Visa fullständig version : När ingenting funkar
iingenalls
2007-10-20, 14:41
På grund av att min kropp visst håller på att lägga av, och att jag har brist på en massa saker som järn och vitaminer bland annat, (fått åka in på EKG två gånger under en vecka, osv.) så måste jag lägga på mig några kilon.
Mitt problem är bara att det GÅR inte. Jag käkar och käkar, men ingenting händer. Finns det några små knep man kan ta till?
Animalistic
2007-10-20, 14:43
På grund av att min kropp visst håller på att lägga av, och att jag har brist på en massa saker som järn och vitaminer bland annat, (fått åka in på EKG två gånger under en vecka, osv.) så måste jag lägga på mig några kilon.
Mitt problem är bara att det GÅR inte. Jag käkar och käkar, men ingenting händer. Finns det några små knep man kan ta till?
låter högst allvarligt.. kan du lägga upp vad du äter en normaldag? samt längd & vikt på dig samt kön
Grandmaster
2007-10-20, 15:45
På grund av att min kropp visst håller på att lägga av, och att jag har brist på en massa saker som järn och vitaminer bland annat, (fått åka in på EKG två gånger under en vecka, osv.) så måste jag lägga på mig några kilon.
Mitt problem är bara att det GÅR inte. Jag käkar och käkar, men ingenting händer. Finns det några små knep man kan ta till?
Vad menar du att det inte går? Du har ett väldigt stört förhållande till mat och är förmodligen en kronisk underätare - ät normalt, så går det nog ska du se. Försök inte slå i folk att du "käkar och käkar", det är med högsta sannolikhet skitsnack.
Kan vara intressant att se vad du värkligen äter, svårt att bedömma på vad du skrivit.
Det måste bara gå! På något sätt, ät kanske nötter, lax, i med rapsolja lite här och där, det måste bara gå! kämpa på!
Skriv upp vad du äter på en dag. Det är vad vi vill se och inget annat just nu. Dags att ta tag i det nu.
Handcuff
2007-10-20, 16:50
Sluta lura dig själv för ingen annan tror dig. Tyvärr.
På grund av att min kropp visst håller på att lägga av, och att jag har brist på en massa saker som järn och vitaminer bland annat, (fått åka in på EKG två gånger under en vecka, osv.) så måste jag lägga på mig några kilon.
Mitt problem är bara att det GÅR inte. Jag käkar och käkar, men ingenting händer. Finns det några små knep man kan ta till?
Tro mig, det går. Jag har varit i samma situation och äter för att lägga på mig. Du kanske tror du käkar hela tiden, men det är rent bull. Trodde samma sak, men den mängden jag fick i mig på en dag var väääldigt liten trots att jag inbillat mig annat. Risken är väl att du lurar dig själv genom att smäcka upp enorma portioner med grönsaker eller något annat kalorifattigt och därmed tycker du äter som en häst.
Försöker käka normalt nu, dock blivit lite frossande i helgen, men vafan, livet är mer än vikten och en eventuell bulle på magen.
martial_man
2007-10-20, 23:05
joo lyssna på vad de säger!! Skippa bort lite ifrån grönsaksberget och lägg till en rejäl mängd med pasta eller kött!!!:) istället så får du se att vågen rör på sig!!!!
Finns denna trådskapare? Hon/han kommenterar ju ingenting...:(
Har du sökt hjälp än? Tråd efter tråd så beklagar du dig över diverse saker. Alla här, utom du själv som det verkar, ser att du har ett problematiskt förhållande till mat.
Gör dig själv en tjänst och plocka upp telefonen och ring närmsta ätstörningsenhet. Alternativt så går du förbi sjuksyster och ber henne om hjälp. Ju förr, desto bättre.
King Grub
2007-10-21, 20:21
Jag måste rekommendera, att du försöker ta tag i saker och ting och verkligen skaffar riktig, professionell hjälp. Alla dina tidigare trådar och inlägg har givit ett klart intryck av att du har ett otäckt förhållande till dig själv, din kropp och ditt ätande, och när du angett vad du ätit, har det alltid visat sig vara alldeles, alldeles för lite, mindre än vad en person i koma behöver. :( Och här låter det som om din kropp börjar göra uppror mot vad du gör mot den, och om du inte får hjälp snarast, kan det sluta riktigt, riktigt illa, så gör som Yucko här ovan beskriver.
Finns denna trådskapare? Hon/han kommenterar ju ingenting...:(
Tror inte hon hade väntat sig den responsen, eller att folk skulle ha sån koll på hennes historik heller för den delen...
På grund av att min kropp visst håller på att lägga av, och att jag har brist på en massa saker som järn och vitaminer bland annat, (fått åka in på EKG två gånger under en vecka, osv.) så måste jag lägga på mig några kilon.
Mitt problem är bara att det GÅR inte. Jag käkar och käkar, men ingenting händer. Finns det några små knep man kan ta till?
Jag får en känsla av att viktuppgången är ett beslut som någon annan tagit och inte du själv, eller? Och jag kan tänka mig att du inte ser någon nytta med det beslutet - snarare att du inte håller med alls.
Det låter som du behöver hjälp med ditt tänkande. Du behöver själv inse ditt behov av en smärre (säkert större) viktökning och i längden få en bättre balans kring kosten.
