Visa fullständig version : Olyckligt förälskad - I behov av tips
Innan jag går vidare är det lika bra att skriva att jag HAR ett annat konto på kolo. Men det jag ska skriva är jäkligt anonymt, så jag hoppas verkligen moderatorer har överséende med det.
Jag är alltså olyckligt förälskad. Det hela började för kanske fyra år sedan, då jag träffade den vackraste flicka jag nånsin sett. Inte bara utanpå, utan även inuti. Vi blev tillsammans, och var det i ca ett år. Jag var kanske 19 när det tog slut mellan oss, och det bröt mig sönder och samman. Det här var min första riktiga kärlek. Jag skulle kunna dö för henne. Jag vet att många anser att man inte kan känna äkta kärlek vid den åldern (jag trodde likadant) men likt förbannat satt jag nu där jag satt. Eftersom vi gick på samma skola var det nästan omöjligt att sluta tänka på henne, jag träffade ju henne varje dag. Åren gick och studenten kom. Fortfarande kände jag likadant.
Stack i väg från den stad jag bodde i. Dels för att tjäna pengar och få lite erfarenhet, men innerst inne visste jag att det här var min chans att glömma henne. Och visst blev det bättre. Fortfarande tänkte jag på henne VARJE dag, men att jag inte hade nån kontakt med henne hjälpte mig lite i alla fall. Dock var man ju tvungen att komma hem någon gång (jul i det här fallet) och då hände det oundvikliga, jag träffade henne. Tror inte jag varit så glad på flera år. Inte för att någonting hände, vi kramade knappt varandra, men det kändes så jäkla bra att se henne. Men efter det blev allt till ett helvete igen.
Nu har det som sagt gått ungefär fyra år sedan det tog slut mellan oss. Jag kan fan inte släppa det! Då var jag bara en liten grabb som levde i min lilla bubbla. Ingen erfarenhet överhuvud taget. Nu är jag ett antal år visare. En av de få saker som jag fortfarande bär med mig är min kärlek till henne.
Det låter säkert helt sjukt och patetiskt, men jag vet inte vad jag ska göra. Har inte haft ett riktigt förhållande sen dess. Spelar ingen roll hur bra tjejer jag har träffat, jag hittar alltid brister hos dem. Måste säga att jag har provet det mesta. Att bränna alla saker som påminde om oss var en början. Dock dog värmen från elden ut, och det slutade med att jag hatade mig själv för att jag förstörde det sista jag hade kvar av henne.
Missförstå mig inte nu. Jag är inte deprimerad. Om vi bortser från just den här tjejen lever jag ett riktigt bra liv, med en underbar familj och vänner. Det tar bara sån jäkla energi att tänka på henne. Dagdrömmer säkert en 5 gånger per dag. Finns hur många olika scenarion som helst, dock har de alla en sak gemensamt; vi blir tillsammans igen.
För några år sedan hade jag fortfarande hopp om att det här elendet skulle ta slut en vacker dag, att minnet av henne skulle dö ut. Nu är jag ganska säker på att det inte kommer göra det. Har övervägt att snacka med henne. Inte för att försöka vinna henne tillbaka. Jag vet innerst inne att det inte är nån idé. Och skulle det mot all förmodan fungera, skulle det ändå ta slut efter ett tag och jag skulle vara totalt nedslagen. Jag funderar på att bara säga som det är, låta henne veta det. Kan det hjälpa?
Är ganska desperat just nu. Alla tips på vad jag kan göra är mer än välkomna. Även ni som haft liknande problem får gärna skriva några rader. Har inte pratat med någon om det här tidigare, och genom att skriva av mig här mår jag faktiskt lite bättre. Skönt som fan att få det ur mig.
Tack för att du lyssnade.
Doctor Snuggles
2007-12-25, 02:29
Kognitiv terapi.
Seriöst, leta på nätet. Din hjärna är i en ond circel, gäller att bryta upp associationerna, och eventuellt ersätta dem med något annat.
Varför tog det slut?
Hon träffade en annan. Grejen är att det här hände då vi var 17-18, så att hon hittar en annan är ju fullt normalt. Det är just det jag tycker är sjukt, att jag fortfarande älskar en brud jag hade ett förhållande med för så länge sen, då vi var så unga...
