Visa fullständig version : Vad ska jag äta för att undvika utveckla diabetes II?
Farsgubben var nyligen på hälsokontroll och fick veta att han hade oroväckande höga blodsockervärden. Han är 60 år gammal och är i övrigt i mycket god form, motionerar mycket och äter sunt. Hans blodfettsnivåer var i närmast perfekta. Läkaren sa att han var i gränsen för att utveckla diabetes II och att eftersom det är starkt genetiskt relaterat så borde vi barn också testa oss regelbundet och se över våra kostvanor.
Pappsen har blivit i det närmast manisk, surfat runt en massa på nätet, och nu hakat fast vid Annika Dahlqvist högfetts-diet. Han kost består numer till största del av feta mejeriprodukter, ostar, grädde, bacon, kött, massor av nötter, ägg, mörk choklad, feta dressingar och fisk. Han har dragit ner kraftigt på kolhydraterna (drygt 10 % av tot. energiintaget) och undviker allt raffinerat och livsmedel med högt GI, bröd, potatis, ris, pasta och en del rotsaker och frukt. För övrigt promenerar han 8-10 km om dagen och tränar styrka 2-3 ggr i veckan.
Själv har jag alltid ätit en kolhydratrik kost och i princip undvikit allt vad fett heter. Den består till största del av grönsaker, rotsaker, havregryn, frukt, potatis, baljväxter, bönor, linser, pasta och bröd (fattig student, dooh!) kyckling, fisk, ägg, keso och mindre mängder magra kött- och mejeriprodukter, aldrig smör, ost eller grädde. Tillsatt fett kommer främst från olivolja, frön och nötter. Jag tränar BJJ (kampsport) 4 ggr/veckan och styrketräning 1-2ggr/veckan. Äter alltid snabba kolhydrater i samband med träningen.
*Bör jag ändra mina kostvanor för att minska risken att utveckla diabetes II i framtiden?
*Hur stor mängd kolhydrater är att rekommendera för att orka träna på ett effektivt sätt?
*Är GI något jag borde börja ta hänsyn till?
Jag förstår att det kan finnas en poäng med att dra ner på kolhydraterna och istället öka fettintaget, inte minst om man vill ligga på energiminus och gå ner några kilo till sommaren*rolleyes* Men vilka fetter/fettkällor bör jag isof. satsa på? (Är dock inte jättesugen på pappas stekta bacon med ägg till frukost*spy*)
Eddie Vedder
2008-03-24, 06:50
Den här kanske vore något att läsa? Nu tror jag inte du direkt stämmer in på målgruppen som det främst inriktas på, d.v.s. högriskpersoner och redan sjuka, men det skadar ju inte med kunskap.:) Jag gillar inte internetdiagnoser så jag hänvisar hellre till vad officiella organ har att säga i saken:
http://care.diabetesjournals.org/cgi/reprint/30/suppl_1/S48?ijkey=92b7557f66dcb900a616ccd8cdaca7a7eb7407d0
Nutrition recommendations and interventions for diabetes: a position statement of the American Diabetes Association. Diabetes Care 2007;30(suppl):S48–65.
Du bör dock ha i åtanke att de officiella rekommendationer kring det här starkt ifrågasätts i dagsläget, fu verkar ju bekant med Dr. Dahlquist och hennes kost t.ex. Där förskastas ju ALLT vad officiella myndigheter anses är bra för oss att äta. Så man måste ju själv förhålla sig till vad man anser trovärdigt också.
Jag är nog mer intresserad av din pappa. Funderar mest kring ifall han har några kg för mycket eller har svårare att koppla av. Stress kan skicka upp blodsockret och går man ständigt omkring utan att kunna koppla av ordentligt ligger stresshormonerna ständigt kvar i blodet.
Självklart kan du ersätta en viss del kolhydrat i kosten mot fett upp till den gränsen att det påverkar din arbets- och sociala kapacitet. Annars så skulle jag själv nog mer fundera kring GI och alltid äta måltider sammansatta av kolhydrat, protein och fett samtidigt. För att sänka blodsockersvaret.
Eddie Vedder: Tackar för den:) Alltid intressant med information.
Sverker: Han är ovanligt vältrimmad för att vara 60. Inget överskottssfett att tala om. Däremot kommenterade läkarens hans relativt höga BMI vilket jag tyckte var ganska löjligt eftersom man lätt ser att han är muskolös. Pappa säger att han kännt sig stressad i perioder, så det kan säkert vara en bidragande orsak till de höga blodsockervärderna.