Så länge någon annan tar ett beslut som du inte håller med om eller ens inser nyttan av, kommer du undermedvetet göra allt du kan för att motverka det beslutet, om inte annat i ren trots. Därför spelar det ingen roll hur många ggr du än skriver in till Kolo och beklagar dig. Du måste själv inse behovet av att ändra dina självdestruktiva vanor!
King Grub
2007-10-21, 21:25
Trådstartaren har inte varit inloggad sedan första inlägget skrevs, så spekulationer om varför inga kommentarer på svaren har tillkommit kan läggas ned.
Trådstartaren har inte varit inloggad sedan första inlägget skrevs, så spekulationer om varför inga kommentarer på svaren har tillkommit kan läggas ned.
Oki glömde kolla det sorry ...
iingenalls
2007-10-31, 18:01
Har du sökt hjälp än? Tråd efter tråd så beklagar du dig över diverse saker. Alla här, utom du själv som det verkar, ser att du har ett problematiskt förhållande till mat.
Gör dig själv en tjänst och plocka upp telefonen och ring närmsta ätstörningsenhet. Alternativt så går du förbi sjuksyster och ber henne om hjälp. Ju förr, desto bättre.
Jo, jag har fått börja gå hos en dietist, och det känns väldigt bra.
Nu har jag faktiskt gått upp ett kilo också, men eftersom jag gått upp det kilot pg.a. att jag proppat i mig godis och chips som en galning fredag lördag tror jag inte att jag kommer kunna behålla det stackars kilot. Vet inte varför jag gjorde det, men det blir väl så när man inte ätit sånt på evigheter och sen gör det när kroppen behöver mat som mest. Men men, nån gång ska det gå.
Det är ingen större skillnad på det kilot motför ett kilo från vanlig mat. Ett kilo är en bit på vägen, fortsätt kämpa.
Ja inge speciellt mä chips mm en gång, men fokusera på näringsrik mat i första hand och viktigast av allt hoppa inte över något mål ....lycka till och jag lovar llivet är klart trevligare utan matnojjor! Vet av egen erfarenhet! Bit ihop så ska du se att allt blir bra!! :)
Jo, jag har fått börja gå hos en dietist, och det känns väldigt bra.
En dietist är egentligen inte rätt person att vända sig till, men det är bättre än ingenting antar jag...
Men men, nån gång ska det gå.
Det går den gången du tar tag i det. Ingen annan kan göra det åt dig, men du kan ta hjälp av familj och vänner som kan stötta dig under vägens gång.
Förhoppningsvis är du på rätt spår nu iaf :thumbup:
iingenalls
2007-10-31, 22:58
Hm, sitter och kikar på mitt "kvitto" jag fick när jag ställde mig på deras våg idag. Jag blir inte riktigt klok på detta. Enligt dessa siffror består mitt kilo av vatten.. Visserligen så sa de förra gången att jag har alldeles för lite vatten i min kropp och då kan det ju kanske vara så att jag samlat på mig sånt när jag försökt ändra kosten mer.
Vattenmassan i min kropp har ökat med ett kg ungefär, från 28-29 till 30.
Totala vikten av fettfri massa har ökat från 39,9 till 41.
Men - fettmassan har också ökat, från 15,7 till 15,8.
Så enligt detta borde det väl inte vara fett jag gått upp? Jag har ökat maten ytterligare och styrketränat mer än vanligt under denna månad, men så fort borde jag väl ändå inte kunna lägga på mig muskler?
Det bästa vore nog om alla slutade svara på iingenalls inlägg...
iingenalls: du förstår troligtvis inte det, men jag hoppas att kanske snart inser att det finns en risk att du dör. Den risken är inte liten, som i att bli påkörd av en bil, utan den verkar vara rätt överhängande.
Titta på videon som mela la upp för ett tag sen: http://www.youtube.com/watch?v=l7G0ENIwIpg
Hoppas du förstår att ingen vill vara delaktig i detta.
Hur svårt kan det vara att gå upp i vikt om man verkligen måste, om det är fara för ens liv om man inte gör det? Antar att du har en matvåg hemma, ställ dig en dag och laga till 1kg kyckling och 1kg pasta, sen köper du hem 1kg cashew nötter. När dagen är slut SKA du ha ätit upp all kyckling och pasta du har gjort matlådor av samt kekat 1dl nötter och druckit en liter röd mjölk till detta. Gör så i en månad så garanterar jag nästan viktuppgång.
En till film: http://www.youtube.com/watch?v=94c43AlwLKo
Mega_man1000
2007-11-01, 00:01
Hörru!! iingenalls: Om du nu säger att du har det så kallade problem att gå upp i vikt så ger jag dig ett tips!!! SLUTA STYRKETRÄNA Du har uppenbarligen problem med maten och jag tycker ialla fall du borde sköta en sak itaget!!! Det är faktiskt som alla säger en STOR risk för dig att du kan dö så. lägg av med all träning nu(Ett tag) och börja ät ordentlig mat!!! Muskler får man inte av bara träning det krävs mat!! Så om du inte ens klarar av att ge dina organ och basala intaget av mat hur ska du då kuna ge kroppen energi att bygga muskler på??? Så vänta med träningen gå upp några kilon så att du mår bra och sen kan du börja lite med lätt träning
Så som sagt ta ett steg i taget inte 10!! Okay!! och lycka till;)
Hur svårt kan det vara att gå upp i vikt om man verkligen måste, om det är fara för ens liv om man inte gör det? Antar att du har en matvåg hemma, ställ dig en dag och laga till 1kg kyckling och 1kg pasta, sen köper du hem 1kg cashew nötter. När dagen är slut SKA du ha ätit upp all kyckling och pasta du har gjort matlådor av samt kekat 1dl nötter och druckit en liter röd mjölk till detta. Gör så i en månad så garanterar jag nästan viktuppgång.
