Visa fullständig version : Transsexualitet
Ignatius72
2007-11-23, 20:50
Känner ni någon som har eller ska genomgå könsbyte?
Fick höra att en bekant ska byta kön (man till kvinna). Det förvånar mig oerhört mycket. Killen ifråga är så vansinnigt ofeminin så att man blir rädd. Inga klassiskt feminina intressen ens en gång. Står helst av allt på en ståplats läktare och brölar. Är inte intresserad av killar sexuellt. Så det blir alltså att bli lesbisk också. Mitt klena intellekt har svårt att få ihop detta. Grabben ifråga är dock en osedvanligt intelligent herre (top5% i landet).
jag vet egentligen inte ens om jag har någon frågeställning kring detta. Det känns mest förvirrande. Jag menar jag har ju sprungit på en och annan som i vuxen ålder kommit ut ur garderoben. Men det var ju knappast en överraskning. Det såg man ju redan på lågstadiet, kanske före dem själva tom. men detta. Nä, jag får inte ihop det.
Vad har hans intelligens med hans önskan om könstillhörighet att göra?
En bekant till mina föräldrar var en av de första i Sverige att byta kön (kvinna till man). Jag hann bli typ 20 år innan jag fick höra talas om det, och tanken hade dittills aldrig korsat min hjärna. Jag har dock senare sett bilder på hur han såg ut som kvinna osv., och jag tror inte att han stack ut som särskilt "manlig" eller "manhaftig" på den tiden. Så ... tja, jag tror inte att det behöver "märkas" så mycket.
Edit: Halvt om halvt off topic finns det inom mitt område en forskare som bytt kön från man till kvinna; hon ser lite manhaftig ut (lite grova anletsdrag osv). Det är påfallande många av de äldre, manliga (könet kan iofs ha att göra med att det inom det äldre gardet ÄR mest gubbar) som har väldigt svårt med detta, och inte kan prata om henne och säga "NN, hon ..." utan måste vitsa till det och säga "NN, han/hon/den/det ..." VARJE GÅNG personen nämns. Det är i längden oerhört störande (utöver att det är respektlöst bromsas ju varje gång konversationen upp med ett helt irrelevand "obs, obs, NN är ju transsexuell, obs, obs!") och får inte minst dem att framstå som rätt så ... tja, puckade. Folkvett rekommenderas alltså, oavsett vad man tycker innerst inne.
Ignatius72
2007-11-23, 20:54
Vad har hans intelligens med hans önskan om könstillhörighet att göra?
Inte mycke, Men jag hoppas att han då har förmåga att tänka igenom sitt beslut iaf. Nä, det var mera en passning till mig att jag inte har kapacitet att få ihop det.
Ganymedes
2007-11-23, 20:54
Nä, det är skumt. Själv tycker jag inte att man ska klassas som kvinna bara för att man kapar paketet och äter piller. Det är inget mer än en kostym, om än biologisk. Är inte en kvinna mer än tuttar? Kromosomerna (X och Y, ni vet) ändras ju inte t.ex...
Därmed inte sagt att jag är helt emot könsbyte. Om man klassas som frisk och anser sig vara en kvinna i en mans kropp, och detta är enda sättet att bli lycklig på, well. :S
Inte mycke, Men jag hoppas att han då har förmåga att tänka igenom sitt beslut iaf. Nä, det var mera en passning till mig att jag inte har kapacitet att få ihop det.
:D Ok.
Slartibartfast
2007-11-23, 20:54
Finns väl inget som säger att man måste vara dum och/eller fjollig/manhaftig för att genomföra könsbyte? Vad är detta för fördomar? *popcorn*
Edit: Ok, jag var lite sen här.
Psychological
2007-11-23, 20:56
Min kusin ska gifta sig i sommar och valet av hans bestman är en kille som varit tjej!
Ignatius72
2007-11-23, 20:58
Tycker ni inte att det är märkligt att man byter kön och blir homo också? jag tror nästan att det hade varit lättare att begripa om han dessutom gillade killar?
Nä, fjollig behöver man väl inte vara, men det känns som om man velat bli kvinna i 15 år (han är drygt 30 så borde man väl ha utvecklat någon lite kvnnlig sida, eller?
Känner ni någon som har eller ska genomgå könsbyte?
Fick höra att en bekant ska byta kön (man till kvinna). Det förvånar mig oerhört mycket. Killen ifråga är så vansinnigt ofeminin så att man blir rädd. Inga klassiskt feminina intressen ens en gång. Står helst av allt på en ståplats läktare och brölar. Är inte intresserad av killar sexuellt. Så det blir alltså att bli lesbisk också. Mitt klena intellekt har svårt att få ihop detta. Grabben ifråga är dock en osedvanligt intelligent herre (top5% i landet).
jag vet egentligen inte ens om jag har någon frågeställning kring detta. Det känns mest förvirrande. Jag menar jag har ju sprungit på en och annan som i vuxen ålder kommit ut ur garderoben. Men det var ju knappast en överraskning. Det såg man ju redan på lågstadiet, kanske före dem själva tom. men detta. Nä, jag får inte ihop det.
"Känner" flera st. vad ska man säga, är väl inte så lätt att vara i en kropp man som man känner inte är ens rätta könstillhörighet.
sen kan man ju diskutera vad som är manligt och kvinnligt. man är som man är.
Tycker ni inte att det är märkligt att man byter kön och blir homo också? jag tror nästan att det hade varit lättare att begripa om han dessutom gillade killar?
Nä, fjollig behöver man väl inte vara, men det känns som om man velat bli kvinna i 15 år (han är drygt 30 så borde man väl ha utvecklat någon lite kvnnlig sida, eller?
Människor kan vara så otroligt mycket mer än vad de kan, eller vill presentera för andra.
Psychological
2007-11-23, 21:02
Finns väl inget som säger att man måste vara dum och/eller fjollig/manhaftig för att genomföra könsbyte? Vad är detta för fördomar? *popcorn*
Edit: Ok, jag var lite sen här.
Alla har vi fördomar !
Ignatius72
2007-11-23, 21:04
"Känner" flera st. vad ska man säga, är väl inte så lätt att vara i en kropp man som man känner inte är ens rätta könstillhörighet.
sen kan man ju diskutera vad som är manligt och kvinnligt. man är som man är.
Nä det måste ju vara fördjävligt. Det är ju rätt drastiskt att byta kön trots allt. Stor omställning för föräldrar, syskon, kollegor, vänner.
Människor kan vara så otroligt mycket mer än vad de kan, eller vill presentera för andra.
Sure, men den här snubben har sagt detta till mig för snart två år sedan. Man tycker ju att då väl hemligheten är ute att man kunde visa något av sin kvinnliga sida. Han gillar ju att ha klassiskt kvinnliga kläder, men han är inte vanlig transa. han vet detta då han provat i många år.
