Börjat träna efter båtbensbrott.

[AlbNils]

Har äntligen återhämtat mig efter att ha brutit båtbenet i högerhanden i våras.
Jag har haft helt uppehåll från styrketräningen fram till nu.

Jag har tränat två veckor nu och efter mitt senaste axel/triceps/bröst-pass så upplevde jag något konstigt.

Fick träningsvärk uteslutande på vänster sida. Alltså i vänster triceps och bröst. Men egentligen borde jag väl ha fått det på höger sida, eftersom den borde vara svagare pga att jag inte har använt den under det senaste halvåret.

Kan det vara så att vänster sida får lyfta mer och att jag mest använder högern till att hålla balansen i pressarna? Kommer styrkan att jämna ut sig om jag fortsätter med skivstång eller skall jag testa med hantlar istället?

Lite funderingar jag hade. Tack på förhand.
Albin

[Martin Löwgren]

Du fick inget rehabschema av din naprapat/sjukgymnast efter din skada???. En Os scaphoideum fraktur är en mycket allvarlig diagnos och ska rehabiliteras ytterst noggrant. Fy skäms på vården *gah!*

[Guddi]

Du fick inget rehabschema av din naprapat/sjukgymnast efter din skada???. En Os scaphoideum fraktur är en mycket allvarlig diagnos och ska rehabiliteras ytterst noggrant. Fy skäms på vården *gah!*Visst är frakturen allvarlig men vad skulle en naprapat/sjukgymnast hjälpa till med tycker du?

[Martin Löwgren]

Visst är frakturen allvarlig men vad skulle en naprapat/sjukgymnast hjälpa till med tycker du?

Ehh, vad skulle han inte kunna göra?


Mobilisering av handled och handrotsbenen?
Stretch av förkortad bindväv (om han varit gipsad)
Rörelseträning av finger, tum och handled (ej med maskiner utan manuellt)
Generella traktioner
Träningsschema för underarm, handled och fingrar.


Detta är kanske inget alla naprapater gör men jag kan bara tala för vad jag gör med dessa patienter.

[AlbNils]

Jag var och besökte en sjukgymnast 3-4 gånger för att få igång rörligheten i fingrarna och handleden. Jag har nu full rörlighet och har därför börjat besöka gymmet. Jag har börjat på minivikter i alla övningar och antar att underarmsstyrkan och stabiliteten kommer komma efter hand.

[Martin Löwgren]

Jag var och besökte en sjukgymnast 3-4 gånger för att få igång rörligheten i fingrarna och handleden. Jag har nu full rörlighet och har därför börjat besöka gymmet. Jag har börjat på minivikter i alla övningar och antar att underarmsstyrkan och stabiliteten kommer komma efter hand.

:thumbup:

Absolut men skynda långsamt och gör alla övningar korrekt.

[Guddi]

Ehh, vad skulle han inte kunna göra?


Mobilisering av handled och handrotsbenen?
Stretch av förkortad bindväv (om han varit gipsad)
Rörelseträning av finger, tum och handled (ej med maskiner utan manuellt)
Generella traktioner
Träningsschema för underarm, handled och fingrar.


Detta är kanske inget alla naprapater gör men jag kan bara tala för vad jag gör med dessa patienter.Allt kommer tillbaka av sig själv förutsatt att man vågar använda handen. Generella råd som att man inte ska vara rädd för att använda handen och att man ska försöka ta ut full rörlighet ett par gånger om dan, även om det gör ont, räcker gott.

Om väl frakturen läker som den ska spelar det väldigt liten/ingen roll om man genomgår en ytterst noggrann rehabilitering eller inte. Att börja mobilisera smålederna i handen är inte nödvändigt och om man går på fel ben eller missbedömer rörligheten så kan man istället skapa nya problem med överrörliga leder.

[Martin Löwgren]

Allt kommer tillbaka av sig själv förutsatt att man vågar använda handen. Generella råd som att man inte ska vara rädd för att använda handen och att man ska försöka ta ut full rörlighet ett par gånger om dan, även om det gör ont, räcker gott.

