Visa fullständig version : Ängslig förälder! Råd snarast
eppenjet
2007-09-04, 20:11
Vår dotter, snart 9 mån, är en mycket glad och till synes harmonisk flicka. Hon är ganska motoriskt utvecklad och vill gå med stöd för 7 mån ålder. Även språkligt och socialt tycks hon relativt tidig. Hon bubblar och pratar oavbrutet.
Vårt problem gäller maten. Hon åt all mat tills hon plötsligt en dag för 2 mån sedan vägrade äta förrätt. Vi serverade ändå och tänkte att hon längtar nog efter kraftigare, 8månaders, mat. Nu har vi försökt allt vi kan komma på: Varmt - kallt, sakta - snabbt, lagt upp lite - mycket, vacker uppläggning - mindre estetiskt, vår mat - kokat särskild mat, fått äta ensam - i sällskap, under tystnad - under sång och skoj, sittande - stående, sitta själv - sitta i knäet, kladda ner sig (och mig) med maten - hållit rent, bytt plats runt bordet - haft en och samma plats (vanligast) samt väntat 5-6 timmar sedan morgonvällingen men högst 4 skedar går ner. Har t o m tvingat i henne en gång men då kräktes hon. Men efterrätten gapar hon stort efter!
Vi har verkligen inte gjort någon affär av det och vi har väl hittils inte brytt oss särskilt om hur hon gjort. Men jag måste erkänna att jag nu kan bli lite irriterad, vilket inte gör saken bättre. Vad kan vi ha gjort för tokigheter? Min fru slutade sitt arbete helt när hon föddes. Vore mycket tacksam för råd i denna fråga.
//Förstabarnsföräldrar
Pudzianovski
2007-09-04, 20:15
Kontakta BVC för råd. De arbetar med dessa frågor.
Ge henne ingen efterrätt alls tills hon börjar äta maten
Ingen expert här, också förstagångsförälder. :)
Hade samma problem med sonen mellan att han va typ 7 mån till 11 månader. Mitt bästa råd är att försöka (inte alltid lätt, been there) att släppa det lite. Alltså - hon kommer INTE att svälta ihjäl. Kanske har hon fullt upp med att utforska världen nu, och även om det skulle vara mycket lugnare för er om hon kunde få i sig lite bra näring under tiden - så prioriterar inte hon det.
Vi gjorde så att vi höll våra matvanor, vi serverade maten och åt själva och erbjöd då och då en sked vilket ibland nekades - sällan godtogs. Typ " nu äter vi och här är en tallrik där du får smaka av allt". Inga leksaker vid bordet (el i närheten att lockas av), ingen radio utan vi åt helt enkelt. Hur svårt det än är att lugna sig med, så tror jag det är bäst i längden. Så hamnar ni inte i fällan "han äter bara om vi har hambo på radion och matar med en flygplanssked med mössor på oss". För det ÄR jäkligt stressande, jag vet.
Ett tips för att bli lite lugnare är att göra maten som serveras så näringstät som möjligt om hon bara petar.. typ olja på maten, rivna morötter i köttbullarna, kanske en liten skvätt bra olja i kvällsvällingen. Äter hon typ välling och morgongröt kan ni vara ännu lugnare, det brukar vara berikat med grejer och ungar klarar mer än man tror.
Låt det gå en stund innan efterrätt och servera bara en liten bestämd mängd, så kanske hon får upp aptiten om ni ändå känner att ni vill prova nåt annat? Typ en äggkopp efterrätt. Särskilt om ni äter, jag tycker hon är för ung för att greppa konceptet "ingen mat - ingen efterrätt". Gapar hon efter mer åker lite uppvärmd middagsmat fram, men jag skulle personligen inte krångla mer än så.
Som sagt, ingen expert, lider med er - trösta er med att det är övergående. Hon kommer inte svälta ihjäl och man kan, även om man inte tror det om man hänger i kollo´s kostdel, leva på välling ett tag. Lycka till! :)
eppenjet
2007-09-04, 20:38
Vad tror ni om att sluta servera efterrätt?
Eller kan det vara så att det är någon slags protest från barnets sida?
Eller är det som jag har läst på internet - en övergångsfas - ?
Tacksam för ytterligare svar
//Förstabarnsförälder
Ignatius72
2007-09-04, 20:40
Vad tror ni om att sluta servera efterrätt?