Sure, men den här snubben har sagt detta till mig för snart två år sedan. Man tycker ju att då väl hemligheten är ute att man kunde visa något av sin kvinnliga sida. Han gillar ju att ha klassiskt kvinnliga kläder, men han är inte vanlig transa. han vet detta då han provat i många år.
Transexuallitet och transvetism behöver inte hänga ihop. Vad jag har förstått så är innebörden av den sistnämda för vissa transvestiter att hylla kvinnan, precis som vissa människor vill vara som sina idoler. Transvestiter är ju inte heller alltid (eller ofta?) homosexuella. Men jag förstår att det kan kännas förvirrande när man trott att man käner en person bra och dena visar upp en helt nya sida.
Ignatius72
2007-11-23, 21:14
Transexuallitet och transvetism behöver inte hänga ihop. Vad jag har förstått så är innebörden av den sistnämda för vissa transvestiter att hylla kvinnan, precis som vissa människor vill vara som sina idoler. Transvestiter är ju inte heller alltid (eller ofta?) homosexuella. Men jag förstår att det kan kännas förvirrande när man trott att man käner en person bra och dena visar upp en helt nya sida.
Förvirrande är ordet.
Förvirrande är ordet.
Nu ska jag iväg och träna.
Idag lyfte jag en kontainer full med aluminium. Jag kände mig sjukt manlig då. Jag förstår om det är förvirrande för många. Peace.
machine gun
2007-11-23, 23:32
Det heter transsexualism. Det har ingenting med sexualitet att köra, utan handlar om könsidentitet. Och ja, jag känner/är bekant med flera personer som är i olika stadier av utredning och könskorrigerande behandling.
Det heter transsexualism. Det har ingenting med sexualitet att köra, utan handlar om könsidentitet. Och ja, jag känner/är bekant med flera personer som är i olika stadier av utredning och könskorrigerande behandling.
Vad sur du låter.
Ignatius72
2007-11-23, 23:38
Det heter transsexualism. Det har ingenting med sexualitet att köra, utan handlar om könsidentitet. Och ja, jag känner/är bekant med flera personer som är i olika stadier av utredning och könskorrigerande behandling.
Jag håller med Krampus, det var lite messerschimtth över det. Men strunt i det. Hilfen moi. jag är helt villrådig.
Jag håller med Krampus, det var lite messerschimtth över det. Men strunt i det. Hilfen moi. jag är helt villrådig.
Men jag tror att du fått all hjälp du kan tänkas behöva? Släpp det nu.. lugn å fin.. :) Håll tummarna för att läkarna ska få ihop det istället. Sen är du lika bra kompis som tidigare med bekanten så blir allt rådigt till slut. :thumbup:
Ok alla! Kramas?
Aldrig mapplacerat med gruppkram! :thumbup: (jag lät också sûr alltså? Is not)
Pudzianovski
2007-11-23, 23:56
Känner ni någon som har eller ska genomgå könsbyte?
Fick höra att en bekant ska byta kön (man till kvinna). Det förvånar mig oerhört mycket. Killen ifråga är så vansinnigt ofeminin så att man blir rädd. Inga klassiskt feminina intressen ens en gång. Står helst av allt på en ståplats läktare och brölar. Är inte intresserad av killar sexuellt. Så det blir alltså att bli lesbisk också. Mitt klena intellekt har svårt att få ihop detta. Grabben ifråga är dock en osedvanligt intelligent herre (top5% i landet).
jag vet egentligen inte ens om jag har någon frågeställning kring detta. Det känns mest förvirrande. Jag menar jag har ju sprungit på en och annan som i vuxen ålder kommit ut ur garderoben. Men det var ju knappast en överraskning. Det såg man ju redan på lågstadiet, kanske före dem själva tom. men detta. Nä, jag får inte ihop det.
Lite coolt är det ju iaf. Det är väl kul att du är nyfiken och bryr dig iaf. :thumbup:
Ignatius72
2007-11-24, 00:00
Men jag tror att du fått all hjälp du kan tänkas behöva? Släpp det nu.. lugn å fin.. :) Håll tummarna för att läkarna ska få ihop det istället. Sen är du lika bra kompis som tidigare med bekanten så blir allt rådigt till slut. :thumbup:
Lite coolt är det ju iaf. Det är väl kul att du är nyfiken och bryr dig iaf. :thumbup:
Ah fan, jag försöker bara begripa det obegripliga. men det blir säekrt bra. blir han/hon nöjd så är ju allt frid och fröjd. Min oro är dock att, trots det massiva bytet, inte blir så br som man hoppas. men jag kan ju ha fel och det hoppas jag verkligen.
Aldrig mapplacerat med gruppkram! :thumbup: (jag lät också sûr alltså? Is not)
Jag finner det mer bizart att folk de faktum har sex med cyklar och trottoarer. Byta kön verkar i relation till de ändå ganska vanligt. Iaf: Jag skulle supporta allt avikande beteende så länge det inte skadade någon. :)
Ah fan, jag försöker bara begripa det obegripliga. men det blir säekrt bra. blir han/hon nöjd så är ju allt frid och fröjd. Min oro är dock att, trots det massiva bytet, inte blir så br som man hoppas. men jag kan ju ha fel och det hoppas jag verkligen.
Även ombytet blir bra kan man nog räkna med att det blir skapligt jobbigt för din kompis; dels är ju den praktiska grejen (operationer, hormonbehandlingar osv.) rätt påfrestande, sedan skall han ju trots allt byta ut stora delar av det som fram tills nu varit hans identitet (kanske inte en identitet han gillat och velat ha, men icke desto mindre). Det lär kunna fresta på en del, och folk krisar för betydligt mindre. Kompisen kan nog komma att behöva en del stöttning.
Viktigt är väl kanske (klichévarning) att komma ihåg att det mesta av "det som du (eller någon annan) är kompis med" faktiskt förblir intakt, även om det framöver kommer att vara förpackat i en tjejkropp istället för i en killkropp.
Deceiver85
2007-11-24, 11:30
Så roligt för honom/henne. Min personliga reflektion pendlar mellan "trams" och "dagens I-landsproblem".
Så roligt för honom/henne. Min personliga reflektion pendlar mellan "trams" och "dagens I-landsproblem".
Va?
Ignatius72
2007-11-24, 11:49
Så roligt för honom/henne. Min personliga reflektion pendlar mellan "trams" och "dagens I-landsproblem".