Om väl frakturen läker som den ska spelar det väldigt liten/ingen roll om man genomgår en ytterst noggrann rehabilitering eller inte. Att börja mobilisera smålederna i handen är inte nödvändigt och om man går på fel ben eller missbedömer rörligheten så kan man istället skapa nya problem med överrörliga leder.[B]

Du går inte på fel ben efter 4års medicin och anatomistuider, inte jag iallafall och jag hoppas ingen gör de.

Om rörligheten blir bättre och snabbare vid mobiisering kontra ingenting måste man bygga upp sig en erfarenhetsbank innan man utalar sig tycker jag.

Jag har inte behandlat jättemånga båtbensfrakturer men har behandlat t.ex artros och axelskador men mycket goda resultat.

Att du säger att det inte spelar någon roll om man utför mobilisering eller inte får stå för dig!

[Guddi]

Du går inte på fel ben efter 4års medicin och anatomistuider, inte jag iallafall och jag hoppas ingen gör de.

Om rörligheten blir bättre och snabbare vid mobiisering kontra ingenting måste man bygga upp sig en erfarenhetsbank innan man utalar sig tycker jag.

Jag har inte behandlat jättemånga båtbensfrakturer men har behandlat t.ex artros och axelskador men mycket goda resultat.

Att du säger att det inte spelar någon roll om man utför mobilisering eller inte får stå för dig!"The ulnar head articulates with the distal radius at its lesser sigmoid notch to form the distal radioulnar joint. The joint is principally stabilized by the dorsal and volar radioulnar joints. The radius also articulates with the scaphoid and lunate at its respective facets to form the radiocarpal joint. These articulations are in turn stabilized by a series of extrinsic (wrist-spanning) ligaments: the radial collateral, radioscaphoid, radiolunate, radiotriquetral, radioscaphocapitate, radiolunotriquetral, and radioscapholunate. The radiocarpal joint alone transmits up to 75% of the axial load across the wrist.

Analogous to the articulation between the radius and carpus, the ulna is also intimately associated with the proximal carpal row via the triangular fibrocartilagenous complex (TFCC). The TFCC is a network of ligamentous and cartilagenous structures that spans the wrist between the ulna, radius, and carpus; it allows the ulna to bear 25% of the axial wrist load. The TFCC is composed of the ulnar collateral ligament, the dorsal and volar radioulnar ligaments, the sheath of the extensor carpi ulnaris, the articular disc, the meniscal homologue, and the ulnolunate and ulnotriquetral ligaments.

The carpal bones are organized into proximal (scaphoid, lunate, triquetrum, pisiform) and distal (trapezium, trapezoid, capitate, hamate) rows. Proper wrist kinematics and stability rely heavily on the numerous intrinsic (interosseous) ligaments that interconnect every and all carpal bones. Dorsally, these include the intercarpal, trapeziotrapezoid, dorsal capitotrapezoid, and dorsal capitohamate ligaments. Volarly, they include the volar capitohamate, volar capitotrapezoid, deltoid (between the trapezium and capitate and triquetrum and capitate), lunotriquetral, and scapholunate ligaments" från Current Diagnosis & Treatment in Sports Medicine

Ursäkta den långa quote'n men du menar alltså att du kan palpera dig fram till vilka av de överstående strukturerna som du mobiliserar och töjer på? Det är en sak att palpera fram benen (lär man sig på någon timme), men det är något helt annat att göra en bedömning av rörlighet i de olika lederna. Vid fraktur får man även skador på ligament och att då börja töja och mobilisera är inte alltid världens bästa idé. Det är dessutom vanligt förekommande att det i samband med en scaphoideum fraktur uppstår en carpal instabilitet och även i detta fall förstår du säkert att man inte bör mobilisera handrotsbenen.