Det låter lätt och självklart men det funkar inte så. Tror heller inte att de mängderna är bra för någon som ska ta sig upp från den sitsen. Man tar det i lugn takt och låter kroppen vänja sig vid omställningen.
iingenalls
2007-11-01, 00:30
Känns lite skumt att för en gångs skull hålla koll på kaloriintaget för att inte gå ner, förr var det ju tvärt om.
Ungefär hur många gram brukar en portion på restaurang vara? Typ friterat fläsk på en kinarestaurang, eller kyckling med bambuskott?
Känns lite skumt att för en gångs skull hålla koll på kaloriintaget för att inte gå ner, förr var det ju tvärt om.
Ungefär hur många gram brukar en portion på restaurang vara? Typ friterat fläsk på en kinarestaurang, eller kyckling med bambuskott?
Svårt att svara på, lättaste är att be om de mängder du vill ha, de ska ha en matvåg. Att hålla generella siffror i huvudet för vanlig basmat är kanske en idè. Du kan ju skriva på en liten lapp annars för att veta på ett ungefär.
Mega_man1000
2007-11-01, 00:36
asså bry dig inte om att räkna kalorier!!! du är antagligen redan VÄLDIGT fikserad vid att räkna sånt!! Njut istället av maten och glöm inte bort att mat är mat och det ska man äta och njuta av!!! Det lär man ju knappast göra ifall din hjärna är upptagen med att räkna kalorier i Kolisar, protte och fett.... :( Så som sagt skit i det ett tag!!! Ät och njut ;)
Mega_man1000
2007-11-01, 00:37
Just glömde säga om du känner dig mera hungrig så ät mera svårare än såär det inte:)
iingenalls
2007-11-01, 00:38
asså bry dig inte om att räkna kalorier!!! du är antagligen redan VÄLDIGT fikserad vid att räkna sånt!! Njut istället av maten och glöm inte bort att mat är mat och det ska man äta och njuta av!!! Det lär man ju knappast göra ifall din hjärna är upptagen med att räkna kalorier i Kolisar, protte och fett.... :( Så som sagt skit i det ett tag!!! Ät och njut ;)
Jo, men lite koll vill jag ha, både för att jag är jätterädd för att släppa kontrollen och för att jag vill vara säker på att jag inte får i mig för lite.
Mitt kcalbehov om jag ligger som en död lax, inte ätit nånting på 12 timmar och är vaken men inte rör mig i ett rum med behaglig rumstemperatur :D är 1436, så det är inte så svårt för mig att hamna långt under den siffran.
Jo, men lite koll vill jag ha, både för att jag är jätterädd för att släppa kontrollen och för att jag vill vara säker på att jag inte får i mig för lite.
Mitt kcalbehov om jag ligger som en död lax, inte ätit nånting på 12 timmar och är vaken men inte rör mig i ett rum med behaglig rumstemperatur :D är 1436, så det är inte så svårt för mig att hamna långt under den siffran.
Fortsätt räkna du. Leder det till en stabil viktuppgång så är det positivt, ditt första delmål är trots allt att kroppen ska må bättre.
*Edit* Det är lätt att säga till någon annan hur de ska göra när det funkar för en själv. När det kommer till prekära situationer som faktiskt kräver omtanke och kraft från den berörde så får man ha lite taktkänsla och lugna sig lite med sina mer personliga tips. Tycker jag då ;)
Mega_man1000
2007-11-01, 00:43
Men kan du inte be nån annansom din mamma tillexempel ha koll på hur mycket Kcal du äterom dagen?? asså så att du ska ha slippa ha en massa tankar på hur mycket kalorier det innhåller??? Det vore ju skönare ifall du kunde ha den trygga känslan när du får fram tallriken med mat på bordet, Att du får i dig allt du behöver från just den måltiden;)
Men kan du inte be nån annansom din mamma tillexempel ha koll på hur mycket Kcal du äterom dagen?? asså så att du ska ha slippa ha en massa tankar på hur mycket kalorier det innhåller??? Det vore ju skönare ifall du kunde ha den trygga känslan när du får fram tallriken med mat på bordet, Att du får i dig allt du behöver från just den måltiden;)
Nu är jag lite av en beskyddare här men du får faktiskt ta och tänka ett steg längre. Det är inte alltid man får mat på bordet och går man i skolan så kommer inte morsan hänga en i hasorna med kalkylator och kollegieblock i högsta hugg. Jag förmodar att trådskaparens familj stöttar denne på deras eget vis. Det är även bra enligt mig att hon får ta ansvar för vad hon behöver göra, det bådar bättre för framtiden då.