Eller kan det vara så att det är någon slags protest från barnets sida?
Eller är det som jag har läst på internet - en övergångsfas - ?
Tacksam för ytterligare svar
//Förstabarnsförälder
Tre rätters kan ni ju skippa. Hade jag fått hade jag också bara käkat förrätt och efterrätt när jag var liten. Grundreceptet är att ta det lugnt. testa inte så mycket. Det blir bara förvirrande för kotten. Ska man testa så måste det få ta lite tid.
Dillinger
2007-09-04, 20:41
Om mitt barn mådde dåligt så skulle jag ringa BVC och inte fråga en massa främlingar på internet om råd.
Ja sluta servera efterrätt, varför ska hon få den om hon inte äter upp den vanliga maten? Det fick aldrig ja, hon ska inte äta sig mätt på glass och skit...
Tre rätters kan ni ju skippa. Hade jag fått hade jag också bara käkat förrätt och efterrätt när jag var liten. Grundreceptet är att ta det lugnt. testa inte så mycket. Det blir bara förvirrande för kotten. Ska man testa så måste det få ta lite tid.
Håller med. Å undrar bara om hon äter lite, eller inget?
Vi körde med det vi åt (eftersaltade o ev kryddade vår mat) + en frukt en stund efter. Typ finrivet/mosad i början sen större bitar.
kalle_banan
2007-09-04, 20:45
Vad tror ni om att sluta servera efterrätt?
Eller kan det vara så att det är någon slags protest från barnets sida?
Eller är det som jag har läst på internet - en övergångsfas - ?
Tacksam för ytterligare svar
//Förstabarnsförälder
Hon lär inte skilja på mat och efterrätt så om ingen efterrätt serveras, syns, luktar eller finns finns bara "den andra maten" kvar och hon äter det som bjuds på, vänta ut henne, hon kan inte gå utan mat för evigt, det lär hon märka.
Ja sluta servera efterrätt, varför ska hon få den om hon inte äter upp den vanliga maten? Det fick aldrig ja, hon ska inte äta sig mätt på glass och skit...
Jag förutsätter att det är typ bärmos på burk. Glass brukar man inte ge så små barn. Sonen är 1 ½ och han har erbjudits det först på tex kalas på senare tid (å andra sidan är han knasig och gillar inte sötsaker).
Varför efterätt över huvud taget? Okej om det är en gång i veckan men.. varje dag? Varför skall en sån liten knodd ens äta onyttigt det förstår jag inte. Lär den i tidigt stadie att den ska äta det som serveras annars blir det inget alls
Bobbokrull
2007-09-04, 20:49
Kan ju vara en god idé att skippa efterätten helt och hållet? Ett barn på 9 månader vet ju inte skillnad på huvudrätt och efterätt! Det är något som vi vuxna lär barnen...och vad leder det till? Titta på barnen idag och säg om det är fler överviktiga barn nu än förr? Övervikt som i senare år leder till dålig självkänsla och lite annat smått och gott.
Nä, bort med efterätterna och lägg ner mer energi på att laga god och näringsrik mat från så tidig ålder som möjligt.
Om mitt barn mådde dåligt så skulle jag ringa BVC och inte fråga en massa främlingar på internet om råd.
Har du ju rätt i. Fast nu är hon kinkig med maten verkar det som. Har hon inte fått i sig vätska på länge tar man kontakt med sjukvård, och ger då och då skedar av vätskeersättning (1 liter vatten kokt med ½ tsk salt och 6 tsk socker) + har koll på om det kommer något kiss i blöjan. Men som sagt, man kontaktar alltid sjukvård i så fall.
Vid matkrångel gav BVC oss rådet att inte krångla till det utan hålla våra matrutiner så kommer det, dvs det jag skrev men jag glömde nämna att det var de som rekommenderade det.
Vår dotter, snart 9 mån, är en mycket glad och till synes harmonisk flicka. Hon är ganska motoriskt utvecklad och vill gå med stöd för 7 mån ålder. Även språkligt och socialt tycks hon relativt tidig. Hon bubblar och pratar oavbrutet.