Du har förmodligen rätt dec. Frågan är om det inte är lite trams, för det kan ju inte vara allvarligt menat när man bara känt sig säker i 15 av sina 30 år. Att man provat sig fram genom att klä sig som kvinna (men förstått att det inte är grejen), våndats ensam med detta i många många år innan han vågat berätta det för någon. Fortfarande, även om hans syskon och vänner vet om det, så har han inte vågat berätta för sina föräldrar. Trots att det är en lång process med oräkneliga samtal, läkarundersöknignar, hormonbehandlingar osv osv. Allt för att han känner sig som en kvinna fångad i en mans kropp. Trams?
Även jag inte kan begripa detta så förstår jag åtminstone att det vare sig är trams eller I-landsproblem. Till det krävs inte så mycket inlevelse.
Deceiver85
2007-11-24, 11:55
Ignatius72,
Som sagt, bara min personliga reflektion. Jag har ingen erfarenhet av ämnet eller inga bekanta som är transsexuella, men det känns bara instinktivt fel.
Ignatius72,
Som sagt, bara min personliga reflektion. Jag har ingen erfarenhet av ämnet eller inga bekanta som är transsexuella, men det känns bara instinktivt fel.
Känns som att man bör ha hyfsad erfarenhet, kunskap eller hum om ämnet innan man droppar saker som "trams" och "i-landsproblem".
Deceiver85
2007-11-24, 11:59
Känns som att man bör ha hyfsad erfarenhet, kunskap eller hum om ämnet innan man droppar saker som "trams" och "i-landsproblem".
Den här kanske är gammal, men "jag har rätt till min åsikt"?
Den här kanske är gammal, men "jag har rätt till min åsikt"?
Känns som att om man vill bli tagen på allvar och inte skrattad åt så bör ha hyfsad erfarenhet, kunskap eller hum om ämnet innan man droppar saker som "trams" och "i-landsproblem".
Deceiver85
2007-11-24, 12:03
Känns som att om man vill bli tagen på allvar och inte skrattad åt så bör ha hyfsad erfarenhet, kunskap eller hum om ämnet innan man droppar saker som "trams" och "i-landsproblem".
Vilket ord i "personlig reflektion" vill du att jag slår upp åt dig?
Ignatius72
2007-11-24, 12:16
Vilket ord i "personlig reflektion" vill du att jag slår upp åt dig?
Självfallet får man ha personliga reflektioner. Men det hade varit intressant om du backade upp det med något. Dvs varför du tycker att det är trams.
Tricklev
2007-11-24, 12:19
Min personliga åsikt är att folk som färgar håret är dumma i huvudet, tramsar runt, och att det är ett I-lands problem.
Jag tänker dock inte motivera mina åsikter, det skulle kräva att jag tänker till, och det går emot min personliga filosofi.
Deceiver85
2007-11-24, 12:20
Självfallet får man ha personliga reflektioner. Men det hade varit intressant om du backade upp det med något. Dvs varför du tycker att det är trams.
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
Varför försöka dra in fakta i diskussionen när du inte kan tolka det vettigt?
vildängel
2007-11-24, 12:30
Har för mig att om det inte hade klassats som en sjukdom, hade transsexuella fått betala sin behandling själva, så de flesta är nog glada över "sjukdomsstämpeln". Om man är transsexuell tror jag inte att ens största huvudbry är vad det klassificeras som, rent språkligt.
Vilket ord i "personlig reflektion" vill du att jag slår upp åt dig?
Du framstår som obildad och trångsynt oavsett vad du kallar dina uttalanden.
machine gun
2007-11-24, 12:46
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
Du tror inte att alla, och då menar jag alla, transsexuella hade önskat att det fanns ett annat sätt? Att de kunde må bra i den kropp de föddes i? Det är inte precis en diagnos man får av husläkaren och att man sen går hem därifrån med ett recept på hormonpreparat och en remiss till kirurgen. Det är flera års krävande utredning hos specialistteam med psykologer, psykiatriker, kuratorer, läkare och kirurger. Det är en sjukt jobbig process att gå igenom och många klarar det inte ens. Varför tror du att många till och med tar livet av sig innan processen är över?
Du ska inte uttala dig om någonting du inte känner till.
Pudzianovski
2007-11-24, 12:49
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
Ja, du kan inte vara sådär politiskt inkorrekt. :D
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön.
Om det inte går då? Om det inte finns någon metod där man tar bort orsaken till tillståndet? Låta folk lida ( samt förmodligen få andra sjukdomar som följd, depression tex) fast det finns en metod som fungerar? ( byta kön)
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen ...
Det skulle vara intressant med exempel på sjukdomar som den som drabbas (och de som bryr sig om den drabbade) inte vill agera på. Jag kan inte komma på någon, vare sig bland de som klassas som "kroppens" sjukdomar (cancer, lunginflammation, kolera) eller de som klassas som "själens" (klinisk depression, anorexi, psykossjukdomar). Varför, om man är sjuk, skulle man inte söka bot? Varför, om man har ett problem, skulle man inte försöka lösa det?
Ang. att stämpla saker som i-landsproblem så gäller väl det i stort sett alla problem man kan tänka sig utöver att svälta ihjäl, så vill man dissa något kan det vara värt besväret att försöka hitta ett nedsättande uttryck med lite mer innehåll. Överanvändning av "i-landsproblem", "pk" och liknande tenderar att få den som sprider uttrycken omkring sig att framstå som tyckmycken mer än något annat.
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
Du kan aldrig ha varit utanför Örebro.
Har för mig att om det inte hade klassats som en sjukdom, hade transsexuella fått betala sin behandling själva, så de flesta är nog glada över "sjukdomsstämpeln". Om man är transsexuell tror jag inte att ens största huvudbry är vad det klassificeras som, rent språkligt.
rent instinktivt undrar jag lite hur det kommer sej att jag ska betala skatt för detta:(
vildängel
2007-11-24, 19:31
rent instinktivt undrar jag lite hur det kommer sej att jag ska betala skatt för detta:(
Till att börja med vill jag säga att jag tycker att samhället ska hjälpa alla sjuka, men jag tycker isåfall det är konstigare att man ska betala skatt för åkommor som folk drar på sig genom att frivilligt röka t.ex.
Till att börja med vill jag säga att jag tycker att samhället ska hjälpa alla sjuka, men jag tycker isåfall det är konstigare att man ska betala skatt för åkommor som folk drar på sig genom att frivilligt röka t.ex.
så du tycker alltså att det är en sjukdom?
Så roligt för honom/henne. Min personliga reflektion pendlar mellan "trams" och "dagens I-landsproblem".
Du går från klarhet till klarhet.
Jag tycker inte att det är något obegripligt att en man som gillar kvinnor vill bli kvinna själv. Att en man eller kvinna vill byta kön har inget med vilket kön de attraheras av, det har med att de känner att de egentligen skulle vara av det motsatta könet och kan inte må bra om denne inte får det. Det är bara att acceptera läget. Ett könsbyte är ju inget som beviljas över en dag. Det tar tid och många samtal med psykolog etc för att en människa ska få lov. Sen om man skall tilltala människan i fråga som man eller kvinna får ju den transexuella avgöra själv.