Mega_man1000
2007-11-01, 00:52
mjoo Rahf jag håller med dig men tänkte bara på att jag har stjälv sätt ätstörning i vitögat och det dära med att räkna kalorier kan gå ifrån en enkel sak till värsta mardrömmen!!! Då det inte går att se annat än kalorier! Men om hon är osäker så visst hon kan räkna men så fort hon börja känna att det dära med kalori räkning börja ta över så kan hon redan gått in i en fas där det är extremt svårt att sluta:(
Sant, men just nu är det ett kontrollerat intag som behövs. Att äta för mycket när man är undernärd är inte alls bra för kroppen.
Se bara på hur många judar under andra världskriget som dog av att faktiskt äta för mycket när de blev fritagna av amerikanerna. Det var inte att de vräkte i sig mat utan det faktum att deras kroppar inte längre kunde hantera större mängder. Lösningen för dem var att äta en tunn välling som de gradvis serverade i tjockare och tjockare format ju bättre fångarna mådde.
Förstår du vad jag försöker komma fram till?
Mega_man1000
2007-11-01, 01:02
joo fattar;) Men då så!! då kan hon väl fortsätta med ett kontollerat intag av Kcal.. Men jag säger bara till iingenalls att så fort det har blivigt okej med hälsan och så att direkt släppa koloriräkningen och börja käkautan att tänka på kcal för att inte få återfall ;)
iingenalls
2007-11-01, 01:25
Någonting som har rätt stort inflytande på mig. .. just nu i alla fall, är att jag inte riktigt vet hur jag ska klara till exempel halloween och julen. För egentligen älskar jag mat, det gör jag verkligen. Men jag brukar göra så att jag äter yttepyttelite i typ en månad innan min födelsedag eller så, och så unnar jag mig någonting då på födelsedagen eller halloween eller vad det nu kan vara. Men, då blir det så att jag sätter i mig hur mycket som helst den dagen. Så nu är det liksom allt eller inget för mig.
Kan väl sammanfatta som så att jag äter lite för att kunna unna mig mycket ibland. Vad skumt.
Mega_man1000
2007-11-01, 03:10
Men gör så att du äter som "Vanligt" nu och sen när Halloween och julen kommer så kan du ta godsakerna i lagom mängd så att du inte vräckeri dig mer än vad du klarar av;) så börja med att äta den "riktiga maten" sen ifall du orkar mera kan du sätta i dig lite godis och godsaker men kom ihåg att skippa aldrig maten!!! den är viktigare än godis ifall du vill bli frisk och ha en hälsosam kropp:) och leva ett sunt liv
Någonting som har rätt stort inflytande på mig. .. just nu i alla fall, är att jag inte riktigt vet hur jag ska klara till exempel halloween och julen. För egentligen älskar jag mat, det gör jag verkligen. Men jag brukar göra så att jag äter yttepyttelite i typ en månad innan min födelsedag eller så, och så unnar jag mig någonting då på födelsedagen eller halloween eller vad det nu kan vara. Men, då blir det så att jag sätter i mig hur mycket som helst den dagen. Så nu är det liksom allt eller inget för mig.
Kan väl sammanfatta som så att jag äter lite för att kunna unna mig mycket ibland. Vad skumt.
Att svälta sig innan en fest etc. för att "spara kalorier" är att BE OM att tappa kontrollen och hetsäta/överäta/äta för mycket vi det tillfället. Du tappar kontrollen inte minst för att du är hungrig. Kompensationsbeteende leder INTE till något gott, och att lägga ned det är en av de saker du kommer att behöva lägga mycket krut på om du har tänkt att bli frisk.
Jag tror att jag har ställt den frågan förut, men var ser du dig om tio eller tjugo om du fortsätter som du gör nu? Vill du ha familj, barn? Om ja, hur har du tänkt att det skall fungera när allt kretsar kring att äta så lite som möjligt och väga så lite som möjligt? Vill du fostra en dotter med samma syn på sin kropp som du har? Inte att svara på här, men något att fundera över, kanske?
Som redan påpekats i tråden är ätstörningar faktiskt något man kan dö av, eller för den delen skada kroppen permanent med (och då pratar vi inte om hur lätt eller svårt man kommer att ha att gå upp/ned i vikt under resten av sitt liv, det finns ju andra, viktigare funktioner).
Jo, men lite koll vill jag ha, både för att jag är jätterädd för att släppa kontrollen och för att jag vill vara säker på att jag inte får i mig för lite.
Grejen är att det är inte du som har kontrollen, det är kontrollen som har dig.
Jo, men lite koll vill jag ha, både för att jag är jätterädd för att släppa kontrollen och för att jag vill vara säker på att jag inte får i mig för lite.
Det här låter möjligen inte särskilt trevligt, men vet du vad - jag tror att det sista är kvalificerad bullshit. Jag vet inte om du lurar dig själv eller bara oss. Vad är risken att du skulle få t.ex. en matsedel av en leg. dietist verksam i sjukvården som innehöll alldeles för lite när du dessutom går hos dietisten för dina ätstörningar?