Kognitiv terapi.
Seriöst, leta på nätet. Din hjärna är i en ond circel, gäller att bryta upp associationerna, och eventuellt ersätta dem med något annat.
Tack Snuggles! Tittade lite på wiki nu. Lite för trött för att sätta mig in i det, men ska absolut läsa mer i morgon!
Hon träffade en annan. Grejen är att det här hände då vi var 17-18, så att hon hittar en annan är ju fullt normalt. Det är just det jag tycker är sjukt, att jag fortfarande älskar en brud jag hade ett förhållande med för så länge sen, då vi var så unga...
Du menar att det är okej för henne att träffa en annan under tiden ni var ihop bara för att ni var unga? Då menar du att hon har ändrat sig nu och håller sig till den hon är ihop med. Att hon träffade en annan betyder att ni inte funkade ihop, iaf inte så som hon ville. Inse det! Träffar man någon annan och hellre vill va ihop med den så är förhållandet utdömt eller så har man en partner som inte bryr sig...
maaherra
2007-12-25, 02:43
Konfrontera henne med hur du känner för henne och försök få det avslut med henne som du inte fått.
Hjälper inte det så är jag också inne på snuggles linje, terapi.
Du menar att det är okej för henne att träffa en annan under tiden ni var ihop bara för att ni var unga? Då menar du att hon har ändrat sig nu och håller sig till den hon är ihop med. Att hon träffade en annan betyder att ni inte funkade ihop, iaf inte så som hon ville. Inse det! Träffar man någon annan och hellre vill va ihop med den så är förhållandet utdömt eller så har man en partner som inte bryr sig...
Hon träffade inte nån under tiden vi var ihop, utan snarare precis i slutet, vilket resulterade i att det tog slut. Sen har hon og avverkat ett par killar efter det med. Jag förstår vad du menar, och jag håller till 100 procent med om att vi var, och är, dömda att misslyckas.
Konfrontera henne med hur du känner för henne och försök få det avslut med henne som du inte fått.
Hjälper inte det så är jag också inne på snuggles linje, terapi.
Sant, sant. Känns som terapi är att ta det riktigt långt, men det kanske är det som återstår. Funderar starkt på att säga henne som det är.
ja du det är INTE lätt att va olycklig förälskad i nån...vet hur du känner..det finns många vägar att gå och du väljer nog den rätta till slut,,
Jag var olycklig förälskad i en tjej som jag trodde var "the one" och det tog ett bra tag innan jag kom över henne ibland så tänker jag på henne fortfarande det jag gjorde var att berötta för henne hur jag kännde och sedan sa jag att jag ville ha ett svar från henne om hon känner samma sak för mig men...jag fick aldrig svar från henne trotts att jag frågade henne 2 ggr..vi blev aldrig ihop igen dock..och nu har det gått en massa år sedan jag lättade mitt hjärta för henne..och det känns lättande att hon vet vad jag känt för henne.. så jag tycker att antigen söker du upp henne blir vänn med henne för att se hur hon lever livet..sedan om hon är singel så varför inte berätta allt.. du har ju inget att förlora!!..
även om hon inte känner samma sak för dig så kommer allt kännas mycket bättre samt att du kan börja gå vidare med ditt liv även om det inte känns så nu.. lycka till..!
Hon träffade inte nån under tiden vi var ihop, utan snarare precis i slutet, vilket resulterade i att det tog slut. Sen har hon og avverkat ett par killar efter det med. Jag förstår vad du menar, och jag håller till 100 procent med om att vi var, och är, dömda att misslyckas.
vad är det då som lockar dig så mycket? Jag tror mer att du är rädd för ett nytt förhållande och skyller det på att du fortfarande vill ha ditt ex. Jag menar inte att du är medveten om detta men jag tror det är så det blir. Du letar fel på de du träffar för att slippa involvera dig i dem. Men hey, du kan faktiskt hitta tjejen som ÄR den rätta. Jag vet inte om du gjort detta men har du tänkt på alla ditt ex nackdelar som gjorde att det tog slut såpass att hon träffade en ny? Och tänk aldrig, - men det var ju bara jag som gjorde fel och aldrig hon - för så är det inte, det krävs alltid två.
