(Kalcitriol är den mest aktiva formen av D-vitamin)
”Som alla steroidhormoner påverkar kalcitriol (och i viss mån även 25-OH-D) en specifik nukleär receptor, vitamin-D-receptorn (VDR), med genexpressionseffekter på över 200 gener [35].”
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=6279

Utifrån min spekulation i inlägg #102.

Men som med det mesta inom Kost & Näring behövs det mer grundforskning.

[Anders The Peak]

Kalcium är det ju visserligen bara du och Anders The Peak som pratar om, det är konsumtionen av mjölkprodukter rent allmänt som man kopplar till prostatacancer. Kalcium diskuteras som en möjlig faktor men det är som sagt inget man vet.

Läkartidningen
D-vitamin och cancer

Det finns idag omfattande epidemiologiskt stöd för hypotesen att D-vitamin motverkar uppkomsten av flera vanliga cancerformer (i bröst, tjocktarm, ändtarm, livmoder, äggstockar och prostata samt lymfom) [61]. En korrelation mellan årlig UVB-strålning i olika delar av USA och såväl incidens som mortalitet i olika cancersjukdomar visar tydligt detta samband [62]. Starkast samband uppvisar koloncancer, där en metaanalytisk dos–responsstudie kommit fram till att dagligt intag av 25 mikrogram eller serumnivå av 25-OH-D >82 nmol/l minskar risken med 50 procent [63].

Jag tror att man kan dra vissa slutsatser utifrån den här forskningen

[Eddie Vedder]

Jag tror att man kan dra vissa slutsatser utifrån den här forskningen

Den där handlar om att ökat D-vitamin kan motverka cancer. Det är inget jag motsäger men har heller ingenting att göra med vad jag skrev.

Det jag syftar på är att det tidigare verkat som om man varit ganska övertygad om att överdoser av kalcium är boven för sambandet mjölkprodukter-prostatacancer men att man nu ser till konsumtionen av (fettsnåla) mjölkprodukter i stort.

[Icke]

Jag tror att man kan dra vissa slutsatser utifrån den här forskningen

Att långvarig brist på en viktig substans kan orsaka diverse tillstånd, inklusive cancer känns inte så konstigt. Men att då säga att supplementering med denna substans motverkar cancer tycker jag är lite missvisande. För då kan vi ju säga att supplementering av nästan alla essentiella substanser kan motverka cancer.

”En metaanalys som integrerat effekter på olika områden har kommit fram till gränsen 75 nmol/l, vilken stöds av flera andra undersökningar [47, 48, 77, 119]. I svenska undersökningar brukar majoriteten av populationen ligga under detta värde [113], åtminstone under vinterhalvåret.”

”En rimlig indikation för D-vitaminbehandling är substitution vid otillräcklig tillgång från sol eller kost för att förebygga negativa hälsoeffekter av D-vitaminbrist oavsett grundsjukdom. 25-OH-D-nivån bör höjas till 75–150 nmol/l. Det bör betonas att det här inte rör sig om farmakologiska megadoser, utan om återställande av den naturliga D-vitamintillgången.”

[Anders The Peak]

Att långvarig brist på en viktig substans kan orsaka diverse tillstånd, inklusive cancer känns inte så konstigt. Men att då säga att supplementering med denna substans motverkar cancer tycker jag är lite missvisande. För då kan vi ju säga att supplementering av nästan alla essentiella substanser kan motverka cancer.

”En metaanalys som integrerat effekter på olika områden har kommit fram till gränsen 75 nmol/l, vilken stöds av flera andra undersökningar [47, 48, 77, 119]. I svenska undersökningar brukar majoriteten av populationen ligga under detta värde [113], åtminstone under vinterhalvåret.”

”En rimlig indikation för D-vitaminbehandling är substitution vid otillräcklig tillgång från sol eller kost för att förebygga negativa hälsoeffekter av D-vitaminbrist oavsett grundsjukdom. 25-OH-D-nivån bör höjas till 75–150 nmol/l. Det bör betonas att det här inte rör sig om farmakologiska megadoser, utan om återställande av den naturliga D-vitamintillgången.”