Jag tror att du vill vara säker på att du inte får i dig så mycket för mycket att du blir så tjock som du är rädd att du skall bli.
iingenalls
2007-11-01, 12:56
Det här låter möjligen inte särskilt trevligt, men vet du vad - jag tror att det sista är kvalificerad bullshit. Jag vet inte om du lurar dig själv eller bara oss. Vad är risken att du skulle få t.ex. en matsedel av en leg. dietist verksam i sjukvården som innehöll alldeles för lite när du dessutom går hos dietisten för dina ätstörningar?
Jag tror att du vill vara säker på att du inte får i dig så mycket för mycket att du blir så tjock som du är rädd att du skall bli.
Jag har inte fått nån matsedel. Men det är nog så att jag omedvetet vill hålla koll för att inte gå upp, det är ingen omöjlighet. Även fast jag vet att jag behöver gå upp lite känns det som en katastof att ha gått upp det här kilot just nu, och det värsta är att jag bara vill stänga in mig hemma när jag går upp. Därför känns det ju inte så lockande att gå upp ännu mer. Och ändå vet jag att jag inte gått upp en massa fett, utan mest vätska.
Hur svårt kan det vara att gå upp i vikt om man verkligen måste, om det är fara för ens liv om man inte gör det? Antar att du har en matvåg hemma, ställ dig en dag och laga till 1kg kyckling och 1kg pasta, sen köper du hem 1kg cashew nötter. När dagen är slut SKA du ha ätit upp all kyckling och pasta du har gjort matlådor av samt kekat 1dl nötter och druckit en liter röd mjölk till detta. Gör så i en månad så garanterar jag nästan viktuppgång.
Det där var ju ett jävligt bra förslag.. ta sådana livsmedel som är svåra och tråkiga att få i sig i förhållande till kalorierna! är det inte godare/lättare/inte nyttigare att smälla i sig en kebabtallrik och en flaska vin. då jävlar.
ps. 1kg kyckling,1 kg pasta och 1kg nötter är inte det lättaste att få ner när man väger som en glasspinne.
iingenalls
2007-11-01, 16:03
Vet inte hur jag ska hantera det här längre. Nu går jag ju med ångest, grym ångest dygnet runt. "Tidigare" har jag hanterat det genom att sova i princip dygnet runt, förutom när jag ätit eller tränat. Men så kan jag ju inte fortsätta, folk förväntar sig ju att jag ska ha ett liv eftersom jag är tonåring.
Idag har jag satt i mig en frukost på ca 300 kcal, sen har jag tvingat i mig en hel pizza också eftersom jag inte vill att den jag åt med skulle misstänka nåt, hon vet inget. Och nu är jag självklart väldigt medveten om att jag ätit tokmycket kcal för idag, så jag kommer inte äta mer på hela dagen men jag kommer springa nån timme, troligtvis ta en promenad också, en ridtur kanske, och förhoppningsvis styrketräna på kvällen. Imorgon kommer jag käka så lite jag bara kan. Och all denna ångest! Nu är jag ju inne i den där onda cirkeln igen, tack vare en pizza. Jag tycker ju inte ens om pizza.
Och jag fattar inte ens själv varför jag skriver på ett sånt här internetforum, men så blir det väl när man inte har nån ork att underhålla ett socialt liv IRL.
Vet inte hur jag ska hantera det här längre. Nu går jag ju med ångest, grym ångest dygnet runt. "Tidigare" har jag hanterat det genom att sova i princip dygnet runt, förutom när jag ätit eller tränat. Men så kan jag ju inte fortsätta, folk förväntar sig ju att jag ska ha ett liv eftersom jag är tonåring.
Idag har jag satt i mig en frukost på ca 300 kcal, sen har jag tvingat i mig en hel pizza också eftersom jag inte vill att den jag åt med skulle misstänka nåt, hon vet inget. Och nu är jag självklart väldigt medveten om att jag ätit tokmycket kcal för idag, så jag kommer inte äta mer på hela dagen men jag kommer springa nån timme, troligtvis ta en promenad också, en ridtur kanske, och förhoppningsvis styrketräna på kvällen. Imorgon kommer jag käka så lite jag bara kan. Och all denna ångest! Nu är jag ju inne i den där onda cirkeln igen, tack vare en pizza. Jag tycker ju inte ens om pizza.
Och jag fattar inte ens själv varför jag skriver på ett sånt här internetforum, men så blir det väl när man inte har nån ork att underhålla ett socialt liv IRL.
I all välmening. Läser du folk skriver här till dig om hur du är sjuk och behöver hjälp? Hur förhåller du dig till det?
Jag tänker på det eftersom du i inlägg på inlägg visar att du inte riktigt tar till dig budskapet att du inte ska räkna kalorier, du ska äta mer än du gör och att du bör söka hjälp. Tycker du att vi detta leder någonstans, denna tråd alltså?
iingenalls
2007-11-01, 16:33
I all välmening. Läser du folk skriver här till dig om hur du är sjuk och behöver hjälp? Hur förhåller du dig till det?
Jag tänker på det eftersom du i inlägg på inlägg visar att du inte riktigt tar till dig budskapet att du inte ska räkna kalorier, du ska äta mer än du gör och att du bör söka hjälp. Tycker du att vi detta leder någonstans, denna tråd alltså?