ja du det är INTE lätt att va olycklig förälskad i nån...vet hur du känner..det finns många vägar att gå och du väljer nog den rätta till slut,,
Jag var olycklig förälskad i en tjej som jag trodde var "the one" och det tog ett bra tag innan jag kom över henne ibland så tänker jag på henne fortfarande det jag gjorde var att berötta för henne hur jag kännde och sedan sa jag att jag ville ha ett svar från henne om hon känner samma sak för mig men...jag fick aldrig svar från henne trotts att jag frågade henne 2 ggr..vi blev aldrig ihop igen dock..och nu har det gått en massa år sedan jag lättade mitt hjärta för henne..och det känns lättande att hon vet vad jag känt för henne.. så jag tycker att antigen söker du upp henne blir vänn med henne för att se hur hon lever livet..sedan om hon är singel så varför inte berätta allt.. du har ju inget att förlora!!..
även om hon inte känner samma sak för dig så kommer allt kännas mycket bättre samt att du kan börja gå vidare med ditt liv även om det inte känns så nu.. lycka till..!
Tack, fan vad skönt att höra att någon annan har upplevt det hör! Hon har kille, och att vara tillsammans med någon vid 22 års ålder är ju inte riktigt likadant som det var för fyra år sen. Så jag VET att det aldrig kommer bli vi. Och det vet jag på allvar, ingenting jag bara säger. Det känns skönt att veta det i alla fall.
maaherra
2007-12-25, 02:52
Sant, sant. Känns som terapi är att ta det riktigt långt, men det kanske är det som återstår. Funderar starkt på att säga henne som det är.
Om du funderar starkt på att säga som det är tyder det ju på att du har något oavslutat med henne. Ta upp det med henne och se till att få ut alla ord du har osagda.
Hjälper inte det så rekommenderar jag terapi. Det är sällan man vill erkänna sig själv i behov av terapi men att förneka det är bara kontraproduktivt för en själv.
vad är det då som lockar dig så mycket? Jag tror mer att du är rädd för ett nytt förhållande och skyller det på att du fortfarande vill ha ditt ex. Jag menar inte att du är medveten om detta men jag tror det är så det blir. Du letar fel på de du träffar för att slippa involvera dig i dem. Men hey, du kan faktiskt hitta tjejen som ÄR den rätta. Jag vet inte om du gjort detta men har du tänkt på alla ditt ex nackdelar som gjorde att det tog slut såpass att hon träffade en ny? Och tänk aldrig, - men det var ju bara jag som gjorde fel och aldrig hon - för så är det inte, det krävs alltid två.
Jag är väl medveten om hennes nackdelar. Problemet är att det är de som gör att jag dras tillhenne. Hon är ingen person som lägger mycket energi på att tillfredställa sin partner (vi pratar inte sex här). Dvs, för varje steg hon tog fick jag hoppa så långt jag orkade. Sånt dras jag till. Personligen anser jag att hon gjorde fler snedsteg än mig, med för mig spelar det liksom ingen roll här.
maaherra
2007-12-25, 02:59
vad är det då som lockar dig så mycket? Jag tror mer att du är rädd för ett nytt förhållande och skyller det på att du fortfarande vill ha ditt ex. Jag menar inte att du är medveten om detta men jag tror det är så det blir. Du letar fel på de du träffar för att slippa involvera dig i dem. Men hey, du kan faktiskt hitta tjejen som ÄR den rätta. Jag vet inte om du gjort detta men har du tänkt på alla ditt ex nackdelar som gjorde att det tog slut såpass att hon träffade en ny? Och tänk aldrig, - men det var ju bara jag som gjorde fel och aldrig hon - för så är det inte, det krävs alltid två.
Frida, du är lite ute och cyklar nu. När man är rädd för nytt förhållande så yttras det inte i tvångstankar om ens ex dagligen. Visst finns det säkert en emotionell osäkerhet som gör att han söker fel och har en distans till de tjejer han träffar pga. rädslan att utelämna sig till någon. Men, det har ingen koppling till dagliga tankar om exet, då är det något djupare.