För att inte avsluta den här långa historien så bedömer jag att ditt inlägg inte vara helt korrekt uppfattat mot den forskning som är gjord på d-vitamin.
Terapeutiska dosrelaterade svar ligger betydligt högre än vad du anger i ditt inlägg. Men visst finns det faror med överintag av D-vitamin mycket pga att man kan hamna i kalciumöverskott som kan ge många följdsjukdomar, och vissa av dem egentligen är förknippad med kalciumbrist.
Kalciumupptaget minskar drastiskt med åldern, "Ett spädbarn tar upp 80 procent av kalciumet i maten medan en 60-årig kvinna bara tar upp 20 procent", dock är det kanske inte helt överförbart på styrketränande individer.

[Eddie Vedder]

dock är det kanske inte helt överförbart på styrketränande individer.

Nu blir det ännu mer offtopic men jag tror faktiskt det ÄR överförbart. Det som framför allt skiljer för en fysiskt aktiv individ jämfört med en inaktiv (när det kommer till benmassa) är väl snarare att man minskar demineralisering?

Jag kan mycket väl ha fel här, det är bara så som jag fattat det. D.v.s. upptaget kan vara likvärdigt men kontinuerlig belastning minskar däremot nedbrytningen av benmassan (givetvis förutsatt att man minst ligger i energibalans). Men det var väldigt offtopic och inget som sagt är jag inte säker på att jag fattat rätt heller.

[Anders The Peak]

Nu blir det ännu mer offtopic men jag tror faktiskt det ÄR överförbart. Det som framför allt skiljer för en fysiskt aktiv individ jämfört med en inaktiv (när det kommer till benmassa) är väl snarare att man minskar demineralisering?

Jag kan mycket väl ha fel här, det är bara så som jag fattat det. D.v.s. upptaget kan vara likvärdigt men kontinuerlig belastning minskar däremot nedbrytningen av benmassan (givetvis förutsatt att man minst ligger i energibalans). Men det var väldigt offtopic och inget som sagt är jag inte säker på att jag fattat rätt heller.
Eddie du glömmer att benstommen bara är en liten del kalciumets användningsområde då du är färdigväxt.

[Anders The Peak]

En annan faktor som kanske måste ses om en rsikfaktor.
Vitamin D and caffeine:
High caffeine intake may accelerate bone loss. Caffeine may inhibit vitamin D receptors, thus limiting absorption of vitamin D and decreasing bone mineral density. A study found that elderly postmenopausal women who consumed more than 300 milligrams per day of caffeine (which is equivalent to approximately 18 oz of caffeinated coffee) lost more bone in the spine than women who consumed less than 300 milligrams per day [58]. However, there is also evidence that increasing calcium intake (by, for example, adding milk to coffee) can counteract any potential negative effect that caffeine may have on bone loss. More evidence is needed before health professionals can confidently advise adults to decrease caffeine intake as a means of preventing osteoporosis.

[Icke]

För att inte avsluta den här långa historien så bedömer jag att ditt inlägg inte vara helt korrekt uppfattat mot den forskning som är gjord på d-vitamin.
Terapeutiska dosrelaterade svar ligger betydligt högre än vad du anger i ditt inlägg. Men visst finns det faror med överintag av D-vitamin mycket pga att man kan hamna i kalciumöverskott som kan ge många följdsjukdomar, och vissa av dem egentligen är förknippad med kalciumbrist.
Kalciumupptaget minskar drastiskt med åldern, "Ett spädbarn tar upp 80 procent av kalciumet i maten medan en 60-årig kvinna bara tar upp 20 procent", dock är det kanske inte helt överförbart på styrketränande individer.

Jag ville mest peka på att insufficiens generellt föreligger i vårt solfattiga land.
Ett problem med just D-vitamin är även att optimal 25-OH-D-nivå inte är fastställd. Dessutom kanske den ökar drastiskt med åldern, med tanke på det sjunkande kalciumupptaget.

[King Grub]

Ny.

After calibration to allow for measurement error, we estimated that a 35-g day(-1) increase in consumption of dairy protein was associated with an increase in the risk of prostate cancer of 32% (95% CI: 1-72%, P(trend)=0.04). Calcium from dairy products was also positively associated with risk, but not calcium from other foods.

Br J Cancer. 2008 Apr 1.

[Koloftw]

Grub: en diet som är optimalt för hälsan är en vegansk diet med undantaget fet fisk?

[Anders The Peak]

Grub: en diet som är optimalt för hälsan är en vegansk diet med undantaget fet fisk?

