Visa fullständig version : Är du mammas eller pappas flicka/pojke?
Vem vänder du dig alltid till?
Vem står du närmast?
Är det olika när det gäller olika saker?
Vem är du mest lik?
Jag kan börja att svara.
Jag är pappas flicka, verkligen. Pappa är lite som en bästis även om det också är han jag blir mest bitter på. Det är alltid pappa jag ringer när det händer något, oavsett om det är bra eller dåligt. Det är pappa jag går till när jag behöver hjälp och det är pappa jag diskuterar med när jag är grinig på någon (det är inte ovanligt).
Jag kan dock inte prata sex osv med pappa. Prev-medel och sådant, oh no! Jag är hans lilla oskyldiga flicka, så där vänder jag mig hellre till mamma.
Jag kan börja att svara.
Jag är pappas flicka, verkligen. Pappa är lite som en bästis även om det också är han jag blir mest bitter på. Det är alltid pappa jag ringer när det händer något, oavsett om det är bra eller dåligt. Det är pappa jag går till när jag behöver hjälp och det är pappa jag diskuterar med när jag är grinig på någon (det är inte ovanligt).
Jag kan dock inte prata sex osv med pappa. Prev-medel och sådant, oh no! Jag är hans lilla oskyldiga flicka, så där vänder jag mig hellre till mamma.
+1
Samma här. Det är pappa som är den jag kan vända mig till i allt (utom sex och samlevnadsfrågor).
Mammas pojke. Pappa flydde Stockholm när jag var ~10 år.
+1
Samma här. Det är pappa som är den jag kan vända mig till i allt (utom sex och samlevnadsfrågor).
Så det ska vara ;D
Jag har länge analyserat varför det är så. Men jag är nog mest lik pappa. Ganska så utåtgående, tycker väldigt mycket, väldigt engagerad.
Så det ska vara ;D
Jag har länge analyserat varför det är så. Men jag är nog mest lik pappa. Ganska så utåtgående, tycker väldigt mycket, väldigt engagerad.
Jo, men man vänder sig nog till den man är mest lik eller den man känner igen sig mest i. Jag liknar pappa på ganska många sätt även om jag mest har mammas utseende. När jag var liten var det alltid pappa som löste problemen, och det var alltid pappa jag kunde leka med lego med och läsa Kalle Anka i knäet på. Mamma var liksom inte intresserad av lego, hon var mer inne på att rita och läsa och sånt.
Vem vänder du dig alltid till?
Vem står du närmast?
Är det olika när det gäller olika saker?
Vem är du mest lik?
Jag är ju en tvilling och mina föräldrar hade varsin unge som favorit; jag var farsans favorit. Han dog dock när jag var 11 så vem jag vänder mig till är av nödvändighet morsan.
Jag är inte lik någon av dem, iaf inte psykiskt. Ingendera verkar ha haft de drivkrafter jag har, eller intressen. Eller mina svagheter för den delen heller.
Fysiskt är jag nog hyfsat lik farsan, förutom hårfärgen, men mitt askblonda hår blir mörkare för varje år så...
Mammas nu. Har inte alltid varit så, under tonåren var jag närmre min pappa, och det var honom jag bodde hos när mina förädrar skiljdes. Nu är jag och mamma (efter att ha haft en lite för tajt relation) närmst på ett behagligt sätt.
Mammas pojke... :P
Men har man skilda föräldrar blir det så lätt, fastän jag gillar pappa bättre som kompis att snacka med, morsan är bara jobbig och bryr sig för mycket om ens bästa (:))
Mammas pojke utan tvekan. Farsan och jag har alltid haft fiske och motorcross tillsammans, resten har varit morsans område.
Farsan såg jag inte till så ofta för han var åkare och körde på kontinenten, ibland hängde vi med. Fatta hur seg Paris ringväg kan te sig för en så liten unge!!!!, inte konstigt jag började läsa tidigt och började förlora mig i fantasivärldar.
Å andra sidan, han var ball när vi sågs, en klockren helgfarsa. Schysst lådbil fixade han.
Emil_Larsson
2007-11-03, 13:14
Mammas pojke får jag nog säga, mamma har mer styr över mig och jag känner mig mer under mammas kontroll.
Pappa är mer en gubbe som bara finns där och han bryr sig inte om jag så skulle ta fram en back öl och dela med honom, han är lite mer den typen som "LEV LIVET OCH NJUT" :D
Vi har inte kommit så långt i pollen än men, blir det så att man drar sig till den som är av det motsatta könet? Killarna verkar vara mammas pojke och tjejerna är pappas flicka. Några teorier?
Karkiainen
2007-11-03, 13:31
Vi har inte kommit så långt i pollen än men, blir det så att man drar sig till den som är av det motsatta könet? Killarna verkar vara mammas pojke och tjejerna är pappas flicka. Några teorier?
Kan ju ha med Oidipuskomplex att göra.
Själv var jag papps pojke. Har hans idrottsintresse och han körde mig till all mina hockeyträningar och matcher och stannade kvar och såg dem hur kallt och jävligt det än var ända tills jag var gammal nog köra själv.
Pappa gick bort i början av året och mammas och min relation är inte den bästa i världen. Tror att vi är alldeles för lika och det slutar med att vi bråka hela tiden. Är nog lika lat som farsan och drr mig in i det sista med att klippa gräsmattan m.m.
Mammas pojke, men alltid farsan som fixar allt om det är problem :D
Saknar morsan väldigt mycket. Hon gick bort för 2 år sen.