Ignatius> har du en personlig relation med honom (eller är du nära nog att kunna "skaffa" en) så att du kan prata med honom? Kanske kan han bjuda in dig i hans värld så att du förstår bättre?
Ignatius72
2007-11-24, 20:22
Ignatius> har du en personlig relation med honom (eller är du nära nog att kunna "skaffa" en) så att du kan prata med honom? Kanske kan han bjuda in dig i hans värld så att du förstår bättre?
Inte så nära. Men tillräckligt för att jag kan fråga. Det har funnits tillfälle men det har inte blivit av. Man kan nog helt enkelt säga att jag inte vågat. vet egentligen inte vad jag skulle vara rädd för. Men kanske för en rädsla att inte begripa. Jag har helt enkelt låtsats som ingenting. Även om han vet att jag vet. Jag hör själv hur idiotiskt det är.
Inte så nära. Men tillräckligt för att jag kan fråga. Det har funnits tillfälle men det har inte blivit av. Man kan nog helt enkelt säga att jag inte vågat. vet egentligen inte vad jag skulle vara rädd för. Men kanske för en rädsla att inte begripa. Jag har helt enkelt låtsats som ingenting. Även om han vet att jag vet. Jag hör själv hur idiotiskt det är.
Det är ok att bara säga: Alltså, jag förstår inte, kan du inte hjälpa mig?
Ignatius72
2007-11-24, 20:30
Det är ok att bara säga: Alltså, jag förstår inte, kan du inte hjälpa mig?
I know. Men jag har inte ens klarat ut det. Men jag kommer att hamna där förr eller senare för jag får verkligen inte ihop den verkligheten. En annan polare följde med till en informationsträff och han säger att det gjorde det lättare om än inte lätt att få lite bättre grepp om det.
Äsch måste man fatta vad alla har för sig egentligen? Men det stör ju dig uppenbarligen att du inte riktigt förstår grejen så fråga!
Tja, det faktum att transsexualitet klassas som en sjukdom (http://www.behavenet.com/capsules/disorders/genderiddis.htm) får mig att undra varför människor vill agera på sjukdomen, istället för att söka ett svar på varför de vill byta kön. Jag tror mer på identitetskris snarare än att man är "född i fel kropp".
På vilket sätt blir det tramsigt, om det nu är en sjukdom? Det gör ju knappast saken till ett mindre problem för de drabbade.
Vet du vad... om du verkligen tycker det är ett tramsigt litet I-landsproblem så föreslår jag att du själv provar att "komma ut" som transsexuell. Typ; "Du farsan... det är något jag måste berätta för dig...". Sen låter du det gå en vecka innan du avslöjar att det bara var ett test.
Fast som vanligt är det förstås fan så mycket enklare att vara trångsynt och avfärda sånt man inte förstår som "trams", "synd", "onaturligt" etc. etc. Trots problemets tramsighet slår jag dock vad om att du inte har kulor nog att göra det jag föreslår.
Du går från klarhet till klarhet.
Men lite konstigt är det ändå.
I know. Men jag har inte ens klarat ut det. Men jag kommer att hamna där förr eller senare för jag får verkligen inte ihop den verkligheten. En annan polare följde med till en informationsträff och han säger att det gjorde det lättare om än inte lätt att få lite bättre grepp om det.
Blir det inte ännu konstigare när du träffar honom som kvinna och säga något då?
Jag har inte träffat något som ska byta.
Däremot har jag på avstånd träffat två personer som har bytt kön och som har ångrat sig. Men dom bytte tidigt och det var massa andra omständigheter kring det hela. Fantastiska historier iaf. Det gjordes en pjäs som sattes upp på Stockholms stadsteater om deras historier. Den ska (eller har redan kanske) gått på TV.
Men lite konstigt är det ändå.
För olika betydelser av "konstigt". Att kalla något för trams och i-landsproblem så fort man själv inte förstår - särskillt när man varit med om så lite - är trams.
För olika betydelser av "konstigt". Att kalla något för trams och i-landsproblem så fort man själv inte förstår - särskillt när man varit med om så lite - är trams.
Det vecklar in sig. Ge honom ett par år så brukar den åsikten ändra sig.
Man lär sig med tiden.
Känner ni någon som har eller ska genomgå könsbyte?
Fick höra att en bekant ska byta kön (man till kvinna). Det förvånar mig oerhört mycket. Killen ifråga är så vansinnigt ofeminin så att man blir rädd. Inga klassiskt feminina intressen ens en gång. Står helst av allt på en ståplats läktare och brölar. Är inte intresserad av killar sexuellt. Så det blir alltså att bli lesbisk också. Mitt klena intellekt har svårt att få ihop detta. Grabben ifråga är dock en osedvanligt intelligent herre (top5% i landet).
jag vet egentligen inte ens om jag har någon frågeställning kring detta. Det känns mest förvirrande. Jag menar jag har ju sprungit på en och annan som i vuxen ålder kommit ut ur garderoben. Men det var ju knappast en överraskning. Det såg man ju redan på lågstadiet, kanske före dem själva tom. men detta. Nä, jag får inte ihop det.
Ah, precis som Mr. Garrison :D
Ignatius72
2007-11-25, 16:55
Blir det inte ännu konstigare när du träffar honom som kvinna och säga något då?
Han kanske blir en pingla och det enda jag frågar är chans:D
Då kanske det också blir film. Jag tror inte konstighetsfaktorn minskar eller ökar från var jag står nu.
Mr. Moose
2007-11-29, 09:47
Vad spelar det för roll om vi förstår eller ej?
Det viktigast är att din kompis gör vad som känns rätt för honom! Sen är det bara för er kompisar att acceptera honom som en henne, om ni inte kan kanske ni inte var så bra kompisar till att börja med.
Själv förstår jag inte heller men det kanske jag själv är helnöjd med att vara född som man, kanske om jag vetat om det var bättre att vara kvinna kanske jag hade haft en annan inställning men som tur är är jag lyckligt ovetande om det.
Jag tänker direkt på om man skulle träffa någon som man började gilla och så visar det sig att personen i fråga varit man. Borde inte det vara könsbytarens skylldighet att berätta detta innan eller blir det ett brått om de inte gör?
Hur skulle ni reagera?
Kom och tänka på en artikel jag läste någonstans om en person som bytte från kille till tjej i yngre dar dvs typ 14 år eller dylikt personen var tillsammans med killar utan att berätta hemligheten. Är inte 100 på åldern men ung var personen. Hur hade ni reagerat?
