Visa fullständig version : Nervositet, hur gör ni?
Shit, på tisdag börjar jag på nytt jobb. Ska jobba med orderhantering och trafikplanering. Men det är helt nytt för dem själv så alla där är förvirrade och gav ett riktigt förvirrat intryck när jag var där.
Jag har aldrig jobbat med sånt förut, pluggar logistik men det är ju teori. Jag ska vara där hela dagen på tisdag, samtidigt så sa jag kombinera jobbet som enbart är dagtid med heltidsstudier.
Och jag är redan av naturen den nervösa lätta paranoida personen :) Finns ju anledningar till att man gått i terapi :D
Men seriöst, hur hanterar ni nervositet?
Jag menar visst ska man ju bita ihop, men jag kan ligga vaken hela natten och inte kunna äta som vanligt på flera dagar inför sånna här saker och med min nervösa bakgrund så blir ju nervös över att bli nervös. *screwy*
Va dig själv
:) Jo det är inget problem faktiskt Jag är som en öppen bok Men man vill ju inte gärna lida så jävla mycket. Det är ju särskilt dumt att göra det i förväg.
Va dig själv
Nervös och paranoid? Bra tips.
Jag säger tvärt om - var någon annan. Tänk på det som teater. Forma din karaktär till den du vill vara på jobbet, tex den ambitiösa kunniga lugna, eller den sociala effektiva, eller vad du nu känner ligger nära tillhands. Tänk gärna på någon i din närhet du tycker fixar nya utmaningar bra: hur skulle den personen agera?
Första tiden på jobbet är det också okej att vara iakttagande och inkännande. Det är tillåtet att lyssna mer än du pratar.
Tänk också på att de allra allra flesta är nervösa i nya situationer. Det vet även dina nya kollegor.
Hmm, det är nog aldrig någon taktik jag använt medvetet i alla fall. Ska funder på det...
Det går ju över tillslut (tar alldeles för lång tid), förutsatt att jag försöker genomföra det, jag vet inte hur många saker (ang. hela livet) som jag helt enkelt ignorerat. Mod är inte min starka sida, eller vad det nu är man saknar. Överlevnadsförmåga kanske?!?! För lite maskros i mig helt enkelt...
Det enda jag inte förstår är att jag flyttade från Luleå helt själv till en stad jag aldrig besökt och utan att känna någon i utan minsta darrning på handen, medan jag inte varit i Sthlm än och träffat sambons familj bara för att jag hatar resan (familjer tycker om mig så det är lugnt). Vi fascinerande komplexa varelser...
Nervös och paranoid? Bra tips.
Jag säger tvärt om - var någon annan. Tänk på det som teater. Forma din karaktär till den du vill vara på jobbet, tex den ambitiösa kunniga lugna, eller den sociala effektiva, eller vad du nu känner ligger nära tillhands. Tänk gärna på någon i din närhet du tycker fixar nya utmaningar bra: hur skulle den personen agera?
Första tiden på jobbet är det också okej att vara iakttagande och inkännande. Det är tillåtet att lyssna mer än du pratar.
Tänk också på att de allra allra flesta är nervösa i nya situationer. Det vet även dina nya kollegor.
Knyt kontakter snabbt!
Prata med folk!
Var aktiv och interagera.
Berätta hur du känner utan att överdriva och på ett lite skämtsamt sätt.
ps; Välkommen till Jönköping! (bor i grannskapet)
mangemani
2008-03-09, 20:29
har en teknik och den funkar alltid(iaf för mej).
jag släpper lös alla nervösa känslor,går och tänker på det hela tiden,föreställer mej det absolut värsta som kan hända.
när jag sen står där och ska bemöta det jag var så nervös inför,så har allt släppt,all nervositet och oro är borta.
Ganymedes
2008-03-09, 20:35
Fjärilar i magen kan man inte resonera bort. Om du känner dem, acceptera att de finns där och försök koncentrera dig så hårt du kan på nuet. Se dem som något positivt, de kanske t.o.m hjälper dig att höja din koncentration?
har en teknik och den funkar alltid(iaf för mej).
jag släpper lös alla nervösa känslor,går och tänker på det hela tiden,föreställer mej det absolut värsta som kan hända.
när jag sen står där och ska bemöta det jag var så nervös inför,så har allt släppt,all nervositet och oro är borta.
Du vet det är nästan lite modigt att göra på det sättet. Det skulle väl kunna slå fel... jag är nästan lite rädd för att tänka på det värsta, men när det kommer till saken så fårn ett jobb kan man ju inte mer än få sparken. Inte särskilt lyckat men visst världen går inte under. Men man behöver :smash: i ens tjocka skallen också. Men helst inte nu, för jag har huvudvärk :)
Fjärilar i magen kan man inte resonera bort. Om du känner dem, acceptera att de finns där och försök koncentrera dig så hårt du kan på nuet. Se dem som något positivt, de kanske t.o.m hjälper dig att höja din koncentration?