Om du funderar starkt på att säga som det är tyder det ju på att du har något oavslutat med henne. Ta upp det med henne och se till att få ut alla ord du har osagda.
Hjälper inte det så rekommenderar jag terapi. Det är sällan man vill erkänna sig själv i behov av terapi men att förneka det är bara kontraproduktivt för en själv.
Tro mig, är det så att jag behöver terapi så skiter jag i att det framställer mig som en svag människa. Då är det bara att löpa linan ut.
Och det var mycket jag inte fick sagt. Höll det inne för att jag ville visa hur mycket makt hon hade över mig. Nu känns det skit samma, jag bryr mig inte längre.
Jag är väl medveten om hennes nackdelar. Problemet är att det är de som gör att jag dras tillhenne. Hon är ingen person som lägger mycket energi på att tillfredställa sin partner (vi pratar inte sex här). Dvs, för varje steg hon tog fick jag hoppa så långt jag orkade. Sånt dras jag till. Personligen anser jag att hon gjorde fler snedsteg än mig, med för mig spelar det liksom ingen roll här.
Blir du lycklig av en tjej som inte ger dig något in return förutom kalla handen? Jag var sån förut. Jag tror det har med hur ens självbild ser ut. Av någon anledning känner du inte att du förtjänar bättre och du känner dig uppskattad av henne när hon gör något bra för dig, mer än vad du uppskattar när någon annan som visar uppskattning ofta gör något för dig. Du vill så gärna bli gillad av de som inte visar att du betyder något. Varför tycker du inte att du förtjänar bättre?
Doctor Snuggles
2007-12-25, 03:07
Mitt tips var dock inte att söka terapi. Det kan man förstås, men då riskerar man att träffa på en dålig psykolog (de är bara människor) och blir besviken och modstulen. Och det är svårare att shoppa runt efter en bra psykolog än det är att först själv kolla först upp teknikerna bakom KBT o dyl, och pröva. Finns också en massa på engelska "cognitive therapy/CBT".
NLP är också ett hopkok som kan funka.
Poängen är att det är lättare att ändra tankebanor än många tror, iaf avseende specifika saker. Finns mycket simpla tekniker som är lika kraftfulla som de är enkla. Dock så gäller det att hitta en eller flera som passar en själv, och vara beredd att anpassa sig, ofta är det så att en teknik funkar ett tag och sedan förlorar sin effektivitet, och då måste man byta.
maaherra
2007-12-25, 03:08
Tro mig, är det så att jag behöver terapi så skiter jag i att det framställer mig som en svag människa. Då är det bara att löpa linan ut.
Och det var mycket jag inte fick sagt. Höll det inne för att jag ville visa hur mycket makt hon hade över mig. Nu känns det skit samma, jag bryr mig inte längre.
Saker som man inte får sagt går ofta och gnager inom en, så se till att öppna ventilen och släppa ut allting så nya saker får plats där.
Hoppas allt löser sig och frid infinner sig i ditt sinne. Om inte annat är det bara dra upp den här tråden igen och fortsätta rådfråga kolo's relationsrådgivningselit ;)
ofta är det folk som har svårt för att klara sig själva som "fastnar" i en annan människa. Det man får göra är att bara tänka på att man faktiskt klarar sig bra utan den människan och att man är värd ett bra förhållande med någon som gör en lycklig.
maaherra
2007-12-25, 03:14
Mitt tips var dock inte att söka terapi. Det kan man förstås, men då riskerar man att träffa på en dålig psykolog (de är bara människor) och blir besviken och modstulen. Och det är svårare att shoppa runt efter en bra psykolog än det är att först själv kolla först upp teknikerna bakom KBT o dyl, och pröva. Finns också en massa på engelska "cognitive therapy/CBT".
NLP är också ett hopkok som kan funka.
Poängen är att det är lättare att ändra tankebanor än många tror, iaf avseende specifika saker. Finns mycket simpla tekniker som är lika kraftfulla som de är enkla. Dock så gäller det att hitta en eller flera som passar en själv, och vara beredd att anpassa sig, ofta är det så att en teknik funkar ett tag och sedan förlorar sin effektivitet, och då måste man byta.