Fixade alltid matlådor å sånt till mej.
Vi åt middag varje söndag och en gång i veckan hämtade jag
henne och hjälpte henne att storhandla.
Jag kan dock inte prata sex osv med pappa. Prev-medel och sådant, oh no! Jag är hans lilla oskyldiga flicka, så där vänder jag mig hellre till mamma.
Den här meningen fick mig att börja fundera, är det vanligt att folk pratar sex med sina föräldrar? Jag trodde det var en myt :D
Den här meningen fick mig att börja fundera, är det vanligt att folk pratar sex med sina föräldrar? Jag trodde det var en myt :D
Kanske inte just sex som i "Ja, han ville ta mig i prutten!" Utan mer som i ja. annat.
Jag är inte någons. Jag pratar inte nämnvärt mycket med mina föräldrar. Jag pratar hellre med mina kompisar och frågar om råd.
Kanske inte just sex som i "Ja, han ville ta mig i prutten!" Utan mer som i ja. annat.
Det är det annat som jag undra om det var vanligt. Det närmsta jag har kommit sexprat är:
Från mamma: Använd kondom!
Pappa: Öhöhhö när jag var i din ålder så hitta jag en....
Alexlindgren
2007-11-03, 14:13
pappa betalar och pappa tar hand om mig
hahahaahah nej jag skoja, nämen pappa är mer lättövertalad så då blir man väl pappas pojke ;)
Andy.da.wohoo
2007-11-03, 14:19
Mammas pojke.. Verkligen..
Båda och kan jag säga!
Min mamma är snällare när det gäller vissa saker, så om jag fått IG på prov, dåligt på utvecklingsamtal, skolk m.m, då vänder jag mig alltid till morsan, för farsan är mycket strängare när det gäller sådana saker.
Men andra saker så att vara ute länge på kvällarna, snacka om vanliga saker osv, så är det helt klart farsan.
ManuelIT
2007-11-03, 14:54
tråkigt svar kanske, men båda lika mycket. pratar med/frågar båda om exakt samma saker
Hmm, blir man ett av de senare barnen i en stor familj tror jag inte man har lika lätt att få en väldigt nära relation med någon av föräldrarna. Istället blir det kanske så att man oftare vänder sig till sina äldre syskon för en "föräldralik" relation.
Så jag får nog säga att jag är "syrrans lillebror" mer än något annat.
Hmm, blir man ett av de senare barnen i en stor familj tror jag inte man har lika lätt att få en väldigt nära relation med någon av föräldrarna. Istället blir det kanske så att man oftare vänder sig till sina äldre syskon för en "föräldralik" relation.
Så jag får nog säga att jag är "syrrans lillebror" mer än något annat.
Hur många barn är ni?
Vem vänder du dig alltid till?
Vem står du närmast?
Är det olika när det gäller olika saker?
Vem är du mest lik?
Kan prata om vad som helst och när som helst med båda mina päron.
Står nog farsan närmare men det skiljer inte mycket
Som jag skrev :vad som helst när som helst hur som helst så nej
Farsan både fysikst och psykiskt
Eddie Vedder
2007-11-03, 15:03
Jag är lite av en "mama's boy" ibland men å andra sidan umgås jag mer med farsan iom att vi tränar ihop när jag kommer hem, vi har sprungit långlopp tillsammans, vi snackar träning o.s.v.
Båda två kan jag vända mig till vid problem om jag vill, båda är lika stöttande i alla lägen. Skillnaden på morsan å farsan är väl den att morsan har en tendens att fortfarande vilja hjälpa till med sånt där hon egentligen inte behövs. Moderskänslor i guess.;)
Men jag får nog svara båda.
Hur många barn är ni?
Fem. Inte direkt nåt rekord, men jag tycker det verkar som att barn från riktigt stora familjer, typ 8 barn och så har ganska ytliga relationer till sina föräldrar.
Maharadja
2007-11-03, 15:25
Jag är pappas flicka..när jag var liten trodde jag på riktigt att han var gud för han kunde svara på ALLA knepiga frågor ett barn kan tänkas fråga. :) Är dock en yngre kopia av min mamma till utseendet.
Tricklev
2007-11-03, 15:56
Snackar nog mest med morsan, men vänder mig inte till någon av föräldrarna för att läsa problem, samtalen är rätt ytliga.
Ryska_raketen
2007-11-03, 15:59
Mammas guldgosse är jag minsann!
Mammas flicka all the way...
Me_Myself
2007-11-03, 16:57
Jag skulle väl vilja påstå att jag är mammas mamma men mest är jag ysterns syster. Systern är den jag står närmst och henne kan jag prata med det mesta om.
Min pappa lever inte. Till utseendet är jag mycket lik mamma men jag har fått höra att jag rör mig som min pappa gjorde.
Mammas pojke, typ i alla lägen. Kan snacka, *NÄSTAN* allt med morsan, förutom en del grejer som jag tar med farsan. :D
Måste nog säga pappas flicka, eftersom jag inte har någon mamma.
Pappa o jag var inte så nära innan, men när man bara har en förälder så tar man vara på den man har.
Har väl blivit att man är mammas pojke här också. Tror nog morsan förstår mig lite bättre än vad pappa oftas gör, men visst finns det undantag där jag hellre snackar med farsan så man ska inte dra några strikta linjer. Men som sagt, mest mammas pojke.
jojjep91
2007-11-04, 00:24
Pappas pojke antar jag.
Jag gnäller te farsan, farsan gäller te morsan så morsan fixar det ja vill ha :)
hmm?
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.