Vårt problem gäller maten. Hon åt all mat tills hon plötsligt en dag för 2 mån sedan vägrade äta förrätt. Vi serverade ändå och tänkte att hon längtar nog efter kraftigare, 8månaders, mat. Nu har vi försökt allt vi kan komma på: Varmt - kallt, sakta - snabbt, lagt upp lite - mycket, vacker uppläggning - mindre estetiskt, vår mat - kokat särskild mat, fått äta ensam - i sällskap, under tystnad - under sång och skoj, sittande - stående, sitta själv - sitta i knäet, kladda ner sig (och mig) med maten - hållit rent, bytt plats runt bordet - haft en och samma plats (vanligast) samt väntat 5-6 timmar sedan morgonvällingen men högst 4 skedar går ner. Har t o m tvingat i henne en gång men då kräktes hon. Men efterrätten gapar hon stort efter!
Vi har verkligen inte gjort någon affär av det och vi har väl hittils inte brytt oss särskilt om hur hon gjort. Men jag måste erkänna att jag nu kan bli lite irriterad, vilket inte gör saken bättre. Vad kan vi ha gjort för tokigheter? Min fru slutade sitt arbete helt när hon föddes. Vore mycket tacksam för råd i denna fråga.
//Förstabarnsföräldrar
Klart hon gapar efter efterrätten, den är u godast. Ta kontakt med bvc hur som helst men jag tror problemet är just "det goda". Barn lär sig jävligt snabbt hur och om dom kan manipulera föräldrarna så skippa efterrätterna.
Som någon så tidigare, krångla inte till det med maten. Vanlig husmanskost duger fint i början, mycket potatis brukar vara heta tipps från bvc.
Pudzianovski
2007-09-04, 20:53
BVC har ofta kontakt med socialtjänsten och de kan oxå ge råd och stöd. Annars tycker jag Lellan ger bra tips. Märks vem som är förälder i denna tråden. :D
Varför efterätt över huvud taget? Okej om det är en gång i veckan men.. varje dag? Varför skall en sån liten knodd ens äta onyttigt det förstår jag inte. Lär den i tidigt stadie att den ska äta det som serveras annars blir det inget alls
Nä, bort med efterätterna och lägg ner mer energi på att laga god och näringsrik mat från så tidig ålder som möjligt.
Nu lägger jag mig i, men jag tror att TS upplägg är vad BVC rekommenderar faktiskt. De kallar frukten efteråt för efterrätt, och den är där för att den ska ge c-vitamin typ. Men vi har varit dåliga med det, har mer serverat frukt till mellis ihop med naturell yoghurt typ.
Dessutom, OM det nu är bärmos på burk, så kan jag tillägga att det inte tillsätts något socker. Dvs, består bara av mosad frukt/bär.
tntballe
2007-09-04, 20:57
Kanske är som med min grabb, han kan vara väldig seg med maten, vi kan ha ätit upp allt innan han hunnit börja med sin mat. Men sen äter han upp allt.
Du kan testa att lägga lite efterrätt ytterst på skeden. Detta funkade för mina föräldrar när jag och mina syskon trilskades.
Varför efterätt över huvud taget? Okej om det är en gång i veckan men.. varje dag? Varför skall en sån liten knodd ens äta onyttigt det förstår jag inte. Lär den i tidigt stadie att den ska äta det som serveras annars blir det inget alls
"förr i tiden" serverade man efterrätt dagligen.
Inte i dom mängder vi äter nu och inte lika söta. Det kunde vara kräm med mjölk eller fruktsallad. Lite socker efter maten hjälper till med magsmältningen.
Men allt handlar om balans.
Ironbabe
2007-09-04, 21:03
Matvägran är något de flesta barn har nån gång. Min son har nyligen haft en period där han åt typ nada kändes det som..och då dricker han inte välling heller (har aldrig gjort) inte ens gröten åt han som han älskade innan. Jag höll ut och gav honom mat på hans tallrik. Gav honom mycket frukt, för det gick fortfarande ner iaf. Efter ca 2 månaders dålig mathållning så började han äta som en häst istället. Han ska helst äta från min tallrik även fast maten ser/är likadan ut på hans. Har börjat fundera på att lägga min mat på hans o vice versa *gah!*
Mitt råd är att gör som vanligt, ät er mat och gör glada miner och oj oj oj vad gott det är typ :D Potatis är ett säkert kort annars, alla barn älskar potatis. Lycka till
Vi har verkligen inte gjort någon affär av det och vi har väl hittils inte brytt oss särskilt om hur hon gjort.