Visst finns det många sk. 5-öres psykologer. Dock vet jag inte om självmedicinering i form av kognitiv beteende terapi (eller principerna bakom) är ett bättre alternativ när man inte vet vad man håller på med.
ofta är det folk som har svårt för att klara sig själva som "fastnar" i en annan människa. Det man får göra är att bara tänka på att man faktiskt klarar sig bra utan den människan och att man är värd ett bra förhållande med någon som gör en lycklig.
Tror på Frida.
Doctor Snuggles
2007-12-25, 03:23
Visst finns det många sk. 5-öres psykologer. Dock vet jag inte om självmedicinering i form av kognitiv beteende terapi (eller principerna bakom) är ett bättre alternativ när man inte vet vad man håller på med.
Det går inte att beskriva som självmedicinering. Isf gör du självmedicinering just nu, och har gjort hela ditt liv. Du utformar din världsbild och mentala grund-tillstånd hela tiden genom att reagera på externa och interna händelser och införliva dina reaktioner på dem till olika grad.
Vad en (bra) psykolog däremot kan göra, är att eventuellt förenkla processen, ge dig fokus ("ansvar" inför någon annan) och vägledning. Det är upp till en själv om man väljer det enda eller de andra, eller en kombination av båda.
Poängen är att han kan börja aktivt att göra ngt åt saken NU istället för att vänta de månader det ofta kan ta att få tid hos en (bra) psykolog. Plus att många upplever det som ett stigma att "behöva gå nånstans för att hjälp" (speciellt när det gäller så "små" problem som kärleksbekymmer) vilket kan hindra dem att faktiskt få hjälp.
maaherra
2007-12-25, 03:51
Det går inte att beskriva som självmedicinering. Isf gör du självmedicinering just nu, och har gjort hela ditt liv. Du utformar din världsbild och mentala grund-tillstånd hela tiden genom att reagera på externa och interna händelser och införliva dina reaktioner på dem till olika grad.
Vad en (bra) psykolog däremot kan göra, är att eventuellt förenkla processen, ge dig fokus ("ansvar" inför någon annan) och vägledning. Det är upp till en själv om man väljer det enda eller de andra, eller en kombination av båda.
Poängen är att han kan börja aktivt att göra ngt åt saken NU istället för att vänta de månader det ofta kan ta att få tid hos en (bra) psykolog. Plus att många upplever det som ett stigma att "behöva gå nånstans för att hjälp" (speciellt när det gäller så "små" problem som kärleksbekymmer) vilket kan hindra dem att faktiskt få hjälp.
Självmedicinering var kanske dåligt ordval.
Eftersom det medvetna och submedvetna hela tiden styr och verkar i symbios kan det vara svårt att veta vilka punkter man ska trycka på. Håller med dig om att han definitivt ska göra något nu, dock gärna med extern hjälp (gärna i någon form av nära vän som känner en väldigt väl som person). Det är oftast svårt att vara objektiv vad man behöver göra åt saker och ting när ens bild om sig själv oftast är väldigt subjektiv.
Tigerkotten
2007-12-25, 05:20
Jag tycker INTE du ska säga vad du tycker om henne "direkt", isåfall anser jag du ska in i livet på något annat sätt först. För säger du att du fortfarande tänkt på henne varje dag osv. Kommer hon troligen tycka du e sjuk.
Istället, så säg du fann något som påminde om henne. O fick idén att ringa uppe och se hur det e fatt med henne. Eller om du vet vart hon brukar vara att försöka stöta in i henne där. Sen ta de lugnt med vad du säger.
Kanske finns hon på något community så kan du ju alltid säga hej där med.
Men jag skulle hellre se att du gick vidare, men ska du göra något. Så rekomenderar jag något av ovan.
Doctor Snuggles skriver en hel del vettiga saker. Du kan lösa dina problem och utvecklas en hel del som människa genom att läsa på och försöka ta dig igenom detta med bl.a. de metoder som han nämner. Try it.