Jag sitter själv med en scaphoideumsfraktur just nu (18veckor än så länge). Av allting som jag har kunnat läsa mig till om skadan de senaste veckorna så anser inte jag heller att man behöver göra något speciellt sjukgymnastiskt utan i det här fallet så fixar tiden de problem som uppstår. Om man saknar dorsalflektion eller palmarflektion efter en 2-3v kan man göra lite traktion alá kaltenborn på "hela" handleden för att hjälpa tillbaka rörligheten.

Pga den dåliga läkningen har jag fått träffa en handspecialist från malmö och senast jag träffade honom så frågade jag om jag skulle få tillbaka all rörlighet. Svaret blev att all rörlighet, förutom möjligen lite palmarflektion kommer tillbaka av sig själv om tar ut full rörlighet några gånger om dagen.

[Martin Löwgren]

från Current Diagnosis & Treatment in Sports Medicine

Ursäkta den långa quote'n men du menar alltså att du kan palpera dig fram till vilka av de överstående strukturerna som du mobiliserar och töjer på? Det är en sak att palpera fram benen (lär man sig på någon timme), men det är något helt annat att göra en bedömning av rörlighet i de olika lederna. Vid fraktur får man även skador på ligament och att då börja töja och mobilisera är inte alltid världens bästa idé. Det är dessutom vanligt förekommande att det i samband med en scaphoideum fraktur uppstår en carpal instabilitet och även i detta fall förstår du säkert att man inte bör mobilisera handrotsbenen.

Jag sitter själv med en scaphoideumsfraktur just nu (18veckor än så länge). Av allting som jag har kunnat läsa mig till om skadan de senaste veckorna så anser inte jag heller att man behöver göra något speciellt sjukgymnastiskt utan i det här fallet så fixar tiden de problem som uppstår. Om man saknar dorsalflektion eller palmarflektion efter en 2-3v kan man göra lite traktion alá kaltenborn på "hela" handleden för att hjälpa tillbaka rörligheten.

Pga den dåliga läkningen har jag fått träffa en handspecialist från malmö och senast jag träffade honom så frågade jag om jag skulle få tillbaka all rörlighet. Svaret blev att all rörlighet, förutom möjligen lite palmarflektion kommer tillbaka av sig själv om tar ut full rörlighet några gånger om dagen.
Intressant. Ska ta upp detta med min lärare då jag faktiskt själv är lite skeptisk till vad man faktiskt åstakommer med alla kaltenborn grepp vi lär oss.

[Guddi]

Intressant. Ska ta upp detta med min lärare då jag faktiskt själv är lite skeptisk till vad man faktiskt åstakommer med alla kaltenborn grepp vi lär oss.Vet inte hur ni har det på er utbildningen men jag upplever ialla fall att det är aldeles för okritiskt på vår (sjg i lund) när det gäller lite äldre metoder. Det mest klassiska är att vi lär oss att man ska lägga en kaudal traktion vid inskränkt abduktion i axelleden trots att det är bevisat med röntgen att axelleden i själva verket glider kranialt när man gör en abduktion. Detta är dessutom ingen ny information utan står bland annat i en bok skriven 1997 (!!!!!) och som dessutom ingår i vår kurslitteratur *screwy*

Men som du skriver själv kan man ha stor nytta av traktion vid andra typer av problem likt artros så kaltenborn's metoder har fortfarande användningsområden.

[Mago]

Det mest klassiska är att vi lär oss att man ska lägga en kaudal traktion vid inskränkt abduktion i axelleden trots att det är bevisat med röntgen att axelleden i själva verket glider kranialt när man gör en abduktion.


Precis vad vi blev undervisade om idag. Finns det att läsa om på internet någonstans?