Jag har ju sökt hjälp. Och denna tråd leder nånstans, det tycker jag, eftersom jag slipper hålla allt inom mig. Det är väldigt skönt, även fast jag inte vet vilka ni är och ni inte vet vem jag är.
Jag har ju sökt hjälp. Och denna tråd leder nånstans, det tycker jag, eftersom jag slipper hålla allt inom mig. Det är väldigt skönt, även fast jag inte vet vilka ni är och ni inte vet vem jag är.
Ok, då kommer det ju något positivt från det. Jag fick intrycket av att du inte alls läste vad folk skrev till dig eftersom du bara fortsatte med samma tal om hur du överskridit kalorigränser och så vidare, men tvångsbeteenden är sällan avhjälpta med några korta "ta dig i kragen".
Lycka till!
Kompensation funkar inte, du stampar på samma ruta fortfarande. Räkna på det. Du sitter även fortfarande kvar i beteendet att du måste träna som tre elitmotionärer på samma gång.
Mega_man1000
2007-11-01, 17:16
iingenalls: asså kom ihåg!! Destomer du tränar desto mer måste du äta för inte gå ner mera i vikt!!! :@ så igentligen så säger du att du äter "jätte" mycket!! visst du kanske äter mera än du gjorde förut men det endå inte tillräkligt för att du ska kunna träna och leva samtidigt. Så som sagt som jag sa innan. Ta en sak itaget!! börja med att ge din kropp den näring den behöver för att leva. Sen senare när kroppen har åtewrhämtat sig så kan vi börja att snacka om träning för dig!!!
Jag säger inte det härför att vara elak på nått sätt :/ har varit i en liknande situation, så jag vet vilket helvete det är:/ Så snälla lyssna på oss!! En annan sak... be om att få ett matschema ifrån dietisten där det står vad du ska äta, och då står det inte hur många Kcal du ska äta utan det står bara t,ex " En portion hemlagad mat" och inte t,ex " äta en måltid på 600 kcal m.m.....
Kom igen nu!!! vi vill att du ska bli frisk och inget annat:) Lycka till!!!
iingenalls
2007-11-03, 21:41
Jag tror att jag är på rätt väg nu. Har fått börja hos en kurator, så vi håller på att kolla lite vad det är jag EGENTLIGEN har för problem och vi har fått fram lite saker. Och så har jag förstått att jag kanske kommer behöva gå upp några kilon, kanske mer än jag vill, under den här tiden som jag håller på att få till det. Men det är det nog kanske värt, vill ju inte slänga bort min ungdom. Och så tror jag att om jag käkar "som alla andra", dvs kan unna mig nånting ibland och käka normala portioner, då kommer jag slippa de där dagarna då jag tokäter. Hoppas nu jag får behålla mitt vett ett tag ;)
Keep up the good work. :thumbup:
iingenalls
2007-11-11, 17:36
Alltså, det har gått jättebra hela veckan, ända fram till idag.
Jag har käkat rätt ordentligt med mat, regelbundet, inga onyttigheter för att jag är så lättpåverkad och mitt humör åker berg och dalbana av för mycket sött. Har mått grymt bra, varit jättenöjd med min kropp.
Men så var jag ut och åt idag eftersom det är fars dag. Åt mer mat än jag brukar plus friterade bananer med glass. Självklart får jag tokångest nu efteråt. Jag äter ju hellre mycket mat på dagarna än onyttigheter då och då!
Enda sättet att rädda vikten (Så att jag kan fortsätta vara nöjd) är ju nu att minska på maten några dagar, det vill jag ju inte...
Jahapp, tillbaka på ruta ett igen då.
Alltså, det har gått jättebra hela veckan, ända fram till idag.
Jag har käkat rätt ordentligt med mat, regelbundet, inga onyttigheter för att jag är så lättpåverkad och mitt humör åker berg och dalbana av för mycket sött. Har mått grymt bra, varit jättenöjd med min kropp.
Men så var jag ut och åt idag eftersom det är fars dag. Åt mer mat än jag brukar plus friterade bananer med glass. Självklart får jag tokångest nu efteråt. Jag äter ju hellre mycket mat på dagarna än onyttigheter då och då!
Enda sättet att rädda vikten (Så att jag kan fortsätta vara nöjd) är ju nu att minska på maten några dagar, det vill jag ju inte...
Jahapp, tillbaka på ruta ett igen då.
Varför skulle du vara tillbaks på ruta ett pga något så litet?
Tror du verkligen att du kommer vara nöjd över att äta mindre i några dagar?
Se till att äta en bra mängd bra mat så tror jag att du kommer känna dig mer nöjd och även må bättre kroppsligt.
iingenalls
2007-11-11, 17:55
Varför skulle du vara tillbaks på ruta ett pga något så litet?
Tror du verkligen att du kommer vara nöjd över att äta mindre i några dagar?
Se till att äta en bra mängd bra mat så tror jag att du kommer känna dig mer nöjd och även må bättre kroppsligt.