Jag har vuxit upp i tron att fett är grunden till allt det onda så jag ska med spänning följa hans diet och se hur det/han utvecklas:D
Raffinerade livsmedel kan lätt störa homeostasen i glukosmetabolismen då pancreas inte hinner med. Det åtgärdar man genom att äta mer oraffinerat, naturligt, gärna mer fett eftersom det påverkar blodsockret minimalt.
Fler studier än jag kan räkna upp visar att lågkolhydrat är en säker kostmetod upp till ett års tid så din far får gärna fortsatta med det han gör. Det finns t.o.m. en studie som heter Karlshamnsstudien där man äter 20E% kolhydrater och den har pågått i flera år. Senaste rapporten kom efter 22 månader.
Efter två veckor med Annika Dahlquists LCHF-diet har pappas blodsockervärden ökat:confused: Hur kan det vara möjligt? Han har följt Annikas kostråd till punkt och pricka. Han har en massa olika teorier om vad som annars skulle kunna påverka blodsockret, som exempelvis den snabba promenaden till vårdcentralen..stackars pappsen.
Däremot har han gått ner tre kilo i vikt, men det var ju inte riktigt det han eftersträvade. Hur blodfetterna ser ut får han veta först nästa vecka.
Jag förstår om jag uppfattas som en ond dotter, men jag börjar tycka att det här är riktigt intressant:em:
Besök kolhydrater.ifokus.se
Får nog mer hjälp där om vad som är rätt och fel för att få bättre hälsa.
Sekt-varning dock.
shut teh face
2008-03-26, 15:21
Det känns lite som att ifall det finns starka tendenser till diabetes i generna, så kan man inte mycket göra...
Eddie Vedder
2008-03-26, 15:28
Det känns lite som att ifall det finns starka tendenser till diabetes i generna, så kan man inte mycket göra...
Förhoppningsvis är det få som resonerar på det viset.
Efter två veckor med Annika Dahlquists LCHF-diet har pappas blodsockervärden ökat:confused: Hur kan det vara möjligt? Han har följt Annikas kostråd till punkt och pricka.
Möjligen passar Dahlquists kostråd honom helt enkelt inte. Det är, vad jag har förstått, inte glasklart varför LCHF passar vissa diabetiker så bra (möjligen tyckler Dahlquist själv att det är glasklart ungefär eftersom metoden "är bäst punkt slut"), och inte heller varför andra fungerar bra på "traditionell" diabeteskost.
Prova att gå tillbaka till icke-LCHF och se vad som händer med blodsockret? Som Sverker påpekade kan det ju även finnas andra livsstilsfaktorer som behöver ses över.
Besök kolhydrater.ifokus.se
Får nog mer hjälp där om vad som är rätt och fel för att få bättre hälsa.
Sekt-varning dock.
Oh, jisses va den sidan var full av skitsnack... *grr27*
Kanske han kännt sig ännu mer stressad nu när han fått detta besked?
Efter två veckor med Annika Dahlquists LCHF-diet har pappas blodsockervärden ökat:confused: Hur kan det vara möjligt? Han har följt Annikas kostråd till punkt och pricka. Han har en massa olika teorier om vad som annars skulle kunna påverka blodsockret, som exempelvis den snabba promenaden till vårdcentralen..stackars pappsen.
Inte alls omöjligt. Tvärtom är det som jag spekulerat i och förväntat mig. Fettintaget sänker insulinkänsligheten. Intag av protein stimulerar frisättningen av glukagon och tillsammans så höjs blodsockret. Inta alls konstigt.
Eddie Vedder
2008-03-26, 18:25
Be din pappa maila Dr. Dahlquist, alterativt ställa frågan på hennes blogg eller någon annan liknande sekt...eh...jag menar förstås kostblogg.
Vore mycket intressant att läsa vad förespråkarna för den kosten skulle spekulera omkring.
Däremot har han gått ner tre kilo i vikt, men det var ju inte riktigt det han eftersträvade.
Det är säkert mest vattenförlust på grund av låga glykogenlager i musklerna, och återgår han till kolhydratrik kost kommer vikten återkomma.
A.Steinbach
2008-03-26, 21:26
Vore mycket intressant att läsa vad förespråkarna för den kosten skulle spekulera omkring.
Så här i stort.
Antingen så har han inte följt kostråden.
Han äter för mycket kolhydrater och ska i så fall nolla dom genom att ta bort alla mjölkprodukter om han nu äter några sådana.