Hennes kille avbröt förhållandet direkt det fula var att "flickpojken" såg ut som en flicka
Ignatius72
2007-11-29, 13:21
Vad spelar det för roll om vi förstår eller ej?
Jag vet inte. Men generellt sett så är det alltid bättre om man förstår något, jag tror inte att detta fall är ett undantag.
machine gun
2007-11-29, 14:33
Jag tänker direkt på om man skulle träffa någon som man började gilla och så visar det sig att personen i fråga varit man. Borde inte det vara könsbytarens skylldighet att berätta detta innan eller blir det ett brått om de inte gör?
Hur skulle ni reagera?
Kom och tänka på en artikel jag läste någonstans om en person som bytte från kille till tjej i yngre dar dvs typ 14 år eller dylikt personen var tillsammans med killar utan att berätta hemligheten. Är inte 100 på åldern men ung var personen. Hur hade ni reagerat?
Hennes kille avbröt förhållandet direkt det fula var att "flickpojken" såg ut som en flicka
Det finns inga lagar eller någonting som reglerar vad man berättar för sin partner eller inte gällande sin biologiska könstillhörighet. Många väljer nog att berätta ändå, eftersom det troligtvis utgör en stor del av ens personlighet. Jag förstår dock att många väljer att inte berätta, eftersom det finns rejält vassa fördomar i vårt samhälle mot alla som bryter mot normen.
Man måste vara 18 för att genomföra ett könsbyte i Sverige.
Klart hon såg ut som en flicka, hon var ju en flicka. Både psykiskt, fysiskt och juridiskt.
miss_incorrigible
2008-10-29, 17:17
Har för mig att om det inte hade klassats som en sjukdom, hade transsexuella fått betala sin behandling själva, så de flesta är nog glada över "sjukdomsstämpeln". Om man är transsexuell tror jag inte att ens största huvudbry är vad det klassificeras som, rent språkligt.
Korrekt. Det var inget som jag fäste någon större vikt vid. Jag kan tänka mig att många känner sig glada för att det finns hjälp att få så slipper man gå på gatan och sälja rumpan för att få ihop pengar till sånt som behövs.
Det var intressant att läsa i den här tråden.
Korrekt. Det var inget som jag fäste någon större vikt vid. Jag kan tänka mig att många känner sig glada för att det finns hjälp att få så slipper man gå på gatan och sälja rumpan för att få ihop pengar till sånt som behövs.
Det var intressant att läsa i den här tråden.
Varför bumpa alla dessa könsbytetrådar? Funderar du på ett?
miss_incorrigible
2008-10-29, 17:31
Varför bumpa alla dessa könsbytetrådar? Funderar du på ett?
Been there done that. *slap*
Hur gammal var du när du gjorde din, miss incorrigible?
miss_incorrigible
2008-10-29, 17:41
Jag var 23 år gammal.
Ignatius72
2008-10-29, 21:06
Jag var 23 år gammal.
Blev livet och kroppen som du tänkt dig?
miss_incorrigible
2008-10-29, 21:59
Blev livet och kroppen som du tänkt dig?
Kroppen och livet är i ständig förändring, som vi alla vet, men nu förändras dessa två åt rätt håll. Jag är nöjd så här långt.
Ignatius72
2008-10-29, 22:59
Kroppen och livet är i ständig förändring, som vi alla vet, men nu förändras dessa två åt rätt håll. Jag är nöjd så här långt.
Så bra. Är det länge sedan du bytte kön?
miss_incorrigible
2008-10-29, 23:16
Så bra. Är det länge sedan du bytte kön?
Jag var alltid ganska androgyn och i sitt bemötande gjorde människor för det mesta "bra misstag" som jag väljer att se det så att ta steget fullt ut har inte alls varit någon stor förändring. Det känns mer som att jag rättade till något som inte stämde överrens med min inre bild av mig själv.
Rent mentalt har mitt kön varit det rätta hela mitt liv men det operativa ingreppet gick jag genom för ca 2 år sen. Jag är 25 år gammal.
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom? Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Derbel McDillet
2016-06-15, 16:30
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom? Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Vad menar du när du säger "alla andra fall"? Är man spinkig kanske man vill vara biffigare. Är man blek kanske man vill bli brunare. Istället för att acceptera det kan man alltid gå till gymmet eller lägga sig på stranden. Istället för att acceptera att man är ett kön kan man även göra nåt åt det om man väldigt gärna vill.
Luca Brasi
2016-06-15, 16:36
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom? Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Vänsterhänthet,är det en mental sjukdom?
Pudzianovski
2016-06-15, 16:42
Vänsterhänthet,är det en mental sjukdom?
Ja. :d
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom? Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Jag tycker det är en fråga du väldigt ödmjukt ska ställa till en transsexuell person. Jag känner ett flertal, men vill ändå inte tala för dom gällande känslan att något är fel med en.
Jag skickar tillbaka en fråga som känns lika komplicerad: ska homosexuella jobba med samma sak och låtsas vara hetero? Det är trots allt inte normen i samhället och definitivt psykologiskt, eller hur?
Diomedea exulans
2016-06-15, 17:35
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom?
Du har fel.
Eller, ja. Ska man hårdra det finns det inget "rätt" eller "fel" när det gäller att bedöma vad som är psykisk sjukdom. Det är olika från kultur till kultur vad som räknas till den kategorin. Du kan hävda att det är en psykisk sjukdom att gilla jazzmusik om du vill, och ingen kan säga emot dig. Men enligt experterna på ämnet, det vill säga alla psykologer och psykiatrer värda namnet, är det inte en psykisk sjukdom att vara transsexuell. Däremot är det psykiskt osunt att inte acceptera att man är transsexuell.
Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Som jag ser det finns det tre saker som skiljer transsexualitet mot andra inte-nöjd-med-sig-själv-grejer:
1) Transsexualitet går inte att "bota". I framtiden kanske hjärnkirurgin är så avancerad att man kan gå in i hjärnan och ändra om könsidentiteten, men det är inte möjligt idag. Ej heller går det att ta bort transsexualitet med terapi.
2) Transsexualitet är medfött, och beror inte på kulturen.
3) Obehandlad transsexualitet mår man fruktansvärt dåligt av.
Som jämförelse så mår jag dåligt av min ölmage. Men det skulle säkerligen gå att bota, t ex genom terapi eller att jag träffade en tjej som gillar ölmagar, så det stämmer inte in på punkt 1). Hade jag varit född på medeltiden hade jag garanterat följt idealet på den tiden och tyckt att enorm kagge var snyggt, så punkt 2) stämmer inte heller. För det tredje stör inte min mage mig så mycket. Den får mig att må lite dåligt de fyra gånger om dagen jag råkar se den i en spegel, typ. Jag skulle kunna bli väldigt lycklig även med min mage (angående sista punkten).
http://waltheyer.typepad.com/blog/2013/11/20-regret-changing-genders-over-40attempt-suicide-and-even-after-surgery-a-large-number-remain-traum.html
Väldigt hög självmordsstatistik på post op transexuella. Jag skulle tro att det är stor del mentalt ostabila homosexuella som tror att gräset kommer vara grönare på andra sidan.