Tyvärr inte fjärilar i storlek sm man har när man ska spela en fotbollsmatch och verkligen måste göra bra ifrån sig. Tänk mer dog fight i Top Gun och panikkänslor :)
Fast att leva i nuet tror jag är något jag i allmänhet behöver bli bättre på. Vem har inte tänkt på helt sjuka saker medan man haft sex, som inte alls bör finnas i huvet i sånna tillfället :D Men det kanske bara är jag ändå...
Har du gått i terapi för din nervositet antar jag att ni pratat om tekniker att hantera det också. Gå igenom det du kan.
Knyt kontakter snabbt!
Prata med folk!
Var aktiv och interagera.
Berätta hur du känner utan att överdriva och på ett lite skämtsamt sätt.
ps; Välkommen till Jönköping! (bor i grannskapet)
Det ska nog inte vara ett problem där, kan inte vara mer än tio personer som jobbar. De var skittrevliga redan när jag var på intervju och bara kollade inte stället. Antagligen lika störda som medelsvensson :)
och tack, förvisso inte nuinflyttad nu, men jag fick inten välkomstkommité då så bättre sent än aldrig (=
Har du gått i terapi för din nervositet antar jag att ni pratat om tekniker att hantera det också. Gå igenom det du kan.
ja jo egentligen... en bit på vägen är jag ju. Men tekniken går ut på att lida :D Det skulle vara kul att bli psykoanalyserad istället, så kan man säkert skylla allt på mamma eller på att man blev mobbad på dagis! (ungar är så jävla elaka)
ja jo egentligen... en bit på vägen är jag ju. Men tekniken går ut på att lida :D Det skulle vara kul att bli psykoanalyserad istället, så kan man säkert skylla allt på mamma eller på att man blev mobbad på dagis! (ungar är så jävla elaka)
Psykoanalys är inte lika konkret som kognitiv BT, så öva på du. Och tekniken går inte alls ut på att lida. Sluta se dig själv som nervös av naturen (vilket visar på att du tycker att det är något utanför din kontroll), du skapar mer stress själv.
Man brukar vara nervös inför nya saker, det osäkerheten som skapar det. Tillåt dig själv att vara nervös och sänk dina förväntningarna från de du har nu ner till 50%, sätt mindre press på dig själv. Tänk mindre på framtiden, tänk på vad som pågår för tillfället istället. Det är också okej att göra fel i början om man har aldrig gjort något tidigare.
Avslappningsträning funkar utmärkt mot nervositet. Varje gång du tänker på tankar som gör dig nervös, ta djupa andetag med magen.
Vid avslappnattillstånd är det lättare att tro på sina förmågar än vid spänttillstånd.
Psykoanalys är inte lika konkret som kognitiv BT, så öva på du. Och tekniken går inte alls ut på att lida. Sluta se dig själv som nervös av naturen (vilket visar på att du tycker att det är något utanför din kontroll), du skapar mer stress själv.
"nervös av naturen" påståendet grundar sig mest i att fenomenet uppenbarade sig i så låg ålder, då man inte förstod det själv och därför inte kunde ta kontroll över det då och sen har det blivit lite för stort.
Nervös och paranoid? Bra tips. [Apropå att vara sig själv]
Nervositet och paranoia är sinnestillstånd, inte personlighetsdrag. Dagens tips blir därför att vara sig själv, fast i ett bättre sinnestillstånd.
Nervositet och paranoia är sinnestillstånd, inte personlighetsdrag. Dagens tips blir därför att vara sig själv, fast i ett bättre sinnestillstånd.
hmm... det är nog faktiskt sant Så kanske dags att bruka orden annorlunda för helt klart tänker jag "han är paranoid" som hans personlighet Ungefär som ens föräldrar var hysteriska trots att hysteri också bör vara ett sinnestillstånd. :)
det finns så mycket att tänka på...
"vara sig själv i bättre sinnestillstånd" *memorerar*
En "personlighet" är ju inte heller något statiskt som vi föds med och som sedan aldrig förändras, om vi så lever tills vi blir hundra. Man kan ha olika drag/mer eller mindre stark benägenhet att bete sig på ett viss sätt (t.ex. ha lättare för att börja oroa sig) men det skall inte ses som att man är förutbestämd att bete sig på ett visst sätt i samtliga situationer under hela sitt liv.
Edit: Eftersom paranoia etc. har tagits upp, kanske det även är på sin plats att påpeka att psykisk sjukdom inte är en "personlighet".
Dumleman
2008-03-10, 09:35
Försök absolut inte dölja din nervositet första tiden på jobbet. Säg som du känner, att du är nervös "av naturen" och att det dessutom är helt nytt för dig... det är först när man börjar hymla med det som det blir pinsamt tycker jag.
shut teh face
2008-03-10, 10:47
Alltså, det är bara lida tills du ska börja helt enkelt. När du väl varit där 1 dag så kommer du tycka det var skitlugnt.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.