Men den bästa tycker jag är när någon inte får det utlovade resultatet, t ex inte går ner i vikt, är att kroppen måste reparera sig själv först innan det kan ske. Man kan ju undra bara vad som menas med det och hur lång tid det ska ta. Vissa man kan läsa om har inte gått ned i vikt på flera månader upp emot två år och då får de oftast förklaringen att kroppen måste reparara sig själv innan den kan sätta igång med viktminskningen. *screwy*
Eddie Vedder
2008-03-26, 21:30
Så här i stort.
Antingen så har han inte följt kostråden.
Han äter för mycket kolhydrater och ska i så fall nolla dom genom att ta bort alla mjölkprodukter om han nu äter några sådana.
Men den bästa tycker jag är när någon inte får det utlovade resultatet, t ex inte går ner i vikt, är att kroppen måste reparera sig själv först innan det kan ske. Man kan ju undra bara vad som menas med det och hur lång tid det ska ta. Vissa man kan läsa om har inte gått ned i vikt på flera månader upp emot två år och då får de oftast förklaringen att kroppen måste reparara sig själv innan den kan sätta igång med viktminskningen. *screwy*
Ja det brukar ju vara snacket när det gäller utebliven viktnedgång i alla fall. I det här fallet handlar det ju dock om om en person som har gått ner i vikt men samtidigt fått ökade blodsockervärden, det känns som ingen av de där undanflykterna duger då.
Annars är ju en klassiker att kroppen har sin "naturliga" fettprocent som man "ska" ligga på. Så oavsett om man är smygfet på LCHF är det fortfarande bättre än att vara smal och kärnfrisk med en mer konventionell kost.:D
Specifically, a diet high in minimally processed, high-fiber, plant-based foods such as vegetables and fruits, whole grains, legumes, and nuts will markedly blunt the post-meal increase in glucose, triglycerides, and inflammation. Additionally, lean protein, vinegar, fish oil, tea, cinnamon, calorie restriction, weight loss, exercise, and low-dose to moderate-dose alcohol each positively impact post-prandial dysmetabolism. Experimental and epidemiological studies indicate that eating patterns, such as the traditional Mediterranean or Okinawan diets, that incorporate these types of foods and beverages reduce inflammation and cardiovascular risk. This anti-inflammatory diet should be considered for the primary and secondary prevention of coronary artery disease and diabetes.
Källa: J Am Coll Cardiol, 2008; 51:249-255, doi:10.1016/j.jacc.2007.10.016
Fett ska man inte undvika, men man kan välja att äta bra fetter som omega-3(DHA,EPA)då räcker 500mg/dag för en frisk person. För en "sjuk" person kan 1-4g/dagen för att få förbättrade värden.
Sparrisen
2008-03-26, 23:37
Tyvärr så finns det inga garantier. Diabetes typ 2 har en stark genetisk koppling, och kandidatgener är identifierade. Vid typ 2 diabetes försämras din insulinkänslighet pga att receptorerna hos målcellerna förlorar funktion. Kroppen svarar då med att öka sin insulinproduktion, vilket kan 5-10 faldigas om jag minns riktigt. Men tillslut rinner tyvärr bägaren över och ökad insulinproduktion hjälper inte längre. Hur mycket den kan ökas är också individuellt. Efter det kan såklart insulininjektioner i stora doser hjälpa, men de flesta mediciner siktar på att öka insulinkänskligheten etc. Men bra kost med jämnt insulinsvar kombinerat med motion är ibland det bästa hjälpmedlet. Om du nu har anlag för diabetes typ 2 (vilket man faktiskt kan testa, även om man då enbart kan se en relativ risk och inte om sjukdomen bryter ut eller inte) så är en god kosthållning och motion samt undvika fetma vilket sänker insulinkänsligheten ytterliggare (speciellt bukfetma hos män är i dessa sammanhang "farligt") att föredra...
Tack för alla svar!
Be din pappa maila Dr. Dahlquist, alterativt ställa frågan på hennes blogg eller någon annan liknande sekt...eh...jag menar förstås kostblogg.
Vore mycket intressant att läsa vad förespråkarna för den kosten skulle spekulera omkring.
Redan gjort:D Väntar på svar från Dr Dahlquist, men här är iaf. några inlägg från några LCHF-entusiaster:
"Han får för högt kortisol som drar upp blodsockret av att träna så mycket och av att stressa. Det bästa är nog om han rör sig mindre eller helt sitter still några veckor så kroppen hinner med lite mera. Nåt som hjälper mot stress vore bättre typ yoga eller chi gong om han måste röra på sig."