Jo men jag blir som så "rädd" på nåt vis när jag har noll koll på HUR onyttigt det var, och jag vill inte ligga på nåt kcalöverskott nu, bara jämnt. Innerst inne vet jag ju att jag borde inte gå upp av det där, eftersom de som går ner i vikt ofta har ätardagar och då käkar betydligt mer än jag gjort idag. Men ändå...
iingenalls
2007-11-11, 18:18
Tänkte bara för min egen skull gå igenom vad jag käkat och hur jag tränat i veckan. Förhoppningsvis kommer jag att inse att den där efterrätten varken kommer göra från eller till...
Söndag
Motion: Ca en timmes promenad i snö (gillar inte snö). Ikväll börjar jag en magdanskurs men jag vet inte om det kommer bli så hårt första gången.
Frukost: En skiva fullkornsbröd (sån där harmoni) med bregott, pumpakärnor, rostade solrosfrön. Ca en dl vaniljyoghurt med ett äpple.
Lunch: En liten bit lasagne, en morot.
Mellanmål: Ett äpple.
Middag: Kinamat (räkor, fisk, bläckfisk, biff och kyckling plus ris och soya).
Efterrätt friterad banan med glass och sirap och lite chokladsås.
Lördag
Motion: Vilodag, men jag gick en km och mockade fyra lättmockade boxar. Gick lite på stan också men ytterst lite så jag räknar det inte.
Frukost: En skiva lingongrova med bregott och ca en tsk kaviar. Fun light och ett äpple.
Lunch: Fjärdedels tallrik älgskav (alltså platt, inget berg) och en fjärdedels tallrik ris. Lite gurka och paprika.
Mellanmål: En sandwichglass på 180 kcal, var ute och fikade med en kompis.
Middag: Ugnskorv ni vet sån där med lite senap och ost. Fyra rätt tunna skivor. Lite mos, kanske en halv fjärdedels tallrik. Morötter.
Kvällen: Ett äpple.
Fredag:
Motion: En promenad som vanligtvis tar en timme men nu toksnöade det så det tog en och en halv. Men sträckan densamma. Hade idrott på skolan också, med uppvärmning och nedvarvning plus fem nittiosekundersvarv på hinderbana med puls mellan 180-190. Sån där "hoppa över plint spring under bom"-bana.
Frukost: Ca en halv - en dl vaniljyoghurt, ett äpple, fullkornsmacka med bregott, pumpakärnor, rostade solrosfrön och skinka.
Lunch: Ett äpple, en likadan fullkornsmacka som till frukosten.
Mellanmål: Ett äpple.
Middag: En köttbit med potatis i ugn, ca en potatis. Ugnsstekta morötter och paprikor och lök.
Kvällsmål: Två cm tjock (ungefär) smörgåstårta och ca två cm tjock pärontårta. Gör ju inte saken bättre men jag kände mig inte alls tjock efter det i alla fall.
Torsdag:
Motion: Fyrtio minuters kondition på gym (tjugo min cykel, tio min trampmaskin och tio min rodd), plus lite magträning.
Frukost: Som alla andra dagar.
Lunch: Ca en fjärdedels tallrik grillad kyckling utan skinn, en halv fjärdedels tallrik sån där pyttipannapotatis.
Mellanmål: Ett äpple.
Middag: En sallad från pizzeria med tonfisk, räkor, skinka.
Kvällsmat: En banan.
Onsdag:
Motion: En timmes promenad ungefär, en timmes buggkurs.
Frukost: Som alla andra dagar.
Mellanmål: Ett äpple.
Middag: Två potatispaltar av mindre modell, fläsk till (kanske lite mer än en fjärdedels tallrik fläsk) och en dutt bregott havssalt.
Kväll: Ett äpple.
Tisdag:
Motion: En km promenad till stall, mockning av en enda box. En timmes promenad, och 90 situps.
Frukost: Som andra dagar.
Lunch: Köttsoppa med ca en hel potatis, morötter och fyra köttfyrkanter.
Mellanmål: Ett äpple.
Middag: Fjärdedels tallrik makaroner, några julskinksskivor och korv.
Kväll: Ett äpple.
Måndagen kan jag inte minnas men jag gick en timme då i alla fall.
Nä usch, det känns inget bättre i alla fall...
iingenalls
2007-11-11, 18:31
Äääsch, jag måste ta mig i kragen nu och inse att jag har mycket snedvridna tankar att jobba med innan jag blir "frisk", det går inte på en vecka. Så det bästa jag kan göra nu är att fortsätta äta som vanligt. Bananerna och glassen kommer inte göra så att jag ökar i vikt, jag vet ju så många andra som är smala trots att de unnar sig nåt ibland. Börjar jag dra ned på maten i några dagar nu kommer det nog bara göra så att det kan ta längre tid innan jag är normal i huvudet igen...
Börjar jag dra ned på maten i några dagar nu kommer det nog bara göra så att det kan ta längre tid innan jag är normal i huvudet igen...
Ja, det kommer det att göra. För det du gör när du trixar med maten är ju att bjuda in ätstörningen att vara din rumskompis. Om och om igen. Är den en kul kompis?
Håller med Tolkia. Det är att trixa med maten som leder till ruta ett.
Jag tycker att man ska försöka balansera kosten så mycket man kan. Du känner själv när du har ätit för mycket eller för lite. Lyssna på din kropp. Jag vet att det är svårt - men vad tror du egentligen händer om du äter en glass med banan en dag av 7 i veckan? Lycka till.