//Förstabarnsföräldrar
Ursäkta mig men när jag läste det här efter att jag först läst det övriga så kunde jag inte låta bli att skratta lite...inte elakt men ändå. Av det jag kan läsa så har ni absolut gjort något stort ut av det och det vinner hon på. Ju mer hon vägrar ju större uppfinningsrikedom visar ni, barn är smarta...vem vill inte ha variation och underhållning vid matbordet? Underhållningen är än bättre om den kommer från ens föräldrar...
Jag håller med dom som skriver att ni ska strunta i hennes olater och duka fram det ni har planerat för dagen och är det inte bra nog? Då får hon vänta tills nästa mål mat... (kan ju vara klokt att inte låta det gå FÖR lång tid mellan måltiderna).
Lycka till!!
Som tvåbarnsmamma kan jag bara hålla med Lellan.
När mina var små (för en evighet sedan) serverades det huvudrätt och det var allt. Den som inte åt när det var mat fick vänta tills det var mat nästa gång. Båda tjejerna lärde sig snabbt att äta när det bjöds. Gjorde aldrig något väsen av det, det var bara så reglerna var hemma. (Naturligtvis föregick jag med gott exempel och smååt inget mellan målen själv, det hade varit höjden av dubbelmoral.)
Sötsaker, efterrätter och liknande introducerade jag först när de var så stora att de hade tänder man kunde borsta, knoddar kan få karies i tandanlagen om man ger dem för mycket sötsaker. Tandläkaren berättade att de får in småbarn som inte ens kan prata som har karies i sina nyutspruckna tänder - i några fall har den första tanden kommit och haft hål redan när det kom upp.
Fick också rådet av BVC att ta det lugnt, inte göra en massa väsen av det och behålla rutinerna. "Barn svälter inte ihhjäl frivilligt" som barnläkaren sa när jag oroade mig.
Men prata med BVC, de är ju experterna. De borde veta, och de kan se om det finns underliggande (för oss okända) orsaker till knoddens beteende.
Krille 87
2007-09-04, 21:32
Om mitt barn mådde dåligt så skulle jag ringa BVC och inte fråga en massa främlingar på internet om råd.
Äh, va inte så negig! Skadar inte att fråga. Sen så kanske någon annan med liknande problem får lite hjälp också.
Lellan for president! KLOCKRENT!
Dillinger
2007-09-04, 22:08
Äh, va inte så negig! Skadar inte att fråga. Sen så kanske någon annan med liknande problem får lite hjälp också.
Klart det kan skada att fråga. Du går väl inte runt på stan och frågar främlingar vad du ska göra åt den konstiga utväxten du har fått på ryggen?
Om ens eget barn kräks när man försöker tvinga i den mat så skulle jag själv tycka att det kändes lite mer safe att kontakta BVC än att fråga på ett forum på internet för folk som är intresserade av träning.
Om ens eget barn kräks när man försöker tvinga i den mat så skulle jag själv tycka att det kändes lite mer safe att kontakta BVC än att fråga på ett forum på internet för folk som är intresserade av träning.
Fast bara för att man är intresserad av träning betyder det ju inte att man inte är intresserad av annat också. Av +20 000 medlemmar lär det vara några som har barn.
Paltkoma
2007-09-04, 22:21
Alla våra barn har haft jättesvårt att vänja sig vid mat med bitar i. De har kräkts upp till en viss ålder av allt möjligt. Potatis har de hatat under nästan hela första året. Du kan ju alltid pröva att ge barnet riktigt riktigt riktigt slät och menlös burkmat (Typ Hipps Pasta och Broccoli från 6 månader). Alla barn lär sig att hantera riktig mat förr eller senare, men för vissa tar det lite längre. Även slät och menlös mat går att göra näringsriktig fram tills dess.
Kom på en till sak. BVC rekommenderar ju att man snålar på kryddorna, men vissa barn gillar mer smak. Tex vitlök, färska örter å sånt.
Dessutom gillar inte alla barn potatis och bananer som verkar vara standard att börja med. Vår var såld på avocado. Så variera maten kan va en hit. Kanske åt mamman något särskilt under grav? Det sägs att barn känner igen de smakerna. Tror på det eftersom jag överdoserade makrill i tomatsås, vilket är lillens favvo.