Fd_Megatuttarna
2007-12-25, 09:47
Doctor Snuggles skriver en hel del vettiga saker. Du kan lösa dina problem och utvecklas en hel del som människa genom att läsa på och försöka ta dig igenom detta med bl.a. de metoder som han nämner. Try it.
Fan, jag trodde att det var du bakom pseudonymen.
Jag säger ge det lite tid. Vidga dina sinnen och träffa andra så förutsättningslöst som möjligt. Den lyckan du fann hos tjejen finns säkert hos många andra. Fast går du runt och jämför alla med ditt ex så är det lagt för att misslyckas.
Kan det vara så att du känner att du aldrig kommer uppleva den där starka kärleken igen? I många fall är det tryggare att tänka tillbaka på tider då man haft kärlek för att man för tillfället känner sig så otrygg; man är rädd för att bli ogillad, få nobben eller vad det är vi är rädda för.
Röda_Lacket
2007-12-25, 12:48
Det måste ju finnas något du störde dig på hos henne?Allt var ju inte bra annars skulle du inte vara i den sitsen du är i nu.
Det jag har märkt ofta i folk som hamnar i sådana situationer är just förknippat till själva sexet. Killar saknar ofta sex med tjejen och när du börjar träffa andra tjejer och har sex med dom släpper detta oftast. Finns sjukt mycket tjejer därute som är 100gg bättre än denna tjejen men om du väljer att hänga dig kvar i det gamla kommer du inte träffa henne.
Det är precis som om du lyfter en 5kg hantel och aldrig vill prova en 10kgs hantel! Känns jättebra med 5kgs hanteln men eftersom du inte testat 10kgs hantel hur kan du då mäta den upplevelsen med 5kgs hanteln? Allt du vet är hur det känns med den hanteln. Ju mer du testar tyngre vikter desto mer kommer du inse hur lite 5kgs hanteln egentligen betydde.
Det är så det är i livet första gången man var kär trodde man att hon var den rätta. Man kunde inte mäta kärlek eftersom man bara upplevt det 1 gång. Senare i livet då man varit kär fler gånger inser man att vissa gånger var man inte ens kär.
Fatalist
2007-12-25, 13:02
Kognitiv terapi.
Seriöst, leta på nätet. Din hjärna är i en ond circel, gäller att bryta upp associationerna, och eventuellt ersätta dem med något annat.
+2 miljoner. Alla andra svar i denna tråden är värdelösa efter detta.
jag tror absolut att du behöver konfrontera henne, för din egen skull.
Många när dom får/har känslor för någon har väldigt lätt att höja personen i fråga till skyarna och man inbillar sig gärna att det är drömtjejen utan fel osv, men med perspektiv och i takt med att känslorna svalnar inser man alltid att hon/han kanske inte var så himla speciell ändå, sen kommer du förmodligen sitta där om 5 år och undra vad som var så himla speciellt med henne, och småskratta för dig själv, och istället hitta en ny tjej att göra samma sak med ;)
Jag tror absolut att du kommer inse det med tiden också, fast det kanske är en väldigt långsam process för dig, men jag tror att en eventuell konfrontation kan få dig att konfrontera dig själv, och inse snabbare att det förmodligen finns en massa andra tjejer där ute som är minst lika underbara.
(Eller så har du helt enkelt hittat drömtjejen, och då har jag ingen som helst aning.. ;) )
Jag tror fixeringen beror på att du satt ditt ex som standard och eftersom det är det enda du vet håller du fast vid den bilden istället för att gå vidare och hitta någon ny.
Först måste du konstatera att såhär kan du ffs inte ha det. Sen måste du även inse att lösningen lär inte vara att försöka få ihop det med tjejen igen. Hon har uppenbarligen gått vidare och du kommer bara bli sårad om du försöker något.
Börja leta efter någon annan(och då menar jag inte supa och desperat försöka lägra kvartitreragget). Gör vad du nu behöver göra för att få kontakt med fler tjejer och var öppen för möjligheten att rätt vad det är hittar du någon som verkligen faller dig i smaken.