Och i mitt tycke skall inga hormonbehandlingar påbörjas förrän personen är myndig, om det inte finns tydliga fysiska tecken på tvåkönhet. Jag har absolut inga problem med transpersoner.
Har jag rätt eller fel som tycker att transsexualitet (dvs att man vill byta kön) är en mental sjukdom? Att vilja vara något annat än det man är är ju knappast exklusivt för just kön, så jag förstår inte varför vi i just detta fall rekommenderar att man ska lägga sig under kniven istället för att, som i alla andra fall, "jobba med att acceptera sig själv"?
Det finns forskning som visar att man bokstavligt talat kan vara född i fel kropp, dvs. ha en kvinnlig hjärna men en manlig kropp. Sen är transexualism långt ifrån så enkelt, eftersom det finns feminina män som inte vill vara kvinnor och maskulina kvinnor som inte vill vara män, men vissa upplever helt klart att de är en kvinna fast i en mans kropp t.ex. Jag tycker det är helt galet att som du gör jämställa det med en mental sjukdom.
Jag tror att hormonbehandling är ganska vanligt, men att knipsa snorren tror jag hör till undantagsfallen.
Diomedea exulans
2016-06-15, 18:02
Och i mitt tycke skall inga hormonbehandlingar påbörjas förrän personen är myndig, om det inte finns tydliga fysiska tecken på tvåkönhet. Jag har absolut inga problem med transpersoner.
Vet inte om jag håller med. Jag tycker det är väldigt tragiskt med transpersoner som är helt bombsäkra redan som barn på att de vill genomgå en könskorrigering, men så tvingas de ändå gå igenom puberteten och få helt fel sekundära könskarakteristika, för att sedan gå genom eld och vatten för att ta bort dem.
Derbel McDillet
2016-06-15, 19:00
Och i mitt tycke skall inga hormonbehandlingar påbörjas förrän personen är myndig, om det inte finns tydliga fysiska tecken på tvåkönhet. Jag har absolut inga problem med transpersoner.
Tonåren är en jävligt jobbig period för många. Att då inte heller i god tid hjälpa de som mest behöver det känns lite sådär. Tycker absolut man ska hormonbehandla tidigt såvida lämplig läkare efter utvärderingar tycker det är okej.
http://waltheyer.typepad.com/blog/2013/11/20-regret-changing-genders-over-40attempt-suicide-and-even-after-surgery-a-large-number-remain-traum.html
Väldigt hög självmordsstatistik på post op transexuella. Jag skulle tro att det är stor del mentalt ostabila homosexuella som tror att gräset kommer vara grönare på andra sidan.
Jag ifrågasätter inte att det skulle vara en hög självmordsfrekvens bland transsexuella. Dock tror jag att det blir svårt att använda det som något slags "bevis" för att det är något man inte borde utsätta sig för/göra/tillåta. Livet som transsexuell är knappast en promenad i parken vare sig före eller efter könskorrektion, och gamla trauman/gammal olycka kan sitta kvar länge. Man kan fråga sig hur det såg ut med självmordsfrekvensen hos homosexuella för 50-60 år sedan?
Vänsterhänthet,är det en mental sjukdom?
Beror på... Har du en vänsterhand eller inte?
Jag ifrågasätter inte att det skulle vara en hög självmordsfrekvens bland transsexuella. Dock tror jag att det blir svårt att använda det som något slags "bevis" för att det är något man inte borde utsätta sig för/göra/tillåta. Livet som transsexuell är knappast en promenad i parken vare sig före eller efter könskorrektion, och gamla trauman/gammal olycka kan sitta kvar länge. Man kan fråga sig hur det såg ut med självmordsfrekvensen hos homosexuella för 50-60 år sedan?
Varför kallar du det "könskorrektion"? Det är knappast objektivt.
Diomedea exulans
2016-06-16, 00:23
Varför kallar du det "könskorrektion"? Det är knappast objektivt.
Jo, visst fasen är det objektivt. Om man hade kunnat öppna upp skallen på en kvinna som är född i en mans kropp så hade man kunnat se att hjärnan besitter de fysiska egenskaperna som definierar en kvinnohjärna.
Jo, visst fasen är det objektivt. Om man hade kunnat öppna upp skallen på en kvinna som är född i en mans kropp så hade man kunnat se att hjärnan besitter de fysiska egenskaperna som definierar en kvinnohjärna.
Nej. Om du har spenderat de senaste 20 åren med att forska i ämnet kan jag ge dig privilegiet att använda begrepp som "könskorrigering", om det är vad du har kommit fram till efter allt rigoröst arbete. Resten av mänskligheten ska inte uttrycka sig som om det vore en grundläggande premiss. Det heter då "könsbyte", för det är exakt vad man gör.
Jag ifrågasätter inte att det skulle vara en hög självmordsfrekvens bland transsexuella. Dock tror jag att det blir svårt att använda det som något slags "bevis" för att det är något man inte borde utsätta sig för/göra/tillåta. Livet som transsexuell är knappast en promenad i parken vare sig före eller efter könskorrektion, och gamla trauman/gammal olycka kan sitta kvar länge. Man kan fråga sig hur det såg ut med självmordsfrekvensen hos homosexuella för 50-60 år sedan?
En väldigt viktig poäng och det handlar inte bara om den personliga våndan av att känna att man fötts i fel kropp, en stor del av probemen kommer utifrån. Det gjordes en stor undersökning i EU för några år sedan (2013?). Jag minns inte exakt men har för mig att runt en tredjedel av alla transpersoner hade utsatts för någon form av våld/trakasserier och det var den mest utsatta gruppen (mer än homosexuella). Dessutom var det få av dem som vågade anmäla eftersom de inte trodde att polisen skulle hjälpa dem. Sen tillkommer diskriminering på arbetsmarknaden, svårigheter att hitta en partner osv. Klart som fan att många transpersoner mår dåligt och i värsta fall begår självmord, lösningen är dock inte att sluta vara trans (om det ens hade varit möjligt) utan att vissa idioter slutar att bete sig som skitstövlar emot dem.
Varför kallar du det "könskorrektion"? Det är knappast objektivt.