[Guddi]

Precis vad vi blev undervisade om idag. Finns det att läsa om på internet någonstans?Jag scannade in sidan till dig. Jag är, som du kan läsa av tråden oförmögen att göra min sista praktik så jag sitter hemma och är sjukskriven just nu så jag är glad att jag kan göra någon "nytta"

http://images.upload2world.com/get-11-2007-upload2world_com_yxmmo.jpg

Texten är från boken "Rörelseorganens funktionsstörningar" och referensen är till studien Poppen N K, Walker P S. Normal and abnormal motion of the shoulder. J Bone Joint Surg 1976; 58 A:195-201

Mer intressant läsning från boken Joint Structure And Function A Comprehensive Analysis
There is a somewhat surprising lack of consensus on the extent and direction of movement of the humeral head on the fossa.35 However, elevation of the humerus requires that the articular surface of the humeral head slide inferiorly (caudally) in a direction opposite to movement of the shaft of the humerus. Failure of the humeral articular surface to slide downwardly in abduction of the humerus would cause superior (cephalad) rolling of the humeral head surface on the fossa. The large humeral head would soon run out of glenoid surface, and the head of the humerus would impinge upon the overhanging coracoacromial arch (Fig. 7-32A). If, as it should, the articular surface of the head of the humerus slides inferiorly while the head rolls up the fossa, full ROM can be achieved (see Fig. 7-32B). There is consensus that inferior sliding of the humeral head’s articular surface is necessary to minimize upward rolling of the humeral head. However, it appears that the humeral head as a whole (its center of rotation) still moves somewhat superiorly (translates upwardly) on the glenoid fossa in spite of the downward sliding (Fig. 7-33), although the magnitude of reported upward shift differs among investigators.35,54,60,63,64 The humeral articular surface may also slide anteriorly or posteriorly and medially or laterally on the glenoid fossa. The humeral head’s center is believed to move slightly superior (1 to 2 mm of translation) until about 60 of active elevation motion.27,54,63,64 With further elevation, the humeral head’s center is believed to remain relatively stable and centered on the glenoid fossa.http://images.upload2world.com/get-11-2007-upload2world_com_vvme.jpg

Informationen ovan gör att ialla fall jag inte ser det som självklart att det är den nedre delen av ledkapseln som förhindrar fortsatt abduktion. Det är fortfarande tänkbart med tanke på att kapseln blir sträckt vid ökad abuktion men förklaringen man får i skolan av att det är för att rörelsecentrum rör sig nedåt vid abduktion stämmer inte. Glidning som jag skrev i mitt förr inlägg sker dock fortfarande kaudalt, inte tillräckligt för att kompensera för rullningen som skre uppåt dock.

Jag tycker att att texten i rörelseorganens funktionsstörningar är skrivet så att författarna på något sätt hyllar sig själva för sin kunskap när de istället borde ta upp informationen för att skapa en diskussion.

Men visst är det kul när kurslitteraturen motsäger det man lär sig under kursen :Virro

[Martin Löwgren]

Vet inte hur ni har det på er utbildningen men jag upplever ialla fall att det är aldeles för okritiskt på vår (sjg i lund) när det gäller lite äldre metoder. Det mest klassiska är att vi lär oss att man ska lägga en kaudal traktion vid inskränkt abduktion i axelleden trots att det är bevisat med röntgen att axelleden i själva verket glider kranialt när man gör en abduktion. Detta är dessutom ingen ny information utan står bland annat i en bok skriven 1997 (!!!!!) och som dessutom ingår i vår kurslitteratur *screwy*

Men som du skriver själv kan man ha stor nytta av traktion vid andra typer av problem likt artros så kaltenborn's metoder har fortfarande användningsområden.

Hahaha :thumbup:

Precis de där som jag och några andra kritiska naprapater i klassen argumenterade om med våra lärare (de flesta i vår klass är inte så kritiska utan tindrar med ögonen och ler snällt när de lär sig nåt nytt). De vart ett jävla liv när vi satte oss emot Kaltenborns metoder om just att man behandlar humerus kaudalt vid minskad abduktionsförmåga. De hävdade såklart att man gör det p.g.a konvexregeln

Våra lärare (och merparten av studenterna) verkar tro blint på vad som står i böcker :smash:

/Axon