Nu måste det också göras klart att du kommer aldrig hitta en likadan tjej som ditt ex. Det är inte heller något du bör vilja göra, av någon anledning höll ju inte erat förhållande mer än ett år. Träffar du nya tjejer kan du inte bedömma dem utefter ditt ex, bilda dig istället en egen uppfattning som inte har något med henne att göra. Lär känna nya, annorlunda, personer och upptäck nya saker du gillar.
Fatalist
2007-12-25, 13:21
jag tror absolut att du behöver konfrontera henne, för din egen skull.
Många när dom får/har känslor för någon har väldigt lätt att höja personen i fråga till skyarna och man inbillar sig gärna att det är drömtjejen utan fel osv, men med perspektiv och i takt med att känslorna svalnar inser man alltid att hon/han kanske inte var så himla speciell ändå, sen kommer du förmodligen sitta där om 5 år och undra vad som var så himla speciellt med henne, och småskratta för dig själv, och istället hitta en ny tjej att göra samma sak med ;)
Jag tror absolut att du kommer inse det med tiden också, fast det kanske är en väldigt långsam process för dig, men jag tror att en eventuell konfrontation kan få dig att konfrontera dig själv, och inse snabbare att det förmodligen finns en massa andra tjejer där ute som är minst lika underbara.
(Eller så har du helt enkelt hittat drömtjejen, och då har jag ingen som helst aning.. ;) )
Dra inte in henne?! Det är hans problem, inte exets!
Försök att gå vidare och glömma, kommer du att må bäst av i längden. Exet kommer att blekna bort när du träffar någon ny.
Dra inte in henne?! Det är hans problem, inte exets!
Dra in? Min poäng var endast att han möjligtvis skall berätta att han fortfarande har känslor för henne, just för att lätta sitt hjärta och få något slags "avslut" för sig själv, och kunna gå vidare.
Inte något drastiskt försök att få tillbaka henne, men det är kanske först när man inser det själv, att det aldrig kommer hända som man kan börja bearbeta fullt ut och gå vidare.
Kärlek gör en dum och man tenderar att hänga sig fast i någon slags sista desperat tråd av hopp om att det KANSKE finns en liten liten chans, och i vissa fall behöver man verkligen få höra just från källan, "det kommer aldrig att hända".
Men jag håller med dig till en viss del, det är förmodligen ganska själviskt men det kanske trots allt är nödvändigt?
shadowfire
2007-12-25, 14:13
Det är så otroligt lätt (och vanligt) att man höjer sitt ex till skyarna efter att det tagit slut. Särskilt om man hamnar i en svacka där man inte kan hitta en ny partner som passar och fortsätter vara singel. Plötsligt suddas de sämre sidorna ut hos sitt ex och man kommer bara ihåg de positiva stunderna. Den där speciella kramen i solnedgången, den där bästa avsugningen, den gången man fick blommor osv.
Rannsakar du dig själv så undrar jag om du inte har mognat/förändrats en del under dina fyra år och frågan är om tjejen du träffade då verkligen skulle vara det bästa för dig nu idag.
Det gågna är förgånget, ut och datea, flirta och ragga på nu så du sätter fokus framåt - inte bakåt. Glöm exet. Börjar du ändå tänka på henne, påminn dig själv om hennes dåliga sidor med, saker du inte gillade.
Viktigast av allt är nog att inte börja jämföra varje ny person du träffar med exet.. då är du helt fel ute.
Jacksatan
2007-12-25, 15:03
Du menar att det är okej för henne att träffa en annan under tiden ni var ihop bara för att ni var unga? Då menar du att hon har ändrat sig nu och håller sig till den hon är ihop med. Att hon träffade en annan betyder att ni inte funkade ihop, iaf inte så som hon ville. Inse det! Träffar man någon annan och hellre vill va ihop med den så är förhållandet utdömt eller så har man en partner som inte bryr sig...
man rår väl inte för om man träffar någon som man blir kär i även om man har ett förhållande?
Moderatorerna kan fortfarande se vem du är på ditt andra konto, så du vet.
Moderatorerna kan fortfarande se vem du är på ditt andra konto, så du vet.
Tror ingen av dom är så dumma i huvudet att dom skulle avslöja det i det här fallet.