Det är det uttryck jag hört användas i sjukvårdssammanhang de (tämligen få) gånger jag hört det omtalas där. "Könsbyte" är säkert vanligare i skriven text, som du säger. Vad som det är objektivt eller inte i det stora Sannings(tm)-sammanhanget kan säkert diskuteras, och vad man personligen uppfattar som det objektiva uttrycket torde knappast vara oberoende av vad man personligen anser att ingreppet "är"; om det är en anpassning av kroppen så att den motsvarar det kön individen har (den ena ytterligheten), plastikkirurgi för att tillfredsställa en individs vanföreställningar (den andra ytterligheten) eller någonstans däremellan.
Helt säkert är i alla fall att ämnet som sådant är väldigt belastat, vilket den här diskussionen ytterligare en gång visar.
Bra inlägg av Nyland, f.ö.
Anton Fräs
2016-06-16, 07:53
Nej. Om du har spenderat de senaste 20 åren med att forska i ämnet kan jag ge dig privilegiet att använda begrepp som "könskorrigering", om det är vad du har kommit fram till efter allt rigoröst arbete. Resten av mänskligheten ska inte uttrycka sig som om det vore en grundläggande premiss. Det heter då "könsbyte", för det är exakt vad man gör.
Det är det uttryck jag hört användas i sjukvårdssammanhang de (tämligen få) gånger jag hört det omtalas där. "Könsbyte" är säkert vanligare i skriven text, som du säger. Vad som det är objektivt eller inte i det stora Sannings(tm)-sammanhanget kan säkert diskuteras, och vad man personligen uppfattar som det objektiva uttrycket torde knappast vara oberoende av vad man personligen anser att ingreppet "är"; om det är en anpassning av kroppen så att den motsvarar det kön individen har (den ena ytterligheten), plastikkirurgi för att tillfredsställa en individs vanföreställningar (den andra ytterligheten) eller någonstans däremellan.
Helt säkert är i alla fall att ämnet som sådant är väldigt belastat, vilket den här diskussionen ytterligare en gång visar.
Bra inlägg av Nyland, f.ö.
Det är egentligen ganska enkelt, det heter könskorrigering och inget annat, om man avser den medicinska behandlingen. Att däremot byta kön exempelvis i lagens mening benämns könsbyte. Håller med Tolkia, mycket bra inlägg Nyland!
En av mina närmsta vänner går just nu igenom en könskorrigering. Han har vetat att något var fel sedan runt fem års ålder och insåg i tonåren att han inte ville vara kvinna. Får utstå hån och hets från människor med jämna mellanrum, bland annat av folk på stan och kontrollanter på bussen. Har släktingar och f.d. vänner som vägrar använda rätt pronomen och dylikt med, riktigt sorgligt.
EDIT: Lite intressant läsning gällande könsdysfori: http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Mer-om/Transsexualism-och-utredning/
Diomedea exulans
2016-06-16, 08:47
Nej. Om du har spenderat de senaste 20 åren med att forska i ämnet kan jag ge dig privilegiet att använda begrepp som "könskorrigering", om det är vad du har kommit fram till efter allt rigoröst arbete. Resten av mänskligheten ska inte uttrycka sig som om det vore en grundläggande premiss. Det heter då "könsbyte", för det är exakt vad man gör.
Varför måste jag forska i 20 år innan jag får uttala mig, lol? Man byter inte kön, man korrigerar kroppen till att passa det kön man har.
Att vägra använda "rätt" pronomen är ett lite märkligt uttryck, det närmsta vi kommer en absolut sanning är väl kromosomuppsättningen. Efter det yttre uttryck( de som kan korrigeras) och sedan beteende.
Personligen ser jag könet som det rent biologiska, men visst kan man utav respekt för en medmänniska korrigera sitt beteende för att inte orsaka onödigt lidande och/eller konflikt. Rätt däremot vet jag inte om det är ett lämpligt uttryck i sammanhanget.
Det blir ju dock mer lättare och lättare att förhålla sig till desto mer de yttre uttrycken förändras, efter fullständig behandling så kan ju en person som inte varit med från början ibland inte ens se att personen en gång sett ut på ett annat sätt och att då ter sig ju att framhärda med att använda ett kön baserat på kromosomuppsättning som närmast löjligt.
Dock så måste jag säga att det är lika löjligt att vägra erkänna en skillnad på en kvinna med en kvinnas kromosomer som aldrig varit något annat och en person som har en mans kromosomer och anpassat det yttre för att återspegla en inre kvinnlighet.
Att vägra tilltala någon som kvinna om någon ber om det är dock lite på samma nivå som att vägra använda ett kanske mer lämpligt ord för ett visst bakverk, mest småaktigt.
Sen vet jag dock inte om gränsen för vad staten bekostar för behandling är helt oproblematisk, men det är det ju aldrig när man drar de gränserna.
Varför måste jag forska i 20 år innan jag får uttala mig, lol? Man byter inte kön, man korrigerar kroppen till att passa det kön man har.
Det är väl inte en helt självklar ståndpunkt, även om den ofta framställs just så i nutid. Vad är ett kön om inte en del av reproduktionsprocessen? En del av ett system för mixningen av våra gener. Det du kallar kön kan lika gärna kallas identitet.
Diomedea exulans
2016-06-16, 09:27
Det är väl inte en helt självklar ståndpunkt, även om den ofta framställs just så i nutid. Vad är ett kön om inte en del av reproduktionsprocessen? En del av ett system för mixningen av våra gener. Det du kallar kön kan lika gärna kallas identitet.
För de transsexuella själva, vetenskapsmännen samt mitt sunda förnuft säger det.
Jag vill skriva nåt, för jag tycker saker. Men jag pallar inte.
Diomedea exulans
2016-06-16, 09:53
Jag vill skriva nåt, för jag tycker saker. Men jag pallar inte.
Var inte för hård mot dig själv, du pallade ju skriva två meningar.
Myndiga människor ska få göra precis vad de vill med sina kroppar. Vill du stympa dig själv är du fullständigt välkommen att göra så, men kräv inte att jag ska betala för kalaset och att jag måste tycka dina vanföreställningar är normala. Var och en har all rätt i världen att söka sin egen lycka så länge din lycka inte går ut över andra.
Att låta barn hormonbehandlas utan ett medicinskt behov är otroligt omoraliskt och borde bestraffas mycket hårt. Ett barn är oförmögen att ta beslut som kommer orsaka oåterkalliga skador på deras kroppar.
Myndiga människor ska få göra precis vad de vill med sina kroppar. Vill du stympa dig själv är du fullständigt välkommen att göra så, men kräv inte att jag ska betala för kalaset och att jag måste tycka dina vanföreställningar är normala. Var och en har all rätt i världen att söka sin egen lycka så länge din lycka inte går ut över andra.