Den slatten mat gör ingen skillnad, fortsätt kämpa utan tankar på det.
iingenalls
2007-11-11, 20:37
Ja, det kommer det att göra. För det du gör när du trixar med maten är ju att bjuda in ätstörningen att vara din rumskompis. Om och om igen. Är den en kul kompis?
Nej, den är inget vidare värst roligt sällskap.
Redan nu känns det lite bättre, alltså har jag till och med gjort lite framsteg.
Hade det varit för några veckor sedan hade det inte känns bättre förrän kanske om nån vecka.
Det sägs ju att man måste säga någonting till sig själv hela 200 gånger innan man börjar tro på det, så det är väl bara börja då - jag kommer klara det, jag kommer klara det, jag kommer klara det :D
Usch, måste vara jobbigt att vara så isolerad från yttervärlden och konstant vara ockuperad med att tänka på (icke-)mat hela dagarna...
Vad prioriterar du egentligen i livet?
Min syster läste någonstans att människan av naturen är så lat/bekväm att om något som kräver en förändring i ens liv, dvs att man ska ta tag i något helhjärtat och med bestående resultat, så måste det uppfylla en 9 eller 10 på en "viktighets-skala" mellan 1-10.
Så om du ärligt(!) satte dig ner och spaltade upp de ting i livet som du skulle vilja uppnå och betygsatte dem på en skala mellan 1 och 10...
Hur viktigt är då ditt eget liv och ditt eget välmående?
Vilka förändringar kan du göra och hur viktiga är dessa för dig?
Om du sen inser att, till exempelt, en viktuppgång inte ger en 9 eller 10 på din skala (om du är helt ärlig), kan du då själv finna tillräckligt starka argument för att faktiskt ge dem ett högre värde?
-Vill du tex kunna få barn i framtiden?
-Vill du kunna leva i en relation med en partner utan att konstant sätta denne på en andraplats efter din fixering? (jag har svårt att tro att någon orkar leva med någon som konstant är så fixerad och humörsvängande i längden...)
-Vill du orka "göra rätt för dig" och orka plugga/jobba utan konstant sjukskrivning mm...?
-Vill du leva?
Jag vet inte om detta gav en tillräcklig tankeställare, men nånstans känns det som att du måste börja inse att ingen annan kan ta tag i ditt liv utom du själv. Jag känner på mig att det finns mängder med människor omkring dig som älskar dig och bryr sig om dig - låter du dem göra det?
Har du provat att ta upp detta med dem? Det kanske till och med är så att flera av dem bara längtar efter att äntligen få prata med dig om detta och få en chans att tala om hur mycket de bryr sig om dig, men kanske inte vetat hur!? De kanske till och med kan ge dig det sista stödet som du behöver för att orka?
Tillåt andra att älska dig, så kanske du själv till slut kan finna en väg att acceptera dig själv och kanske till slut till och med tycka om dig själv :)
Lycka till, vi håller tummarna! :thumbup:
Någonstans måste du bryta upp beteendet att ständigt tänka på vikten och hur mycket du har ätit inte ätit. Om det är det enda du tänker på dagligen är det inte så konstigt att du får ångest hela tiden och får återfall.
Jag tycker du borde ringa till öppen psykriatisk motagning i din kommun och berätta om dina problem så att du kan få hjälp snabbt. Det kommer inte att lösa sig av sig själv. Att bara låta tiden gå och inte lösa problemen kommer bara leda till mer ångest och tankar om hur saker och ting kunde ha varit om du inte hade problem. En nedåtgående spiral som är svår att ta sig ur, utan hjälp utifrån.
iingenalls
2007-12-31, 16:24
Tänkte bara kika in och göra en liten uppdatering så här innan nästa år :cool:
Det var nån som sa någonting om att jag inte borde behöva tänka mer på maten än en vanlig medelsvensson och det fastnade i huvudet på mig, så jag har gått omkring ett bra tag nu och tänkt att jag inte orkar bry mig. Helt enkelt ätit det jag känt för i den mängd jag känt för, men det visade sig att jag inte velat ha typ några onyttigheter alls. Sååå, jag blev lite väl smal (jaja, är) , men jag mår bra i huvudet i alla fall.
Har inte haft några problem att äta under jul, kommer knappast ha det nu på nyår heller, och jag har accepterat att de flesta går upp nått kilo i juletider :D Bestämde mig rätt tidigt i december att det är värt det. Men det verkar inte ha fastnat så många kilon i alla fall, måste ha fått riktig sprutt på ämnesomsättningen.
Nåväl, jag har upptäckt att det kan vara ganska roligt att leva. Det känns lite viktigare än att vara smal. Nog för att jag har båda delarna just nu, men.
Nåväl, jag har upptäckt att det kan vara ganska roligt att leva. Det känns lite viktigare än att vara smal. Nog för att jag har båda delarna just nu, men.
:thumbup:
Eftersom du (förmodligen) har en skev självbild tycker jag du ska tackla det här problemet så logiskt och rationellt som möjligt. BMI, t.ex. en tjej med BMI inom det normala 20-25 är INTE tjock, speciellt inte en som tränar, så jag tycker du kan äta med gott samvete så länge du är inom den ramen. Intala dig själv!
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.