"Han kanske inte behöver vara jättestrikt men fortsätta gå ner i vikt är väl inte helt fel? Dessutom kommer blodsockret lättare i schack när stressen åtgärdats med kolhydratrestriktion.
För att få ner blodsockret kanske han skulle gå till doktorn och få Metformin (om det är jättehögt alltså). Det sänker blodsockret men gör inte att kroppen lagrar fett som insulin gör."
"Det går inte alltid att förutsäga vilken effekt träning får om man samtidigt är utsatt stress. Har man redan höga kortisolnivåer, t ex är rejält utbränd eller är övertränad kan man göra rätt i att avstå all egentlig träning då det definitivt kan förvärra tillståndet.
Din far har ju bara ätit kosten i 2 veckor och det är fullt möjligt, eller kanske tom naturligt, att många får lite förhöjda kortisolvärden precis i början innan kroppen förstått vad det handlar om.
Jag tycker inte han skall avstå din ryggträning då jag kan förstå hur viktig den är....bättre att försöka bli av med stressen på nåt sätt."
De verkar alltså gå i samma linje som här, att det inte är direkt kostrelaterat utan snarare en effekt av stress. Däremot känns det lite konstigt att lågintensiva aktiviteter såsom promenader till och från jobbet skulle vara en orsak till stress? Borde det inte vara tvärtom?
Däremot känns det lite konstigt att lågintensiva aktiviteter såsom promenader till och från jobbet skulle vara en orsak till stress? Borde det inte vara tvärtom?
Det tycker jag personligen låter som kvalificerad bullshit. Negativ stress från frivillig kroppsrörelse kan man börja prata om vid överträning, tvångsmässigt tränande anorektiker osv., men knappast här. Snarare skall väl fysisk aktivitet förbättra insulinkänsligheten (avvaktar Sverkers svar)?
Jag kan bara spekulera här.
Mitt första antagande är att kosten inte alls är anpassad för någon som är aktiv. Låg aktivitet betyder ju mindre adrenalin och därmed mindre glukosbildande.
Jag antar att kosten kräver en aktivitet som inte bildar mjölksyra utan är mer en fråga om promenader eller cykelturer.
Det där med kortisolen går inte att greppa. Många och långa träningspass driver upp kortisolen men normal träning en timme ett par gånger i veckan ska inte driva upp kortisolen. Den här frågan är en vanlig träningsfråga om hur man undviker överträning och borde inte vara det första som bollar upp på ett kostforum.
Självklart kommer en aktivitet som kräver glykogen också att höja insulinkänsligheten dagarna efteråt när glykogendepåerna laddas på nytt.
Metformin är en fråga för en medicinläkare. Allt annat är kvacksalveri.
Ang. Metformin så är det ju inte heller biverkningsfritt. man vill ju förbättra insulinkänsligheten så mycket som möjligt på "naturlig" väg (via kost, fysisk aktivitet osv.) för att MINIMERA behovet av medicinering.
massa text
Föreslår att du kollar in Karlshamnsstudien, eventuella svar från Dahlqvist själv eller annan läkare som Doc, än att du förlitar dig på bloggkommentarer.
http://www.medikament.nu/PDF-filer/9-10-04/diabetes.pdf
Karlshamnsstudien är inte relevant alls.
VI HAR EN KALORIRESTRIKTION OCH EN VIKTNEDGÅNG HOS DELTAGARNA:(
Studien visar att personer som sätts på en lågkaloridiet 1600 - 1800 kcal uppnår bättre resultat vid högfettdiet än personer som äter mer kolhydrat.
Vad gäller för pesoner som är aktiva och motionerar som kräver 2500 - 3500 kcal och inte är i behov att gå ned i vikt ?
Doctor Snuggles
2008-07-28, 17:25
Jag är tveksam till vissa aspekter hos LCHF-dieten, på samma sätt som med atkins iom att fett har en stor andel pro-inflammatoriska ämnen (AGE), vilka förvärras markant om man steker vid hög värme utan fukt (t.ex. "roasted" kycklingskinn har extremt mycket). Det är känt från flertalet studier att dylikt tillagad mat ökar diabetesbesvär t.ex.
Tror inte att LCHF har hittat guldhönan än. Sen finns det väl vissa uppgifter som tyder på att människor har genetiskt sett bättre eller sämre kolhydrats och fettmetabolism, d.v.s. vissa mår bättre av mer kolhydrater och mindre fett, och vissa tvärtom.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.