Att låta barn hormonbehandlas utan ett medicinskt behov är otroligt omoraliskt och borde bestraffas mycket hårt. Ett barn är oförmögen att ta beslut som kommer orsaka oåterkalliga skador på deras kroppar.
Jag antar att du anser dig kvalificerad att avgöra vad som är medicinskt och inte?
BelowAverage
2016-06-16, 11:45
Beror på... Har du en vänsterhand eller inte?
Spot on ;)
Att född som en man tro att man är en kvinna är för mig i paritet med att tro att man är en katt. Det finns ingen gråzon, det finns könsorgan och kromosomuppsättning, det kan liksom inte bli mycket mer svartvitt. Det står liksom skrivet på näsan vilket kön man har. Att sen "anse" att man är ditt eller datt har inte någon bäring, för mig.
Det finns människor som anser att spindlar kryper under huden på dem. Det gör det inte sant.
Tycker det är fel att låta minderåriga genomgå könsbyte. Det är en lång process och irreversibel. Träffat minderåriga under genomgående behandling och de har haft grava psykiska problem "förutom" könsidentiten.
Att gå in och bekräfta och operera en vanföreställning tycker jag är omoraliskt, man spelar inte med i manikers eller psykotiska människors vanföreställningar, man borde inte heller göra det med uppenbart instabila människor heller, tonåringar på det. Sen går det ju i det här fallet inte att bevisa glasklart heller, känner Pelle att han är Åsa så gör han ju det, antingen kan man göra ingenting eller genomföra könsbyte och hoppas Åsa(?) mår bättre av det. Och mår nya Åsa bättre så är det ju bra, och man får utgå från att behandlingen fungerat. Men om den inte hjälper något vidare tycker jag att man inte kan blunda för att det är ett väldigt stort misstag. Och sen kan man ju inte heller utesluta dåligt mående av trauman som Nyland skriver, men det är lite för komplext och svårt problem att ens kartlägga bra tror jag, vad är hönan och ägget, fel identitet eller trauma, könsbyte som inte är gott nog eller psykiska problem. För mig känns det lite väl naivt att tro att lägga sig under kniven och genomgå hormonbehandling ska lösa problemen.
Long-Term Follow-Up of Transsexual Persons Undergoing Sex Reassignment Surgery: Cohort Study in Sweden (http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3043071/)
Det borde åtminstone krävas att man är myndig.
Och av min erfarenhet tror jag personligen att det oftast ligger en hel del annat bakom än att man helt enkelt är manlig / kvinnlig hjärna i kvinnlig / manlig kropp. Man förutsätter helt enkelt det man tror, och jag har svårt att tro att detta "fel kropp för själen" knappt ens kan hända. Min enda erfarenhet av transpersoner är som ordentligt hispiga människor så det är det enda jag har att gå på. Precis som att manodeppressiva är hispiga, återigen min erfarenhet.
Att då säga att det är något annat än en psykisk sjukdom vore för mig hycklande.
Men blir iaf intressant att se vart detta bär av i framtiden. Jag tycker det är galet, men jag beslutar inte och vill inte misunna någon transperson behandling heller, jag tycker bara det känns väldigt väldigt synd om de genomgår behandling och ändå inte blir bättre i sitt mående trots förhastad operation.
Det är det uttryck jag hört användas i sjukvårdssammanhang de (tämligen få) gånger jag hört det omtalas där. "Könsbyte" är säkert vanligare i skriven text, som du säger. Vad som det är objektivt eller inte i det stora Sannings(tm)-sammanhanget kan säkert diskuteras, och vad man personligen uppfattar som det objektiva uttrycket torde knappast vara oberoende av vad man personligen anser att ingreppet "är"; om det är en anpassning av kroppen så att den motsvarar det kön individen har (den ena ytterligheten), plastikkirurgi för att tillfredsställa en individs vanföreställningar (den andra ytterligheten) eller någonstans däremellan.
Helt säkert är i alla fall att ämnet som sådant är väldigt belastat, vilket den här diskussionen ytterligare en gång visar.
Bra inlägg av Nyland, f.ö.
Problemet är att "könskorrigering" befäster premissen som ett axiom. "Könsbyte" gör inte det.
Varför måste jag forska i 20 år innan jag får uttala mig, lol? Man byter inte kön, man korrigerar kroppen till att passa det kön man har.
För att du vet ingenting annars. Att faktiskt veta någonting om ett så komplicerat problem kräver extremt mycket arbete. Vi som inte gjort arbetet kan bara sitta och tro.
Myndiga människor ska få göra precis vad de vill med sina kroppar. Vill du stympa dig själv är du fullständigt välkommen att göra så, men kräv inte att jag ska betala för kalaset och att jag måste tycka dina vanföreställningar är normala. Var och en har all rätt i världen att söka sin egen lycka så länge din lycka inte går ut över andra.
Att låta barn hormonbehandlas utan ett medicinskt behov är otroligt omoraliskt och borde bestraffas mycket hårt. Ett barn är oförmögen att ta beslut som kommer orsaka oåterkalliga skador på deras kroppar.
Jag antar att du anser dig kvalificerad att avgöra vad som är medicinskt och inte?
Det säger han ju dock inte, han säger ju bara att det är omoraliskt att behandla om inte medicinska skäl föreligger. Sen är han kanske läkare, i annat fall tror jag inte han kommer föreslå att han ska ta medicinska beslut. Det han skriver är helt okontroversiellt om man inte börjar sätta ord i munnen eller tolka ut både det ena och det andra som att det står skrivet mellan raderna. Bemöt det han skriver istället för att dumförklara dig själv.
"Könsbyte" är ju knappast en mer objektiv term än "könskorrigering", så du får gott forska i ämnet i 20 år själv innan du börjar smälla folk på fingrarna Yes.
Det säger han ju dock inte, han säger ju bara att det är omoraliskt att behandla om inte medicinska skäl föreligger. Sen är han kanske läkare, i annat fall tror jag inte han kommer föreslå att han ska ta medicinska beslut. Det han skriver är helt okontroversiellt om man inte börjar sätta ord i munnen eller tolka ut både det ena och det andra som att det står skrivet mellan raderna. Bemöt det han skriver istället för att dumförklara dig själv.
Han gör en egen bedömning att det är omoraliskt, är det på känsla eller är han kvalificerad nog att bedöma det? Är det möjligen mer omoraliskt att inte göra något? Vad har jag satt för ord i munnen på honom?
Jag analyserade vad han skrev, han har ju en tydligt åsikt. Exakt vad han bygger den på vet jag inte. Men om man anser att det är omoraliskt. Måste man alltså samtidigt tycka att läkarkåren och psykologerna som har bedömt att det är moraliskt, har fel.
Personligen har jag inte åsikter i frågor jag inte vet något om. Jag tycker det är komiskt när folk har det.
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.