Krokodil
2007-09-05, 06:42
Lägg all stress åt sidan och ge ungen det den äter, om det bara är efterrätt som slinker ner så kör på det. Nästan alla barn är kinkiga med maten periodvis, det kan bero på vad som helst faktiskt och oftast är det helt normalt. Kan det vara så att den lille håller på att få tänder? Jag har också märkt att barn som är på vippen att lära sig gå blir kinkiga med maten.
Så länge de äter öht är det lugnt.
Vår dotter, snart 9 mån, är en mycket glad och till synes harmonisk flicka. Hon är ganska motoriskt utvecklad och vill gå med stöd för 7 mån ålder. Även språkligt och socialt tycks hon relativt tidig. Hon bubblar och pratar oavbrutet.
Vårt problem gäller maten. Hon åt all mat tills hon plötsligt en dag för 2 mån sedan vägrade äta förrätt. Vi serverade ändå och tänkte att hon längtar nog efter kraftigare, 8månaders, mat. Nu har vi försökt allt vi kan komma på: Varmt - kallt, sakta - snabbt, lagt upp lite - mycket, vacker uppläggning - mindre estetiskt, vår mat - kokat särskild mat, fått äta ensam - i sällskap, under tystnad - under sång och skoj, sittande - stående, sitta själv - sitta i knäet, kladda ner sig (och mig) med maten - hållit rent, bytt plats runt bordet - haft en och samma plats (vanligast) samt väntat 5-6 timmar sedan morgonvällingen men högst 4 skedar går ner. Har t o m tvingat i henne en gång men då kräktes hon. Men efterrätten gapar hon stort efter!
Vi har verkligen inte gjort någon affär av det och vi har väl hittils inte brytt oss särskilt om hur hon gjort. Men jag måste erkänna att jag nu kan bli lite irriterad, vilket inte gör saken bättre. Vad kan vi ha gjort för tokigheter? Min fru slutade sitt arbete helt när hon föddes. Vore mycket tacksam för råd i denna fråga.
//Förstabarnsföräldrar
Utan att ha läst vad andra skrivit som svar så kan jag säga att vi är i samma sits. Troligen går alla ungarn igenom detta.
Vår äldsta grabb är en jäkel på att irritera vid matbordet, vi VET att han är hungrid då vi medvetet inte gett honom något på 4 h tex men ända tar han första tuggan och vill gå ner från stolen. Tvingar du där blir det bara värre. Ibland gråter han så illa att han spyr, alltså detta har hänt många ggr.
T.ex så grät min fru då ungjäveln inte hade ätit något normalt på tre dagar. Och när man tänker på att han inte ätit något så vill åtminstone att han ska få pressat juice elelr en bit bröd att tugga på osv men det är just pga detta som han förlorar aptiten. Det och att det måste vara något han tycker om.
Han älskar spaghetti, det går alltid ner så det är vår enda lösning just nu om han inte provar nya saker elelr det vi äter.
De gnällde från dagis tom att han är aldrig på sin plats, ätr inget och stör andra. Så jag vet faktiskt inte vad lösningen är än att låta tiden sköta allt.
J de Koof
2007-09-05, 09:37
Som redan påpekats har alla barn "ätstörningar" periodvis, det vill säga så upplever föräldrarna det. På nåt obegripligt sätt får de jäklarna i sig vad de behöver trots att all mat tycks hänga längs väggarna och på golvet.
Hos BVC springer man först när barnet får illavarslande symptom, blir matt och passiv eller har ont. Annars blir det ett jäkla BVC-spring framöver.
/J
Krille 87
2007-09-05, 21:58
Klart det kan skada att fråga. Du går väl inte runt på stan och frågar främlingar vad du ska göra åt den konstiga utväxten du har fått på ryggen?
Om ens eget barn kräks när man försöker tvinga i den mat så skulle jag själv tycka att det kändes lite mer safe att kontakta BVC än att fråga på ett forum på internet för folk som är intresserade av träning.
Men herregud, om detta stör dig så mycket så behöver du inte klicka in på tråden och spy din galla över någon främmade person. *gah!*
Sen så bara för att man e träningsintresserad så har man inte barn? Det är just därför man lägger tråden i allmänt, herregud :banned
vBulletin® v3.8.8, Copyright ©2000-2024, Jelsoft Enterprises Ltd.