Plussidan när det handlar om kosten:
• Fet fisk
• Skaldjur – selen
• Kyckling
• Soyabönor
• Ärtsoppa,bruna bönor
• Rågbröd
• Müsli
• Ketchup, tomatsås,
tomatjuice
• Frukt och grönt inklusive lök av alla sorter
• Grönt te
• Solsken – vitamin D

Värt att tillägga är att man bör inte äta mer 80% av sitt totala energibehov för att hålla cellerna pigga på att försöka överleva.

[Koloftw]

Låter ju ganska allsidigt ändå.

Pasta, ris, bulgur etc. är i mitten någonstans?

[Icke]

Av dem som får prostatacancer är 70% över 65 år vid diagnostillfället och 0,6% under 50 år, enligt Socialstyrelsens statistik för år 2004.
En fråga är om hög mjölkkonsumtion i unga år ökar risken för cancer när man blir äldre?

[Sverker]

Grub: en diet som är optimalt för hälsan är en vegansk diet med undantaget fet fisk?


Ifall du har ett stort energibehov och äter ordentlig med föda så fungerar det alldeles säkert.
Ifall du inte kräver så mycket mat KAN det blir brister av t e x järn.

Ser man krast på saken så koncentrerar djuren upp protein, vitaminer, mineraler mm åt oss.

[z_bumbi]

Järnbehovet är faktiskt ganska svårt att täcka med en vegetarisk diet, det syns inte på vanliga tester men depåerna framför allt hos kvinnor är sällan fyllda och det i sin tur innebär att marginalerna för störningar i intaget är väldigt små. Sen efter en veckas förkylning med lite mat eller liknande tillstånd kan järnbristen vara ett faktum och det är sen ännu svårare att korrigera detta eftersom personen redan tidigare bara fått sig den kräver varje dag.

Att inte inkludera kött och/eller inälvmat på en lista över bra mat är alltså väldigt vanskligt.

[King Grub]

Av dem som får prostatacancer är 70% över 65 år vid diagnostillfället och 0,6% under 50 år, enligt Socialstyrelsens statistik för år 2004.
En fråga är om hög mjölkkonsumtion i unga år ökar risken för cancer när man blir äldre?

Det man får cancer av är sällan eller aldrig något man utsätts för enbart när man upptäcker sjukdomen, om det inte handlar om kraftig strålning eller något, möjligen. Det är påverkan man utsatts för under lång tid, ofta från långt tidigare än sjukdomsutbrottet.

[Icke]

Det man får cancer av är sällan eller aldrig något man utsätts för enbart när man upptäcker sjukdomen, om det inte handlar om kraftig strålning eller något, möjligen. Det är påverkan man utsatts för under lång tid, ofta från långt tidigare än sjukdomsutbrottet.

Ja, självklart men om det handlar om en obalans av näringsämnen och du rätta till denna under säg 10 års tid så borde mycket kunna återställas.
Faktorer som orsakar genetiska skador och ackumulering av diverse giftiga ämnen är ju en annan femma.

[Knowledge]

Järnbehovet är faktiskt ganska svårt att täcka med en vegetarisk diet

Inte alls, förutsatt att man inte har lite kunskap/usel aptit. :b http://www.halsosidorna.se/Jarn.htm

[Sverker]

Inte alls, förutsatt att man inte har lite kunskap/usel aptit. :b http://www.halsosidorna.se/Jarn.htm


Det blir 300 g sojabönor varje dag.

[Koloftw]

Hur livsviktigt är järn då?

Vilka bristsymptom får man och hur snabbt?

[Anders The Peak]

Hur livsviktigt är järn då?

Vilka bristsymptom får man och hur snabbt?

http://ods.od.nih.gov/factsheets/iron.asp

Män har i normalfallet inga problem med järnet utan det är i huvudsak kvinnor som har problem med att fylla på behovet.

[Knowledge]

Det blir 300 g sojabönor varje dag.

Procent av RDI vid 100 gram: Bockhornsklöver (335 %)

enbart 30g av detta frö ger hela 10g~ järn :) käkar det varje dag. resterande 8g kompletteras enkelt från sojabönor, linser, gröna bladgrönsaker, brysselkål, havrekli, vetegroddar, nötter mm. gärna i samband med nån c-vitaminrik frukt. YEAH~ no problemo.

[Knowledge]

Ojdå, menade mg och inte GRAM, eheh.