Ont: Jag skulle prata md tjejen ifråga säga vad du tycker och sen gå vidare.
Nej, men dom kan, om man vill vara helt anonym.
jontahontas
2007-12-25, 17:33
Det har gått 4 år utav endast tänkande och tänkande. Jag är osäker på om konfrontation med henne är vad du bör göra. Efter 4 år av endast tänkande och grubblande med dig själv så är nog verkligheten med henne lång långt borta och en konfrontation med henne handlar kanske egentligen inte ett dugg om henne utan mer om dina 4 år av tankar om henne. Jag tror mer på råden om att försöka träffa nya tjejer, börja tänka annorlunda och att börja leva ett nytt liv.
Jag tror en konfrontion skulle vara bra.
Jag skulle försökt alla möjliga knep till att sluta tänka på henne. Så fort du kommer på dig själv med att tänka på henne tänk då på att du faktiskt tänker på henne och försök byta riktning på tankarna och tänka nått annat. Oftast så kan det ju bli så att man tänker på någon utan att egentligen medvetet tänka på denna personen. Jag menar att man verkligen blir medveten om sina tankar och på så sätt kan få kontroll på dem. Ibland kan jag släppa tankarna lösa, jag är på sätt o vis medveten om tankarna, men på ett vis omedveten om egentligen vad jag tänker om.
Att försöka ta kontroll över sina tankar helt enkelt, då tror jag sen känslorna följer efter automagiskt! :)
Hon träffade en annan.
Ovanligt... *popcorn*
Moderatorerna kan fortfarande se vem du är på ditt andra konto, så du vet.
Jag vet, men jag litar på dem :)
Ovanligt... *popcorn*
Precis... Och jag håller absolut ingen grudge mot henne pga det. Problemet är hos mig, har inget med henne att göra.
Att du berättar för henne det du kännner och därmed får en så kallad closure - avslutning, gör nog det enklare för dig att ändra tankebana, så jag rekomenderar det.
Och som andra konstaterade; sluta glorifiera henne, hur bra/snäll/sexig hon än må vara så kan hon inte vara värd att vara olycklig för.
Har läst igenom alla svar. Tack!!
Jag tror inte längre en konfrontation är så jäkla bra. Dels får det mig att se ut som ett psykfall (en bild av mig jag tycker skulle vara orättvis). Eller, jag skiter i om hon får veta det, men det kan ganska ofta vara svårt att hålla hemligheter. Vill inte att halva orten ska få veta vad som döljer sig djupt inne i mig :)
Som några skrev, att jag ska träffa andra tjejer och inte jämföra de med henne, tror jag mer på. Ska verkligen försöka. Håller det inte så håller det inte, ingenting blir ju sämre av att jag fortsätter försöka.
Mår bra mycket bättre idag av nån anledning. Jag kommer ju gkömma bort henne, inget snack om det. Bara det att det kanske kommer ta ett bra tag (säkert 5 år till i alla fall) och det känns så jobbigt att slösa bort så mycket tankeverksamhet under den tiden.
Sån jäkla tur att man har världens bästa människor runt sig!
Precis. Mr Jones Machine - Höstpromenad är en fin låt. "Av dagar jag slösat, på tankar och drömmar... jag vill ha tillbaka all min tid"
Det bästa du kan göra är att snacka med en närma vän, eller någon person som står dig närma som lyssnar på dig. Berätta allt du känner. Sen ska du se, en vacker dag lossnar det och därefter lär du träffa någon annan du gillar :)
Apropå KBT rekommenderar jag boken Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro av Åsa Nilsonne.
Det bästa du kan göra är att snacka med en närma vän, eller någon person som står dig närma som lyssnar på dig. Berätta allt du känner. Sen ska du se, en vacker dag lossnar det och därefter lär du träffa någon annan du gillar :)
ja det är ett bra förslag..kanske fråga nån som står både dig och henne nära..nån gemensam vänn??
el så låter du bli det å låter hjälper dig sjlv att komma över henne tar ett tag..men så länge du börjar innse vad som skulle kunna hända då du skulle berätta för henne då kommer du någ lättare komma över henne..!
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.